Nyheter: Data- och informationsteknikhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaThu, 30 Nov 2017 16:05:18 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/SwedishEmbeddedAward2017.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/SwedishEmbeddedAward2017.aspxSwedish Embedded Awards 2017<p><b>Det blev en delad första plats för ​Gabriel Ortiz och Fredrik Treven i studentkategorin vid Swedish Embedded Awards, som hölls i början av november. Det vinnande arbetet, &quot;A Framework for a Relative Real-Time Tracking System Based on Ultra-Wideband Technology&quot;, utfördes inom ramarna för masterprogrammet Embedded Electronic System Design.</b></p><br />Det ökande antalet applikationer i automatiserade robotar och fordon har lett till en ökad efterfrågan på system för positionering, lokalisering och spårning. De flesta metoder som är i bruk idag är baserade på maskinsyn, och kräver en obruten siktlinje mellan spårningsanordningen och målet för att kunna utföra de önskade funktionerna, något som både begränsar systemen och gör dem känsliga för både störningar och dålig belysning. Systemen är också mycket beräkningstunga med komplexa algoritmer.<br /><br />Gabriel Ortiz och Fredrik Treven har byggt en prototyp för spårningsanordningar, som demonstrerar en innovativ variant av UWB-positionering där en uppsättning ankare följer målets position, och upprätthåller ett specifikt avstånd till det. Detta i motsats till vanliga inomhuspositionssystem, där målet övervakar sin egen position i förhållande till fasta referenspunkter. <br /><br /> Exempel på prylar som skulle kunna följa dig runt i framtiden är kundvagnar och resväskor. Eller helt enkelt leksaker.<br /><br /> Arbetet i sin helhet finns att läsa här<br /><a href="http://studentarbeten.chalmers.se/publication/249921">http://studentarbeten.chalmers.se/publication/249921</a><br />Fri, 17 Nov 2017 08:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Game-Design-Technology.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Game-Design-Technology.aspxGöteborgs universitet satsar på spelbranschen<p><b>​– Spelindustrin är en bransch som växer, både till omsättning och antal sysselsatta. Det här är något som vi är väldigt bra på i Sverige. Svenska spelbolag har ett högt förtroende internationellt, säger Staffan Björk, professor i interaktionsdesign och spelforskare vid institutionen för data- och informationsteknik vid Göteborgs universitet.</b></p>​Staffan Björk berättar i GP om masterprogrammet Game Design &amp; Technology, som precis dragit igång sin första termin vid vid Göteborgs universitet. <br /><br /> <a href="http://www.gp.se/nyheter/ekonomi/g%c3%b6teborgs-universitet-satsar-p%c3%a5-spelbranschen-1.4776804">Läs hela artikeln här</a>.Tue, 31 Oct 2017 08:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/ElectriCity-breddas-–-nya-möjligheter-för-forskning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/ElectriCity-breddas-%E2%80%93-nya-m%C3%B6jligheter-f%C3%B6r-forskning.aspxNya möjligheter för forskning när ElectriCity breddas<p><b>​ElectriCity, mest känt för elbusslinjen 55, är mycket mer än själva bussen. Nu breddas projektet och nya spännande möjligheter för forskning öppnas. Per Lövsund, Chalmers koordinator för ElectriCity, uppmanar högskolans forskare att kontakta honom med idéer.</b></p><br />​– Vi kan driva såväl forskningsprojekt som exjobb och kandidatarbeten inom ElectriCity. Därmed kan resultaten få spridning, samtidigt som de kommer till nytta för Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen, säger Per Lövsund, som uppmanar Chalmers forskare att kontakta honom med idéer för nya projekt.<br /><br />ElectriCity går nu in i en fas där projektet breddas, exempelvis mot mindre lastbilar som sopbilar och distributionsbilar. Detta innebär spännande möjligheter för flera av Chalmers forskningsområden, menar Per Lövsund. Självkörande fordon, säkerhet, samhällsplanering, buller, termisk optimering, regleralgoritmer, kördynamik, utveckling och återvinning av batterier och bränsleceller samt krav på laddstationer är några exempel från olika forskningsfält, som alla kan studeras inom ramen för projektet. <br /><br />De som forskar inom ElectriCity har tillgång till forskningsplattformar i form av bussar och andra fordon. I projektets demoarena ingår också den nya stadsdelen Frihamnen och uppbyggnaden av södra Chalmers Campus Johanneberg, vilken inkluderar en hållplats för elbussen. Här kan man studera säkerhetsaspekter och innovativa lösningar vid hållplatsen, samt interaktion mellan fordon och oskyddade trafikanter. <br /><br />Att ElectriCity går in i en ny fas har redan gett avtryck i form av nystartad forskning på Chalmers. <br /><br />– Ett projekt som handlar om busståg och autonom angöring av busshållplatser startar nu i dagarna, berättar Per Lövsund. I ett annat projekt undersöker man hur bussförarna upplever effekterna av systemet Volvo Dynamic Steering. <br /><br />En workshop planeras på Chalmers för att formulera projekt om bland annat lågfrekvent buller i stadsmiljön, modellering av bullerpåverkan och säkerhetsfrågor kring tysta bussar vid hållplatser. <br /><br />– På sikt kanske även andra sektorer skulle kunna inkluderas och då tycker jag personligen att den marina sektorn vore intressant, säger Per Lövsund. Chalmers har stor kompetens inom detta område, inte minst genom <a href="http://www.sspa.se/">SSPA </a>och <a href="http://www.lighthouse.nu/sv">Lighthouse</a>.<br /><br />ElectriCity pågår sedan två år tillbaka i Göteborg och är ett samarbete mellan industri, akademi och samhälle där de medverkande utvecklar och testar lösningar för morgondagens hållbara kollektivtrafik. El- och hybridbussarna på linje 55, där olika tekniklösningar provas och utvecklas, rullar mellan Chalmers båda campus. Projektet har fått stort internationellt intresse. <br /><br />– Den internationella uppmärksamheten har gett oss helt nya nätverk och nya intressanta frågeställningar som är till nytta för forskningen, avslutar Per Lövsund. <br /><br /><em>Är du forskare på Chalmers och har en projektidé för ElectriCity? Kontakta Chalmers koordinator Per Lövsund, </em><a href="mailto:per.lovsund@chalmers.se"><em>per.lovsund@chalmers.se</em></a><br /> <br /><a href="http://www.electricitygoteborg.se/">Läs mer om ElectriCity &gt;&gt;</a><br /><br /><em>Text: Christian Boström och Emilia Lundgren</em>Mon, 23 Oct 2017 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Carl-JohanSeger.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Carl-JohanSeger.aspxHan erbjuder metoder för att säkra autonoma system<p><b>​Felsökning är ett arbetskrävande och avgörande moment inom både hårdvaru- och mjukvaruutveckling. Den som hittar det smartaste sättet att snabbt verifiera ett system blir hett eftertraktad. Carl-Johan Seger är en av dem.</b></p>​ <br />År 1995 fick Carl-Johan Seger ett telefonsamtal med ett erbjudande som skulle komma att ändra riktningen på hans inledda forskarkarriär på University of British Columbia. Han hade bara några dagar tidigare tillträtt en förmånlig docentanställning med så kallat tenure, en meriteringsbefattning. <br />– Jag tillträdde min docenttjänst i juni 1995 och i september sa jag upp mig, berättar Carl-Johan Seger och skrattar.<br /><br />Telefonsamtalet kom från den amerikanska processortillverkaren Intel, som var i stort behov av hans kunskaper.<br />– Det var katastrofläge på Intel. De hade just rullat ut en ny generation Pentium-processorer när ett allvarligt fel i konstruktionen upptäcktes. Felet hade undgått Intels mycket omfattande felsökningsprocedurer. Slutnotan landade på någonstans i storleken 475 miljoner dollar, motsvarande mer än 6 miljarder i dagens kronor, berättar han.<br />Problemet var att den traditionella felsökningen inte tillät testning av alla tänkbara värden, det var helt enkelt inte tids- och resursmässigt görbart trots att mycket omfattande felsökningar genomfördes.<br /><br /><strong>Matematiska verktyg för felsökning</strong><br />Carl-Johan Segers forskning handlar om formella metoder, det vill säga matematiska verktyg för analys och verifiering av system. Mycket användbart för felsökning av hårdvara – i det här fallet kiselkretsar. De verktyg som Carl-Johan Seger arbetat fram i sin forskning kunde erbjuda lösningen på just de problem som Intel drabbats av. <br />– Med formella metoder utvecklade vi ett verktyg för felsökning som inte bara var mer tillförlitligt, vi kunde dessutom utföra testerna snabbare. <br /><br />Därmed såg han till att Intel initierade testerna tidigare i utvecklingsprocessen.<br />– Tidiga tester är oerhört viktigt för att nå resultat. Det är inte förrän vi testar som vi vet, och kan dra slutsatser från arbetet. Man brukar säga att det är av sina misstag man lär sig, och det kan jag skriva under på.<br />På Intel skapade han verifieringsmiljön Forte, baserat på sin tidigare forskning, och samma modell för verifiering används fortfarande idag, över 20 år senare.<br />– Köper du en dator idag med en Intelprocessor så är den processorn verifierad med den här metoden. <br /><br /><strong>Återvänder till akademin</strong><br />Han blev kvar på Intel i 22 år, och har samtidigt publicerat sig vetenskapligt med stort genomslag.