Nyheter: Data- och informationsteknikhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaThu, 26 Jan 2017 11:15:53 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttp://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Ny-utlysning-av-WASP-industridoktorander.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Ny-utlysning-av-WASP-industridoktorander.aspxNy utlysning av WASP industridoktorander<p><b>​Wallenberg Autonomous Systems and Software Program (WASP) söker nu upp till 17 industridoktorander vid de fem partneruniversiteten. Sista ansökningsdag är 31 mars 2017.</b></p>​ <br /><a href="/en/areas-of-advance/ict/news/Pages/WASP-Industrial-PhD-student-positions.aspx">Mer information på den engelska sidan &gt;&gt;</a><br /><br /><br />Kontaktperson på Chalmers: David Sands, 031-772 1059, <a href="mailto:dave@chalmers.se">dave@chalmers.se</a><br /><br /><br />Timetable<br />2017-03-31   SIsta ansökningsdag <br />2017-06-08  Beslut<br />2017-08-01  Tidigaste anställningsstart<br /><br /><br />Wed, 25 Jan 2017 10:00:00 +0100http://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/WASP-pre-announcement-IndPhDs2017.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/WASP-pre-announcement-IndPhDs2017.aspxKommande utlysning av doktorandtjänster inom WASP<p><b>​WASP öppnar den andra utlysningen för rekrytering av industridoktorander den 24 januari 2017.</b></p>​<strong>Tidplan</strong><br />Öppningsdatum : 2017/01/24<br />Sista ansökningsdag: 2017/03/31<br />Beslutsdatum : 2017/06/08<br />Tidigast start: 2017/08/01<br /><br />Preliminärt planeras 15-20 industridoktorandtjänster i denna utlysning.<br /><br />Närmare uppgifter om ansökningsförfarandet kommer att publiceras i samband med att utlysningen öppnar.<br /><br /><br />Källa: <a href="http://wasp-sweden.org/pre-announcement-wasp-industrial-phd-student-positions/">http://wasp-sweden.org/pre-announcement-wasp-industrial-phd-student-positions/</a><br />Chalmers kontakt: David Sands &lt;<a href="mailto:dave@chalmers.se">dave@chalmers.se</a>&gt; and Christian Berger &lt;<a href="mailto:christian.berger@gu.se">christian.berger@gu.se</a>&gt;Fri, 02 Dec 2016 14:00:00 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Mooc-Computer-Systems.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Mooc-Computer-Systems.aspxKoda rätt och rädda batteriet med Chalmers mooc om datorarkitektur<p><b>​Bättre kod kan minska energiförbrukningen i datorer och mobiltelefoner – men hur? Och varför är det viktigt? Professor Per Stenström leder två nya moocar från Chalmers digitala campus ChalmersX där nyfikna kan lära sig skriva snabbare program som sparar på batterierna och gör datahallar mer miljövänliga.</b></p><div>​Våra smarta telefoner, surfplattor och datorer är fyllda med program och funktioner som gör vår vardag lättare. Det märks sällan tydligare än när batteriet tar slut i ett kritiskt läge och du plötsligt inte kommer åt bank-appen, kartan eller kameran längre. En mindre smidig aspekt av alla dessa tekniska under är nämligen deras förhållandevis stora energiförbrukning, som eskalerat i takt med de tekniska landvinningarna. Men det finns hopp! I den första av två nya moocar på ChalmersX lär Per Stenström, professor i datorteknik, deltagarna hur en kodar effektivare – och på så sätt både utnyttjar dagens datorers prestanda bättre och sparar energi.</div> <div>– Kursen vänder sig till alla med grundläggande programmeringskunskaper som vill förstå och lära sig hur man kan förbättra program för att göra dem snabbare och mer energieffektiva. Viss förkunskap krävs, men man måste inte vara expert. Den funkar även för exempelvis gymnasieelever som läst  programmering. Vi tar det ända från datorkonstruktionens grunder, som hur lång tid det tar datorn att utföra en enkel addition.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Samspel mellan mjukvara och hårdvara</h3> <div>Det viktigaste budskapet som Per Stenström hoppas att deltagarna tar med sig från moocarna är att datorarkitektur inte handlar om antingen hårdvara eller mjukvara – utan om båda. Ett datorsystem får sina egenskaper av att de två delarna samverkar.<img width="464" height="334" class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/20160701-20161231/Per%20Stenström%202.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /></div> <div>– Alla aspekter måste räknas in för att resultatet ska bli bra. Precis som när du bygger en bro och måste ta både hållfastheten i materialet och naturlagarnas påverkan i beaktning, så måste du koda på ett sätt som balanserar programmet gentemot den tänkta hårdvarans förutsättningar och prestanda.</div> <div> </div> <div>Per Stenström är i grunden civilingenjör i elektroteknik. Hans intresse för datorer formades vid Lunds Universitet, där han som pionjär började bygga upp ämnet datorteknik. 1995 sökte han sig till Chalmers och blev professor.</div> <div>– Jag började bygga egna datorer hemma tidigt, och har alltid tyckt att ämnet är magiskt intressant! Min forskning handlar främst om att hitta nya principer inom datorkonstruktion, för att få datorn att räkna snabbare. Parallellt är jag intresserad av innovation. Det bästa sättet att dra nytta av forskningsresultaten är via företag. Därför har jag varit involverad i flera start-ups och inkubatorer.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Positiv till nya pedagogiska metoder och verktyg </h3> <div>Bredvid sin egen forskning och handledarskapet för ett gäng doktorander på Chalmers så undervisar Per Stenström minst en kurs i datorteknik varje läsår. </div> <div>– Egentligen har jag tillräckligt att göra ändå, men jag vill verkligen inte släppa undervisningen – det är för roligt. Därför känns mooc-projeket extra kul, och som en riktig utmaning. </div> <div> </div> <div>På senare tid har Per Stenström använt sig av den pedagogiska metoden som kallas ”flipped classroom”, där föreläsningar spelas in och schemalagd tid används interaktivt mellan lärare och studenter. En metod som påminner om mooc-upplägget.</div> <div>– Det blir intressant att se hur utbytet med deltagarna kommer bli när de är såpass många, från hela världen, och man inte möts ansikte mot ansikte utan genom datorn.</div> <div> <br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Fakta </h2> <div>En mooc (Massive Open Online Course) är en kurs som ges via en plattform på nätet i form av inspelade lektioner, kurstexter att studera samt uppgifter och test som deltagarna utför under kursens gång. Kursen är gratis och öppen för alla som har tillgång till en dator, smartphone eller surfplatta samt en internetuppkoppling. <em>Computer System Design</em> ges i två separata delar: <em>Improving Energy Efficency and Performance</em> med start den 1 november 2016 och <em>Advanced Concepts of Modern Microprocessors</em> med start den 4 januari 2017. </div> <div> </div> <div><a target="_blank" href="https://www.edx.org/school/chalmersx"><img src="/_layouts/images/icgen.gif" class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" alt="" />Läs mer om moocarna från ChalmersX och anmäl dig här</a> </div> <div> <br /><span><strong>Text:</strong> Carolina Svensson<br /><strong>Bild: </strong>Anna-Lena Lundqvist<br /><span style="display:inline-block"></span></span></div>Fri, 14 Oct 2016 10:30:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/mmt/nyheter/Sidor/Jörgen-Blennow,-ny-utbildningsområdesledare-för-EDITI-området.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/mmt/nyheter/Sidor/J%C3%B6rgen-Blennow,-ny-utbildningsomr%C3%A5desledare-f%C3%B6r-EDITI-omr%C3%A5det.aspxJörgen Blennow, ny utbildningsområdesledare för EDITI-området<p><b>​Jörgen Blennow, institutionen för Material- och tillverkningsteknik, tillträder som utbildningsområdesledare för EDITI-området (Elektroteknik, Datateknik, IT samt Industriell ekonomi) den 1/11 2016. Den 1/12 lämnar han över stafettpinnen som programansvarig för civilingenjörsprogrammet i Elektroteknik till Hans Hjelmgren, institutionen för Mikroteknologi och nanovetenskap.