Institutionens historia

​År 1811 avled William Chalmers och donerade 109.050 riksdaler till frimurare Barnhus Direction. Den 5 november 1829 invigdes Chalmerska Slöjdeskolan med adress Norra Hamngatan. Den första föreläsningen i kemi hölls av Carl Palmstedt den 9 november. Carl Palmstedt, f d disponent vid Gripsholms kemisk-tekniska fabrik, blev den förste föreståndaren för Chalmerska Slöjdeskolan. 1830 blev Carl Palmstedt professor. Professor Palmstedt var, förutom
föreståndare, också lärare i elementär kemi och kemisk teknologi med laborationer samt i matematik. Utbildningen var då två-årig.

1833-34 var Algoth Landin anställd som andre lärare i kemi och kemisk-tekniska laborationer och 1834-36 var Clemens Ullgren lärare. Redan 1839 gav skolan undervisning i främmande språk, nämligen engelska, franska och tyska.

1851 började man undervisa i elementarkemi (oorganisk och organisk kemi).

1869 flyttades verksamheten till ett nybyggt hus på Storgatan.

1911 blev Nils Abraham Langlet (1868-1936) professor i kemi. Han var först lektor i Kemi från 1899.

 

1916 blev Gösta Bodman (1875-1960) professor i kemi (oorganisk kemi jämte mineralogi och geologi). Han var först lektor i kemi från 1910 och sedan vikarierande professor 1914-1916. Bodman var också institutets sekreterare mellan 1916 och 1940. Bodman deltog i den svenska sydpolarexpeditionen 1901-1903. Hösten 1940 skänkte han en sälbössa till teknologerna på Chalmers.

1926 flyttade verksamheten från "Gamla Chalmers" på Storgatan till Origohuset på "Nya Chalmers" (nuvarande fysikhuset). Forskningsverksamheten var blygsam under 1800-talet och början av 1900-talet, men under 1920- och 1930-talen bedrevs en omfattande kemisk forskning framför allt under ledning av Chalmers förste internationellt kände vetenskapsman, professor Johan Arvid Hedvall (1888-1974). Arvid Hedvall var professor i kemisk teknologi 1929-1946.

1946 fick Arvid Hedvall en personlig professur i silikatkemi" som han innehade till 1956, då han gick i pension. Dessförinnan var Hedvall speciallärare i elektrokemi mellan 1924 och 1927 och tf professor i kemisk teknologi mellan 1927 och 1929. En bronsbyst av Arvid Hedvall finns i kemihusets entre. Arvid Hedvall mötte många berömda vetenskapsmän när han var ute och reste. Dessa möten resulterade i dedicerade foton av personerna. Fotona med dedikationer finns bevarade på kemisektionen. Arvid Hedvall skrev två biografier. Den ena heter "Upsala - Göttingen - Göteborg" och handlar om uppväxten, studierna och familjen. Den andra heter "Göteborg i centrum" och handlar om hans uppbyggnad av kemin på Chalmers och hans resor. Han skrev ytterligare 6-7 böcker, bl a en om skoltiden i Skara". Utbildningen i Kemi och Kemisk teknologi blev fyra-årig läsåret 1933/34.

 

1 juli 1994·31 december 2004: Chalmers blir stiftelse den 1 juli 1994. Sektionen för kemi består av 13 institutioner samt kansli (ink! fastighets- och dataavdelning). Den 24 augusti 2000 invigs den nya foajen i två våningar och med
glasad entre mot Kemigården. Entreplanet består av tre föreläsningssalar och två seminarierum samt ett kafe, som kallas Hedvalls kafe efter professor Arvid Hedvall. En bronsbyst av Arvid Hedvall finns i kemihusets entre. På andra våningen finns en stor föreläsningssal och två datastudior. Sektionen för kemi byter namn den 22 april 2002 till Sektionen för kemi- och bioteknik. Sektionen omorganiseras den 1 september 2002 och bildar fyra enheter, tre institutioner samt kansli.
De tre institutionerna kallas:
1. Kemi och biovetenskap: Avdelningarna för analytisk/organisk kemi, fysikalisk kemi, livsmedelsvetenskap och molekylär bioteknik.
2. Kemiteknik och miljövetenskap:
Avdelningarna för kemisk apparat- och anläggnings teknik, kemisk reaktionsteknik, skogs industriell kemiteknik (ink! kemisk miljövetenskap ) och värmeteknik och maskinlära.
3. Material- och ytkemi: Avdelningarna för kärnkemi, oorganisk kemi, polymertekologi och teknisk ytkemi (inkl keramteknologi).

 

Från 1936 och fram till 1962 tillsattes flera professurer inom kemi med följande innehavare.