<br />– Det har varit roligt att arbeta i industrin, men där bedrivs inte mycket långsiktig forskning. År 2006-2007 fick jag möjlighet att gästforska på Oxford, berättar han.<br /><br />Kanske föddes då de första tankarna på att helt återvända till akademin? Så när Intel förra året aviserade personalnedskärningar, och lanserade ett avgångspaket så nappade han direkt.<br />– Intels erbjudande vände sig till de som med x antal år i företaget, adderat med ens egen ålder, summerade till siffran 75 eller högre. Och det inkluderade mig med 3 månaders marginal.<br /><br />Carl-Johan Seger verkar nöjd med sitt val att återvända till akademin och Chalmers, han skrattar mycket under intervjun. Vi undrar förstås hur han upplever omställningen?<br />– Det är en stor förändring, jag kan inte säga att det varken är bättre eller sämre, men däremot – det kräver stor ansträngning och förnyelse och det gör att jag känner mig yngre.<br /><br /><strong>Viktigt i utvecklingen av autonoma system</strong><br />Carl-Johan Seger är rekryterad som en del av Chalmers medverkan i det stora Wallenberg-projektet WASP – <a href="/en/areas-of-advance/ict/research/automated-society/wasp/Pages/default.aspx">Wallenberg Autonomous Systems and Software Program</a>. En viktig trend inom utvecklingen av autonoma system är att gränsen mellan hårdvara och mjukvara suddas ut, vi ser alltmer av hårdvara som programmeras. Det finns två mycket stora förtjänster med att göra det – ökad prestanda och minskad energiförbrukning. <br />– När ett stort antal sensorer introduceras för att möjliggöra ett autonomt system, och samtliga sensorer ska skicka sina data till en central processor, då blir det lätt ineffektivt och långsamt. Genom programmerad hårdvara, eller FPGA, Field-Programmable Gate Array, kan vi introducera mer intelligens, säger Carl-Johan Seger. <br /><br />FPGA (programmerbar grindmatris), är när de integrerade kretsarnas funktion bestäms genom programmering. Det ger bland annat flexibilitet, du behöver inte nödvändigtvis designa om din hårdvara för att introducera ny funktionalitet – det räcker med att rulla ut nya instruktioner. Men det finns en stor utmaning, det blir väldigt mycket svårare att designa och felsöka. <br />– Ta våra fordon idag till exempel, de innehåller många datorprocessade funktioner och det gäller att systemen svarar snabbt, att de aldrig fallerar och att de är säkra. Det här är vad vi testar med hjälp av formella metoder, säger Carl-Johan Seger.<br /><br />Vad tror han själv om framtiden för felsäkra autonoma fordon? Han påtalar att det finns flera lager av teknik i fordonen – alla är inte kritiska system.<br />– Det finns en kärna i systemen som vi måste hitta lösningar för, för att utvecklingen av självkörande fordon ska lyckas. Framtiden handlar om robust teknik, men det handlar minst lika mycket om juridik och vilka konsekvenserna blir om det går fel. Marknaden kommer att avgöra hur stora risker som är rimliga att ta. Om kostnaderna för fel blir för stora, då kommer vi inte ha några självkörande fordon på vägarna. <br /><br />Carl-Johan Seger påpekar att autonoma system inte bara handlar om fordon. Vi kommer att se alla möjliga nya tjänster, besiktningar, leveranser, fönsterputsning, och mängder av tillämpningar inom industrin.<br />– Utvecklingen av autonoma system leder till ett ökande behov av att göra rätt från början – och därmed fler och viktigare felsökningar. Det blir helt enkelt snabbare och mindre affärsrisk att göra rätt första gången. <br /><br /><strong>Tillbaka på Chalmers</strong><br />Carl-Johan Seger är nu rekryterad till Chalmers som professor i Datavetenskap. Därmed är han tillbaka på Chalmers, där han inledde sina studier 1981, efter närmare 34 år i Kanada, USA och Storbritannien.<br />– Jag säger inte att jag ’flyttar <em>tillbaka</em>’ till Sverige. Jag har varit borta så länge, så jag säger att jag flyttar till Sverige. Det gör det hela faktiskt lite enklare för mig.<br /><br />Den första arbetsuppgiften blir att bygga upp en verifieringsmiljö. Intel har ägarskydd på Forte-systemet så det kunde Carl-Johan Seger inte ta med sig till Chalmers för fortsatt forskning. <br />– Min fru brukar säga att Forte är mitt fjärde barn, och det ligger kanske något i det. Jag har spenderat minst lika många timmar med Forte som med mina tre barn.<br /><br />Däremot har han det gamla systemet att bygga på, det han utvecklade under sin tid som forskare innan han började på Intel.<br />– Nu bygger vi upp det på nytt, och den här gången går det förstås mycket fortare eftersom vi känner till målet från början.<br /><br /><br />Kontaktinformation: <span>Carl-Johan Seger, <a href="mailto:secarl@chalmers.se">secarl@chalmers.se</a><a href="mailto:secarl@chalmers.se"><span style="display:inline-block"></span></a></span><br /><br /><em>Text: Malin Ulfvarson</em><br /><em>Foto: Anneli Andersson</em>Tue, 17 Oct 2017 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/5-000-deltagare-pa-konferens-om-optisk-kommunikation.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/5-000-deltagare-pa-konferens-om-optisk-kommunikation.aspx5 000 deltagare på konferens om optisk kommunikation<p><b>​Den 17-21 september samlas omkring 5 000 forskare från hela världen på den internationella konferensen The European Conference on Optical Communication (ECOC) på Svenska Mässan i Göteborg. &quot;Jag hoppas vi får höra många spännande forskningsresultat. Chalmers har i år rekordmånga bidrag med; minst 21 stycken&quot;, säger programkommitténs ordförande, professor Peter Andrekson på MC2.</b></p><div>Till vardags är han professor i fotonik på avdelningen för fotonik på institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap – MC2. Vid sin sida har han Cristina Andersson, viceprefekt för nyttiggörande på MC2, som drar ett tungt lass i planeringen av konferensen.</div> <div> </div> <div>ECOC 2017 är Europas största konferens inom optisk kommunikation, och en av världens största och mest prestigefyllda på området. Årets upplaga är den 43:e i ordningen. I Göteborg har konferensen inte arrangerats sedan 1989. Peter Andrekson var med redan då.</div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Vem vänder sig konferensen till?</h5> <div>– Forskare och produktutvecklare samt alla övriga som har intresse av att lära sig om trenderna inom området, säger Andrekson. </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/ecoc17-logo_665x330.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br />ECOC 2017 har ett digert program med 450 talare och en gigantisk utställning med representanter från det internationella näringslivet, med 4 000 deltagare. Till huvudkonferensen väntas runt 1 000 deltagare komma, mestadels från Europa, Nord- och Sydamerika, Asien och Stillahavsregionen. </div> <div> </div> <div>En nyhet för i år är att doktorander från Chalmers erbjuds att lyssna på de fyra plenumföreläsningarna och se företagsutställningen helt gratis. Det är bara att anmäla sig på länken längst ner i den här artikeln.</div> <div> </div> <div>Plenumtalarna är Vijay Vusirikala, chef för optisk nätverksarkitektur och teknik på Google, Anne L’Huillier, professor i atomfysik på Lunds universitet, Philip Diamond, professor och generaldirektör för radioteleskopet SKA (Square Kilometre Array), och Kazuo Hagimoto, vd och medgrundare till NTT Electronics i Tokyo.</div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Vad kommer att hända och vad får man inte missa?</h5> <div>– Plenumsessionen och postdeadlinesessionen brukar dra mest folk. ECOC kommer även ha attraktiva sociala evenemang, säger Peter Andrekson, och nämner bland annat en konsert med Göteborgs Symfoniker i Konserthuset, välkomstmottagning på Universeum med Göteborgs Stad som värd, samt en stor bankettmiddag på Kajskjul 8.</div> <div> </div> <div>ECOC 2017 arrangeras av MC2 i samarbete med forskningsinstitutet Rise Acreo, Ericsson AB, Telia AB och Danmarks Tekniske Universitet. Peter Andrekson ansvarar för konferensens vetenskapliga program och är ordförande i den kommitté som planerat innehållet. Programkommittén består av totalt 110 personer. Bland medlemmarna finns även MC2-forskarna Magnus Karlsson, professor i fotonik, proprefekt och ansvarig för forskarutbildningen på MC2, och Jochen Schröder, senior forskare på avdelningen för fotonik.</div> <div> </div> <div>Text: Michael Nystås</div> <div>Foto: Henrik Sandsjö</div> <div> </div> <div><a href="http://ecoc2017.org/">Läs mer om ECOC 2017</a> &gt;&gt;&gt;</div> <div> </div> <div><a href="http://ecoc2017.org/programme/plenary-speakers">Läs mer om plenumföreläsningarna</a> &gt;&gt;&gt;</div> <div> </div> <div><a href="http://ecoc2017.org/programme">Läs mer om konferensprogrammet</a> &gt;&gt;&gt;</div> <div> </div> <div><a href="http://ecoc2017.org/about/committees">Nyckelpersoner som gör ECOC 2017 möjlig</a> &gt;&gt;&gt;</div> <div> </div> <div><a href="https://nexus.circdata-solutions.co.uk/rfg/publish/ECOC17/default.aspx?source=HPB1">Doktorand? Anmäl dig gratis!