Forskningsinfrastruktur på Chalmers

 
 
Begreppet forskningsinfrastruktur omfattar allt från avancerade verkliga eller virtuella labb till stora databaser, datorkapacitet för storskaliga beräkningar och påkostade forskningsanläggningar. Kort sagt det som behövs för att bedriva riktigt framstående forskning.
 
Här finner du de anläggningar som uppfyller kriterierna för att kallas chalmersinfrastruktur. Det innebär bland annat att anläggningen är tillgänglig för alla chalmersforskare på lika villkor. Anläggningen ska också ägas och kontrolleras, helt eller delvis, av Chalmers.
 
Utöver de labb och anläggningar som är chalmersgemensamma och redovisas här, finns naturligtvis labb och utrustning på varje institution.
 

Beräkningsinfrastruktur för systembiologi

Bilden visar samband mellan olika mänskliga sjukdomar på grund av mutationer i generna. Färgerna visar olika typer av sjukdomar.Beräkningsinfrastruktur för systembiologi vid Chalmers ger expertstöd till svenska forskare inom både akademi och industri och erbjuder webbaserad förvaring av skalenliga modeller av genom samt en plattform för integrerad dataanalys.

Genom anläggningen erbjuds effektiva beräkningsmetoder för att analysera stora mängder biologiska data ("Big Data") tillsammans med forskningsinfrastrukturen C3SE på Chalmers. Anläggningen ska också användas för att etablera en atlas över den mänskliga ämnesomsättningen, Human Metabolic Atlas. Det blir en webbaserad databas och ett modelleringsverktyg som ska användas för att identifiera nya biomarkörer som kan identifiera olika ämnesomsättningssjukdomar, till exempel diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar samt cancer. Den metaboliska atlasen kommer att kopplas till Human Protein Atlas, som kartlägger alla mänskliga proteiner.

Föreståndare: Thomas Svensson

C3SE

C3SE (Chalmers Centre for Computational Science and Engineering) är Chalmers infrastruktur för krävande datorberäkningar och datalagring. Det förser forskare på Chalmers, Göteborgs universitet och i övriga Sverige med hårdvaruresurser samt programvara och kunskap för numerisk modellering, simuleringar och analys. Anläggningen är en av noderna i den svenska superdatorn Swedish National Infrastructure for Computing, SNIC.

För närvarande har C3SE ungefär 800 aktiva användare, varav hälften är från Chalmers. Mängden användare och uppdrag med stora lagringsbehov och ett dataintensivt arbetsflöde ökar stadigt. En ny resurs för beräkningar är därför under uppbyggnad. Den maximala prestandan för det nya systemet beräknas bli cirka 300 teraflops, alltså 300 biljoner operationer per sekund.

För att få tillträde till anläggningens resurser är det obligatoriskt för nya användare att delta i ett av de introduktionsseminarier som C3SE regelbundet anordnar.

Föreståndare: Thomas Svedberg

Läs mer: C3SE (endast på engelska)

Chalmers infrastruktur för masspektrometri

Masspektrometri är en analytisk teknik som används för att mäta mängd och struktur av molekyler, vilket har många olika tillämpningar inom forskning. Det kan handla om att analysera allt från konstgjorda molekyler i organisk kemi till ämnesomsättning för bioteknik, vitaminer och biomarkörer i livsmedel samt olika biomedicinska prover.

Kvantitativ masspektrometri är ett brett forskningsfält där kemiska föreningar mäts och identifieras, baserat på molekylvikt och sönderdelning av molekyler. Med masspektrometri är det möjligt att mäta kemiska föreningar ned till mycket låga koncentrationer. De metoder som används varierar kraftigt eftersom de måste täcka allt från mycket polära (vattenlösliga) till mycket icke-polära (icke vattenlösliga) föreningar.


Labbet är framförallt fokuserat på att mäta små molekyler (<1000 Da) i biologiska prov och att mäta masstal för att identifiera den kemiska sammansättningen. Det tillgodoser forskarnas behov av kemiska och biologiska analyser och gör det lätt att integrera toppmoderna metoder i forskningen. Det ökar effekten av forskningsarbetet och stimulerar till nya idéer.

