Talare

​Här återfinns presentation av de olika talarna och deras föredrag.

Matematikk - et gledesemne!

 
Matematikk er for meg en jakt på mønster og system, og sammenhenger mellom disse. Det matematiske språket er presist og logisk oppbygd, med klare regler for hva som er gyldige resonnement. Vi vet presis når noe er riktig eller galt. Det er matematikkens store styrke, og det som gjør den unik i forhold til andre fag. Derfor er det så vakkert! Derfor er det en fantastisk følelse når men har løst et problem, eller klart å bevise en sammenheng eller en påstand. Hvis du er av den typen som kaster deg over matematiske problemstillinger, tør å ta sjangser, er villig til å prøve igjen og igjen helt til du får ny innsikt og kommer et stykke videre, synes det er vakkert å oppdage nye sammenhenger, stiller nye spørsmål når du har funnet svar på ett, da er du en potensiell matematiker! I dette foredraget blir dere utfordret til å finne sammenhenger, forklaringer, systemer og mønstre. Dere vil bli presentert for noen problemer, der noen av dem vil bli løst i fellesskap underveis i foredraget, mens andre vil bli "hengende i luften" og det blir opptil dere å finne forklaringer og løsninger. I dette foredraget skal vi ikke være opptatt av hva dette skal brukes til, eller om det er "nyttig". Vi skal sammen glede oss over matematikken for matematikkens egen skyld!
 
Ingvill Merete Stedøy-Johansen
... er faglig leder for Nasjonalt senter for matematikk i opplæringen i Trondheim, Norge. Hun var gymnaslærer i 14 år før hun tok doktorgrad i algebra (1996) og ble ansatt ved NTNU (Norges teknisk naturvitenskapelige universitet) som fagdidaktiker. Hun arbeider med utviklingsarbeid knyttet til læring og undervisning i matematikk. Det innebærer at hun holder kurs for lærere, arrangerer matematikklubber og konkurranser for barn og unge, holder populærforedrag, arrangerer matematiske aftener for foreldre og barn/ungdom, holder matematikkurs for foreldre, lager undervisningsfilmer, utvikler og lager laborative matematikkopplegg, produserer matematikkofferter med utstyr til å utforske matematikk på skolen og hjemme, og har i den senere tid arbeidet for å få førskoleansatte til å åpne matematikkens verden for de minste barna. 

Primtal, faktorisering och RSA 

 
Frågan vilka heltal som är primtal och hur man faktoriserar sammansatta tal i primtalsfaktorer har fascinerat matematiker och sifferintresserade människor sedan urminnes tider.
 
Om vi tar ett stort tal med kanske 500 decimala siffror visar det sig att det är betydligt lättare att avgöra om det är primtal än att faktorisera det om det visar sig vara sammansatt. Denna asymmetri ligger till grund för det berömda kryptosystemet RSA upkallat efter sina uppfinnare Ron Rivest, Adi Shamir och Leonard Adleman.
 
Jag kommer försöka förklara hur det hela hänger ihop.
 
Johan Håstad
... är professor i teoretisk datalogi vid KTH i Stockholm. Han disputerade i matematik vid MIT i Boston och är intresserad av många aspekter av effektiva beräkningar, t.ex. kryptografi. På fritiden är han gärna tillsammans med sin familj och spelar tillsammans med sönerna bordtennis i division 5. 

Antennsystem - design baserad på matematik

 
I mobilkommunikation skickas information trådlöst mellan mobiler och basstationer. För att detta skall fungera omvandlas informationen till elektromagnetisk strålning via de antenner som sitter i varje mobil och i varje basstation. Med rätt utformade antennsystem så fås ett trådlöst mobilsystem som har stor räckvidd, låga störningar och hög kapacitet. Ambitionen i denna presentation är att försöka förklara betydelsen av antennens roll i dagens mobilsystem och hur den beskrivs med matematik. Matematiken är en grundläggande förutsättning både för att beskriva egenskaper hos antenner och för att utveckla rätt prestanda hos antenner.
 
Björn Johannisson
... leder verksamheten vid Antenna Research Center inom Ericsson AB. Antenna Research Center är en del av Ericssons forskningsverksamhet och ansvarar för utveckling av teknologier och metoder inom antennområdet för framtida behov inom mobil kommunikation. Björn är född i Göteborg 1963. Han avlade civilingenjörsexamen i Teknisk fysik vid Chalmers 1986 och har hela sitt yrkesliv varit sysselsatt med antennrelaterade frågor i olika tillämpningar. Förutom på Ericsson har Björn även arbetat tre år på Anaren Microwave i Syracuse, USA. Fritiden tillbringar han med sin familj - fru och tre barn. I omgångar är det husrenovering som tar mycket tid i anspråk, medan Björn annars gärna kopplar av i båt på havet. 

