Årsberättelse 2016, Rymd- och geovetenskap


Antal helårsstudenter: 81
Antal anställda: 123
Intäkter (mnkr): 152

Inledning

Institutionen för Rymd- och geovetenskap är aktiv inom flera områden som inkluderar astronomi och jordobservationer. Användandet av elektromagnetiska vågor i teori och praktik är en gemensam nämnare för många av grupperna. För 2016 kan vi titta tillbaka på en stor produktion av vetenskapliga artiklar, internationella samarbeten, intressanta kurser och mycket samverkan med myndigheter och allmänhet. Här summerar vi tre nyheter från forskningen och det kommer inom kort att bli möjligt att ladda ner en mer omfattande årsrapport som (på engelska) presenterar institutionen med nyheter från samtliga sju forskargrupper och Onsala rymdobservatorium, den nationella anläggningen för radioastronomi.


Foto: Albert Monteith

Forskningstorn för meteorologiska radarmätningar

En ny forskningsstation, BorealScat, invigdes under 2016 i en skoglig försökspark vid fastigheten Remningstorp, som ligger mellan Skara och Skövde i södra Sverige. Den består av ett 50 m högt torn och är utrustad med ett radarsystem och meteorologiska instrument. Gruppantennen på toppen av tornet består av 20 ultrabredbandiga element som används för tomografisk och polarimetrisk radaravbildning av skogen nedanför. Projektets målsättning är att samla in långa tidsserier av radardata och meteorologiska parametrar för att undersöka förändringar hos den elektromagnetiska spridningen från vegetationen.
 
Projektet motiveras av en forskningssatsning, som leds av Europeiska rymdstyrelsen (ESA), som syftar till global kartläggning av biomassan i skog med hjälp av satellitbaserad syntetisk aperturradar (SAR). Skattningarna av biomassa påverkas av förändringar i skogen som beror av årstid, väder och andra miljöfaktorer. Mätningar från BorealScat kommer att ge en bättre förståelse av elektromagnetisk spridning från boreal skog och öka noggrannheten i biomassakartorna. Stationen är i drift sedan mitten av december 2016.
 
 

Virvelvinden från den unga stjärnan TMC1A och dess skiva som den skulle kunna se ut. Stjärnan kan växa därför att virvelvinden från skivan runt omkring den för bort rotationsenergi.​

Bildens upphovsmän: ​D. Lamm/BOID och P. Bjerkeli/Chalmers

Nybildad stjärna orsakar kraftfulla virvelvindar

Ett forskarlag lett av Chalmersastronomen Per Bjerkeli har använt teleskopet Alma för att observera ett solsystem i vardande. För första gången har forskarna sett hur en kraftfull virvelvind skickas ut från en roterande skiva runt den unga stjärnan. I omgivningarna runt nybildade stjärnor, eller protostjärnor, har forskare tidigare sett tecken på kraftfulla, virvlande vindar och utflöden, men hur skapas den snurrande vinden? Olika scenarion har föreslagits; antingen så bildas vinden nära protostjärnan eller så bildas den i den omkringliggande skivan av gas och stoft. De nya observationerna visar för första gången på den senare mekanismen, där en roterande vind bildas över hela disken. Under påverkan av ett magnetfält, lyfter vinden likt en tromb materia från skivans moln av gas och stoft. Senare släpper vinden taget om molnet så att materian kan lätta. Detta för med sig att molnets rotationshastighet saktas ned och den nya stjärnan kan därmed hålla ihop. Samtidigt kan materialet i den roterande skivan av stoft och gas klumpa ihop sig och bilda planeter. Nästa steg blir att ta reda på huruvida materialet som släpps från skivan blåses bort helt, eller om det sedan faller tillbaka på skivan och blir en del av det unga planetsystemet.
Forskningsresultaten har publicerats i den prestigefyllda tidskriften Nature.

 
Onsalas tvillingteleskop kommer att mäta jordens rörelser med hjälp av avlägsna galaxer. Bakom de två nya antennerna står 25-metersteleskopet från 1963.
​Foto: Onsala rymdobservatorium/R. Hammargren

Onsalas tvillingteleskop

Två nya teleskop har uppförts vid Onsala rymdobservatorium i norra Halland. Onsalas tvillingteleskop består av två identiska parabolantenner, 13,2 meter i diameter och är del i ett internationellt teleskopnätverk som använder astronomins metoder - och avlägsna svarta hål - för att mäta jorden och dess rörelser. Det växande nätverket av liknande teleskop kommer att kunna mäta avstånden mellan sig med millimeterprecision, nästan i realtid med syftet att öka vår kunskap om jorden och dess rörelser. Genom att ständigt mäta positioner på himlen av ljusstarka radiokällor kan teleskopen i nätverket tillsammans fastställa sina egna positioner i rymden. Ett referenssystem med sådan noggrannhet är ett krav för många tillämpningar inom geovetenskap. Bland annat möjliggör det mätningar av havsnivå relativt jordens mitt för att kunna testa modeller för den globala uppvärmningen. Mätningarna kommer dessutom att bidra till flera spännande forskningsområden, bland dem hur jordens tektoniska plattor rör sig, jordens rotation, dess axellutning och hur de förändras. Tvillingteleskopen invigs 18 maj 2017.



Årsberättelse Rymd- och geoveten​skap 2016​

Under 2016 har det hänt många spännande saker på institutionen för rymd- och geovetenskap. Läs mer i den mer omfattande årsrapporten på engelska.

Annual report 2016 Small 2,2 MB.pdfAnnual report 2016 Small 2,2 MB.pdf

Vill du beställa ett tryckt exemplar av årsrapporten 2015 från institutionen för rymd- och geovetenskap kontakta Sofie Halldén

Publicerad: må 27 feb 2017. Ändrad: ti 30 maj 2017