</b></p>​– Jag tycker att det har varit fantastiskt att ha fått vara programansvarig för Elektroteknik i nästan nio år, och väldigt mycket har hänt under den tiden. Till exempel utvärderingen av examenskvalitet som Universitetskanslerämbetet genomförde, och arbetet jag gjort tillsammans med programmets studenter med att förändra värderingar och kultur, som gett gott resultat. Samtidigt skall det bli både inspirerande och roligt att ta nästa steg och bli UOL (utbildningsområdesledare), säger Jörgen Blennow. <br /><br />Chalmers organisation för grundutbildningen innehåller stor bredd, från tekniskt basår till 27 grundutbildningar som leder till arkitekt-, civilingenjörs-, högskoleingenjörs-, sjöbefäls-, lärar- eller teknologie kandidatexamen, samt ett 40-tal specialiserade mastersprogram som är öppna för studenter från hela världen. Utbildningsområde EDITI, med sammanlagt nästan 3 000 studenter, omfattar tre högskoleingenjörsprogram, fyra civilingenjörsprogram och 13 mastersprogram.  <br /><br />– EDITI är ett väl fungerande utbildningsområde, arbetsformerna och utbildningsområdesstrukturen är redan på plats. Min roll kommer vara att inspirera, stötta och strategiskt driva arbetet framåt, vilket jag kommer att göra i en programansvariggrupp. Jag kommer även att lägga tid och kraft på att bibehålla en väl fungerande dialog mellan utbildningsområdet och institutionerna.<br /><br />Mycket av det löpande arbetet utförs i samarbete med lärare, studenter och administrativ personal på Chalmers. Som UOL kommer Jörgen också att ingå i grundutbildningens ledningsgrupp, och arbeta med strategiska frågor på central nivå. Att teknikutbildningarna blir mer jämställda, och även jämlika – med bättre rekrytering av studenter ur ett bredare mångfaldsperspektiv – ser Jörgen som nödvändigt. Dels för att han tror att det ger en bättre arbetsmiljö med en mer dynamisk sammansättning på utbildningen, men framför allt med tanke på framtidens samhälle.  <br /><br />– En viktig fråga är ”vem är det som ska utveckla tekniken för vårt samhälle”? Jag tror, eventuellt grundat på fördomar, att om det finns dynamik i ett team som utvecklar teknik, då kommer fokus att hamna på användandet av tekniken som tas fram, i stället för på själva lösningarna. <br /><br />Vid sidan av det 50-procentiga uppdraget som UOL arbetar Jörgen som forskare och handleder två doktorander, är examinator i High Voltage Engineering samt medverkar i High Voltage Technology. Han har tidigare arbetat med uppdragsutbildning och belönades med utmärkelsen ”Årets föreläsare” 2013 för sina insatser i Chalmers Professional Education. Under våren 2016 gav han en kurs vid TU Graz inom ramen för ett lärarutbyte i Erasmus+. <br /><br />– Jag ser fram emot att börja mitt uppdrag tillsammans med alla inom grundutbildningens ledning, programansvariga, studenter och studieadministrativ personal. Att vara UOL är ingen one man show, och det passar mig bra, för jag är en teammänniska!<br /><br /><font size="1"><strong>Fakta Jörgen Blennow</strong><br /><em>Ålder:</em> 50 år<br /><em>Examina:</em> Chalmers: Civ ing E (1993), Tekn lic (1996), Tekn dr (2000), Docent (2012). <br /><em>Arbetar som: </em>Docent i högspänningsteknik. Forskningen fokuserar på experimentella tekniker för studier av fenomen i högspända elektriska isolationssystem. <br />Biträdande profilledare för profilen Electricity for a societal development inom styrkeområde Energi. Programansvarig för civilingenjörsprogrammet i elektroteknik mellan 2008-2016.  <br />Chalmers representant i den svenska nationalkommitten för <a href="http://www.cigre.org/">CIGRÉ</a>. <br />Ordförande för kollegiet vid MoT. <br /><br /><em><strong>Text: Anneli Andersson &amp; Sandra Arvidsson</strong></em><br /></font>Tue, 27 Sep 2016 11:25:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/4-WASP-professurer.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/4-WASP-professurer.aspxSveriges största forskningsprogram utlyser fyra professurer<p><b>​Utlysningarna är inte kopplade till specifika ämnen vilket innebär att ansökningar från alla WASP-relaterade forskningsområden är välkomna.</b></p>​Forskningsprogrammet WASP är Sveriges största enskilda forskningsprogram någonsin med en budget på 1,8 miljarder fram till år 2025. Forskningsprogrammet, i nära samverkan med Sveriges ledande teknikföretag, fokuserar på autonoma system som, i samverkan med människor, anpassar sig till sin omgivning genom sensorer, information och artificiell intelligens för att utveckla smarta, snabbtänkta system med syfte att öka svensk konkurrenskraft. Programvaran är en viktig möjliggörare i autonoma system, och därmed ett genomgående forskningstema i programmet. WASP, som är placerat vid Chalmers, KTH, Linköpings och Lunds universitet, med Linköpings universitet som värduniversitet, syftar till att bygga en världsledande plattform för akademisk forskning som interagerar med ledande företag för att utveckla kunskap och kompetens för framtiden. <br /><br />WASP erbjuder nu fyra starkt finansierade professurer vid Chalmers, Linköpings universitet, Lunds universitet, och Kungliga Tekniska Högskolan. Utlysningarna är inte kopplade till specifika ämnen vilket innebär att ansökningar från alla WASP-relaterade forskningsområden är välkomna. Positionerna inkluderar finansiering för post-doc och doktorand samt tillgång till välfinansierade, planerade forskningsarenor inom forskning på autonoma system.<br /><br />Ansökningar ska ställas till WASP (<a target="_blank" href="http://wasp-sweden.org/application-for-wasp-professorship">http://wasp-sweden.org/application-for-wasp-professorship</a>) och kommer att inkluderas i beslutsprocess vid respektive universitet.<br /><br />Vi ser fram emot din ansökan!<br /><br />För allmän information om WASP: <a href="http://wasp-sweden.org/">http://wasp-sweden.org<br /></a><br /><br />För ytterligare information om de utlysta tjänsterna, kontakta Lars Nielsen, <a href="mailto:wasp_professorship@wasp-sweden.se">wasp_professorship@wasp-sweden.se</a>, +46 13 28 11 00.<br /><br />Sista ansökningsdag: 30 september 2016, 23:59Fri, 26 Aug 2016 16:45:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/P4 om datorkapningar.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/P4%20om%20datorkapningar.aspxDave Sands i P4 Göteborg om datorkapningar<p><b> </b></p>​<img alt="Dave Sands" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/Profile%20pictures/ST/Dave-Sands.png" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />En reporter på Dagens Nyheter installerade en webbkamera hemma och loggade antalet intrång under ett antal månader. <a href="http://www.dn.se/nyheter/expert-kamerornas-sakerhet-ar-undermalig/">Länk till artikeln i DN.</a><br /><span>Med anledning av detta besökte Dave Sands P4 i Göteborg för att diskutera webbsäkerhet, och vad man själv kan göra för att skydda sig. </span><a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&amp;artikel=6438950&amp;utm_source=dlvr.it&amp;utm_medium=twitter"><span>Länk till inslaget. </span></a><br />Wed, 25 May 2016 08:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/LillaPolhemspriset2015.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/LillaPolhemspriset2015.aspxLilla Polhemspriset 2015<p><b>Fredrik Brosser och Emil Milhs examensarbete &quot;SEU Mitigation Techniques for Advance Reprogrammable FPGA in Space&quot; tilldelades tidigare i år Flygtekniska föreningens stipendium 2014. Den 17 november fick de även ta emot Lilla Polhemspriset för 2014 års bästa examensarbete inom svenska civilingenjörsutbildningar.