</a> &gt;&gt;&gt;</div> Wed, 06 Sep 2017 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/ZeroPoint.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/ZeroPoint.aspxSnabb och snål datahantering med hypereffektiv minneskomprimering<p><b>​En ny teknik för minneskomprimering som utvecklats vid Chalmers har i tester visat sig kunna spara upp till två tredjedelar av minne och bandbredd med bevarad prestanda. Tekniken är nu på väg ut på marknaden via Zeropoint Technologies AB, ett uppstartsföretag grundat av professor Per Stenström och hans tidigare doktorand Angelos Arelakis.</b></p><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/Angelos.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Angelos Arelakis" style="margin:5px" />När Angelos Arelakis skulle börja sin forskarutbildning hos Per Stenström på Chalmers år 2010 började de med att diskutera möjliga ämnen för avhandlingen, och kom in på potentialen hos minneskomprimering. Per Stenström föreslog &quot;ett enkelt experiment för att komma igång&quot;, och resultaten av de testerna var långt bortom alla förväntningar. Forskningen som följde har nu utvecklats till en lovande affärsidé. </div> <div> </div> <div>Vanligtvis när man talar om minneskomprimering handlar det om att komprimera data som ska lagras eller skickas vidare utan att bearbetas. I moderna datorer utförs aritmetiska operationer i cpu:n, vilket innebär att data måste flyttas dit från minnet när beräkningar ska göras, trafik som kostar både tid och energi. Den nya tekniken som utvecklats på Chalmers hanterar aktivt data, som behandlas under tiden. </div> <div> </div> <div>– Fördelen med tekniken är ökad minneskapacitet, men också ökad genomströmning mellan cpu:n och minnet, vilket kommer att leda till förbättrad prestanda utan att påverka den fysiska storleken på minnet eller energiförbrukningen, säger Angelos Arelakis. </div> <div> </div> <div>Han lämnade Chalmers tidigare i år för att bli teknikchef hos ZeroPoint Technologies AB, som han grundade tillsammans med Per Stenström 2015 med målet att kommersialisera tekniken han utvecklat som doktorand. Företaget hoppas på att släppa sin första produkt på marknaden under 2017, och eftersom tekniken kan tillämpas på alla typer av data finns de potentiella kunderna bland företag som arbetar med allt från smartphones till stora datorhallar. Redan i de tidiga forskningsresultaten kunde Per Stenström ana framtida kommersiella möjligheter, och den första patentansökan lämnades in 2012. Sedan dess har man kommit upp i sex ansökningar, och det först sökta patentet är beviljat.</div> <div> </div> <div>Lösningar som förbättrar lagringskapaciteten genom olika kompressionssystem och metoder finns redan på marknaden, vissa är till och med tillräckligt snabba för att även ge förbättrad minneskapacitet. Det som är unikt med tekniken från Zeropoint är kombinationen av snabbhet, intelligent komprimering och allmängiltighet. Eftersom kompressionsalgoritmerna implementeras i hårdvarulogik i stället för i programvaran blir de extremt snabba, och mjukvaruutvecklarna kan arbeta vidare som vanligt utan att det behövs några anpassningar. Företaget har utvärderat olika tillämpningar i samarbete med flera internationella IT-bolag. </div> <div> </div> <div>– Det finns ingen gyllene affärsmodell, vi har provat oss fram genom att ta förslag till några potentiella kunder och låta dem utvärdera tekniken. Om den inte är meningsfull finns det ingen anledning att gå vidare. Den produkt vi är närmast att lansera nu är en licensierad IP-kärna, säger Angelos Arelakis. </div> <div> </div> <div>ZeroPoint Technologies AB har fått startbidrag från bland annat Chalmers Ventures och Qamcom för att ta produkten till marknaden. Angelos Arelakis har också tilldelats ett stipendium ur <em>Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö</em> för att vidareutveckla sin forskning. Företaget sysselsätter för tillfället cirka 8 personer, men rekryterar löpande till fler tjänster. Forskningen vid Chalmers bedrevs inom projektet Euroserver i EU:s sjunde ramprogram. </div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Kontakt</h5> <div>Angelos Arelakis, <a href="mailto:angelos.arelakis@zptcorp.com">angelos.arelakis@zptcorp.com</a> </div> <div>Per Stenström, <a href="mailto:per.stenstrom@chalmers.se">per.stenstrom@chalmers.se</a></div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Relaterade länkar</h5> <div><a href="https://wp.zptcorp.com/">ZeroPoint Technologies AB</a></div> <div><a href="https://wp.zptcorp.com/"><br /></a> </div> <div><a href="http://www.euroserver-project.eu/">EU-projektet Euroserver</a></div> <div><a href="http://etn.se/index.php/reportage/63280-svenskt-ip-block-foer-ram-komprimering"><br /></a></div> <div><a href="http://www.chalmersventures.com/news/zeropoint-technologies-ab-tar-115-miljoner-f%c3%b6r-att-kommersialisera-ny-komprimeringsteknik">Pressmeddelande från Chalmers Ventures</a><br /><br /><span><a href="http://etn.se/index.php/reportage/63280-svenskt-ip-block-foer-ram-komprimering">Artikel i Elektroniktidningen</a><a href="http://etn.se/index.php/reportage/63280-svenskt-ip-block-foer-ram-komprimering"><span style="display:inline-block"></span></a></span><br /></div> <div><a href="http://www.chalmersventures.com/news/zeropoint-technologies-ab-tar-115-miljoner-f%c3%b6r-att-kommersialisera-ny-komprimeringsteknik"><br /></a> </div> Fri, 07 Jul 2017 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Ny-utlysning-av-WASP-doktorandtjanster.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Ny-utlysning-av-WASP-doktorandtjanster.aspxNy utlysning av WASP doktorandtjänster<p><b>​Wallenberg Autonomous Systems and Software Program (WASP) utlyser 22 nya doktorandtjänster, varav sju stycken hos Chalmers.</b></p>​ <br />Forskningsprogrammet WASP omfattar forskning kring autonoma system som fungerar i samarbete med människor, anpassar sig till sin miljö genom sensorer, information och kunskap och bildar intelligenta system av system. WASPs styrka är forskningspraxis i autonoma system och programvara till förmån för svensk industri.<br /><br />Forskarskolan inom WASP är avsedd att ge de färdigheter som behövs för att analysera, utveckla och bidra till det tvärvetenskapliga området med autonoma system och programvara. Genom ett ambitiöst program med forskningsbesök, partneruniversitet och besökande föreläsare stöder forskarskolan aktivt ett starkt multidisciplinärt och internationellt professionellt nätverk mellan doktorander, forskare och industri.<br /><br /><a href="/en/areas-of-advance/ict/research/automated-society/wasp/Pages/Open-PhD-positions-2017.aspx">Läs om de 7 doktorandtjänster som erbjuds på Chalmers &gt;&gt;</a><br /><br /><span style="color:rgb(255, 0, 0)">Sista ansökningsdag </span><span style="color:rgb(255, 0, 0)">har förlängts till den 15 juni, men sökande rekommenderas starkt att skicka in sin ansökan snarast möjligt, eftersom vår interna tidplan för rekryteringen är mycket snäv.</span><br /><br /><br /><span style="text-decoration:underline">Mer information (på engelska)</span><br /><br />Om WASP, <a href="http://wasp-sweden.org/">www.wasp-sweden.org</a><br /><br /><a href="http://wasp-sweden.org/wasp-announces-22-phd-student-positions/">De totalt 22 tjänster som ingår i utlysningen &gt;&gt;</a><br /><br /><a href="http://wasp-sweden.org/graduate-school/">Om WASP forskarskola &gt;&gt;</a><br /><br />Wed, 03 May 2017 16:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/AI---vi-fokuserar-pa-fel-hot.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/AI---vi-fokuserar-pa-fel-hot.aspxAI - vi fokuserar på fel hot<p><b>​Artificiell intelligens behöver inte löpa amok och ta över världen för att bli ett hot mot människor och samhälle. Det är illa nog att många arbetstagare riskerar att bli överflödiga när jobben i rask takt automatiseras bort, varnar professor Devdatt Dubhashi.