Denna typ av masspektrometri är inte att förväxla med kemisk avbildning, som visserligen bygger på liknande grundprinciper men har helt andra tillämpningar och kräver andra instrument. Se Infrastruktur för kemisk avbildning (nedan).

Föreståndare: Alastair Ross

Läs mer: CMSI (endast på engelska)


Chalmers kraftcentral

Chalmers kraftcentral är en avancerad energiforskningsanläggning på campus Johanneberg. Här bedrivs spetsforskning inom förbränning och förgasning av biomassa i en storskalig forskningspanna samt flamförbränning och koldioxidinfångning. Kraftcentralen förser dessutom campus med el, värme, kyla och tryckluft.

Kraftcentralen lockar användare från hela världen. I det öppna samarbetet runt den unika anläggningen möts forskare, industri och offentlig sektor i strävan att bidra till en hållbar, klimatneutral framtid. Utifrån noggrann omvärldsanalys styrs verksamheten mot de mest relevanta forskningsfrågorna och utrustningen uppdateras kontinuerligt därefter.

Kraftcentralen är ett samarbetsprojekt mellan Akademiska Hus, Chalmers och Göteborg Energi. Avdelningen för Energiteknik på Chalmers samordnar försöken i forskningspannan. Resursen är öppen för alla Chalmersforskare efter att de har genomgått säkerhetskurs och beviljats tillträde av Akademiska hus.

Föreståndare: Klas Andersson

Läs mer: Kraftcentralen
 

Chalmers materialanalyslaboratorium

I materialanalyslaboratoriet finns högklassiga instrument – såväl basinstrument som världsledande spetsinstrument – för att analysera ett brett spektrum av olika material. Syftet med laboratoriet är att enkelt ge tillgång till avancerade experimentella metoder för materialforskning, såväl för Chalmersforskare som forskare från andra universitet och industrin.

Basen för laboratoriet är en instrumentpark av olika typer av högupplösande elektronmikroskop i världsklass, en så kallad atomsond och utrustning för att preparera prov inför elektronmikroskopi. Här finns också utrustning för bland annat optisk spektroskopi, ytanalys och kemisk karaktärisering.

Labbet utgör en mötesplats för materialforskare och bidrar till ökad samverkan och stimulans över ämnesgränser. Labbets personal utbildar och vägleder användarna samt ser till att utrustningen är i gott skick.

Föreståndare: Anders Kvist

Läs mer: Chalmers materialanalyslaboratorium (endast på engelska)
 

Chalmers simulatorcentrum

På campus Lindholmen ligger Sveriges mest omfattande simulatorcentrum för utbildning och forskning inom sjöfart. Här finns ett antal olika simulatorer som representerar olika delar av ett fartyg och funktioner på land. Flera av simulatorerna är ihopkopplade vilket gör att man kan simulera komplexa scenarier, till exempel hela farleder med flera aktörer inblandade.

Inom utbildning används simulatorcentrum för att träna blivande sjöbefäl i avancerade operationer, bland annat för att förhindra och begränsa konsekvenserna av olyckor till sjöss. Simulatorerna används även i fortbildning av yrkesaktiva sjöbefäl.

Simulatorcentrum är kopplat till det maritima kompetenscentrumet Lighthouse och används i nationella och internationella forskningsprojekt med deltagare från såväl akademi som sjöfartsmyndigheter och sjöfartsindustrin. Simulatorerna fungerar även som testplattform i olika projekt, till exempel för utvärdering av nyutvecklade e-navigationstjänster.

Kontaktperson: Birgitta Oscar

Chalmers terahertzlaboratorium

Terahertzlaboratoriet är ett nytt, unikt labb för utveckling av teknologin inom det svåråtkomliga frekvensområdet terahertz, alltså frekvenser i storleksordningen en biljon svängningar per sekund. Terahertzområdet är attraktivt och erbjuder tillämpningar bland annat inom rymdforskning, framtidens trådlösa kommunikation och radarsensorer, till exempel för en självkörande fordonsflotta.