</b></p>I sitt examensarbete har Fredrik Brosser och Emil Milh utvärderat en typ av elektroniska kretsar som används allt mer i satelliter, så kallade FPGAer (Field Programmable Gate Array). FPGA är omprogrammerbara kretsar som ger stor flexibilitet men samtidigt är känsliga för den joniserande strålningsmiljö som elektronik utsätts för i rymden. <p></p> <p>&quot;Examensarbetet utgör en mycket bra grund för dem som i framtiden vill ta rymdtekniken till nya höjder&quot;, konstaterar Sveriges Ingenjörers priskommitté. &quot;Brosser och Milh har visat hur konventionella FPGA mycket väl kan ersätta många av de specialanpassade som används idag, vilket kan leda till stora kostnadsbesparingar samtidigt som prestanda och livslängd för systemen ökar.&quot; </p> <p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/Lilla-Polhem-m-UB.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Fredrik Brosser och Emil Milh med prisutdelaren Ulf Bengtsson, Förbundsordförande i Sveriges ingenjörer.&lt;br/&gt; &lt;i&gt;Foto: Pernilla Pettersson." style="margin:5px" />Examensarbetet &quot;SEU Mitigation Techniques for Advanced Programmable FPGA in Space&quot; är utfört inom mastersprogrammet Inbyggda elektroniksystem vid institutionen för Data- och informationsteknik vid Chalmers tekniska högskola och på RUAG Space i Göteborg. </p> <p>Fredrik Brosser, 24 år och från Falköping, är nu applikationsingenjör på ARM Ltd i Cambridge, Storbritannien.</p> <p>Emil Milh, 24 år och från Göteborg, är systemutvecklare på Bombardier Transportation RCS där han just nu jobbar med projektledning som trainee i Pittsburgh, USA.</p> <div>I samband med utdelningen av Flygtekniska föreningens stipendium i maj publicerades en text <a href="/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Prisat-examensarbete-kan-bana-vag-for-Marsexpeditioner.aspx">som finns att läsa här</a>.</div> <div><br /></div> Lilla Polhemspriset, i form av diplom och 50 000 kronor, delades ut vid Polhemsfesten i Stockholm den 17 november, vid samma tillfälle som det stora Polhemspriset 2015.<div><p><br /></p> <p>Arbetet i sin helhet finns att läsa här:<br /><a href="http://studentarbeten.chalmers.se/publication/202966-seu-mitigation-techniques-for-advanced-reprogrammable-fpga-in-space">http://studentarbeten.chalmers.se/publication/202966-seu-mitigation-techniques-for-advanced-reprogrammable-fpga-in-space</a><br /></p> <p>Arbetet ligger även till grund för en artikel som presenterades vid &quot;2014 International Conference on Field-Programmable Technology (FPT)&quot;: <br /><a href="http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/209603/local_209603.pdf">http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/209603/local_209603.pdf</a> </p> <p><br /></p> <p><strong>Kontakt: </strong><br />Fredrik Brosser, +44 7477 28 5431, <a href="mailto:fredrik@brosser.se" rel="nofollow">fredrik@brosser.se</a><br />Emil Milh, +1 412 587 3140, <a href="mailto:emil.milh@gmail.com" rel="nofollow">emil.milh@gmail.com</a> <br />Per Larsson-Edefors, handledare och examinator, 031-772 17 00, <a href="mailto:perla@chalmers.se" rel="nofollow">perla@chalmers.se</a><br /></p> <p><br /></p> <p><br /></p></div> <br />Tue, 08 Dec 2015 07:00:00 +0100http://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Projektstart-WASP.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Projektstart-WASP.aspxProjektstart i gigantisk satsning på autonoma system<p><b>System som likt oss människor kan se, lyssna, känna och samla in information från många olika källor och sedan agera utifrån det är framtidsvisionen för Wallenberg Autonomous Systems Program, WASP. Sveriges ledande forskare har nu samlats kring sex viktiga utmaningar.</b></p>De sex forskningsprojekten utgör starten för tioåriga forskningsprogrammet Wallenberg Autonomous Systems Program, WASP, som inkluderar forskare från Chalmers, KTH, Lunds, Umeå och Linköpings universitet. WASP är en omfattande satsning på forskning, forskarutbildning och samverkan med industrin – inom autonomi och avancerad mjukvara. <br /><br />Varje projekt har en finansiering på mellan 3-6 miljoner kronor per år. I projekten ingår forskare från minst två och oftast tre universitet. Till det kommer inte mindre än 26 doktorander eller postdoktorer, där rekrytering nu pågår, och så småningom även industridoktorander.<br /><br />Chalmers rekryterar därmed doktorander till sex stycken delprojekt, inhysta inom fyra av de sex övergripande WASP-projekten.<br /><br />Projekten i korthet:<br /><strong><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/s2/profilbilder/Henk_Wymeersch_web.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Henk Wymeersch" style="margin:5px" />Automatiska transportsystem</strong> – kommer att revolutionera och effektivisera transporterna av både människor och gods, förbättra såväl trafikflödet som bränsleekonomin och minska antalet olyckor. <br />På Chalmers startar två delprojekt, ett med inriktning på säkerhet och autonoma fordon, samt ett med fokus på hur morgondagens transportsystem kan dra nytta av kommunikation mellan fordon.<br /><br />– Kommunikationen mellan fordon erbjuder värdefull insamling av information, för samordning och beslutsstöd. Kommunikation som upprättas med stor bandbredd och mycket stora antennsystem kan ge snabb och tillförlitligt utbyte av data och erbjuder även noggrann och kostnadseffektiv positionsbestämning, säger Henk Wymeersch på Chalmers institution Signaler och system.<br /><br /><strong>Autonoma moln</strong> – systemet ska autonomt kunna fördela kapacitet och andra resurser som fysiskt befinner sig i det distribuerade molnet. <br /><br /><strong>Interaktion och kommunikation med autonoma agenter</strong> – nya system för avancerat beslutsstöd.<br />Hur vi utvecklar teknik som underlättar för människor att interagera och kommunicera med framtidens intelligenta system, fordon, robotar, med mera.<br />– Vi behöver utveckla tekniken så att människor på ett naturligt sätt kan styra och dra full nytta av intelligenta system där uppgifter utförs, även utan människors aktiva medverkan. Det är en utmaning som bland annat kräver mycket god förståelse för hur människor upplever, uppfattar och interagerar med intelligenta system, säger Morten Fjeld, från Chalmers institution Tillämpad IT.<br /><br /><strong><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/News%20events/JanBosch_170x220px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Jan Bosch" style="margin:5px" />Datadriven utveckling av autonoma system av system</strong><br />– Mjukvara är möjliggörare för smarta och autonoma system och utmaningen är att utveckla mycket stora system som kontinuerligt drar slutsatser, lär och utvecklar sitt kunnande utifrån sitt eget agerande. Vi ska ta fram nya metoder, tekniker och verktyg som hjälper den mjukvaruintensiva svenska industrin att hantera den utmaningen, säger Chalmersprofessorn och koordinatorn Jan Bosch.<br /><br /><strong>Lokalisering och skalbarhet i autonoma system</strong> – hur man på ett effektivt sätt kan lokalisera och positionera exempelvis fordon, robotar och människor i storskaliga system. <br /><br /><strong>Interaktion, perception, lärande och verifiering i interaktiva autonoma system</strong><br />Autonoma system interagerar med sin omgivning och inhämtar information om omvärlden via olika sensorer. För att systemen ska fungera allt bättre och anpassa sitt beteende till olika användare behövs inlärningsmetoder som baseras på kombinationer av sensorer som kameror, laser eller taktila sensorer. Dessutom behöver formella metoder utvecklas för att garantera systemens tillförlitlighet och optimerade utformning.<br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/Profile%20pictures/ST/Laura-Kovacs.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Laura Kovacs" style="margin:5px" />– Tillförlitligheten hos komplexa autonoma system är avgörande, liksom optimering av prestanda, kostnad och energiförbrukning. För att åstadkomma en bra helhet behöver tillförlitlighet och optimering samordnas. Målet är ett både optimalt och korrekt beteende hos autonoma system, säger Laura Kovacs på Chalmers institution Data- och informationsteknik.