</b></p><div>​ </div> <div>Tanken har inspirerat till åtskilliga dystopiska science fiction-berättelser: Att en maskin tillverkad av människan av egen kraft utvecklar en överlägsen intelligens och till slut vänder sig mot och förgör sin egen skapare. Men på senare år har en del forskare börjat varna för att en sådan superintelligens faktiskt skulle kunna bli ett hot mot den mänskliga civilisationen även i verkligheten. </div> <div> </div> <div>Den svenske filosofen Nick Boström, verksam vid universitetet i Oxford, hör till dem som oroas över konsekvenserna av de snabba framstegen inom artificiell intelligens, AI, eller maskininlärning som det ofta kallas numera. Utvecklingen skulle kunna rusa iväg bortom mänsklig kontroll och bli ett existentiellt hot, en teknologisk singularitet, resonerar han. </div> <div> </div> <div>Den kände kosmologen Stephen Hawking och företagsledare som Bill Gates och Elon Musk har uttryckt liknande farhågor. Men vad säger då forskare som är verksamma inom datavetenskapen, den disciplin som enligt domedagsprofeterna kan komma att föda fram detta superintelligenta monstrum? </div> <div> </div> <div><img src="/en/areas-of-advance/ict/events/digitalisation/PublishingImages/Devdatt-Dubhashi_200px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Devdatt Dubhashi" style="margin:5px" />– Det är aldrig fel att fundera över framtiden och scenariot väcker onekligen ett antal intressanta filosofiska frågor. Men ur vetenskaplig och teknologisk synpunkt är diskussionen nästan inte intressant alls, svarar Devdatt Dubhashi, professor på Institutionen för data- och informationsteknologi på Chalmers. </div> <div> </div> <div>– Det hot som målas upp ligger så långt bort från det mest avancerade vi kan göra idag inom AI, så diskussionen blir knappast fruktbar. Jag tror inte att hotet kommer att vara relevant på länge, kanske inte ens om 100 år eller mer. I vart fall bör det inte påverka forskningsagendan idag. </div> <div> </div> <div><strong>Dålig grund i forskningen </strong></div> <div>Devdatt Dubhashi betonar att detta inte bara är hans egen uppfattning – han säger sig knappt känna till någon AI-forskare som delar oron. </div> <div>– Jag lyssnade nyligen på Michael Jordan från University of California Berkeley, en av världens främsta forskare inom maskininlärning. Han sade samma sak. Det finns inget vetenskapligt innehåll i diskussionen. </div> <div> </div> <div>I en färsk artikel i den vetenskapliga tidskriften Communications of the ACM går Devdatt Dubhashi tillsammans med Shalom Lappin, professor i datalingvistik vid GU, till botten med AI-apokalypsen. Inte för att den skulle vara otänkbar rent principiellt. Utan för att det finns så många andra, betydligt mer påtagliga risker att hantera som har koppling till vetenskap och teknologi. </div> <div> </div> <div><strong>Viktigare att se andra risker </strong></div> <div>Klimathotet och modifiering av arvsmassa med den kraftfulla CRISPR-tekniken är ett par sådana exempel som nämns, men Devdatt Dubhashi vill hellre sätta strålkastarljuset på hemmaplan, det vill säga datavetenskapen: </div> <div>– Utvecklingen av AI kommer utan tvekan att medföra många positiva saker för människan. Tänk bara på vad den självkörande bilen skulle kunna innebära, i form av färre olyckor, mindre stress, frigjord tid och minskad trängsel. </div> <div> </div> <div>– Men uppskattningar tyder också på att upp emot hälften av alla arbetstillfällen kommer att bli bortautomatiserade under de närmaste årtiondena. Om detta slår in, vad händer då med ekonomin och med samhället? Det här borde vi diskutera mer än vad vi gör idag.  </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/News%20events/CM/CM-IKT3_710px.jpg" alt="" style="margin:5px" /> </div> <div> </div> <div><strong>Snabba förändringar </strong></div> <div>Enligt Devdatt Dubhashi talar mycket för att de förändringar som uppstår på grund av digitalisering i form av AI kommer att slå både bredare och snabbare än vid tidigare omvälvande teknologiskiften – som förbränningsmotorn eller elektricitetens genombrott. </div> <div> </div> <div>– AI är mer generellt än något som vi sett hittills. Även kvalificerat tankearbete, sådant som utförs av exempelvis advokater eller läkare, kommer att kunna automatiseras i många fall. Och det kommer att ske på många områden samtidigt, varnar han. </div> <div> </div> <div>Därför är han också tveksam till den lösning på problemet som brukar anföras – att det uppstår nya arbetstillfällen, delvis på områden som vi idag kan ha svårt att föreställa oss, som suger upp den arbetskraft som blivit överflödig på grund av den nya tekniken. </div> <div> </div> <div><strong>Viktigt att vi diskuterar </strong></div> <div>– Jag tycker inte att det finns tillräckligt med stöd för ett sådant påstående. Mycket hänger förstås på i vilken takt som AI slår igenom, konstaterar han. </div> <div> </div> <div>Hur lösningen på problemet ser ut vill Devdatt Dubhashi som datavetenskapare inte ha någon bestämd uppfattning om. Hans mål är främst att få fart på diskussionen – bland kollegor, men också bland ekonomer, samhällsvetare och beslutsfattare. </div> <div>– Målet måste ju rimligen vara att kunna kombinera de fördelar som digitalisering och automatisering innebär med en harmonisk samhällsutveckling säger han. </div> <div> </div> <div>Alternativet vore att även detta AI-problem resulterade i ett ganska dystopiskt framtidsscenario, med omfattande utslagning och utanförskap. </div> <div>– Men i bästa fall skulle vi kunna stå inför ett teknikskifte som till stor del befriar oss från det dagliga slitet och ger oss tid att sträva efter högre mål. Och vem skulle argumentera mot en sådan utveckling – om den var möjlig? </div> <div> </div> <div> </div> <div><span>Artikeln har tidigare publicerats i Chalmers magasin nr 1 2017. </span></div> <div><span>Text: Björn Forsman <span style="display:inline-block"></span></span></div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>FAKTA/ TEKNOLOGISK SINGULARITET </strong></div> <div>I ett uppmärksammade tankeexperiment, Paperclip Maximizer, lanserar Nick Boström idén om en intelligent maskin som instruerats att tillverka så många gem som möjligt. Maskinen blir successivt allt skickligare på detta och utvecklar till slut superintelligens. När människorna anser att antalet gem är tillräckligt går maskinen inte längre att stänga av, den överlistar enkelt dem som försöker. Och världen dränks av gem...  </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Fler artiklar från Chalmers magasin</h2> <div>I årets första utgåva av Chalmers magasin finns ett tema om <em><strong>hållbar digitalisering</strong></em>. Läs intervjuerna med våra forskare om ämnen som datasäkerhet, integritet, hotet artificiell intelligens och mycket mera.</div> <div> </div> <table class="chalmersTable-default" cellspacing="0" width="100%" style="font-size:1em;height:365px"><tbody><tr class="chalmersTableEvenRow-default"><td class="chalmersTableEvenCol-default" rowspan="1" colspan="1" style="width:100px">​<a href="/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Professorn-berattar-varfor-vi-behover-battre-datasakerhet.aspx"><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/News%20events/CM/CM-IKT1_80x80px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /></a><br /></td> <td class="chalmersTableOddCol-default" rowspan="1" colspan="1"><strong>​David Sands </strong><strong>om varför vi behöver bättre datasäkerhet</strong><br />Ju mer världen digitaliseras, desto sårbarare riskerar vi att bli som individer och som samhälle. Professor David Sands och hans kollegor på Chalmers ser att lösningen kan finnas i en ny typ av mjukvara – som har säkerhet och personlig integritet i ryggmärgen. <a href="/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Professorn-berattar-varfor-vi-behover-battre-datasakerhet.aspx">Läs artikeln &gt;&gt;</a><br /></td></tr> <tr class="chalmersTableOddRow-default"><td class="chalmersTableEvenCol-default" rowspan="1" colspan="1" style="width:100px">​<a href="/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Tank-om-nagon-hackar-min-bil.aspx"><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/News%20events/CM/CM-IKT4_80x80px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /></a><br /></td> <td class="chalmersTableOddCol-default"><strong>​</strong><strong>Tänk om någon hackar min bil!</strong><br />Hur säker är den nya bilen? Ju mer bilen kopplas med smarta tjänster och förarstöd uppstår frågan: Kan min bil bli hackad? Hotar den min personliga integritet? <a href="/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Tank-om-nagon-hackar-min-bil.aspx">Läs artikeln här &gt;&gt;</a></td></tr> <tr class="chalmersTableEvenRow-default"><td class="chalmersTableEvenCol-default" rowspan="1" colspan="1" style="width:100px;height:91px">​<a href="/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Google-och-Facebook-sponsrar-hans-forskning.aspx"><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/News%20events/CM/CM-IKT1_80x80px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /></a><br /></td> <td class="chalmersTableOddCol-default" style="height:91px"><strong>​</strong><strong>Google och Facebook sponsrar hans forskning</strong><br />Han trodde först det var ett vanligt bluffmail, men Andrei Sabelfeld hade fel. Facebook hade verkligen skänkt honom pengar för att de intresserade sig för hans forskning kring integritet och säkerhet på webben. <a href="/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Google-och-Facebook-sponsrar-hans-forskning.aspx">Läs artikeln här &gt;&gt;</a></td></tr></tbody></table> <div>  </div> <div> </div> <div>I Chalmers magasins <a href="http://chalmeriana.lib.chalmers.se/chalmersmagasin/cm17_1/index.html" target="_blank">onlinetidning </a>hittar du även:</div> <div> </div> <div><strong>Steget före hackarna</strong></div> <div>Även kriminella hackare och IT-angripare agerar rationellt och kostnadseffektivt. Något som i viss mån gör dem förutsägbara. Det är därför de ibland kan avslöjas när datasäkerhetsföretaget Recorded Future spanar ut genom cyberrymden – från utkikspunkten vid Grönsakstorget i Göteborg.</div> <div> </div> <div><strong>Extra säkerhet för journalister</strong></div> <div>Det ska vara enkelt att använda och inte för dyrt. Så tänkte startupbolaget Zifra som utvecklat ett minneskort som kan kryptera informationen i exempelvis en kamera i samma ögonblick som det spelas in. Kortet innebär en tryggare tillvaro för journalister och fotografer som arbetar ute på fältet.