Visionen är att bli ett av de tre mest kompletta och avancerade mätlaboratorierna för höga frekvenser, öppet för användare från hela världen. En ny generation av instrument möjliggör mätningar vid frekvenser upp till och över en terahertz. Utrustningen är avpassad för flera olika forskningsområden: material, komponenter, kretsar, system, och antenner för höga frekvenser.

Terahertzlaboratoriet är helt nytt och startade sin verksamhet under våren 2015. Laboratoriet har en stark koppling till grundutbildningen på Chalmers och kommer att utbilda och träna nya användare kontinuerligt inom mätteknik.

Föreståndare: Jörgen Stenarson

HSB living lab

På Chalmers campus Johanneberg står HSB living lab, ett hus med bostäder för studenter och gästforskare. Samtidigt som byggnaden huserar boende fungerar den som laboratorium för forskarna och syftar till att bli världens första levande labb som fullt ut integrerar forskning med de boendes vardag.

Labbet ger helt nya möjligheter att forska på hållbara innovationer i verkliga boendemiljöer. Mätvärden samlas in via sensorer i byggnaden, där vattenåtervinning, solcellslösningar, smarta bokningssystem, elförbrukning och hållbara byggmaterial och komponenter kommer att testas och utvärderas. Huset byggs i moduler vilket också ger möjlighet att förändra lägenheterna under tiden, till exempel för att experimentera med uppdelningen i privat och delat utrymme. Därför mäts lägenheterna i volym istället för i kvadratmeter.

HSB living lab är inte bara ett forsknings- och samverkansprojekt mellan Chalmers, Johanneberg Science Park och HSB, utan också själva infrastrukturen för projektet. Fler samarbetspartners ingår i olika delprojekt. Inflyttning skedde sommaren 2016.

Föreståndare: Jesper Knutsson

Läs mer: HSB living lab på Chalmers

Läs mer: HSB living lab (extern webbplats)


Infrastruktur för kemisk avbildning

Avbildande masspektrometri fungerar som ett verktyg inom bland annat biomedicin och materialvetenskap, där det finns behov av att lokalisera enskilda grundämnen, kemiska föreningar eller molekyler i förhållande till andra, på ytor eller inuti ett material.

På infrastrukturen för kemisk avbildning använder forskarna skiftande avbildande tekniker för att skapa kemiska bilder av ett material. Det gör det möjligt att analysera såväl mjuk, som fast eller hård materia. Instrumenten är specialbyggda och är inte konstruerade för hög genomströmning. De kommer att tjäna ett brett spektrum av vetenskapliga områden som sträcker sig från biologi, neurobiologi och läkemedelsindustrin till materialvetenskap, geokemi och växtvetenskap.

Infrastrukturen för kemisk avbildning är ett samarbete mellan Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet, som ger forskare och industri tillgång till avbildningstekniker i världsklass. Genom ständig instrumentutveckling, nya analysmetoder och allt mer högupplösta bilder skapar forskarna nya möjligheter för att nå bortom de traditionella gränserna för kemisk avbildning.

Kemisk avbildning med masspektrometri är inte att förväxla med kvantitativ masspektrometri, som visserligen bygger på liknande grundprinciper men har helt andra tillämpningar och kräver andra instrument. Se Chalmers infrastruktur för masspektrometri (ovan).

Föreståndare: Per Malmberg


Läs mer: Kemisk avbildning/Chemical imaging (endast på engelska)


Nanotekniklaboratoriet

Nanotekniklaboratoriet är en renrumsanläggning för forskning och utveckling inom mikro- och nanoteknik. Här finns ett brett utbud av utrustningar för att utveckla och testa nya idéer på mikro- och nanoskala.