<br /><br />Projektet kräver ett nära samarbete mellan forskare inom både reglerteknik och datorteknik, och projektet leds av Bengt Lennartson från institutionen Signaler och system i samarbete med Laura Kovacs från Data- och informationsteknik.<br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><strong>Kort om WASP</strong><br />Wallenberg Autonomous Systems Program är Sveriges största enskilda forskningsprogram någonsin med en budget på 1,8 miljarder kronor fram till 2025. Knut och Alice Wallenbergs stiftelse står för 1,3 miljarder kronor och deltagande universiteten, Chalmers, KTH, Lunds, Umeå och Linköpings universitet, bidrar tillsammans med industrin med ytterligare 500 miljoner. Programmet skapar en bred plattform för forskning och utbildning inom autonoma system och mjukvaruutveckling i samarbete med ledande svenska industriföretag. Till programmet hör också en stor forskarskola.<br /><br /><strong>Kontakt </strong><br />För mer information kontakta Chalmers WASP-samordnare David Sands, <a href="mailto:dave@chalmers.se">dave@chalmers.se</a>, eller WASP programdirektör Lars Nielsen, <a href="mailto:lars.nielsen@liu.se">lars.nielsen@liu.se</a>, eller föreståndare för WASP nationella forskarskola Fredrik Heintz <a href="mailto:fredrik.heintz@liu.se">fredrik.heintz@liu.se</a>. <br /><br /><br /><strong>Koordinatorer för projekten</strong><br /><ul><li>Automatiska transportsystem  <br />Bo Wahlberg, KTH</li> <li>Autonoma moln <br />Karl-Erik Årzen, Lunds universitet  </li> <li>Interaktion och kommunikation med autonoma agenter <br />Anders Ynnerman, Linköpings universitet</li> <li>Datadriven utveckling av autonoma system av system <br />Jan Bosch, Chalmers</li> <li>Lokalisering och skalbarhet i autonoma system <br />Fredrik Gustafsson, Linköpings universitet </li> <li>Interaktion, perception, lärande och verifikation i interaktiva autonoma system <br />Danica Kragic, KTH </li></ul> <br /><strong>Länkar</strong><br /><a target="_blank" href="http://www.liu.se/liu-nytt/arkiv/nyhetsarkiv/1.656954?l=sv">Länk till pressrelease &gt;&gt;</a> <br /><a href="/en/areas-of-advance/ict/research/automated-society/wasp/Pages/default.aspx">Utlysta doktorandtjänster på Chalmers &gt;&gt;</a><br /><a target="_blank" href="http://www.wasp-sweden.se/">WASP webbsidor &gt;&gt;</a><br />Mon, 02 Nov 2015 13:00:00 +0100http://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/uppkoppladbil.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/uppkoppladbil.aspxFlera lager av skydd för uppkopplade bilar<p><b>​Under de senaste årtiondena har mjukvara för datorer varit en av de drivande faktorerna inom fordonsutveckling. När datorsystemen i större utsträckning kopplas upp mot internet ökar kraven på säkerhet. Nu presenterar forskare på Chalmers lösningar både för att skydda systemen mot intrång, och för att göra säkra uppdateringar på distans.</b></p>De flesta nya premiumbilar har idag någon form av koppling till internet – till exempel fjärrstyrning av lås och värme via mobilen. Tomas Olovsson, docent vid Chalmers tekniska högskola och forskare inom fordonssäkerhet, tror att vi inom en överskådlig framtid har bilar som med hjälp av internet fungerar helt på egen hand i trafiken. Som genom kommunikation med fordon runt omkring håller rätt avstånd och hastighet, samt bromsar in i tid vid korsningar eller andra hinder. <div><br /></div> <div>– I ett ännu kortare perspektiv, inom fem år, tror jag att vi har bilar som kan assistera föraren genom att vägra utföra vissa kommandon som är potentiellt farliga som ett riskabelt filbyte, eller en omkörning, där bilen genom kommunikation med omgivningen vet att ett möte snart kommer. <br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Nya utmaningar</strong></div> <div> Men med de vinster som ökad uppkoppling kan ge för trafiksäkerheten kommer också problem som måste hanteras. I ett uppmärksammat fall i somras visade forskare att de kunde hacka en bil via mobilnätet, och tvingade på så sätt Fiat-Chrysler att kalla in 1,4 miljoner bilar för mjukvaruuppdatering. Det är en tidskrävande och dyr process för både bilföretag och bilägare att boka in verkstadsbesök för att manuellt uppdatera mjukvaran. I framtiden, med allt fler kritiska funktioner som är mjukvaruberoende, kommer det att bli ännu mer angeläget att kunna sköta uppdateringar säkert på distans. </div> <div><br /></div> <div><strong>Flera lager av skydd mot intrång</strong></div> <div><img alt="Pierre Kleberger" class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/PierreK72.gif" style="margin:5px" />I sin avhandling ”On Securing the Connected Car”, vid Chalmers tekniska högskola, har Pierre Kleberger gjort en kartläggning över befintliga kommunikationsvägar i en uppkopplad bil, och analyserat hur dessa kan säkras. Varje öppen kommunikationsväg är en tänkbar risk för intrång, men genom att designa datorarkitekturen på rätt sätt från början, med flera lager av skydd, kan riskerna minimeras. I avhandlingen föreslås även protokoll för att kunna göra säkra uppdateringar av programvaran över internet. </div> <div><br /></div> <div> – Utöver rutinmässiga uppdateringar ska det även gå att utföra diagnostik vid till exempel oförutsedda stopp på ett säkert sätt. Om du blir stående med din bil vid vägkanten kan assistansbolaget felsöka bilen innan de skickar ut en tekniker, och se till att rätt utrustning för att åtgärda felet kommer med, säger Pierre Kleberger. </div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Kontakt:</strong></div> <div>Tomas Olovsson, Institiutionen för data- och informationsteknik <br /><a href="mailto:tomas.olovsson@chalmers.se">tomas.olovsson@chalmers.se</a> <br />031-772 16 88<br /><br />Pierre Kleberger,<br /><a href="mailto:pierre.kleberger@chalmers.se">pierre.kleberger@chalmers.se</a></div> <div>073-696 48 45</div> <div><br /></div> <div><strong>Länk till avhandlingen</strong></div> <div><a href="http://publications.lib.chalmers.se/publication/221048-on-securing-the-connected-car-methods-and-protocols-for-secure-vehicle-diagnostics">On Securing the Connected Car.</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> Fri, 25 Sep 2015 15:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Prisat-examensarbete-kan-bana-vag-for-Marsexpeditioner.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Prisat-examensarbete-kan-bana-vag-for-Marsexpeditioner.aspxPrisat examensarbete kan bana väg för Marsexpeditioner<p><b>Fredrik Brosser och Emil Milh belönas med Flygtekniska föreningens stipendium 2014 för sitt examensarbete &quot;SEU Mitigation Techniques for Advanced Reprogrammable FPGA in Space&quot;. Det kan nu ligga till grund för framtida rymdexpeditioner. &quot;Det är väldigt roligt att ha fått den här uppmärksamheten&quot;, säger de.</b></p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/flygtekniska_665x330.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br />Fredrik Brosser och Emil Milh tog emot sin utmärkelse på 10 000 kronor i samband med konferensen Swedish System on Chip Conference 2015 på Hotel Novotel i Göteborg nyligen. <br />Pristagarna har mycket som förenar dem: de är båda 24 år gamla, från Göteborg, och har båda läst masterprogrammet Embedded Electronic System Design. Men de kom in i det från två olika håll: Emil Milh gick elektroteknikprogrammet, Fredrik Brosser datateknikprogrammet.<br />– Vi träffades egentligen inte förrän i slutet av masterprogrammet när det var dags för exjobbet, säger Emil.<br /><br /><strong>Tuff match för priskommittén</strong><br />Flygtekniska föreningens stipendium går till årets bästa examensarbete med anknytning till flyg- eller rymdteknik. Priset delades ut av Patrik Dammert från Saab Group och Torbjörn Hult från Ruag Space, som båda sitter med i priskommittén.<br />I år hade man en tuff uppgift:<br />– De uppsatser vi fick in höll alla mycket hög klass. Det var verkligen svårt att sålla ut den allra bästa, men vi lyckades till slut, säger Patrik Dammert.