</div>Wed, 05 Apr 2017 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Tank-om-nagon-hackar-min-bil.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Tank-om-nagon-hackar-min-bil.aspxTänk om någon hackar min bil!<p><b>​Hur säker är den nya bilen? Ju mer bilen kopplas med smarta tjänster och förarstöd uppstår frågan: Kan min bil bli hackad? Hotar den min personliga integritet?</b></p><div>​ </div> <div>En modern bil kan idag innehålla över 150 sammankopplade små datorer, som håller koll på allt från bränsleinsprutning och däckstryck till klimatanläggning och förarstolens läge. Ändå är all denna ”intelligens” ingenting mot vad som är att vänta då bilens system de närmaste åren på allvar börjar kommunicera med omvärlden: Med andra fordon, med trafiksignaler och annan digital infrastruktur och inte minst – med biltillverkaren. </div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/Profile%20pictures/NS/Tomas-O.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Tomas Olovsson" style="margin:5px" />– Nästa generations uppkopplade bilar kommer att ”prata” med varandra och exempelvis komma överens om vem som ska ha företräde i korsningen oberoende av hur förarna agerar, förklarar docent Tomas Olovsson på institutionen för Data- och Informationsteknik på Chalmers. </div> <div> </div> <div>– Biltillverkarna kommer också att kunna få tillbaka en massa värdefull information om hur bilen används och fungerar. Till exempel kan kunskap om hur temperatur, laddningsmönster och förarens körstil påverkar livslängden på elbilens batteri leda till bättre batteriekonomi i framtiden. Men all denna informationshantering innebär ökade risker, både för oavsiktliga fel – buggar – och för manipulation och attacker utifrån. </div> <div> </div> <div>Om bilägarna ska acceptera att deras fordon i någon mån ”övervakas” krävs också att garantier att tillverkarna inte ur datamängderna kan kartlägga enskildas förehavanden – något som skulle kunna bli möjligt med hjälp av så kallad ”differential privacy” (<a href="/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Professorn-berattar-varfor-vi-behover-battre-datasakerhet.aspx">se intervju med David Sands</a>). </div> <div> </div> <div>Tomas Olovsson leder flera samarbetsprojekt med industrin som syftar till att hjälpa fordonstillverkarna att hitta rätt i denna delvis nya digitala terräng. </div> <div>– Volvo ligger långt framme på området, jämfört med många andra tillverkare. Ändå återstår mycket att göra. </div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/News%20events/CM/CM-IKT2_710px.jpg" alt="" style="margin:5px" /> </div> <div> </div> <div>Han berättar om de amerikanska forskarna Charlie Miller och Chris Valasek som härom året via mobiltelefonnätet lyckades hacka sig in i och helt ta över kontrollen av en Jeep Cherokee. Attacken utfördes för att fästa biltillverkarnas uppmärksamhet på den bristande säkerheten. Som ett resultat tvingades tillverkaren Fiat Chrysler återkalla 1,4 miljoner fordon. </div> <div> </div> <div>– Det finns redan en väl etablerad standard för hur man bygger säkra bilar, i den mening som ligger i engelskans ”safety”, konstaterar Tomas Olovsson. </div> <div> </div> <div>– Nu måste man göra samma sak för att bilarna ska bli säkra även i betydelsen ”security”. </div> <div> </div> <div>Även om den helt buggfria bilen förmodligen är en utopi, så är det enligt Tomas Olovsson mycket riskabelt att som biltillverkare förlita sig på metoden att täppa till säkerhetsluckorna i efterhand, med hjälp av täta uppdateringar av mjukvaran. </div> <div>– Säkerheten kan inte komma i efterhand, som salt på pizzan. Den måste finnas med redan i mjölet.     </div> <div> </div> <div>Artikeln är tidigare publicerad i Chalmers Magasin, nr 1 2017</div> <div>Text: Björn Forsman </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Fler artiklar från Chalmers magasin</h2> <div>I årets första utgåva av Chalmers magasin finns ett tema om <em><strong>hållbar digitalisering</strong></em>. Läs intervjuerna med våra forskare om ämnen som datasäkerhet, integritet, hotet artificiell intelligens och mycket mera.</div> <div> </div> <table class="chalmersTable-default" cellspacing="0" width="100%" style="font-size:1em;height:365px"><tbody><tr class="chalmersTableEvenRow-default"><td class="chalmersTableEvenCol-default" rowspan="1" colspan="1" style="width:100px">​<a href="/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Professorn-berattar-varfor-vi-behover-battre-datasakerhet.aspx"><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/News%20events/CM/CM-IKT1_80x80px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /></a><br /></td> <td class="chalmersTableOddCol-default" rowspan="1" colspan="1"><strong>​David Sands </strong><strong>om varför vi behöver bättre datasäkerhet</strong><br />Ju mer världen digitaliseras, desto sårbarare riskerar vi att bli som individer och som samhälle. Professor David Sands och hans kollegor på Chalmers ser att lösningen kan finnas i en ny typ av mjukvara – som har säkerhet och personlig integritet i ryggmärgen. <a href="/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Professorn-berattar-varfor-vi-behover-battre-datasakerhet.aspx">Läs artikeln &gt;&gt;</a><br /></td></tr> <tr class="chalmersTableOddRow-default"><td class="chalmersTableEvenCol-default" rowspan="1" colspan="1" style="width:100px">​<a href="/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/AI---vi-fokuserar-pa-fel-hot.aspx"><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/News%20events/CM/CM-IKT3_80x80px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /></a><br /></td> <td class="chalmersTableOddCol-default"><strong>​</strong><strong>AI - vi fokuserar på fel hot</strong><br />Artificiell intelligens behöver inte löpa amok och ta över världen för att bli ett hot mot människor och samhälle. Det är illa nog att många arbetstagare riskerar att bli överflödiga när jobben i rask takt automatiseras bort, varnar professor Devdatt Dubhashi. <a href="/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/AI---vi-fokuserar-pa-fel-hot.aspx">Läs artikeln här &gt;&gt;</a></td></tr> <tr class="chalmersTableEvenRow-default"><td class="chalmersTableEvenCol-default" rowspan="1" colspan="1" style="width:100px;height:91px">​<a href="/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Google-och-Facebook-sponsrar-hans-forskning.aspx"><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/News%20events/CM/CM-IKT1_80x80px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /></a><br /></td> <td class="chalmersTableOddCol-default" style="height:91px"><strong>​</strong><strong>Google och Facebook sponsrar hans forskning</strong><br />Han trodde först det var ett vanligt bluffmail, men Andrei Sabelfeld hade fel. Facebook hade verkligen skänkt honom pengar för att de intresserade sig för hans forskning kring integritet och säkerhet på webben. <a href="/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Google-och-Facebook-sponsrar-hans-forskning.aspx">Läs artikeln här &gt;&gt;</a></td></tr></tbody></table> <div>  </div> <div> </div> <div>I Chalmers magasins <a href="http://chalmeriana.lib.chalmers.se/chalmersmagasin/cm17_1/index.html" target="_blank">onlinetidning </a>hittar du även:</div> <div> </div> <div><strong>Steget före hackarna</strong></div> <div>Även kriminella hackare och IT-angripare agerar rationellt och kostnadseffektivt. Något som i viss mån gör dem förutsägbara. Det är därför de ibland kan avslöjas när datasäkerhetsföretaget Recorded Future spanar ut genom cyberrymden – från utkikspunkten vid Grönsakstorget i Göteborg.</div> <div> </div> <div><strong>Extra säkerhet för journalister</strong></div> <div>Det ska vara enkelt att använda och inte för dyrt. Så tänkte startupbolaget Zifra som utvecklat ett minneskort som kan kryptera informationen i exempelvis en kamera i samma ögonblick som det spelas in. Kortet innebär en tryggare tillvaro för journalister och fotografer som arbetar ute på fältet.</div>Tue, 04 Apr 2017 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Professorn-berattar-varfor-vi-behover-battre-datasakerhet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Professorn-berattar-varfor-vi-behover-battre-datasakerhet.aspxDavid Sands om varför vi behöver bättre datasäkerhet<p><b>​Ju mer världen digitaliseras, desto sårbarare riskerar vi att bli som individer och som samhälle. Professor David Sands och hans kollegor på Chalmers ser att lösningen kan finnas i en ny typ av mjukvara – som har säkerhet och personlig integritet i ryggmärgen.</b></p><div>​ </div> <div>Vem kan du lita på?</div> <div>Det är en högst befogad fråga i den digitala tidsåldern. Fel svar kan få allvarliga konsekvenser: trojaner tar över din dator, uppgifter ur din sjukjournal hamnar hos grannen och sökmotorföretaget säljer varje klick du gjort på nätet till ... ja, vem vet?</div> <div> </div> <div>För den som absolut inte vill ta några risker återstår bara den radikala lösningen att försöka förbli analog – något som blir allt svårare i det moderna samhället.