Nanotekniklaboratoriet ingår i den nationella forskningsinfrastrukturen Myfab, och är där den nationella noden för nanolitografi, som är en metod för att framställa mönster i nanometerskala. Chalmers kompetens och långa erfarenhet inom nanolitografi ligger till grund för två strategiska områden där mikrovågselektronik och fotonik är det ena och kvantkomponenter det andra. Här är labbet komplett utrustat för att kunna göra alla steg från materialväxt till komponenter och kretsar.

Labbet är öppet för såväl interna som externa akademiska och kommersiella intressenter. Det finns personal som utbildar nya användare, även de helt utan förkunskaper, på utrustningar och tillverkningsmetoder. Personalen kan även utföra beställningsuppdrag för de kunder som saknar egen personal eller möjlighet att arbeta i renrummet.

Föreståndare: Peter Modh

Läs mer: Nanotekniklaboratoriet (endast på engelska)
 

Onsala rymdobservatorium

Onsala rymdobservatorium är en nationell anläggning för radioastronomi som drivs av Chalmers på uppdrag av Vetenskapsrådet. Anläggningen ligger på Onsalahalvön, 45 kilometer söder om Göteborg.

På området finns ett 25-meters radioteleskop och ett 20-meters radioteleskop för millimetervågor samt den svenska stationen i det europeiska radioteleskopet Lofar. Onsala rymdobservatorium är även engagerat i utvecklingen av instrument för kortare våglängder, exempelvis för teleskopen Sest och Apex i Anderna i Sydamerika. Observatoriet deltar också i internationella projekt som European VLBI Network, Alma, Lofar, SKA och Herschel-teleskopet.

Tekniker utvecklade för radioastronomi lämpar sig också väl för observationer av jorden och dess atmosfär. Forskningen vid observatoriet behandlar därför även uppmätning av jorden, navigation och fjärranalys. Ett nytt instrument – Onsala tvillingteleskop – för att noggrant bestämma kontinentaldriften är under anskaffning.

Föreståndare: John Conway

 
 

Revere – Chalmers Resource for Vehicle Research (ReVeRe)

Revere är ett nytt laboratorium inriktat på fordonsrelaterad forskning. Huvudsakliga forskningsområden är självkörande fordon, aktiv säkerhet och fordonsdynamik. I labbet finns flera olika fordon som kan förses med olika typer av sensorer, utrustning för dataloggning, kommunikationsteknologi med mera. Därigenom kan labbet tillhandahålla en forskningsplattform för utveckling och verifiering av teoretiska modeller, algoritmer ochteknologier med hjälp av riktiga fordon i verkliga trafikmiljöer. Tester i olika trafikmiljöer utförs i nära samarbete med testbanan Astazero, där Chalmers är delägare.
 
Det finns också ett uttalat syfte att främja forskning mellan olika vetenskapliga områden, samt att öka samarbetet mellan forskare från olika universitet och forskningsinstitut. Labbet är även tillgängligt för studenter i grundutbildningen och företag som medverkar i forskningsprojekt. Därigenom utgör ReVeRe en viktig arena för innovation och samverkan.
 
Föreståndare: Fredrik von Corswant

Läs mer: Revere (endast på engelska)

Roadmap för forskningsinfrastruktur på Chalmers

Finansieringen av dyrbar forskningsutrustning håller på att förändras i Sverige. För att Chalmers forskare ska få tillgång till bästa tänkbara utrustning i den omställning som nu är på gång, har Chalmers lagt fram en plan för hur det ska gå till.
Hittills har universitet och lärosäten kunnat söka särskilda anslag för stora satsningar på avancerad utrustning.  Framöver måste universiteten själva finansiera anläggningarna och forskare måste söka pengar för användaravgifter som ska täcka drift och underhåll.
 
– Hela landskapet har ändrat sig och kartan behöver ritas om. Därför har vi arbetat fram en "roadmap" för forskningsinfrastruktur på Chalmers. En strategi som beskriver vart vi vill nå och hur vi ska komma dit, säger Alf-Erik Almstedt som är vicerektor med ansvar för forskning och forskarutbildning på Chalmers.
 
 
 

Publicerad: fr 11 dec 2015. Ändrad: må 24 apr 2017