<br />Priskommittén bedömer de nominerade examensarbetena utifrån kriterierna industriell nytta, akademisk höjd och hur välskriven rapporten är.<br />– Fredrik och Emil hamnade högt på alla tre, men konkurrensen var hård.<br /><br /><strong>Glada pristagare</strong><br />Vi möter två glada pristagare på Hotel Novotel invid Klippans kulturreservat.<br />– Det känns jättekul. Det är väldigt roligt att ha fått den här uppmärksamheten. Det är lite svårt att förstå att vårt arbete var så pass bra även om vi verkligen försökte göra vårt bästa. Vi har fått väldigt mycket gehör, säger Emil. <br />Vad har ni gjort i ert examensarbete?<br />– Vi har undersökt på vilka sätt man kan använda SRAM-baserade FPGA – Field Programmable Gate Array – för applikationer i rymden. Det är en plattform med stor flexibilitet, som vanligtvis inte används för rymdapplikationer på grund av dess känslighet för strålnings-miljöerna i rymden. Vi har tittat på hur FPGA-teknik kan användas i rymden, och i så fall vilka metoder man kan använda för att motverka negativa effekter från strålning. Vi såg att man kunde få väldigt fina fördelar. Man kan bland annat programmera om systemets logiska funktion under körning. Det var också något som Ruag var intresserade av, säger Emil.<br /><br /><strong>Kan användas för precisionslandningar på Mars</strong><br />Torbjörn Hult bedömer att deras examensarbete kan ligga till grund för framtida spännande tillämpningar:<br />– En så här modern teknik skulle vara väldigt lämplig för det som vi nu inlett studier av – kommande missioner till Mars. Just nu jobbar vi på en bil som ska köra omkring på Mars. Där ligger all programmering i vanlig programvara. Från 2024 funderar man på att testa mycket mer sofistikerad landning för att kunna göra precisionslandningar. Under själva landningen kanske man vill ha den programmerad med någon bildigenkänningsalgoritm, men när man väl har landat behövs den inte längre. Då vill man kanske istället kunna samla in och analysera vetenskapliga data, eller manipulera en robotarm. Det blir möjligt med FPGA-plattformen. Du kan använda den som bildlandningsprocessor när du landar och som robotarmstyrare när du har landat. Det ser vi som stora fördelar. Istället för att ha två separata datorer kommer vi i framtiden bara att behöva en, säger Torbjörn Hult.<br /><br /><strong>Full fart i karriären</strong><br />Den prisbelönta uppsatsen var klar i juni 2014. Både Emil och Fredrik är redan ute i yrkeslivet. Emil är trainee på Bombardier Transportation och stationerad utomlands. <br />– Det kommer jag att vara till mars 2016. Just nu är jag på en produktionssajt i Katowice i Polen, men jag reser snart till Pittsburgh i USA. Det är en slags trestegsraket – först var jag i Stockholm, sen blev det Polen och nästa blir USA, där jag kommer att arbeta med projektledning, säger han.<br />Fredrik jobbar nu på Arm i Cambridge i Storbritannien. Företaget designar lågenergiprocessorer som bland annat används i smarta mobiler och surfplattor:<br />– Jag jobbar med att hjälpa kunderna att bygga ihop sina system on chip-system med Arm-processorer bland annat, förklarar han.<br />Till sist: vad ska ni göra för pengarna?<br />– De får nog täcka flygbiljetterna från England, och kanske en öl på flygplatsen, ler Fredrik.<br />– För min del blir det nog en annan resa än hemresan, kanske nånting under sommarsemestern, det blir nog kul, säger Emil.<br /><br /><strong>Göteborgs unika position</strong><br />Ett viktigt syfte med stipendiet är att öka intresset för flyg- och rymdindustrin.<br />– Vi har traditionellt dragits med en bild av att det är en tråkig bransch. Vi behöver locka den unga generationen att vilja jobba med de här frågorna, det är ett spännande område. Det är svårt, många vill hellre jobba som spelutvecklare och andra mer hippa grejer, men vi hoppas att det här stipendiet kan vara en hjälp på vägen mot ett ökat intresse, säger Torbjörn Hult.<br />Patrik Dammert lyfter fram Göteborgs unika ställning på området:<br />– Här finns en mikrovågshub med Saab, som utvecklar radar, och Ruag, som är ganska ensamma i världen på sitt område. Det finns många otroligt roliga arbetsuppgifter och problem att ställas inför, säger han.<br />– Vi har också väldigt mycket samarbete med Chalmers, framhåller Torbjörn.<br /><br />Med under prisutdelningen på Hotel Novotel i Göteborg var även killarnas examinator, Per Larsson-Edefors, professor på institutionen för data- och informationsteknik på Chalmers.<br /><br /><strong>Text och foto:</strong> Michael Nystås<br /><br /><strong>Bildtext:</strong><br />Stipendiaterna Fredrik Brosser och Emil Milh flankerade av fr v examinatorn Per Larsson-Edefors samt Torbjörn Hult, Ruag Space, och, längst till höger, Patrik Dammert, Saab Group.<br /><br /><a href="http://studentarbeten.chalmers.se/publication/202966-seu-mitigation-techniques-for-advanced-reprogrammable-fpga-in-space">Läs Fredrik Brossers och Emil Milhs prisbelönta examensarbete<br /></a><br /><strong>Flygtekniska föreningen &gt;&gt;&gt;</strong><br />Flyg- och rymdtekniska Föreningen (FTF) är en rikstäckande, ideell och opolitisk organisation som för närvarande har omkring 2 000 medlemmar. Föreningen bildades 1933 och har som syfte att främja den flyg- och rymdtekniska verksamheten i Sverige. Bland medlemmarna finns såväl de som är yrkesverksamma inom flyg- och rymdbranschen, som personer med ett allmänt intresse för dessa teknikområden.<br /><a href="http://www.flygtekniskaforeningen.org/">www.flygtekniskaforeningen.org</a> <br /><br /><strong>Priskommitténs motivering &gt;&gt;&gt;</strong><br />Fredrik Brosser och Emil Milh har genomfört examensarbetet ”SEU Mitigation Techniques for Advanced Reprogrammable FPGA in Space”.<br />Syftet med examensarbete var att utvärdera möjligheten att använda kommersiella SRAM-baserade FPGA:er i rymdapplikationer och utvärdera de metoder som kan behövas. <br /><br />Arbetet var både teoretiskt och praktiskt. Examensarbetet inleddes med en mycket grundläggande genomgång av olika tekniker för att hantera fel i kretsar, både sådana som används inom industrin idag samt tekniker som resulterat från senare års forskning. Den teoretiska bakgrunden är mycket väl beskriven i rapporten.<br /><br />Nästa steg var framtagandet av en generell testuppkoppling för att kunna injicera, detektera och logga fel i fysiska programmerade kretsar. Denna uppkoppling användes sedan för att testa ut de grundläggande tekniker som identifierats samt att prova varianter av dessa tekniker. Testresultaten analyserades med avseende på de tekniska prestandaparametrar som är viktiga och en uppskattning av prestanda för en typisk rymdtillämpning genomfördes.<br /><br />Rapporten är välstrukturerad och lättförståelig och har samtidigt en hög akademisk nivå. Den kan användas som en handledning för nästa steg när SRAM-baserade FPGA:er kommer att börja användas av rymdindustrin. Fredrik och Emil genomförde arbetet mycket självständigt och visade prov på god samarbets- och initiativförmåga, vilket kombinerat med deras vilja att testa nya idéer resulterat i ett berömvärt arbete. Wed, 20 May 2015 12:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/desyre.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/desyre.aspxStora vinster med ny chipdesign för medicintekniska produkter<p><b>Med den helt nya Desyre-arkitekturen skulle datorkomponenter för extremt kritiska applikationer kunna använda 28 procent mindre energi och 48 procent mindre utrymme, samtidigt som de ger nio gånger lägre felfrekvens för hårdvara. Det kan innebära drastiskt minskade sjukhuskostnader och kostnader för utbyte av medicintekniska produkter.