Geometrins natur och naturlig geometri 

 
Vi ska titta på två olika områden. Först ska vi lite kort se på geometrins natur och hur synen på denna har förändrats genom århundradena från Euklides till Einstein. Sedan ska vi fråga oss om den levande naturen omkring oss kanske föredrar någon speciell geometri. Förhoppningsvis ska vi tillslut också ta upp någon eventuell koppling mellan dessa till synes olika frågor.
 
Euklides skapade ordning, inte helt olikt vår egen jubilar Linné, på geometrins natur genom att sätta upp ett antal grundförutsättningar, axiom, som inte skulle bevisas utan istället skulle vara den bas man skulle bygga teorin med hjälp av stringenta bevis.
 
Det finns i matematiken en naturlig strävan att sätta upp så få axiom som möjligt. Detta gjorde att man länge försökte göra sig av med ett av Euklides axiom, parallellaxiomet, genom att försöka bevisa det utgående från de andra axiomen. Parallellaxiomet säger att givet en linje och en punkt som inte ligger på linjen, finns det bara en (unik) linje som går genom punkten och inte skär den första linjen.
 
Det kom lite som en blixt från klar himmel när Gauss med flera kunde konstruera en alternativ geometri, där inte parallellaxiomet gällde.
 
När det gäller naturens egen geometri, har man länge fascinerats av de mönster man kan se hos tex kottar, solrosor och ananas. Om min lokala grönsaksdealer har det inne i november, ska jag ta med min nya favoritgrönsak - romanesco - där man både kan se självliknande ("fraktala") strukturer och Fibonaccispiraler.
 
Det finns också symmetrier och förhållande hos våra egna kroppar som är värda att titta lite extra på - vilket jag gör just nu i min egen forskning.
 
Torbjörn Lundh
... växte upp i Skoghall, som är en liten bruksort utanför Karlstad. Efter militärtjänstgöring som kryptör läste han teknisk fysik i Uppsala, där han sedan också doktorerade i matematik. Sedan dess har han jobbat på KTH, varit på postdocs (ett slags stipedievistelser) i Cambridge, på Long Island och på Mittag-Leffler institutet i Djursholm (eller ska det vara på Djursholm?). Nu är han docent på Chalmers och Göteborgs universitet och är intresserad av potentialteori och matematisk biologi ur lite olika aspekter. På fritiden skjutsar han barn till olika aktiviteter, men började förra året att segla Laser på en blygsam nivå (som detta år blivit ännu blygsammare). Ännu mer sällan händer det att han tar fram sin trombon och tutar lite.

Från Mendel till bioinformatik

 
Sedan Mendels experiment med ärtplantor har forskarna fascinerats av den sannolikhetsteoretiska underbyggnaden för hur egenskaper nedärvs. Detta var långt före man hade kunskap om hur den genetiska koden är uppbyggd. Modern molekylärgenetisk teknologi gör att vi nu, med ändliga resurser, och alltmer i detalj, kan studera den genetiska koden hos enskilda individer. Biologin har digitaliserats. Jag ger här en beskrivande bild av några viktiga skeden inom kvantitativ genetik, som har lett fram till dagens genombrott i letandet efter sjukdomsgener.
 
Juni Palmgren
... är professor i biostatistik vid matematikinstitutionen vid Stockholms universitet, och hon är gästprofessor i samma ämne vid Karolinska Institutet. Efter studier i matematik, statistik och datavetenskap vid Helsingfors universitet har hon under de senaste 20 åren arbetat med medicinsk och genetisk forskning. Hon tillträdde professuren och flyttade till Stockholm 1997, där hon har byggt upp den akademiska medicinska biostatistiken. På fritiden är det barnbarnen och båtmanstorpet i Stockholms skärgård som gäller. 

Om Sonja Kovalevsky

 
Några korta inblickar i Sonja Kovalevskys levnad från uppväxten i Palibino till professorstiden i Stockholm samt något exempel på hennes matematiska storverk kommer att visas. Kanske också något exempel ur hennes författarskap?!
 
Staffan Rodhe
... är universitetslektor i matematik på Uppsala universitet. Han doktorerade år 2002 med en avhandling om svensk matematikhistoria under 16- och 17-hundratalen, och undervisar blivande lärare och forskar vidare inom allehanda matematikhistoriska projekt, t.ex. om John Wallis banbrytande insatser som banade väg för utvecklingen av infinitesimalkalkylen under slutet av 1600-talet och början av 1700-talet. Se även http://www.math.uu.se/~staffan/

Publicerad: må 25 maj 2015.