Professor Jerker Mårtensson väljer skugga framför solskyddsmedel. Foto: Mats Tiborn
​Jerker Mårtensson väljer skugga framför solskyddsmedel. ​​
​Foto: Mats Tiborn

Solskydd som orsakar allergi

​Solkrämen som skyddar dig mot att bli bränd kan ge dig allergi. Flera vanliga solblockerande ämnen reagerar med solen och kan ombildas i huden och bilda allergener. Men tack vare forskning från institutionen för Kemi och kemiteknik kan sjukvården ge rådgivning som kan skona kontaktallergiker från obehagliga upplevelser i solen. 
​Hudläkare hade upptäckt att flera av deras patienter som sedan tidigare var allergiska mot det antiinflammatoriska läkemedlet Ketoprofen även visade sig vara allergiska mot vissa solskyddsmedel trots att ämnena var till synes helt olika varandra.

 

-​  Vi kunde inte förklara för p​atienterna varför de fick samma sorts utslag när de använde vissa solskydd som de tidigare fått av Ketoprofen. Vi kunde inte heller säga vilka medel som gick bra att använda och vilka som Lina Hagvall. Foto Mats Tiborn
triggar reaktion, vilket var väldigt frustrerande för många patienter som vill kunna skydda sig mot solen utan att riskera allergi, säger Lina Hagvall, kemist och docent på Arbets- och miljödermatologisk mottagning, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
 

Jerker Mårtensson är biträdande professor inom organisk kemi på institutionen för Kemi och kemiteknik. Han har bland annat intresserat sig för fotodynamisk terapi, en typ av hudcancerbehandling som går ut på att man bestrålar ljusabsorberande medel som har placerats på det cancerdrabbade området. När medlet bestrålas bildas singlettsyre, vilket är en ovanlig variant av syre och som är mycket reaktiv. Tanken är sedan att singlettsyret ska döda cancercellerna.

När en grupp läkare från Malmö gästade Chalmers och berättade om hur vissa patienter som utvecklat allergier mot Ketoprofen även visat sig vara allergiska mot vissa solskyddsmedel var Jerker Mårtensson en av seminariedeltagarna.  Han fick idén att undersöka om det kunde röra sig om en liknande reaktion som inom fotodynamisk terapi.

 

Jag såg en struktur i Ketoprofen som jag tänkte möjligtvis kunde finnas i de andra molekylerna också. En molekylär struktur som i kombination med ljus och syre skulle kunna ge upphov till singlettsyre, säger han.


Tillsammans med Anna Börje, docent på Göteborgs universitet, tog han sig an att utforska fenomenet med tesen att det är när vissa solskyddsmedel utsätts för solljus som nya, allergena ämnen kan uppstå inuti huden. De såg att det inte är Ketoprofen i sig som är allergent, utan vad det bildar när det träffas av solljus. Ketoprofen bildar i närvaro av s​yre och ljus singlettsyre, vilket i sin tur reagerar med protein i huden. Det eller de förändrade proteinen som då bildas kan kännas igen av vårt immunförsvar och sätta igång en allergisk reaktion. Detta skulle innebära att man kan få allergiska reaktioner mot alla ämnen som kan generera singlettsyre.

 

-​ Ett sådant ämne är Octocrylen, som är vanligt förekommande i solskyddsfaktorer. Octocrylen kan dessutom vara allergiframkallande utan att det ens utsatts för solljus, säger Jerker Mårtensson, men då genom att det självt reagerar med ett eller flera protein.De till synes helt olika ämnena octocrylene och ketoprofen är korsreaktiva.

I deras studier upptäckte de även andra ämnen i solskyddsmedel som reagerar med solljus och skapar allergener innanför huden. Dibenzoylmethaner är en ämnesfamilj som har solblockerande egenskaper och därför ofta används i solskyddskrämer.

 

Vissa av dessa har redan blivit förbjudna, men jag tycker alla borde förbjudas i krämer för de alla kan reagera på samma sätt oavsett hur de är sammansatta, säger Jerker Mårtensson.         

På Arbets- och miljödermatologisk mottagning på Sahlgrenska universitetssjukhuset kan man på grund av upptäckten ge patienter som är allergiska mot något av dessa ämnen en mycket mer långtgående rådgivning och avråda från andra ämnen de tidigare inte vetat hängde ihop med patientens allergi.

Ser de till exempel att en patient reagerar på Ketoprofen så kan de nu råda till att även vara väldigt försiktig med att använda solskyddsmedel som innehåller Octocrylen.

 

Vad vi verkligen kan skydda dem emot är ju att de går ut i solen och har smort in sig med ett ämne som de tror att de tål och så gör de inte det. En allergi mot solskyddsmedel när man har smort in hela sig är inte roligt alltså. Att ha ett eksem från topp till tå är jättejobbigt. Det kan bli ganska akuta reaktioner med stora blåsor, säger Lina Hagvall.

Hon säger att samarbetet med Chalmers och Göteborgs universitet fungerar väldigt bra. Hon själv, som tidigare doktorerat vid Göteborgs universitet, fungerar som en länk mellan grundforskningen och den kliniska tillämpningen.

 

Det som är roligt med samarbetet kring kontaktallergi är att kunskapen går åt båda håll. Det kan börja med en patient som har fått ett eksem som vi inte förstår hur det uppkommit. Vi kan då kontakta en forskare inom kemi som kan hjälpa oss förstå reaktionen. Samtidigt bidrar samarbetet med ny input till grundforskningen där nya frågor kan väckas på grund av samarbetet, säger Lina Hagvall.

Samarbetet mellan Sahlgrenska och Chalmers är planerat att fortsätta genom mer ingående studier av solskyddsmedel. De ska undersöka vad som händer med ett solskyddsmedel om det finns andra kemiska ämnen närvarande.

 

Vår hypotes är att det inte är lämpligt att blanda solskyddsmedel med andra ämnen, säger Lina Hagvall. 

 

 

Text och bild: Mats Tiborn



Publicerad: fr 03 jun 2016. Ändrad: on 08 jun 2016