Vetenskapsfestivalen 2022

Program för allmänheten

En kväll med föreläsningar. Våra forskare förklarar och resonerar kring olika ämnen, allt från artificiell intelligens till klimatinvesteringar. Låt dig inspireras av vetenskapens syn på omvärlden. Kanske har du någon fråga som du funderat länge på? Ställ den till våra forskare!

Kontaktperson: Carl-Joar Karlsson, doktorand, carljoar@chalmers.se


Vi håller på att fastställa schemat för maj 2022.

Informationen kommer att publiceras på vetenskapsfestivalen.se


Skolprogrammet Matematiska leksaker

​I över 15 år har Matematiska vetenskaper deltagit i Vetenskapsfestivalen med ett skolprogram. Detta består av fem stationer med olika matematiska problem där deltagarna efter en genomgång av förutsättningarna själva får pröva sig fram, och som avslutas med en förklaring av problemen.

Våra matematiska leksaker används även för lärarstudenter och besökande gymnasieklasser. Från början fanns det fler stationer, men alla vill gärna pröva allt så för att hinna med har det minskats ner till fem stationer som vi vet är uppskattade. Vi märker att skolor gärna kommer tillbaka, särskilt om det finns ett matematikintresse hos läraren. Vi anpassar nivån efter åldern på eleverna, den största skillnaden är annars att de yngre eleverna tenderar att vara mer nyfikna och framåt.

Skolprogrammet är öppet 2–13 maj 2022 och man anmäler sig via vetenskapsfestivalen.se. Läraren får ett material om stationerna och matematiken bakom dem.


 

Årets program för allmänheten


Datum och tid kommer att publiceras i mars 2022.

 

Caroline Granfeldt: Hur bör vi investera för klimatet?
Det framtida behovet av elektricitet väntas öka, samtidigt som vi behöver minska våra utsläpp av växthusgaser för att tämja den globala uppvärmningen. I vilka elproduktionsteknologier behöver vi göra våra investeringar för att lösa detta problem? Vi använder i vår forskning en storskalig matematisk investeringsmodell för att svara på denna fråga. Modellen minimerar kostnader i det europeiska elsystemet samtidigt som den tar hänsyn till elbehov, produktionsbegränsningar och koldioxidutsläpp. Vårt arbete syftar främst till lösningsmetoder som kan lösa gigantiska instanser av denna typ av modell.

Jimmy Aronsson: Maskinlärningens svarta låda
Maskinlärning har revolutionerat många områden. Neurala nätverk hjälper läkare att identifiera tumörer i medicinska bilder; de genererar automatiska undertexter på YouTube; och de hjälper bilar att hålla sig på vägen. Trots denna framgång anses neurala nätverk vara en svart låda: Deras extrema komplexitet gör det nästan omöjligt för oss att förstå hur de fattar beslut, och vilken information de baserar sina beslut på. Jag förklarar vad neurala nätverk är och hur min forskargrupp använder symmetri för att öppna den svarta lådan.

Irina Pettersson: From pure mathematics to new materials
Starting from the 80s, scientists have been developing and studying metamaterials. These are modern materials that do not occur in nature, and whose properties are determined by their structure rather than their chemical composition. Development in science and technology has boosted the design of materials with desired and tunable properties. Surprisingly enough, some of such innovative materials have been designed mathematically, with properties described with formulas and not measurements.



Förra årets program för allmänheten


Torsdag 15 april

18.00 Olle Häggström: Tänkande maskiner
Om den artificiella intelligensens genombrott
Den snabba utvecklingen inom artificiell intelligens (AI)ger upphov till många svåra samhällsfrågor både på kort och på lång sikt. Här skall jag fokusera på några av de allra svåraste, som rör ett eventuellt framtida genombrott med en AI som matchar eller överträffar människans allmänintelligens.

 

Läs mer: https://fritanke.se/bocker/tankande-maskiner/


18.30 Åse Fahlander: Forska i teoretisk matematik: vad, hur och varför?
Att säga att man forskar i matematik väcker många frågor. Känner vi inte till all matematik redan? Finns det överhuvudtaget mer än den man lär sig i skolan? Kan man hitta på ny – och vad ska det i så fall vara bra för? Jag ska försöka ge en bild av vad en teoretisk matematiker gör på dagarna.


19.00 Edvin Åblad: Trusting in computed decisions – planning a production line
Computing safe robot motions in welding stations.
Computed decisions are common in our everyday lives and in industry; however, we do not always trust in the decisions made by computers / algorithms. In our group, we study how to compute safe plans for car production lines, and we focus on the motions of the robots in welding stations.


Fredag 16 april

18.00 Holger Rootzén: Covid-19 i Sverige och Danmark
Per invånare har nu tre gånger fler dött i covid-19 i Sverige än i Danmark. I föredraget diskuteras varför.
Idag, den 21/1, har i Sverige rapporterats 10 921 dödsfall i covid-19, i Danmark 1 909. Per invånare har tre gånger så många dött i Sverige. Danmark är mera tättbefolkat än Sverige och ligger närmare länderna med stor smittspridning. I föredraget diskuteras orsaker till att ändå många fler dött i Sverige.

 


18.30 Carl-Joar Karlsson: Vad spel kan lära oss om pandemier
Samarbete under långvariga pandemier förklaras av rationellt beteende i spel
När covid-19 spreds över jorden frågade vi oss ifall den klassiska spelteorin kunde förklara folks beteenden under pandemin. Svaret är: Det beror på! Vi förklarar samarbete utifrån spelteori och kombinerar detta med modeller för sjukdomsspridning.


19.00 Linnea Österberg och Barbara Schnitzer: A mathematician and a biologist walk into a bar…
Interdisciplinary science: bridging differences to reach further.
Modern research sometimes feels like the battle of the disciplines. It’s time to level up and focus on our common goals. In the context of aging, we will explore interdisciplinary science between math and biology through history, time and beyond.

Sidansvarig Publicerad: fr 07 jan 2022.