Byggnadstekniska laboratoriet på Chalmersområdet 1953
​Byggnadstekniska laboratoriet på Chalmersområdet, dit arkitektur och väg och vatten flyttade 1943.
​Foto: Sune Sundahl 1953

Arkitektur på Chalmers 1856-2016

​Arkitektur på Chalmers har en 160 år lång historia. Den är därmed den äldsta av de fyra svenska arkitekturskolorna idag. Under så lång tid har naturligtvis både arkitektyrket och dess utbildningar ändrat sig flera gånger om. Här följer ett försök att beskriva dessa förändringar i kortform, ordnat i tio hållpunkter vid årtal som varit viktiga för ämnets utveckling. Hur mångfacetterad en sådan utveckling än är så är det ändå frestande att försöka sammanfatta den och söka efter några provisoriska karaktäriseringar. Inom ekonomisk historia och kulturgeografi talar man om ett begrepp kallat ”spårberoende”. Tanken är att institutioner (och då inte bara i den akademiska meningen utan också t ex företag, städer eller regioner) har en inbyggd tröghet som får dem att följa den inslagna vägen. Det finns alltid en kultur buren av människor men också ”institutionaliserad” i kurser, tjänster, administration, byggnader. Historien spelar roll.

Ett spår vid Chalmers arkitektur skulle kunna beskrivas som det teknisk-praktiska från läsandet av Bötticher över den undervisning som Gegerfelt och Hedlund bedrev till Arkitektur och teknik-programmet idag. Den tekniska kunskapen, snarare än den konstnärliga, präglade skolan, inte ovanligt vid en teknisk högskola men förmodligen tydligare än på KTH. En del av de arkitekter som studerat på Chalmers är välkända för sitt teknisk-praktiska perspektiv, som Ivar Tengbom, Sigurd Lewerentz och Klas Anshelm.

Ett annat spår är historieämnet. Elias Cornell var den förste professorn i arkitekturhistoria vid en teknisk högskola i Sverige. Han utvecklade sitt ämne med en uttalad ambition att påverka arkitekturens roll i samhället. Ett Centrum för Byggnadskultur bildades 1974 som ett verktyg för det. Stadsförnyelse och ombyggnad under inflytande från medborgare och brukare drevs.

Ett tredje och ännu kortare spår är ekologisk och social hållbarhet. Det har ett eget masterprogram och en stark forskningsmiljö sedan början av 2000-talet, men också tillsammans med ämnen som industriplanering en längre historia med rötter i 68-rörelsen. Utvärderingar av examensarbeten har visat att Chalmers arkitektur har en särskild styrka inom hållbarhet.

Text: Claes Caldenby, läs mer i Chalmers School of Architecture Yearbook 2016 >>

Ljusgården fick ett glastak i det sena 1980-talet och har använts flitigt för utställningar av studentprojekt. Här Sommarutställningen 2016, den sista innan ombyggnaden. Foto: Krister Engström



Publicerad: on 13 dec 2017. Ändrad: ti 09 jan 2018