Kollage: Illustration av BRF VIva samt infälld bild av Anna Braide
​Foto: Rendering av Brf Viva, Riksbyggen. Th. Anna Braide, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik.

Anpassbara hem kan lösa bostadsproblem

​I folkhemmets barndom var anpassbara bostäder något eftersträvansvärt, idéer som senare fick lämna plats för rationalitet och marknadsanpassning. Ny forskning visar dock på potential såväl som efterfrågan för enkla lösningar som gör lägenheter mer flexibla. I en nyligen publicerad avhandling visar Anna Braide en möjlig väg framåt.
​De demografiska förändringarna med en mångfald av boendebehov som förändras över tid ställer stora krav på de lägenheter vi bygger. Samtidigt har de flerfamiljsbostäder som typiskt byggs i Sverige idag begränsade möjligheter att användas på olika sätt av olika typer av hushåll. Bostadsmarknaden i sin tur är i stort inriktad mot de som kan köpa sin bostad, vilket medför att vissa grupper i mångt och mycket lämnas utanför. Sammantaget själva utgångspunkten för Anna Braides forskning.   

– Mitt arbete springer ur situationen vi står inför i Sverige idag, där vi är i behov av att bygga väldigt många bostäder under kommande år. Tittar man då dels på de demografiska förändringarna, och dels på de relativt statiska bostäder vi utformar, är det tydligt att vi inte utvecklar bostäder för en hållbar framtid, säger Anna Braide, nybliven doktor vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik.  

Målet med Annas forskning har varit att lyfta frågan om social hållbarhet i bostadsplaneringen till bostadsutvecklare, arkitekter och planerare.   

– För många hushåll är det viktigt att de, även om de växer i storlek, kan stanna kvar i den miljö där man sedan länge är rotad. Det finns en social dimension kopplad till situationen – att kunna bevara sin identitet, trygghet och sociala kontext, säger Anna.   

Hon menar att när bostäder planeras idag är det en helt annan modell som är normen – att man flyttar då bostaden inte fungerar för de behov man har. Att bostaden kan anpassas så att man kan bo kvar är inget som är en framträdande idé då lägenheter planeras.  

Kreativa hushåll skapar rum där det inte finns rum 

I intervjuerna som genomförts under projektet har Anna stött på olika exempel på hushåll där sociala kvaliteter värderas högre än en väl fungerande bostad. Dessa hushåll väljer trots förutsättningarna att bli kvar i sin miljö, och åtgärderna för att skilja av och skapa ”rum i rummet” är kreativa och många.   

– Man blir väldigt mycket mer av en person som utformar och tar hemmet i anspråk. Jag har exempel där det blivit en hel kultur i en bostadsrättsförening att planera, samverka och diskutera sitt boende – vilket visar hur dessa kvaliteter utvecklas när de får utvecklas. Man löser det praktiska för att det sociala går före bostadens rumslighet och kvaliteter.   

Anna menar att detta är en kultur som arkitekter och planerare kan stödja redan på ett tidigt stadium i processen med att utveckla nya bostäder.  
 
– Det går att redan på ritbordet möjliggöra eventuella kommande förändringar – att inte låsa ett visst rum för en specifik användning, utan skapa det generella rummet som gör att du kan flytta runt och välja att använda rummen för olika ändamål. Men det kan också handla om ännu mer handgripliga faktorer som flyttbara väggar. 
 
Anna berättar om den utveckling i Sverige som drog igång under 1930- och 40-talen, då ett starkt politiskt engagemang för boendefrågor utvecklades. Bostadens anpassbarhet fanns då med som en viktig egenskap för ett gott boende, en faktor som hängde med fram till 1970- och 80-talen då ett alltmer marknadsanpassat bostadsbyggande tog vid.  
 

Flexibilitet som fått lämna plats för rationalitet 

En slutledning Anna dragit i sin forskning är att anpassbarhet är en kvalitet som ökar bostadens kapacitet att kunna användas för olika boendesituationer, och därmed ökar möjligheten att omfatta utmaningarna. Något som både praktisk erfarenhet och forskning visar.  

– Tyvärr har vi lämnat det spåret i svenskt bostadsbyggande. En anledning kan vara att vi varit väldigt måna om att bygga rationellt, och då blev anpassbara bostäder något som ansågs som irrationella, eftersom de kortsiktigt uppfattas som dyrare och krångligare.  

De exempel Anna undersökt i sitt arbete är flexibla lösningar som är förhållandevis enkla att handskas med och billiga att genomföra.  
 
– De intervjuade hushållen är positiva till anpassbara bostäder, och det handlar om små åtgärder som har stort socialt utfall. Flera intervjuade tar upp exemplet med rum som när barnen flyttat kan hyras ut. Och ett rum som ligger placerat nära entrén, nära kök och badrum – som inte passerar andra rum, är ett strategiskt placerat rum. Ett enkelt exempel på flexibel lösning. 
 

Fortsatt forskning ska ge konkreta lösningar 

I början av januari 2019 stod det klart att Boverket beviljat fortsatt finansiering av Anna Braides forskning genom projektet ”Den anpassbara lägenheten” som startas inom kort.  

– Jag kommer där att fördjupa och undersöka relevanta designlösningar. Jobbet jag ska göra är att utveckla några designmodeller för anpassbara bostäder. Modellerna ska ge vägledning i hur de lägenheter vi bygger kan utformas för att ge en ökad och breddad användning, med målet att bättre kunna möta fler boendesituationer för olika hushåll och en större mångfald av boendebehov.

Anna Braide disputerade den 10 maj på avhandlingen ”Dwelling in time –   Studies on life course spatial adaptability”.

Text: Catharina Björk
Visa ▼

Fakta

Avhandlingen är resultatet av ett delprojekt i forskningsplattformen Positive Footprint Housing (PHF) som fokuserar på att utveckla långsiktiga hållbara lösningar för bostadsdesign. En del av teorierna från avhandlingen testas nu i fullskalig miljö i bostäderna inom Riksbyggens bostadsrättsförening Viva, på Johanneberg.

Anna Braide har tillsammans med masterstudenter från arkitektutbildningen under flera år jobbat tätt tillsammans med Riksbyggen på tomten för Viva-projektet. Man har där undersökt olika typer av design för bostadshus och frågan om social hållbarhet överlag, men med fokus på flexibla lägenheter. Parallellt med det har Anna Braide gjort empiriska studier och kopplat på tidigare forskning. En första del blev en licentiatavhandling som visade att det helt klart finns sociala aspekter och dimensioner kopplade till hur man använder sin lägenhet vid olika livssituationer.
Källa:

Publicerad: fr 24 maj 2019. Ändrad: ti 25 jun 2019