</div> <div> </div> <div>Men kanske är det stora felet att frågan ens behöver ställas? David Sands är professor och chef för avdelningen Informationssäkerhet på Institutionen för data och IT. Där försöker forskarna ta fram nya metoder som gör att vi kan skydda våra data och bevara vår personliga integritet – utan att vi över huvud taget måste lita till någons goda avsikter eller skyddsförmåga.</div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/News%20events/DavidSands_170x220px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Pof David Sands" style="margin:5px" />– Vårt fokus ligger på att konstruera mjukvara som har vissa inbyggda principer som garanterar datasäkerhet och personlig integritet, förklarar David Sands.</div> <div> </div> <div>Ett användningsområde där detta kan tillämpas är positionssekretess, alltså uppgifter som vår mobiltelefon skickar ut om var den befinner sig – och därmed också var vi själva finns i geografin. </div> <div> </div> <div>– Detta kanske man inte hela tiden vill dela med sig av till Facebook eller Google. Men två kompisar vill ändå gärna kunna hitta varandra, exemplifierar David Sands.</div> <div>– Och detta går faktiskt att åstadkomma, med en modern kryptografisk metod.</div> <div> </div> <div>Ett annat exempel innebär att databaser kan byggas enligt en metod som skapar ett slags ”suddighet”. Användaren kan visserligen dra många slutsatser ur materialet, men det blir matematiskt omöjligt att härleda uppgifter till en enskild individ.</div> <div>– Google och Apple är två IT-jättar som nyligen har börjat använda sådana här metoder, så kallad ”differential privacy”, på försök i en del av sin informationshantering, berättar David Sands.</div> <div> </div> <div>Han betonar att detta är något annat än den metod som används traditionellt, nämligen anonymisering eller avidentifiering av känsliga uppgifter.</div> <div>– Det har visat sig vara omöjligt att göra ett bra jobb med sådana metoder, eftersom det ofta finns annan extern information, som i kombination med den avidentifierade ändå kan avslöja vem uppgiftslämnaren är.</div> <div> </div> <div>Att IT-industrin intresserar sig för användarnas personliga integritet och datasäkerhet kan möjligen tyckas en smula paradoxalt – det finns ju mycket att vinna på att lära känna sina kunder så bra som möjligt. Men enligt David Sands känner många företag också en oro över att gå över gränsen.</div> <div> </div> <div>– Det innebär en stor risk om man får rykte om sig att tränga in i den personliga sfären. Och ett företag som av misstag råkar släppa iväg 10 miljoner lösenord kan orsaka sig själv enorm skada, säger han.</div> <div>Dessutom införs nästa år en ny EU-lagstiftning, i Sverige under namnet dataskyddsförordningen, som innebär en kraftig skärpning av regelverket för inhämtning och lagring av personuppgifter. Den som inte följer bestämmelserna riskerar kännbara böter.</div> <div> </div> <div>– Det är en ganska sträng lag, som bygger på principen att ingen får ta in mer information än vad som är nödvändigt för att utföra ett visst uppdrag.  Uppdraget ska vara till nytta för individen och när det är avslutat ska informationen tas bort, berättar David Sands.</div> <div> </div> <div>– Även detta bidrar till att industrin är försiktig. Därför vill man gärna hitta metoder som gör att man kan få ut den information man vill ha om användarna – för marknadsföring, produktutveckling med mera – samtidigt som användarna i utbyte får någon sorts kontroll och garanti om personlig integritet.</div> <div> </div> <div>Vi träffas dagen efter att det blivit känt att ledande politikers datorer och mobiler varit vidöppna för cyberattacker – detta för att Sveriges riksdag har missat en säkerhetsuppdatering. Men att bygga säkerhet på täta uppdateringar och buggfixar är inte en strategi som imponerar</div> <div>på David Sands.</div> <div> </div> <div>– Problemet är att de här säkerhetshålen finns över huvud taget. Och det har i sin tur att göra med ett slags systemfel inom IT-industrin. Man har tyvärr en infrastruktur för programmering som bygger</div> <div>mjukvara på ett bristfälligt sätt, utan tillräckligt säkerhetsfokus, förklarar han.</div> <div> </div> <div>Även inom detta område pågår forskning på Chalmers, bland annat genom att försöka designa nya programspråk, där säkerheten är en del av fundamentet.</div> <div>– Det är en väldigt långsiktig forskning och det är en hel branschkultur som måste förändras innan detta slår igenom, säger David Sands.</div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/News%20events/CM/CM-IKT1_710px.jpg" alt="" style="margin:5px" /> </div> <div> </div> <div>En annan oroväckande säkerhetskultur är enligt honom den som många användare själva står för, inte minst på sociala medier.</div> <div>– Jag tror det finns en generation som inte riktigt inser konsekvenserna på sikt av de val de gör idag. </div> <div> </div> <div>Vi har inte erfarenheten av vad det innebär att exponera personlig information, varnar han.</div> <div>– Jag tror vi kommer att få se företag som lever på att profilera individer, baserat på vad de gjort på internet de senaste 20 åren.</div> <div> </div> <div>Så även om medborgarnas efterfrågan på säkerhet och personlig integritet idag är ganska låg, så hoppas David Sands att medvetenheten ska öka – och att de tekniska lösningarna då ska finnas på plats för att möta behovet.</div> <div> </div> <div>Ett misslyckande skulle få konsekvenser långt utanför IT-sektorn.</div> <div>– Informations- och kommunikationsteknologin är nyckeln till många framtidslösningar, till exempel inom energiförsörjning och transportsystem, påpekar David Sands.</div> <div>– Får vi inte ordning på säkerhet och personlig integritet, då får vi inte heller något hållbart samhälle.</div> <div> </div> <div>Artikeln är tidigare publicerad i Chalmers Magasin, nr 1 2017</div> <div><span>Text: Björn Forsman <span style="display:inline-block"></span></span></div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>FAKTA/DIFFERENTIAL PRIVACY</strong></div> <div>Principen för informationshantering med ”differential privacy” kan illustreras med ett enkelt exempel. I en enkät till 100 hundägare ställs frågan: Slår du din hund? Eftersom ett ja-svar är känsligt måste de tillfrågade få garantier för att ett sanningsenligt svar omöjligen kan spåras tillbaka till dem själva. Därför läggs enkäten upp så här: Alla tillfrågade flippar först ett mynt. Krona innebär att de ska svara sanningsenligt. Klave innebär att de ska flippa myntet på nytt. De som nu får krona svarar ja, de som får klave svarar nej.</div> <div>Resultatet behandlas så att 25 förväntade ja-svar och lika många förväntade nej-svar först dras ifrån. Av resterade enkätsvar framgår hur stor andel av hundägarna som slår sin hund.</div> <div>Men varken ja- eller nej-svar berättar med säkerhet något om den enskilde hundägaren.</div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Fler artiklar från Chalmers magasin</h2> <div>I årets första utgåva av Chalmers magasin finns ett tema om <em><strong>hållbar digitalisering</strong></em>. Läs intervjuerna med våra forskare om ämnen som datasäkerhet, integritet, hotet artificiell intelligens och mycket mera.</div> <div> </div> <table class="chalmersTable-default" cellspacing="0" width="100%" style="font-size:1em;height:365px"><tbody> <tr class="chalmersTableEvenRow-default"><td class="chalmersTableEvenCol-default" rowspan="1" colspan="1" style="width:100px">​<a href="/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Tank-om-nagon-hackar-min-bil.aspx"><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/News%20events/CM/CM-IKT4_80x80px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /></a><br /></td> <td class="chalmersTableOddCol-default"><strong>​</strong><strong>Tänk om någon hackar min bil!