</b></p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/DeSyRe.jpg" alt="" style="margin:5px;width:640px;height:430px" /><br /><br />För tre år sedan startade projektet DeSyRe (on-Demand System Reliability) med målsättningen att skapa extremt tillförlitliga medicintekniska produkter. Med facit i hand är resultaten till och med bättre än väntat: datorkomponenter som designats enligt den nya Desyre-paradigmen visar sig vara än mer tillförlitliga, och ännu mindre energi- och utrymmeskrävande än vad som förutspåtts. <div><br /></div> <div> Desyre-konsortiet lovade vid projektstarten att ta fram nya designtekniker för att motverka en förväntad stigande andel fel i datorkomponenter, och samtidigt minimera prestandaförlusten och energiförbrukningen som detta medför. </div> <div><br /></div> <div>För att nå dessa ambitiösa mål introducerade Desyre ett annorlunda sätt att tackla tillförlitligheten hos datorkomponenter, genom att separera ett datorsystem i två olika delsystem. Ett delsystem består av vanliga, utbytbara processorkärnor och är av naturen felbenägna. Det andra delsystemet är extremt resistent mot fel, och övervakar tillståndet hos kärnorna i det första området för att försäkra att varje kärna i det delsystemet kan hantera en tilldelad deluppgift korrekt och effektivt. I händelse av ett diagnostiserat fel överförs uppgifter från en kärna till andra, vilande kärnor i samma delsystem. </div> <div><br /></div> <div><span style="font-family:cambria,serif;font-size:11pt;line-height:107%"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/Profile%20pictures/CE/Sourdis.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Ioannis Sourdis" style="margin:5px;width:135px;height:169px" /></span></div> –Vi har i Desyre-projektet utvecklat ett nytt koncept som effektivt kan hantera olika typer av fel med givna resurser, säger Ioannis Sourdis, docent i datorteknik på Chalmers tekniska högskola och projektledare för Desyre. Vi jämförde Desyre-arkitekturen med befintliga tillförlitlighetsmetoder, och Desyre var bättre på alla områden. Resultaten var bättre än vi förutsett i början av projektet, och överträffar alla våra förväntningar.  <div><br /></div> <div>Jämfört med ett standard Triple-Modular-Redundans-system (TMR, ett system som jämför utdata från tre identiska moduler och sedan litar på &quot;majoriteten&quot;), kräver Desyre-systemet 46 procent mindre chiputrymme och 28 procent mindre energi för att uppnå samma tolerans mot transienta fel och samma prestanda som ett typiskt TMR-system. Alternativt, jämfört med ett tidsredundant system (programmet körs två gånger och resultatet jämförs), exekverar Desyre koden 14-32 procent snabbare. Sist men inte minst, när man tittar på permanenta fel och jämför Desyre med ett system som dubblerar resurserna på samma utrymme (ett system där allt genomförs med en back-up-reservdel som tar över vid funktionsfel), reducerar Desyre antalet systemfel (FIT) med nästan en storleksordning. </div> <div><br /></div> <div>–Vi räknade med att Desyre skulle minska FIT med cirka 40 procent som mest, och var mycket nöjda med att nå en minskning av antalet fel med en storleksordning, säger Riccardo Mariani, CTO på Yogitech och internationellt erkänd specialist på bilsäkerhet. De nya teknikerna skapades för extremt tillförlitliga medicinska datorsystem, men användningen är inte begränsad till den marknaden. Jag förväntar mig Desyre-liknande system i våra framtida bilar, till exempel självkörande bilar, eftersom vi designar datorsystem för fordon med mycket utmanande krav på tillförlitlighet för att uppfylla stränga funktionella säkerhetsstandarder. </div> <div><br /></div> <div><a href="http://www.desyre.eu/">Webbsida för EU FP7-projektet DeSyRe, www.desyre.eu</a></div> <div><br /></div> <div> För mer information, vänligen kontakta: Ioannis Sourdis, Chalmers tekniska högskola, +46 31 772 17 44, <a href="mailto:sourdis@chalmers.se">sourdis@chalmers.se</a></div> Mon, 16 Mar 2015 09:00:00 +0100http://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/grammatical-framework.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/grammatical-framework.aspxApp för Android gör dig flerspråkig<p><b>​Den 12 januari presenterade Aarne Ranta Android-appen GF Offline Translator vid Göteborgs universitets ”Akademisk kvart”. Appen, som finns tillgänglig i en betaversion, översätter för närvarande text och tal mellan 11 olika språk.</b></p><p>Appen GF Offline Translator bygger på språkteknologiverktyget Grammatical Framework, som Aarne Ranta och hans forskningsgrupp har arbetat med i olika projekt sedan 1998. Användaren kan tala eller skriva in det som ska översättas och resultatet presenteras i både tal och text. </p> <img class="chalmersPosition-FloatLeft" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/GF/Human-Language-Compiler-250x.png" alt="" style="height:283px;margin:5px;width:160px" /><p>Till skillnad från de flesta översättningssystem som är tillgängliga i dag använder sig appen av grammatik och semantik vid översättningen, med en teknik som liknar den en kompilator använder för att översätta programkod till maskinkod. Tekniken gör det även möjligt att ge användaren detaljerad information om hur tillförlitlig översättningen är. Det finns både för- och nackdelar med den tekniken jämfört med till exempel Google translate, där översättningarna baseras på statistik snarare än grammatik. </p> <p>Ladda ner appen här:<br /><a href="https://play.google.com/store/apps/details?id=org.grammaticalframework.ui.android">https://play.google.com/store/apps/details?id=org.grammaticalframework.ui.android</a></p> <p><br />Länk till presentationen på Youtube:<br /><a href="https://www.youtube.com/watch?v=wupPL-VrMXs">https://www.youtube.com/watch?v=wupPL-VrMXs</a><br /><br /><br /><br /><br /><br /></p> <strong></strong><p><strong>Föreläsningsturné i Kina</strong><br />Under november 2014 reste Aarne Ranta runt i Kina och föreläste om Grammatical Framework och boken<em> Grammatical Framework: Programming with Multilingual Grammars</em>, som nyligen släpptes i kinesisk översättning. Han besökte bland annat Sun Yat-Sen University i Guangzhou, där Qiao Haiyan - alumn från Chalmers institution för datavetenskap - har arbetat tillsammans med en grupp studenter med att bygga upp det kinesiska biblioteket i Grammatical Framework, samma bibliotek som används i Human Language Compiler. </p> <p><img alt="Aarne Ranta med den grupp studenter som varit med och utvecklat det kinesiska biblioteket i Grammatical Frameworks." src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/GF/Kinesiskt-alfabet-695x.png" style="height:447px;margin:5px;width:600px" /><br /><br /></p>Mon, 12 Jan 2015 10:00:00 +0100http://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/symboleliminering.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/symboleliminering.aspxMiljoner att spara med automatisk analys<p><b>Programfel, ofta kallade buggar, är svåra att undvika i de stora mängder programkod som moderna datorsystem kräver. Laura Kovacs forskning kan ge oss mer effektiva metoder för att automatiskt hitta och eliminera buggar vid programutveckling.</b></p><p>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/Profile%20pictures/ST/Laura-Kovacs.jpg" alt="Laura Kovacs" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />Kostnaderna för programutveckling ökar i takt med att datorsystem blir mer och mer komplexa. Ofta består systemen av flera olika delar som skrivits av olika programmerare som har olika stilar och använder olika verktyg och till och med olika programspråk. En stor del av kostnaderna för programutveckling härrör från tiden det tar att hitta och korrigera buggar, i allt från nya persondatorer till mobiler, mikrovågsugnar, medicinsk teknik och flygplan. </p> <p>– Att manuellt kontrollera och verifiera programkod kräver omfattande insatser av högt kvalificerad personal, och blir därför mycket dyrt. Med nya metoder, som utför extremt noggranna analyser av programkod och verifierar att den är korrekt, kan kostnaderna för att utveckla säkra och stabila datorprogram sänkas kraftigt, säger Laura Kovacs, docent på avdelningen för Programvaruteknik.