Marie Ekman i Chalmerianasamlingarna på Huvudbiblioteket.
Vid årsskiftet går Marie Ekman i pension efter 46 års arbete på biblioteket. Under 40 av de åren har hon arbetat med att samla material till Chalmeriana.​

Chalmerianas grundare tackar för sig

​Vad sade Pehr Dubb i sitt tal när Chalmers invigdes 5 november 1829? Vad är det som är så speciellt med cortègeprogrammet från 1941? Och vilken bok gav Lunds universitet till Chalmers när huvudbiblioteket stod färdigbyggt 1961?

Svaren finns i Chalmeriana, en samling som inte hade funnits till om det inte hade varit för Marie Ekman.

Innehållet i en av hyllorna på plan 3 på Huvudbiblioteket skiljer sig från de andra. Om man börjar titta bland sakerna som finns i den hittar man cortègeprogram från 1927 och framåt, en guldfärgad nyckel, menyer från doktorspromoveringar och en väldig mängd andra föremål med kopplingar till Chalmers.

– Det är nog 40 hyllmeter vid det här laget, säger bibliotekarien Marie Ekman.

Vid årsskiftet lämnar hon den arbetsplats som hon kom till i december 1972. Då hade en bekant tipsat henne om att det fanns chans till en tremånaders anställning på Chalmers bibliotek. Ett tekniskt bibliotek, kan det vara verkligen vara kul, tänkte den nyutbildade Marie, men hon gav det ändå chansen.

– Ingångslönen var på 500 kronor, men vid årsskiftet efter bara en månad på jobbet så fick jag en löneförhöjning på 200 procent. Den höjningen har de inte matchat sedan dess, säger hon med ett leende.

Chalmers bibliotek visade sig vara en roligare arbetsplats än Marie Ekman först kanske hade trott, och 46 år efter att hon gick innanför dörrarna är hon fortfarande kvar. Att säga att saker och ting har förändrats i biblioteket under de åren är en rejäl underdrift. Under 70-talets första hälft fanns det inte ens en elektrisk skrivmaskin i huset.

– Och det fanns naturligtvis inga datorer, utan det var katalogkort som gällde. Allting gjordes för hand. Men grundjobbet är egentligen detsamma i dag – det handlar om att hitta relevanta informationsresurser. Jag är väldigt organisatorisk av mig, och jag har varit katalogorganisatör större delen av tiden. Jag beskriver saker och ser till så att de står på en plats där andra kan hitta dem – metadata som det heter nuförtiden.

Unik företeelse

Idén till det som i dag omfattar över 40 hyllmeter med saker som på ett eller annat sätt är kopplade till Chalmers och dess historik väcktes 1977. Skolans 150-årsjubileum låg runt knuten, och tillsammans med kollegan Erik Thid som var chef för bokmagasinet fick Marie Ekman en idé: att samla föreläsningsanteckningar, teknologtidsskrifter och andra udda saker som rör Chalmers historia i en och samma hylla.

– Så jag kollade med min chef. Eller, jag tror att jag gjorde det i alla fall – jag har en tendens att testa först och fråga sedan. Men jag har alltid haft väldigt bra chefer här som inte har lagt sig i det jag gör.

Marie Ekman och Erik Thid skred till verket och hjälptes åt att plocka ihop materialet, ”han visste var udda saker stod och jag visste hur kortkatalogen fungerade”, och 1978 var grunden till samlingen klar – med god marginal till jubileet året efter. Det latininspirerade namnet ”Chalmeriana” var Marie Ekmans förslag.

I Sverige är samlingen en unik företeelse. 

– I USA finns lite mer känsla för sådant här, men jag känner inte till något liknande här, säger Marie Ekman. Den behandlar högskolans historik, utan att ha med vetenskapliga rön, forskningsresultat och sådant.

Sedan starten har Marie Ekman kontinuerligt samlat in saker till Chalmeriana. Vissa saker går att prenumerera på, som tidningarna Tofsen och Avancons, medan andra saker är långt mycket svårare att få tag på. Ett brett nätverk av kontakter har hjälpt henne att få in material, men ett återkommande problem är tillfälligheten i personers uppdrag – en bra kontakt med en student kan fungera som en ingång till nytt material under en period, men när studenten går vidare i sitt liv måste Marie Ekman etablera en ny kontakt.

– Ett tag var det en som jobbade med doktorspromoveringen som skickade mig allting därifrån – menyer, entrébiljetter… men det var då det. Sedan dess har jag försökt gå på promoveringen och norpa det som går.

Tillgängligt för alla

Chalmeriana är tillgängligt för alla som är nyfikna, och minst ett par gånger i månaden kommer det någon till informationsdisken på huvudbiblioteket med en fråga som rör samlingen. Så bland alla dessa föremål som ger en bild av 189 år historia, har hon själv någon personlig favorit?

– Jag gillar alltihop, men det objekt som jag använder oftast är boken från 1929 som visar alla som hade studerat på Chalmers fram till dess. Det är den vanligaste frågan som jag får också, ”när gick min äldre släkting på Chalmers?” Då går det att hitta det där. Boken sammanställdes av Gösta Bodman, en professor i oorganisk kemi och mineralogi som var väldigt intresserad av den sortens saker.

Vid årsskiftet lämnar hon biblioteket som anställd bibliotekarie för sista gången, och ansvaret att förvalta Chalmeriana går över till kollegan Ellen Åberg (”de var väl nöjda här när de hittade en nörd till”, som Ellen säger). För Marie Ekman väntar en ny tillvaro.

– Jag ska ta det lugnt, säkert spela mycket piano och disponera dagarna som jag vill. Men det har varit en förmån att få stanna kvar här så pass länge. Förut gjorde jag alla möjliga sorts saker, de senaste två åren har jag kunnat fokusera på det som jag tycker är det roliga.

Om Chalmeriana

Samlingen består av alla möjliga sorters chalmersföremål som inte är direkt kopplade till forskning och vetenskapliga rön. Sedan den startades för 40 år sedan har den huserat på olika ställen i Huvudbiblioteket – ett tag hade Marie Ekman den på sitt kontor, ett annat tag fick samlingen ett eget rum på plan 1. I dag består den av drygt 40 hyllmeter material och det mesta finns på plan 3 i Huvudbiblioteket.

Marie Ekman om...

Pehr Dubbs invigningstal: "Pehr Dubb var läkare och grundade Sahlgrenska sjukhuset, och han var den som övertalade William Chalmers att donera pengar för att starta skolan. Dubb höll tal på Chalmers invigning, den 5 november 1829. Det talet finns i Chalmeriana, jag har läst det men det är länge sedan nu."

Cortègeprogrammet från 1941: "Det programmet kan sätta myror i huvudet på en. På omslaget står det nämligen 1940. Anledningen är att framsidan till programmet trycktes upp som vanligt, men eftersom man kände sympati med Finland som låg i krig med Ryssland just då så gav man inte ut något program 1940. Så framsidan återanvändes sedan 1941, för att man inte ville slösa på pengar."

Boken Fritjofs saga av Esaias Tegnér: "Det är en väldigt fin utgåva som biblioteket fick från Lunds universitetsbibliotek när Chalmers nya huvudbibliotek invigdes 1961. När biblioteket sedan byggdes ut i mitten av 80-talet fick Chalmers en guldfärgad nyckel av Kungliga byggnadsstyrelsen, det som sedan blev Akademiska hus. Den nyckeln finns också i Chalmeriana."

Text: Robert Karlsson. Foto: Magnus Axelsson och Torgil Störner.

Publicerad: fr 28 dec 2018. Ändrad: må 14 jan 2019