Säkra och effektiva människa-maskinsystem

Forskningen inom profilområdet Säkra och effektiva människa-maskinsystem behandlar samspelet mellan människa och maskin i dess vidaste bemärkelse; allt ifrån enkla produkter till komplexa socio-tekniska system. Målet med forskningen är att bidra till att skapa tekniska lösningar som är enkla att lära, effektiva att använda och som skapar en positiv användningsupplevelse.

Syftet är att utveckla kunskap så att tekniska produkter och system i framtiden kan utformas på ett sätt som leder till effektiv, säker och tillfredsställande användning. För att utveckla kunskapen analyseras samspelet mellan människa-maskin i olika sammanhang och ur olika perspektiv. Olika typer av studier genomförs för att utveckla och utvärdera nya lösningar, och för att utveckla teorier om och metodik för att studera samspelet.

Den ‘mänskliga faktorn’ anses i vissa sammanhang ligga bakom många incidenter och olyckshändelser, där människan alltså identifierats som den svagaste länken. Slutsatsen leder till utveckling av tekniska lösningar som kan ta över människans uppgifter. Vi menar istället att människan har en stor potential att lösa problem och skapa effektivitet i systemen. Genom att utgå från att problem uppstår som en konsekvens att bristande utformning av systemet som helhet och därmed holistiskt angripa utformningen av människa-maskinsystemet skapas andra möjligheter att lösa problem relaterade till effektivitet och säkerhet i människa-maskinsystemet.

Hållbarhetsmål

Forskningen adresserar flera av de globala FN-målen för att uppnå en mer hållbar samhällsutveckling. Forskningen bidrar främst till Mål 9 - Hållbar industri, innovationer och infrastruktur - genom att främja ett säkert och effektivt samspel mellan människa och teknik. Andra relevanta mål är Mål 3 - Hälsa och välbefinnande - och Mål 8 - Anständigt arbete och hållbar ekonomisk tillväxt - genom att i forsknings- och utvecklingsarbete adressera utmaningar inom exempelvis fysisk och kognitiv ergonomi.
 

Forskningsteman

Vår forskning inom profilområdet omfattar olika teman som produktergonomi, människa-maskininteraktion och interaktion med automation. 

Produktergonomi

Bild-safetyProdukter skall utformas med hänsyn till människors fysiska och kognitiva förutsättningar, till (arbets-)uppgiften, och till den miljö där produkten skall användas. Genom att analysera detta samspel med hjälp av såväl teoretiska metoder som exempelvis användartester kan vi identifiera brister, föreslå modifieringar, och därigenom stödja en mer användarcentrerad utveckling. Under flera år har vi medverkat till att utveckla unik kunskap om säkerhetsbälteslösningar och hur deras utformning påverkar förares och passagerares användning, komfort och säkerhet. Speciella målgrupper har varit barn och äldre. 

 

Människa-maskininteraktion

Människa-maskininteraktion förkortas ofta MMI eller HMI. En central fråga handlar om hur utforma olika typer av gränssnitt på ett sätt som leder till ändamålsenlig, effektiv och tillfredsställande interaktion och användning. I många miljöer ställs speciellt höga krav på att samspelet mellan människa och interaktiva produkter. Det finns flera exempel på situationer som lett till att människor kommit till skada eller till och med avlidit på grund av att samspelet inte fungerat på ett tillfredsställande sätt. Här handlar MMI om att utforma produkter och system på ett sätt som minskar risken för felhandlingar och som stödjer användarna i deras dagliga arbete. Nya metoder har tagits fram för att tidigt i designprocessen kunna göra bedömningar av sådana risker. Ett tillämpningsområde där vi varit verksamma är medicinsk teknik. Ett annat område är processindustri och kraftverk där samspelet mellan operatör och system är centralt för säker och effektiv drift. Här har forskningen bl.a. lett fram till en metodik för utvärdering av kontrollrummets utformning redan i tidiga utvecklingsfaser. 


Digitalk podcast the future of maintenance Digitalk podcast bid data for big decisions in maintenance Digitalk podcast assessing smart maintenance








Samspel med automation

Idag möter människor olika typer av automation såväl i hemmet som i arbetslivet. Inom t.ex. processindustrin ställer ökad automation stora krav på operatörens förmåga att tolka information och förstå pågående processer. I olika projekt har vi studerat vilka utmaningarna är och exempelvis hur de kan representeras på ett sätt som beskriver samspelet mellan system, användargränssnitt och nödvändig operatörskompetens. Människors interaktion med autonoma fordon utgör ett annat forskningsområde. Här studerar vi vad ökad automationsgrad innebär för hur människor använder fordonen och vad det betyder för utformningen av olika typer av skyddssystem. Vi försöker också förstå vilka faktorer som påverkar människors tillit till helt eller delvis självkörande fordon och hur användare uppfattar och förstår (eller inte) olika automationsnivåer.

Användaren är grunden

Vi ser människan som en del i ett socio-tekniskt system med målet att få systemet att fungera optimalt för alla parter. Forskningen utgår från kunskaper om fysisk och kognitiv ergonomi, interaktionsdesign, riskanalys och resilienta system (dvs. system som har förmåga att anpassa sig och förändras), och bedrivs genom tillämpad forskning. Experimentella studier, både i labbmiljö och under fältförhållande, har en central roll. Att involvera användare i processen ser vi som en grundförutsättning för att kunna utforma säkra och effektiva människa-maskinsystem.
 

Expertisområden

  • Automation ur ett human factors-perspektiv
  • Kognitiv ergonomi
  • Fysisk ergonomi
  • Komfort
  • Interaktionsdesign
  • Mänskliga felhandlingar
 

Forskare

 

Publicerad: må 28 okt 2019.