</p> <p><strong>Framgångsrik forskning</strong> <br />Laura Kovacs tilldelades nyligen ett Starting Grant från ERC (European Research Council) och har utsetts till Wallenberg Academy Fellow. Hon forskar på formella metoder för analys och verifiering av programvara, mer specifikt på att utforma nya metoder för datorstödd kontroll genom att kombinera automatisk teorembevisning, verifiering och symbolberäkning.</p> <p>Hon och hennes medarbetare har, genom att lägga ihop de senaste framstegen inom datavetenskap, matematik och logik, tagit fram en metod för symboleliminering som kan användas för att analysera och verifiera programkod med en effektivitet som ligger långt över förmågan hos andra moderna metoder.</p> <p>– Våra resultat bidrar till att det blir möjligt att kontrollera program med miljoner rader kod, och kommer att utgöra ett viktigt steg på vägen mot att minska antalet fel i redan existerande program, säger Laura Kovacs.</p> <p>Med de nya anslagen kommer gruppen att utveckla metoden vidare och vill även få möjlighet att testa den på industriella system. Ett mål är att göra formell programanalys ekonomiskt hållbar genom att ta fram automatiska metoder som hindrar att programmerare introducerar fel när de gör ändringar i existerande program.</p> <p><br /></p> <p><strong>Kontakt:</strong><br />Laura Kovacs, Institutionen för data- och informationsteknik<br />031-772 1696<br /><a href="mailto:laura.kovacs@chalmers.se">laura.kovacs@chalmers.se</a></p> <p><br /></p> <a href="http://www.wallenbergacademyfellows.se/Second-Start-Page/">Wallenberg Academy Fellows</a> <p><a href="http://erc.europa.eu/starting-grants">ERC Starting Grants</a><br /></p> <p><br /><br /></p> Mon, 05 Jan 2015 12:00:00 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Fyra-chalmersforskare-blir-Wallenberg-Academy-Fellows.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Fyra-chalmersforskare-blir-Wallenberg-Academy-Fellows.aspxFyra chalmersforskare blir Wallenberg Academy Fellows<p><b>​​Hur använder man värme för att skapa elektricitet? Hur utvecklar man automatiska metoder för att undvika buggar i datorprogram? Hur lagrar man sommarens solenergi till vintern? Det är frågor som kommer att undersökas av fyra chalmersforskare som nu får anslag på mellan 5 och 9 miljoner kronor vardera.</b></p><div>Paul Erhart, Laura Kovács, Kasper Moth-Poulsen och Christian Müller är fyra av de sammanlagt 29 forskare som i år utnämns till programmet Wallenberg Academy Fellows. Chalmers har därmed fått fyra av de fem anslagen för teknikvetenskap. Programmet finansieras av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Det pågår i fem år, och sedan kommer de utvalda forskarna att kunna söka stöd till ytterligare fem års finansiering. Pengarna kommer att gå till följande forskningsprojekt:</div> <div><br /></div> <h4 class="chalmersElement-H4">Material för framtidens energioptimerade teknik</h4> <div><img src="/SiteCollectionImages/20140701-20141231/KAW%20academy%20fellows%202014/ErhartPaul_fotoJan-OlofYxell_170x220px.jpg" alt="Paul Erhert. Foto: Jan-Olof Yxell." class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />I mycket av den teknik som fyller våra hem finns material som leder ström och värme. Som Wallenberg Academy Fellow ska Paul Erhart ta fram material där ledningsförmågan är optimerad för den teknik där materialet ska användas. Målet är att tekniska prylar ska bli mer energieffektiva och därmed mer energisnåla.<br /></div> <div> </div> <div>I komponenter som bygger kretskort i en dator kan dålig värmeledning vara skadlig eftersom höga temperaturer kan förstöra elektroniken. Men i ett termoelektriskt material kan dålig värmeledning kombinerad med bra elektrisk ledningsförmåga utnyttjas för att förvandla värme till elektrisk energi. Sådana material används exempelvis för att generera el i rymdsonder, men också för att förbättra förbränningsmotorers effektivitet.<br /></div> <div> </div> <div>Rätt material på rätt plats är viktigt för funktionen och för att nyttja den tillförda energin på bästa vis. Paul Erhart har som mål att med datormodellering utveckla nya material där värme- och elektrisk ledningsförmåga är bättre kontrollerad. Han kommer bland annat att studera speciella strukturer i material som kallas för klatrat. De kan ses som små burar där atomer eller molekyler kan hållas innestängda. Är buren för liten, börjar de fångade partiklarna att påverka rörelserna hos andra atomer och kan därmed försämra bland annat värmeledningsförmågan. Bättre förståelse för sådana material kan leda till energieffektiv teknik och ett mer hållbart samhälle.<br /></div> <div> </div> <div>Kontakt: Paul Erhart, institutionen för teknisk fysik, 031-772 36 69, <a href="mailto:erhart@chalmers.se">erhart@chalmers.se</a><br /></div> <div><br /></div> <div><h4 class="chalmersElement-H4"><span>Ett effektivt verktyg för att leta buggar i stora datorprogram</span></h4></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/20140701-20141231/KAW%20academy%20fellows%202014/KovacsLaura_170x220px.jpg" alt="Laura Kovács. Foto: privat." class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />Buggar i datorprogram kostar allt mer. I dagens komplexa datoriserade system är felen svåra att hitta. Laura Kovács använder samma strategier som inom matematisk bevisföring för att utveckla program som effektivt felsöker en programkod.<br /></div> <div> </div> <div>Programkod för datoriserade system är ofta skriven av olika personer i olika programspråk och i olika stilar. Koden är inte sällan flera miljoner rader lång. Att hitta fel som har uppstått under tid har därför blivit en allt större del av kostnaden för programutveckling.<br /></div> <div> </div> <div>Som Wallenberg Academy Fellow kommer Laura Kovács att vidareutveckla sin banbrytande metod, symboleliminering, för felsökning i datorprogram. I framtagandet av denna metod har hon använt sig av den senaste utvecklingen inom så väl datorvetenskap som matematik och logik. I en första del av projektet ska hon ta fram automatiska metoder som hindrar programmerare från att introducera fel i existerande program. I en andra del ska hon utveckla verktyg som tar hänsyn till mycket komplexa egenskaper hos datorprogrammen och i ett tredje steg ska Laura Kovács tillämpa resultaten från de två första delstegen för att hitta viktiga fel i den programvara som används inom industrin i dag.<br /></div> <div> </div> <div>Laura Kovács fick dessutom nyligen ett anslag på 1,5 miljoner euro från Europeiska forskningsrådet (ERC Starting Grant).<br /></div> <div> </div> <div>Kontakt: Laura Kovács, institutionen för data- och informationsteknik, 031-772 16 96, <a href="mailto:laura.kovacs@chalmers.se">laura.kovacs@chalmers.se</a><br /></div> <div><br /></div> <div><h4 class="chalmersElement-H4"><span>Sommarens solenergi ska gå att spara till vintern</span></h4></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/20140701-20141231/KAW%20academy%20fellows%202014/MothPoulsenKasper_170x220px.jpg" alt="Kasper Moth-Poulsen. Foto: Jan-Olof Yxell." class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />Solceller passar dåligt för nordliga breddgrader eftersom det är mörkt en stor del av året. Kasper Moth-Poulsen kommer som Wallenberg Academy Fellow att designa ett system som effektivt fångar solljus och sedan lagrar energin i kemiska molekyler. På så vis kan energin från soliga sommardagar sparas till den kalla vintern.<br /></div> <div> </div> <div>Det finns stora förhoppningar att förnyelsebar energi från solen ska kunna ge en mer hållbar framtid. Men tekniken dras med ett stort problem: tillgången till energin är ojämn. Solen lyser bara en del av dygnet och en del av året.