Med avstamp i fasta tillståndets fysik tog Peter Apell språnget till levande tillståndets fysik som är en del av biologisk fysik. Istället för att studera hur fasta ämnen beter sig, till exempel leder elektricitet och värme, så gör man samma sak med levande system.
Biologisk fysik utgör ett växelspel mellan biologi och fysik, men egentligen är utgångspunkten ganska egoistisk. Poängen är nämligen att utveckla fysiken med inspiration från biologin, till skillnad från biofysik som använder fysik för att studera biologi.
- Vi vill titta på de komplexa biologiska systemen och utifrån dessa försöka bygga teoretiska modeller, till exempel över hur ett sår läker. Just den idén började som ett fysikprojekt där även en matematiker var inblandad. Det visade sig att medicinforskare på Sahlgrenska var mycket intresserade av att få modeller för detta. Om man kan identifiera viktiga beståndsdelar i processen, till exempel olika tillväxtfaktorer, så kan man också ställa upp en modell och göra simuleringar i datorn. Det skulle kunna leda till att man ser vilken faktor som ska styras för att slippa ärrbildning. Projektet började i våras, så vi vet ännu inte hur det kan komma att utvecklas, säger Peter Apell.
Biologerna studerar såret experimentellt och kartläggningsmässigt. Det som fysikerna kan bidra med är kunskaper i matematik och fysik och ett annorlunda angreppssätt. Biologiska fysiker ska kunna prata med biologer och med sin kunskap hjälpa till att bygga modeller för att förstå biologiska fenomen.
På kurserna i biologisk fysik brukar studenterna få börja rent praktiskt och med utgångspunkt i sin egen kropp lotsas mot att tänka fysik i biologiska sammanhang.
- Jag vill exempelvis att mina studenter ska kunna räkna ut vad belastningen på en muskel är, eller hur den förändras om man har en resväska i handen. Samtidigt vill vi som fysiker förstå en muskels funktion ända ned på mikronivå.
Peter Apell tror att en gemensam bioteknikingång på Chalmers vore bra, där också en fysikintresserad student skulle kunna hitta ett tydligt fysikspår. Biologisk fysik tog fart i början av 1990-talet som ett masterprogram och finns nu även i grundutbildningen. Inriktningen sorterar under Kondenserade materiens teori och har hittills sysselsatt en handfull personer knutna till olika projekt. Beröringspunkterna med andra discipliner och ämnen är många, både inom och utom Chalmers och sammansättningen av grupper varierar över tid. Ämnets vida karaktär gör en fokusering nödvändig. Ett antal satsningar har nu utkristalliserats.
Förutom det redan nämnda sårläkningsprojektet drivs för närvarande tre andra studier. En rör translokation, hur molekyler som exempelvis DNA transporteras genom ett cellmembran. Ett annat projekt handlar om att modellera och försöka förstå hur en cell svarar på yttre elektromagnetisk strålning. Förändringar av cellväggens form har iakttagits när den utsätts för elektromagnetiska fält. Ingen vet än så länge hur den påverkas i längden, och detta är förstås ytterst relevant bland annat för diskussionen om mobiltelefoners påverkan på oss människor.
- En samlad drivkraft är att förstå cellen bättre. Om man ska vara mycket långsiktig så skulle kunskapen i slutändan också kunna leda till att bygga en helt artificiell cell. Det är förstås en jätteutmaning att försöka sig på så komplexa system. Man kan redan bygga artificiella cellmembran. Steget vidare till en hel cell är dock oerhört långt. Vi samarbetar mycket med dem som utför experiment, men för att de ska anse det mödan värt att sätta igång i labbet så måste vi också ha kommit en bra bit på väg med våra modeller. Därför håller vi tät kontakt om hur långt vi kommit på respektive sida.
Peter Apell var med och startade det som blev Blekinge Tekniska Högskola och har även verkat som prorektor vid Högskolan i Borås. Han har ett långt engagemang i utbildningsadministration och olika pedagogiska frågor. Under det senaste året har han varit vicedekanus på Fysik med ansvar för att utveckla grundutbildningen. Ett av de senaste initiativen på detta område är "Fysik i Göteborg", en satsning för gymnasie- och högstadielärare, där man vill försöka nå ut till både lärare och elever och berätta om vad fysikstudier innebär idag.
Detta starka intresse för världen utanför och behovet av att varva tiden på fysikinstitutionen med andra uppdrag har lett till att Peter Apell tackat ja till ännu ett annorlunda uppdrag.
- Jag ska vara vicerektor med ansvar för utåtriktad verksamhet vid Högskolan i Kristianstad. Nu var det några år sedan jag gjorde något annat än att vara här, så det är helt enkelt dags, säger Peter Apell.
Intervjun gjordes 2001 av Sofie Hebrand för skriften Ny kunskap.