Hållbar konsumtion

Forskargruppen för hållbar konsumtion studerar ett brett spektrum av tvärvetenskapliga konsumtionsfrågor på samhällelig och individuell nivå. Särskild vikt läggs vid konsumtionsområden med stora växthusgasutsläpp och betydande resursanvändning så som flygresor, bilanvändning och matvanor, men forskningen täcker också aspekter relaterade till den totala volymen och sammansättningen av hushållens utgifter. 

Exempel på studier:
  • Förklaringsfaktorer bakom variationen om energianvändning och växthusgasutsläpp från privat konsumtion (inklusive tekniska, ekonomiska, sociodemografiska, fysiska/rumsliga och psykologiska faktorer).
  • Konsekvenser på utsläpp och resursanvändning av olika åtgärder på konsumtionssidan analyserade med en kombination av scenarier och prospektiv livscykelanalys.
  • Rebound-effekter från konsumtionsval och förbättringar av teknisk energieffektivisering.
  • Policyanalys för hållbar konsumtion, inklusive analyser av acceptans för nya styrmedel.
Forskargruppen tillämpar ett öppet tillvägagångssätt för formulering av relevanta och intressanta forskningsfrågor med stor variation i val av metoder. Gruppen är tvärvetenskaplig och inkluderar forskare med både samhällsvetenskaplig och teknisk bakgrund. För närvarande är det största projektet "Mistra Sustainable Consumption" som innefattar samverkan med flera andra universitet och samhällspartners.

Seniora forskare​: 
Jonas Nässén, Jörgen Larsson, Daniel Johansson

Nyckel​publikationer:

Larsson, J., Morfeldt, J., Johansson, D., Rootzén, J., Hult, C., Åkerman, J., Hedenus, F., Sprei, F., Nässén, J. (2022). Consumption based scenarios for Sweden – a basis for discussing new climate targets. Mistra Sustainable Consumption, Rapport 1:11E. 

Morfeldt, J., Johansson, D.J.A. Impacts of shared mobility on vehicle lifetimes and the carbon footprint of electric vehicles. Nature Communications​. (forthcoming)

Larsson, J., Matti, S., & Nässén, J. (2020). Public support for aviation policy measures in Sweden. Climate Policy, 20(10), 1305-1321. https://doi.org/10.1080/14693062.2020.1759499

Larsson, J., Kamb, A., Nässén, J., & Åkerman, J. (2018). Measuring greenhouse gas emissions from international air travel of a country’s residents - methodological development and application for Sweden. Environmental Impact Assessment Review, 72, 137-144. https://doi.org/10.1016/j.eiar.2018.05.013

Andersson, D. (2020). A novel approach to calculate individuals’ carbon footprints using financial transaction data–App development and design. Journal of Cleaner Production, 256, 120396. https://doi.org/10.1016/j.jclepro.2020.120396

Nässén, J., & Larsson, J. (2015). Would shorter working time reduce greenhouse gas emissions? An analysis of time use and consumption in Swedish households. Environment and Planning C: Government and Policy, 33(4), 726-745. https://doi.org/10.1068/c12239

Nässén, J., Andersson, D., Larsson, J., & Holmberg, J. (2015). Explaining the variation in greenhouse gas emissions between households: Socioeconomic, motivational, and physical factors. Journal of Industrial Ecology, 19(3), 480-489. https://doi.org/10.1111/jiec.12168

Andersson, D., Linscott, R., & Nässén, J. (2019). Estimating car use rebound effects from Swedish microdata. Energy Efficiency, 12(8), 2215-2225. https://doi.org/10.1007/s12053-019-09823-w

​​​​

Sidansvarig Publicerad: to 13 okt 2022.