<br /></div> <div> </div> <div>Kasper Moth-Poulsen ska utveckla teknik där energin från solen går att långtidslagra. I ett system som han har tagit fram, Molecular Solar Thermal (Most), omvandlas solenergi till kemisk energi, som lagras i specialdesignade molekyler utan skadlig miljöpåverkan. När kvällen kommer och människor börjar tända sina lampor, kan energin i molekylerna släppas fri. Ett mål är att molekylernas energi ska kunna omvandlas till elektricitet.<br /></div> <div> </div> <div>En viktig del av projektet är att optimera molekylerna så att de lagrar energin så effektivt som det bara går. En annan del av projektet är att få molekyler att fånga så mycket av solenergin som möjligt. Dagens kiselbaserade celler omvandlar bara upp till cirka 32 procent av solljuset till energi. Materialen i detta projekt har potential att nå en högre effektivitet.<br /></div> <div> </div> <div>Kontakt: Kasper Moth-Poulsen, institutionen för kemi- och bioteknik, 031-772 34 03, <a href="mailto:kasper.moth-poulsen@chalmers.se">kasper.moth-poulsen@chalmers.se</a><br /></div> <div><br /></div> <div><h4 class="chalmersElement-H4"><span>Kroppsvärme ska driva framtidens elektroniska textilier</span></h4></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/20140701-20141231/KAW%20academy%20fellows%202014/MullerChristian_170x220px.jpg" alt="Christian Müller. Foto: Jan-Olof Yxell." class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />I framtiden kan sensorer inbäddade i kläder övervaka vår hälsa eller känna av livsfarliga gaser i ett krigsområde. Christian Müller ska utveckla material som kan driva sådana sensorer genom att omvandla kroppsvärme till el.<br /></div> <div> </div> <div>Så kallade termoelektriska generatorer utnyttjar temperaturskillnader för att alstra elkraft. Men de tekniska lösningar för detta som finns idag är ömtåliga, dyra och baserade på giftiga material.<br /></div> <div> </div> <div>Som Wallenberg Academy Fellow ska Christian Müller skapa nya former av termoelektriska generatorer från halvledande plaster, som går att forma till lätta och böjbara fibrer. Han ska utforska så väl traditionella vävmetoder som den framväxande tekniken för 3D-tryckning för att producera billiga termoelektriska textilier.<br /></div> <div> </div> <div>Projektet ska leda fram till en prototyp som under verkliga förhållanden kan utvinna värme från den som bär materialet på sin kropp. Den el som genereras kan sedan användas för att driva olika former av sensorer, till exempel en sensor som kan övervaka en människas hälsa eller varna en soldat om farliga ämnen i omgivningen. Termoelektriska generatorer kommer sannolikt också att kunna bli till stor nytta för sjukvården och kan leda till nya innovativa kläder.<br /></div> <div> </div> <div>Christian Müller fick dessutom nyligen ett anslag på 1,5 miljoner euro från Europeiska forskningsrådet (ERC Starting Grant).<br /></div> <div> </div> <div>Kontakt: Christian Müller, institutionen för kemi- och bioteknik, 031-772 34 06, <a href="mailto:christian.muller@chalmers.se">christian.muller@chalmers.se</a><br /></div> <div> </div> <div> <br /></div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Fakta om forskningsprogrammet</h4> <h4 class="chalmersElement-H4"></h4> <h4 class="chalmersElement-H4"></h4> <h4 class="chalmersElement-H4"></h4> <div>Wallenberg Academy Fellows stödjer några av landets, och världens, mest lovande forskare inom medicin, naturvetenskap, teknik, humaniora och samhällsvetenskap. Programmet har inrättats av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse i nära samarbete med fem kungliga akademier och 16 svenska universitet.<br /></div> <div> </div> <div>Wallenberg Academy Fellows är Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses största satsning någonsin. Programmet är tänkt att omfatta en satsning på upp till 125 unga forskare under perioden 2012 till 2016 – ett totalt möjligt anslag om 1,2 miljarder kronor.<br /></div> <div> </div> <div>Läs mer på: <a href="http://www.wallenbergacademyfellows.se/">www.wallenbergacademyfellows.se</a> </div> <div><br /></div> <div><br /></div>Thu, 04 Dec 2014 10:00:00 +0100http://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/app-flow.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/app-flow.aspxVerktyg för att kontrollera och begränsa informationsflödet online<p><b>I allt större utsträckning lämnar vi ut känslig data om oss själva till olika så kallade &quot;appar&quot;. Det handlar om våra liv i den digitala sfären – våra banktransaktioner, var vi befinner oss. Allt görs tillgängligt för tjänster och funktioner som ska förenkla vårt dagliga liv</b></p><div>Har vi egentligen någon kontroll över hur dagens mjukvaruapplikationer, &quot;appar&quot;, hanterar all den personliga information vi ger dem tillgång till? Svaret på den frågan är ett kraftfullt nej. Ett exempel är Västtrafiks app för reseplanering, som erbjuds kollektivtrafiksresenärer i Göteborg med omnejd. För att installera appen måste du som användare först godkänna att den får tillgång till din nätverksuppkoppling för att hämta de senaste tidtabellerna, din geografiska position för att kunna planera resor från där du befinner dig, din kalender för att lagra framtida resplaner och din kontaktlista – så att du smidigt kan planera resor till dina bekanta. Det finns ingen möjlighet, när du väljer att acceptera villkoren, att se skillnad på en legitim app och en app som säljer dina kontaktuppgifter, din kalender och dina resvanor vidare till högstbjudande. </div> <div> </div> <p>Liknande problem uppstår på webben, där det blir allt vanligare att webbsidor använder sig av applikationer från andra utvecklare för att tillhandahålla smidiga funktioner som besöksstatistik eller delning till sociala medier. När du besöker sidan kan de här applikationerna få tillgång till känslig information från din webbrowser, till exempel din sökhistorik. </p> <p><img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Dave Sands" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/Profile%20pictures/ST/Dave-Sands.png" style="margin:5px" />– De säkerhetsspärrar för kontroll av appar som finns idag klarar inte av att hantera de krav vi ställer på hantering av personlig och känslig information. Vi behöver ta hänsyn inte bara till vilken information en app får tillgång till, utan även informationsflödet, alltså hur informationen används, säger Dave Sands, professor vid Data- och informations-teknik. </p> <p><strong>Dags att omsätta forskningen i praktiska verktyg</strong></p> <p>Forskning om informationsflöden och hur de bäst kan kontrolleras har pågått i flera decennier, och Chalmers länge legat i framkant för att tackla de utmaningar detta medför. Nu är det hög tid att omsätta kunskapen och verktygen i praktiken. I projektet <em>AppFlow: Putting Information Flow Control to Work</em>, som finansieras med ett ramanslag från Vetenskapsrådet, planerar forskarna att utveckla flera verktyg som genom att kontrollera informationsflöden kan erbjuda skydd för känslig information:</p> <ul><li>Ett ramverk för att kontrollera och garantera att appar för Android-mobiler inte delar med sig av känslig information utan vår vetskap och vårt samtycke. </li> <li>En uppsättning verktyg för webbläsare som hjälper användare att kontrollera och begränsa informationsflöden till inbyggda applikationer i webbsidor. </li> <li>Ett programmeringsgränssnitt för utvecklare av webbsidor som kan ge starka garantier för att känsliga informationsflöden till osäkra applikationer begränsas. </li></ul> <p><strong></strong> </p> <p><strong>Information om projektet </strong><br />AppFlow: Putting Information Flow Control to Work finansieras av ett ramanslag från Vetenskapsrådet. <br />Officiellt startdatum är den 1 januari 2015, och anslaget är på 12 miljoner kronor över fyra år. </p> <p><a href="http://www.vr.se/">Vetenskapsrådet </a></p> <p><strong>Kontakt: </strong><br />David Sands, Institutionen för data- och informationsteknik, <br />031-772 10 59, <br /><a href="mailto:dave@chalmers.se">dave@chalmers.se</a> </p>Thu, 27 Nov 2014 16:00:00 +0100