Det enklaste sättet att beskriva logistik är att säga att det handlar om hur materialbehov ska tillfredsställas, dvs hur material skall göras tillgängligt för en kund. En populär beskrivning är att säga att logistiken skall säkerställa rätt material, i rätt kvantitet, på rätt plats vid rätt tillfälle. Detta kan låta enkelt, men alla har vi nog vid något tillfälle upplevt situationer där vi starkt har känt att ett eller flera av dessa krav inte varit uppfyllda. Hur var det den där gången du beställde en ny bil?
Logistik koncentrerar sig på de dynamiska processerna som relaterar till materialflödet och relationen mellan materialet och dess användning i olika lokaliteter. I motsats till transport och trafik fokuseras inte intresset på transportmedlen och deras rörelser i infrastrukturen. Den mest spridda definitionen kommer från Council of Logistics Management, CLM, som säger att logistik är "den delen av 'supply chain process' som planerar, implementerar och styr det effektiva och ändamålsenliga flödet och lagringen av gods och tjänster, samt relaterad information, från ursprung till konsumtionspunkt, i syfte att uppfylla kundernas krav."
Logistiken som disciplin uppstod inom det militära och ordet härstammar från det gamla franska ordet 'loger' som avsåg soldaternas inkvartering. Många av de teknologier och logistiksystem som idag finns kommersiellt har initialt finansierats av militären. Logistik som disciplin kom på tal inom företagsvärlden på 60- och 70-talet. Under 90-talet började logistiken alltmer omtalas som ett verkligt konkurrensmedel och numer dikteras i många fall framgången för en industriell verksamhet av förmågan att skapa effektiva, ändamålsenliga och följsamma försörjningskedjor. Ju mer osäkra och utmanande tiderna är, desto mer sant blir detta.
Logistik som disciplin finns både vid tekniska högskolor och vid handelshögskolor. Forskningens fokus skiljer sig mycket åt mellan olika universitet, vilket är naturligt om man betraktar den breda och mångdisciplinära definitionen, och även den teoretiska basen är olika. Många tekniska institutioner fokuserar utformningen av systemets tekniska komponenter, eller styrningen och det effektiva användandet av sådana komponenter, exempelvis styrning av automatiska trucksystem eller strategier för plockning av kundorder. Denna gren kan ofta summeras under begreppet materialhantering och koncentrerar sig på systemets noder. Den teoretiska grunden är ofta systemteori och operationsanalys. I motsatta ändan av ämnet finner vi angreppssätt som fullt ut tar sin utgångspunkt i ekonomiska och organisatoriska teorier.
Traditionellt har mycket forskning ägnats åt att skapa kostnadseffektiva system och åt optimering av systemresurser. Utformandet av försörjningskedjor som på detta sätt är effektiva och samtidigt uppfyller kundkraven, exempelvis avseende ledtid, är ingen lätt uppgift. Liksom inom produktionen skall aktiviteter som inte tillför värde till slutprodukten undvikas. Frågan är vad som över huvud taget kan sägas vara värdeskapande inom logistiken. Svaret kan sökas i kundernas krav när det gäller platsnytta för materialet och materialets önskade "tillstånd" på denna plats, dvs dess sortering, orientering, etc. I industriella flöden kan ofta många "onödiga" aktiviteter identifieras, som bara innebär att materialet flyttas runt. Dessutom kan man ofta hitta aktiviteter som faktiskt innebär att man sänker värdet, ställt i förhållande till de slutliga kraven. Till stor del beror detta från bristande koordinering och tillgång till relevant information. Man vet helt enkelt inte vad man skall göra med materialet i ett visst läge. Detta är en av anledningarna till att forskningen idag är mycket involverad i användandet av IT.
Den tekniska utvecklingen är intensiv och företagen har mycket att vinna på att nå ut till marknaden före sina konkurrenter. Man försöker därför korta produktutvecklingstiderna och utveckla produktionssystemet, inklusive logistiksystemet, parallellt med produkten, vilket gör det nödvändigt att intensifiera den forskning som syftar till att modellera försörjningskedjorna på ett sådant sätt att förutsägelser av prestanda och verifikation av funktionaliteten kan göras i tidiga utvecklingsfaser. Utvecklingen pekar också på att förmågan att hantera mer frekventa produktintroduktioner och konstruktionsförändringar måste förbättras.
Kostnadseffektivitet är fortfarande mycket viktigt, men måste kompletteras med ett perspektiv där intäkter och affärsmöjligheter ges minst samma vikt. Logistiker måste därför ta aktiv del i produkt- och processutvecklingsarbetet och säkerställandet av att produkterna når sina kunder på ett effektivt sätt. Dagens marknader karaktäriseras av att tidsaspekten i nästan alla former sätts i fokus. Företagen måste för att vara konkurrenskraftiga ha förmågan att ändamålsenligt svara mot förändringar och rekonfigurera sina resurser, samt ha förmåga att skapa intäkter genom att ta tillvara de affärsmöjligheter som ges. Dessutom finns en fortgående trend mot globalisering och ökad kundanpassning. Många av dessa trender kan samlas under begreppet "agility", som har definierats som förmågan att skapa värden ur en snabbt föränderlig och fragmenterad global marknad för individualiserade produkter och tjänster.
Här spelar ett effektivt användande av IT en betydelsefull roll. Aktivt arbete med att skapa nya affärsmöjligheter och snabb reaktion på marknadsosäkerheter gör det väsentligt att ha tillgång till information för beslutsfattande. Informationen måste samlas, filtreras och användas på ett sådant sätt att inbyggd redundans i logistiksystemet kan utnyttjas för att rekonfigurera systemet. Detta betyder att både problem och möjligheter effektivt måste kunna identifieras och möjliga lösningar värderas innan beslut. På grund av logistiksystemens ökande komplexitet kommer detta beslutsfattande att behöva vara starkt decentraliserat. Efter en lång period där skapandet av stabila och välkontrollerade försörjningskedjor har fokuserats, kommer de närmaste åren att innebära ett skifte till aktiv rekonfigurering av försörjningsnätverk. Detta är en av de stora utmaningarna såväl för logistiker som andra inblandade i skapande och utveckling av affärsprocesser.
(Texten publicerades 2000 i skriften Ny kunskap.)