</strong><br />Hur säker är den nya bilen? Ju mer bilen kopplas med smarta tjänster och förarstöd uppstår frågan: Kan min bil bli hackad? Hotar den min personliga integritet? <a href="/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Tank-om-nagon-hackar-min-bil.aspx">Läs artikeln här &gt;&gt;</a></td></tr> <tr class="chalmersTableOddRow-default"><td class="chalmersTableEvenCol-default" rowspan="1" colspan="1" style="width:100px">​<a href="/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/AI---vi-fokuserar-pa-fel-hot.aspx"><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/News%20events/CM/CM-IKT3_80x80px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /></a><br /></td> <td class="chalmersTableOddCol-default"><strong>​</strong><strong>AI - vi fokuserar på fel hot</strong><br />Artificiell intelligens behöver inte löpa amok och ta över världen för att bli ett hot mot människor och samhälle. Det är illa nog att många arbetstagare riskerar att bli överflödiga när jobben i rask takt automatiseras bort, varnar professor Devdatt Dubhashi. <a href="/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/AI---vi-fokuserar-pa-fel-hot.aspx">Läs artikeln här &gt;&gt;</a></td></tr> <tr class="chalmersTableEvenRow-default"><td class="chalmersTableEvenCol-default" rowspan="1" colspan="1" style="width:100px;height:91px">​<a href="/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Google-och-Facebook-sponsrar-hans-forskning.aspx"><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/News%20events/CM/CM-IKT1_80x80px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /></a><br /></td> <td class="chalmersTableOddCol-default" style="height:91px"><strong>​</strong><strong>Google och Facebook sponsrar hans forskning</strong><br />Han trodde först det var ett vanligt bluffmail, men Andrei Sabelfeld hade fel. Facebook hade verkligen skänkt honom pengar för att de intresserade sig för hans forskning kring integritet och säkerhet på webben. <a href="/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Google-och-Facebook-sponsrar-hans-forskning.aspx">Läs artikeln här &gt;&gt;</a></td></tr></tbody></table> <div>  </div> <div> </div> <div>I Chalmers magasins <a href="http://chalmeriana.lib.chalmers.se/chalmersmagasin/cm17_1/index.html" target="_blank">onlinetidning </a>hittar du även:</div> <div> </div> <div><strong>Steget före hackarna</strong></div> <div>Även kriminella hackare och IT-angripare agerar rationellt och kostnadseffektivt. Något som i viss mån gör dem förutsägbara. Det är därför de ibland kan avslöjas när datasäkerhetsföretaget Recorded Future spanar ut genom cyberrymden – från utkikspunkten vid Grönsakstorget i Göteborg.</div> <div> </div> <div><strong>Extra säkerhet för journalister</strong></div> <div>Det ska vara enkelt att använda och inte för dyrt. Så tänkte startupbolaget Zifra som utvecklat ett minneskort som kan kryptera informationen i exempelvis en kamera i samma ögonblick som det spelas in. Kortet innebär en tryggare tillvaro för journalister och fotografer som arbetar ute på fältet.</div>Wed, 29 Mar 2017 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/SyTeC2017.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/SyTeC2017.aspxNy forskningsmiljö för cyberfysiska system<p><b>Förutsättningarna för att testa datorsystem för självkörande fordon och andra cyberfysiska system kan snart komma att förbättras. Med anslag från Vetenskapsrådet planeras en ny, unik, forskningsmiljö för testning. Bakom projektet ligger forskare från två institutioner på Chalmers,  tillsammans med kollegor i Kalifornien och  Paris, samt vid Volvo Cars.</b></p><div>Cyberfysiska system är system som innehåller programvara som interagerar både med fysiska komponenter och med sin omgivning. Sådana system, till exempel självkörande bilar, blir allt mer betydelsefulla för samhället, allt mer komplexa, och är ofta säkerhetskritiska. Tillförlitlighet och stabilitet är av största vikt, men programvara är notoriskt buggig, och ju mer komplex programvaran är, desto större risk för buggar. Därför är det också viktigt att det finns tillförlitliga metoder för att säkerställa programvarans korrekthet. För att nå dit krävs avancerade och pålitliga testmiljöer, där man testar datorprogrammen tillsammans med den hårdvara de interagerar med. </div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/Profile%20pictures/ST/John.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Testning kan aldrig påvisa frånvaron av fel, men med systematiskt arbete kan man ändå skaffa sig ett mått på systemets tillförlitlighet genom att beräkna testningsscenarier utifrån en matematisk modell av systemet och dess önskade beteende, och sen utsätta systemet för dessa scenarier, säger John Hughes, professor vid Institutionen för data- och informationsteknik, och huvudsökande för projektet <strong>Systematisk testning av cyberfysiska system</strong> (SyTeC). </div> <div> </div> <div>Projektet, som finansieras av <a href="http://www.vr.se/forskningsfinansiering/sokabidrag/vetenskapsradetsutlysningar/stangdautlysningar/bidragtillforskningsmiljont.5.63a8cc152634fa8b6edc4a.html">Vetenskapsrådets bidrag till forskningsmiljö</a>, ligger i gränslandet mellan datavetenskap och reglerteknik, och kräver djupa kunskaper inom<span style="display:inline-block"></span> datorprogram och algoritmer såväl som expertis inom hantering av det kontinuerliga beteendet. I projektgruppen ingår forskare från Chalmers institutioner Data- och informationsteknik och Signaler och system, tillsammans med kollegor från <a href="http://www.caltech.edu/">California Institute of Technology</a>,  <a href="http://www.upmc.fr/en/index.html">ENS Paris</a> och Volvo Cars. Målsättningen för projektet är att utöka tidigare utfört arbete om egenskapsstyrd slumptestning av konventionell mjukvara till att omfatta även cyberfysiska system. </div> <div></div> <div>– Förutom att ta fram nya teorier och metoder för testning av säkerhetskritiska cyberfysiska system, och därmed öka säkerheten och minska utvecklingskostnaderna, har vi en vision om att skapa en dynamisk miljö för samarbete över disciplingränserna, ett &quot;Cyber-Physical Systems Lab&quot; där forskare inom de båda områdena, och närliggande discipliner, kan träffas och korsbefrukta varandra, säger John Hughes. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Finansiering</h3> Anslaget från Vetenskapsrådet är på totalt 23,2 miljoner kronor, och betalas ut under sex år med start 2017.<div><a href="/sv/nyheter/Sidor/guldregn-over-nya-forskningsmiljoer.aspx">Tre andra projekt vid Chalmers fick anslag samtidigt.​</a>  <br /><span style="background-color:initial">    </span><br /></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Kontakt</h3> <div><strong><br />Projekteldar<span></span><span style="display:inline-block"></span>e </strong><br /><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/rjmh.aspx">John Hughes, professor, Data- och informationsteknik<br /><br /></a><strong> </strong></div> <strong> </strong><div><strong>Medverkande forskare</strong><br /><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/mary-sheeran.aspx">Mary Sheeran, professor, Data- och informationsteknik<span style="display:inline-block"></span></a><br /><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/martin-fabian.aspx">Martin Fabian, professor, Signaler och system</a><br />John Lantz, doktor, Volvo Cars<br />Marc Pouzet, professor, Université Paris VI Pierre et Marie Curie<br /><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/knut-akesson.aspx">Knut Åkesson, docent, Signaler och system</a><br /><a href="/sv/personal/Sidor/koen.aspx">Koen Lindström Claessen, professor, Data- och informationsteknik</a><br /><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/bengt-lennartson.aspx">Bengt Lennartson, professor, Signaler och system</a><br />Richard Murray, professor, California Institute of Technology<br /> <br /></div> <span style="display:inline-block"></span></div>Tue, 28 Feb 2017 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Ny-utlysning-av-WASP-industridoktorander.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Ny-utlysning-av-WASP-industridoktorander.aspxNy utlysning av WASP industridoktorander<p><b>​Wallenberg Autonomous Systems and Software Program (WASP) söker nu upp till 17 industridoktorander vid de fem partneruniversiteten. Sista ansökningsdag är 31 mars 2017.</b></p>​ <br /><a href="/en/areas-of-advance/ict/news/Pages/WASP-Industrial-PhD-student-positions.aspx">Mer information på den engelska sidan &gt;&gt;</a><br /><br /><br />Kontaktperson på Chalmers: David Sands, 031-772 1059, <a href="mailto:dave@chalmers.se">dave@chalmers.se</a><br /><br /><br />Timetable<br />2017-03-31   SIsta ansökningsdag <br />2017-06-08  Beslut<br />2017-08-01  Tidigaste anställningsstart<br /><br /><br />Wed, 25 Jan 2017 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/WASP-pre-announcement-IndPhDs2017.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/WASP-pre-announcement-IndPhDs2017.aspxKommande utlysning av doktorandtjänster inom WASP<p><b>​WASP öppnar den andra utlysningen för rekrytering av industridoktorander den 24 januari 2017.</b></p>​<strong>Tidplan</strong><br />Öppningsdatum : 2017/01/24<br />Sista ansökningsdag: 2017/03/31<br />Beslutsdatum : 2017/06/08<br />Tidigast start: 2017/08/01<br /><br />Preliminärt planeras 15-20 industridoktorandtjänster i denna utlysning.<br /><br />Närmare uppgifter om ansökningsförfarandet kommer att publiceras i samband med att utlysningen öppnar.<br /><br /><br />Källa: <a href="http://wasp-sweden.org/pre-announcement-wasp-industrial-phd-student-positions/">http://wasp-sweden.org/pre-announcement-wasp-industrial-phd-student-positions/</a><br />Chalmers kontakt: David Sands &lt;<a href="mailto:dave@chalmers.se">dave@chalmers.se</a>&gt; and Christian Berger &lt;<a href="mailto:christian.berger@gu.se">christian.berger@gu.se</a>&gt;Fri, 02 Dec 2016 14:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Mooc-Computer-Systems.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Mooc-Computer-Systems.aspxKoda rätt och rädda batteriet med Chalmers mooc om datorarkitektur<p><b>​Bättre kod kan minska energiförbrukningen i datorer och mobiltelefoner – men hur? Och varför är det viktigt? Professor Per Stenström leder två nya moocar från Chalmers digitala campus ChalmersX där nyfikna kan lära sig skriva snabbare program som sparar på batterierna och gör datahallar mer miljövänliga.