1936 Erik Larsson i Organisk kemi
1945 Edmund Schjånberg i Oljekemi (personlig professur)
1946 Hans Bäckström i Oorganisk kemi
1947 Hans Bäckström i Teoretisk kemi
1948 Lars-Gunnar Sillen i Oorganisk kemi
1948 Nils Gralén i Textilkemi
1948 Olof Samuelson i Teknisk kemi
1949 Gunnar Beskow i Geologi
1952 Erich Adler i Organisk kemi
1952 Hans Bäckström i Fysikalisk kemi
1953 Cyrill Brosset i Oorganisk kemi
1959 Gösta Rosenblad i Värmeteknik och maskinlära
1959 Bengt Hedström i Kemisk apparatteknik
1962 Jan Rydberg i Kärnkemi

1963 var det nya Kemihuset klart för inflyttning (forskarhus I och kurshuset). 1976 var tillbyggnaden (forskarhus II) klar. 1990 byggdes en våning ovanpå kurshuset, där institutionen för Polymerteknologi flyttade in.

Följande professorer har sedan 1951 varit kemi sektionens
avdelningsföreståndare/ dekanus:
1951-1962 Hans Bäckström
1962-1966 Erich Adler
1966-1969 Gösta Rosenblad
1969-1972 Olof Samuelson
1972-1975 Nils-Herman Schöön
1975-1978 Martin Nilsson
1978-1981 Nils-Gösta Vannerberg
1981-1983 Per Flodin
1983-1984 Jan Rydberg
1984-1986 Bengt Norden
1986-1988 Thore Bemtsson
1988-1990 Nils-Herman Schöön
1990-1994 Jan-Olov Liljenzin

 

PROFESSORER OCH LABORATORER MED "FULLMAKT"
Professorer:
Organisk kemi:
Abraham Langlet 1911-1933
Erik Larsson 1936-1951
Erich Adler 1952-1971
Martin Nilsson 1972-1994

Oorganisk kemi jämte mineralogi och geologi:
Gösta Bodman 1916-1940

Oorganisk kemi:
Hans Bäckström 1946-1947
Lars-Gunnar Sillen 1948-1950
Cyrill Brosset 1953-1975
Nils-Gösta Vannerberg 1975-1984
Lars Ivar Elding 1986-1988
Jörgen Albertsson 1990-

Teoretisk kemi:
Hans Bäckström 1947-1952

Fysikalisk kemi:
Hans Bäckström 1952-1961
Harry Rilbe 1962-1978
Bengt Norden 1979-

Kärnkemi:
Jan Rydberg 1962-1988
Jan-Olov Liljenzin 1988-

Kemisk teknologi:
J Arvid Hedvall 1929-1946

Silikatkemi (personlig professur)
J Arvid Hedvall 1946-1956

Teknisk kemi:
Olof Samuelson 1948-1981
Jan-Erik Otterstedt 1981-

Textilkemi:
Nils Gralen 1948-1977

Polymerteknologi:
Per Flodin 1977-1991
Thomas Hjertberg 1991-

Kemisk apparatteknik:
Bengt Hedström 1959-1983
Anders Rasmuson 1990-

Värmeteknik och maskinlära:
Gösta Rosenblad 1959-1979

Energiteknik i kemisk processindustri:
Thore Bemtsson 1982-

Oljekemi (personlig professur):
Edmund Schjånberg 1945-1970

Kemisk reaktions teknik:
Nils-Herman Schöön 1970-1994
Bengt Andersson 1994-

Geologi med undervisningsskyldighet jämväl i mineralogi:
Gunnar Beskow 1949-1966

Laborator:
Laboratur i teknisk kemi inrättad 1963, benämnd biträdande professur 1968 och professur 1979:

Teknisk kemi:
Nils-Herman Schöön 1964-1970
Rune Simonson 1972-

Följande professorer har sedan 1 juli 1994 varit dekaner:
Jan-Olov Liljenzin 1994-07-01 - 12-31
Thomas Hjertberg 1995 - 2000
Jörgen Albertsson 2001 - 2003
Krister Holmberg 2004 -

 

Källor:
Professor emeritus Nils-Herman Schöön
J Arvid Hedvall: Upsala - Göttingen - Göteborg
J Arvid Hedvall: Göteborg i centrum
Gösta Bodman: Minnesskrift 1929
Ulla och Alf Samuelsson: Det gamla Chalmers
Jubileumsskrift: Chalmers 125-årsjubileum
Jubileumsskrift: Chalmers 150-årsjubileum
Chalma Mater

 

Publicerad: fr 18 okt 2013. Ändrad: ti 16 aug 2016