Inom avdelningen finns tre forskningsenheter: Extragalaktisk astronomi, Galaktisk astronomi och Plasmafysik och fusionsenergi.
Forskningen i radioastronomi och astrofysik spänner över ett stort område, från kometer och stjärnor till galaxer och universums storskaliga struktur. Målet är att förstå universum och få svar på fundamentala frågor, som till exempel:
- Hur bildades de första galaxerna och varför är många galaxer spiralformade?
- Vad händer i närheten av de enorma svarta hål som finns i centrum av galaxer, även vår Vintergata?
- Hur bildas stjärnor och vad händer när stjärnor dör?
- Hur skapas nya molekyler i gasmoln mellan stjärnorna, molekyler som kanske senare återfinns på planeter runt andra stjärnor?
- Hur bildades vårt eget solsystem?
Forskningen bygger till stora delar på radioastronomiska observationer, ofta utförda med något av de två stora radioteleskopen vid Onsala rymdobservatorium, submillimeterteleskopet APEX i Chile, eller med den europeiska forskningssatelliten Herschel. ALMA, det nya internationella radioastronomiska observatoriet i Chile, är också mycket viktigt för gruppens forskningsverksamhet.
Med hjälp av ett radioteleskop går det att observera sådant som är omöjligt att se med ett optiskt teleskop. Vintergatans centrum, t.ex., skyms för optiska teleskop av mörka stoftmoln, men radiostrålning därifrån går att observera. Stjärnor bildas i stora moln av damm och gas och i sådana moln har över hundra olika typer av molekyler, många organiska, upptäckts genom radioastronomisk spektroskopi. Annan radiostrålning sänds ut från elektroner som rör sig med nästan ljusets hastighet i magnetfält i närheten av gigantiska svarta hål.
För att tolka observationerna utvecklar vi t.ex. program för astronomisk bildbehandling, modeller för kemiska och fysikaliska processer i kosmiska gasmoln och simuleringar av hur strukturer bildades i det unga universum och av hur galaxer utvecklas.
Avdelningschef:
Jouni Kainulainen