Fallolyckor största skaderisken i bostadsmiljön
​Golv som skyddar.
​Foto: Gunno Ivansson.

Olyckor är dubbelt så vanligt i bostäder som i trafiken

Fallolyckor är den största skaderisken i bostadsmiljö. Det visar en ny chalmersstudie om förebyggande åtgärder för att göra bostaden säkrare i framtiden. Studien analyserar hur ålder och fysiska funktionshinder påverkar skademönster i hemmet.

  • Att falla var den vanligaste orsaken till skada.
  • Olyckor var dubbelt så vanligt i bostadsmiljön jämfört med andra skadeplatser i kommunerna som sport- och idrottsanläggningar samt i trafiken.
  • De flesta skadade sig i bostadsrum som vardagsrummet eller i sängkammaren. För personer med funktionsnedsättning var detta än mer märkbart, särskilt i åldersgruppen 20–64 år.

Funktionshindrade skadas oftare i bostaden

Forskningen syftade till att identifiera risker i bostaden särskilt för människor med funktionshinder. Mellan åren 2001–2015 analyserades 168 200 olyckor (läkarbesök på akutmottagningar i Skaraborg) varav 62 700 inträffade i bostadsmiljön. Av dessa olyckor drabbades 1 300 personer med funktionshinder. Fler män skadades i de yngre åldersgrupperna under 65 år, medan betydligt fler kvinnor skadades i de äldre grupperna 65 till 85 år och äldre.  Detta speglar bland annat att andelen kvinnor i befolkningen ökar i de äldsta åldersgrupperna.

Det var vanligare att personer med funktionshinder skadade sig i bostaden, skolan och i offentliga lokaler (sjukvård, annan service) jämfört med personer utan funktionshinder.

Fallolyckor drabbar barn och äldre mest

Att falla var den vanligaste orsaken till skada. Cirka 47 procent av alla olyckor utgjordes av fall. Barn och äldre drabbas mest. Denna skadeorsak var vanligast även hos personer med funktionshinder utom för de allra äldsta. 

Omkring 50 procent av de skadade i gruppen 65 år och äldre hade frakturer på skelettet, till exempel benbrott. Motsvarande för gruppen under 65 år var 25 procent. Personer under 20 år med funktionshinder drabbades i mindre grad av frakturer jämfört med yngre utan funktionshinder. Personer med funktionshinder drabbades mer av skador på mjukdelar (stöt-, krosskada, blåmärke) jämfört med övriga skadade. Sårskador var dock mer vanligt bland icke funktionshindrade.

Innertrappor och badrum farligaste platsen för funktionshindrade

Denna studie fann två skadedrabbade platser i bostaden som var långt över vad som kunde förväntats: innertrappor där barn med funktionshinder bodde samt badrum för personer med funktionsnedsättning i åldrarna 20–64 år. De flesta personer som var utsatta för olycksfall skadade sig dock i vardagsrummet eller i sängkammaren. För funktionshindrade var detta än mer märkbart, särskilt i åldersgruppen 20–64 år. Trädgården var den näst vanligaste skadeplatsen för barn. För barn med funktionshinder utgjorde trappor den vanligaste skadeplatsen. Den näst vanligaste skadeplatsen för vuxna utan funktionsnedsättning, efter vardagsrum och badrum, var garageuppfarten och dess omgivningar. Sjukhem, ålderdomshem och andra institutionsboenden var mycket vanliga skadeplatser för äldregruppen och särskilt för äldre med funktionshinder.

Säkerhetsfrämjande åtgärder för att hindra fallolyckor

Med stöd av denna studie kan konstateras att personer med funktionshinder och äldre utan funktionshinder har mycket att vinna på att säkerhetsfrämjande åtgärder genomförs i hemmen. Detta gäller särskilt insatser som hindrar ett fall och minskar konsekvenserna av ett fall. För att rätten att behålla sitt oberoende och sitt självbestämmande ska kunna bestå rekommenderas en rad passiva åtgärder, till exempel forskning och utveckling av energiabsorberande/stötupptagande golv (jämför exempelvis med moderna energiupptagande instrumentbrädor i bilar som är skadeförebyggande och som motverkar frakturer och huvudskador) samt andra automatiserade åtgärder som kan minska skaderisken.
 
Studien med namnet Injury events sustained in residential environments: Age and physical disability as explanatory factors for differences in injury patterns in Sweden har publicerats i den internationella vetenskapliga tidskriften Housing and Society, med säte i Minnesota, USA: http://dx.doi.org/10.1080/08882746.2017.1393284
 
Författare: 
Charlotta Thodelius, doktorand, Chalmers tekniska högskola.
Robert Ekman, docent, Chalmers tekniska högskola.
Jörgen Lundälv, docent, Göteborgs universitet.  
Hans Ekbrand, PhD, Göteborgs universitet.  
 
Studien ingår i ett MSB finansierat forskningsprojekt Riskgruppanalys och fallstudier av olika skadehändelser i hem- och boendemiljö, åren 2014–2018, vid Chalmers tekniska högskola, Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik: 

För mer information, kontakta:
Robert Ekman, docent, Chalmers tekniska högskola, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, avdelningen för byggnadsdesign, tfn: 0709 42 15 85, epost: robert.ekman@chalmers.se

Publicerad: to 09 nov 2017. Ändrad: må 13 nov 2017