</b></p><div>​Våra smarta telefoner, surfplattor och datorer är fyllda med program och funktioner som gör vår vardag lättare. Det märks sällan tydligare än när batteriet tar slut i ett kritiskt läge och du plötsligt inte kommer åt bank-appen, kartan eller kameran längre. En mindre smidig aspekt av alla dessa tekniska under är nämligen deras förhållandevis stora energiförbrukning, som eskalerat i takt med de tekniska landvinningarna. Men det finns hopp! I den första av två nya moocar på ChalmersX lär Per Stenström, professor i datorteknik, deltagarna hur en kodar effektivare – och på så sätt både utnyttjar dagens datorers prestanda bättre och sparar energi.</div> <div>– Kursen vänder sig till alla med grundläggande programmeringskunskaper som vill förstå och lära sig hur man kan förbättra program för att göra dem snabbare och mer energieffektiva. Viss förkunskap krävs, men man måste inte vara expert. Den funkar även för exempelvis gymnasieelever som läst  programmering. Vi tar det ända från datorkonstruktionens grunder, som hur lång tid det tar datorn att utföra en enkel addition.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Samspel mellan mjukvara och hårdvara</h3> <div>Det viktigaste budskapet som Per Stenström hoppas att deltagarna tar med sig från moocarna är att datorarkitektur inte handlar om antingen hårdvara eller mjukvara – utan om båda. Ett datorsystem får sina egenskaper av att de två delarna samverkar.<img width="464" height="334" class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/20160701-20161231/Per%20Stenström%202.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /></div> <div>– Alla aspekter måste räknas in för att resultatet ska bli bra. Precis som när du bygger en bro och måste ta både hållfastheten i materialet och naturlagarnas påverkan i beaktning, så måste du koda på ett sätt som balanserar programmet gentemot den tänkta hårdvarans förutsättningar och prestanda.</div> <div> </div> <div>Per Stenström är i grunden civilingenjör i elektroteknik. Hans intresse för datorer formades vid Lunds Universitet, där han som pionjär började bygga upp ämnet datorteknik. 1995 sökte han sig till Chalmers och blev professor.</div> <div>– Jag började bygga egna datorer hemma tidigt, och har alltid tyckt att ämnet är magiskt intressant! Min forskning handlar främst om att hitta nya principer inom datorkonstruktion, för att få datorn att räkna snabbare. Parallellt är jag intresserad av innovation. Det bästa sättet att dra nytta av forskningsresultaten är via företag. Därför har jag varit involverad i flera start-ups och inkubatorer.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Positiv till nya pedagogiska metoder och verktyg </h3> <div>Bredvid sin egen forskning och handledarskapet för ett gäng doktorander på Chalmers så undervisar Per Stenström minst en kurs i datorteknik varje läsår. </div> <div>– Egentligen har jag tillräckligt att göra ändå, men jag vill verkligen inte släppa undervisningen – det är för roligt. Därför känns mooc-projeket extra kul, och som en riktig utmaning. </div> <div> </div> <div>På senare tid har Per Stenström använt sig av den pedagogiska metoden som kallas ”flipped classroom”, där föreläsningar spelas in och schemalagd tid används interaktivt mellan lärare och studenter. En metod som påminner om mooc-upplägget.</div> <div>– Det blir intressant att se hur utbytet med deltagarna kommer bli när de är såpass många, från hela världen, och man inte möts ansikte mot ansikte utan genom datorn.</div> <div> <br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Fakta </h2> <div>En mooc (Massive Open Online Course) är en kurs som ges via en plattform på nätet i form av inspelade lektioner, kurstexter att studera samt uppgifter och test som deltagarna utför under kursens gång. Kursen är gratis och öppen för alla som har tillgång till en dator, smartphone eller surfplatta samt en internetuppkoppling. <em>Computer System Design</em> ges i två separata delar: <em>Improving Energy Efficency and Performance</em> med start den 1 november 2016 och <em>Advanced Concepts of Modern Microprocessors</em> med start den 4 januari 2017. </div> <div> </div> <div><a target="_blank" href="https://www.edx.org/school/chalmersx"><img src="/_layouts/images/icgen.gif" class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" alt="" />Läs mer om moocarna från ChalmersX och anmäl dig här</a> </div> <div> <br /><span><strong>Text:</strong> Carolina Svensson<br /><strong>Bild: </strong>Anna-Lena Lundqvist<br /><span style="display:inline-block"></span></span></div>Fri, 14 Oct 2016 10:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mmt/nyheter/Sidor/Jörgen-Blennow,-ny-utbildningsområdesledare-för-EDITI-området.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mmt/nyheter/Sidor/J%C3%B6rgen-Blennow,-ny-utbildningsomr%C3%A5desledare-f%C3%B6r-EDITI-omr%C3%A5det.aspxJörgen Blennow, ny utbildningsområdesledare för EDITI-området<p><b>​Jörgen Blennow, institutionen för Material- och tillverkningsteknik, tillträder som utbildningsområdesledare för EDITI-området (Elektroteknik, Datateknik, IT samt Industriell ekonomi) den 1/11 2016. Den 1/12 lämnar han över stafettpinnen som programansvarig för civilingenjörsprogrammet i Elektroteknik till Hans Hjelmgren, institutionen för Mikroteknologi och nanovetenskap.</b></p>​– Jag tycker att det har varit fantastiskt att ha fått vara programansvarig för Elektroteknik i nästan nio år, och väldigt mycket har hänt under den tiden. Till exempel utvärderingen av examenskvalitet som Universitetskanslerämbetet genomförde, och arbetet jag gjort tillsammans med programmets studenter med att förändra värderingar och kultur, som gett gott resultat. Samtidigt skall det bli både inspirerande och roligt att ta nästa steg och bli UOL (utbildningsområdesledare), säger Jörgen Blennow. <br /><br />Chalmers organisation för grundutbildningen innehåller stor bredd, från tekniskt basår till 27 grundutbildningar som leder till arkitekt-, civilingenjörs-, högskoleingenjörs-, sjöbefäls-, lärar- eller teknologie kandidatexamen, samt ett 40-tal specialiserade mastersprogram som är öppna för studenter från hela världen. Utbildningsområde EDITI, med sammanlagt nästan 3 000 studenter, omfattar tre högskoleingenjörsprogram, fyra civilingenjörsprogram och 13 mastersprogram.  <br /><br />– EDITI är ett väl fungerande utbildningsområde, arbetsformerna och utbildningsområdesstrukturen är redan på plats. Min roll kommer vara att inspirera, stötta och strategiskt driva arbetet framåt, vilket jag kommer att göra i en programansvariggrupp. Jag kommer även att lägga tid och kraft på att bibehålla en väl fungerande dialog mellan utbildningsområdet och institutionerna.<br /><br />Mycket av det löpande arbetet utförs i samarbete med lärare, studenter och administrativ personal på Chalmers. Som UOL kommer Jörgen också att ingå i grundutbildningens ledningsgrupp, och arbeta med strategiska frågor på central nivå. Att teknikutbildningarna blir mer jämställda, och även jämlika – med bättre rekrytering av studenter ur ett bredare mångfaldsperspektiv – ser Jörgen som nödvändigt. Dels för att han tror att det ger en bättre arbetsmiljö med en mer dynamisk sammansättning på utbildningen, men framför allt med tanke på framtidens samhälle.  <br /><br />– En viktig fråga är ”vem är det som ska utveckla tekniken för vårt samhälle”? Jag tror, eventuellt grundat på fördomar, att om det finns dynamik i ett team som utvecklar teknik, då kommer fokus att hamna på användandet av tekniken som tas fram, i stället för på själva lösningarna. <br /><br />Vid sidan av det 50-procentiga uppdraget som UOL arbetar Jörgen som forskare och handleder två doktorander, är examinator i High Voltage Engineering samt medverkar i High Voltage Technology. Han har tidigare arbetat med uppdragsutbildning och belönades med utmärkelsen ”Årets föreläsare” 2013 för sina insatser i Chalmers Professional Education. Under våren 2016 gav han en kurs vid TU Graz inom ramen för ett lärarutbyte i Erasmus+. <br /><br />– Jag ser fram emot att börja mitt uppdrag tillsammans med alla inom grundutbildningens ledning, programansvariga, studenter och studieadministrativ personal. Att vara UOL är ingen one man show, och det passar mig bra, för jag är en teammänniska!<br /><br /><font size="1"><strong>Fakta Jörgen Blennow</strong><br /><em>Ålder:</em> 50 år<br /><em>Examina:</em> Chalmers: Civ ing E (1993), Tekn lic (1996), Tekn dr (2000), Docent (2012). <br /><em>Arbetar som: </em>Docent i högspänningsteknik. Forskningen fokuserar på experimentella tekniker för studier av fenomen i högspända elektriska isolationssystem. <br />Biträdande profilledare för profilen Electricity for a societal development inom styrkeområde Energi. Programansvarig för civilingenjörsprogrammet i elektroteknik mellan 2008-2016.  <br />Chalmers representant i den svenska nationalkommitten för <a href="http://www.cigre.org/">CIGRÉ</a>. <br />Ordförande för kollegiet vid MoT. <br /><br /><em><strong>Text: Anneli Andersson &amp; Sandra Arvidsson</strong></em><br /></font>Tue, 27 Sep 2016 11:25:00 +0200