Intervju med Per Fahlén, Installationsteknik
En behaglig inomhusluft ska serveras som en god champagne - torr och sval, visar forskningen om inomhusklimat. En av förutsättningarna för att kunna avnjuta det perfekta inomhusklimatet är väl fungerande installationsteknik.
Det är verkligen ett tekniskt område som ligger nära människan. Få andra samtalsämnen är väl lika vanliga som inomhusklimatet på en arbetsplats. Huttrande eller överhettade gör vi inget bra jobb. Avgörande för hur inomhusmiljön blir i en byggnad är samspelet mellan verksamheten, byggnaden och det yttre försörjningssystemet i form av den energilösning man väljer. För att klara detta samspel krävs enligt Per Fahlén att installationerna, alltså i det här sammanhanget installationer för ventilation och kyla/värme, tekniskt löses på ett bra sätt.
Tyvärr är det ofta så att just installationerna kommer sist i byggplaneringen, trots att de i hög grad påverkar planeringens alla delar. Och så ställs man inför fullbordat faktum och försöker göra det bästa av situationen. För bråttom är det alltid.
- Men allt kan så klart inte lösas om man inte får vara med från start. Det borde vara en helhetsidé redan från början. Få tänker på att den största kostnaden i många nya byggnader faktiskt utgörs av installationerna, säger Per Fahlén.
Det kan förstås hända att alla inte gillar torr och sval champagne. Våra individuella uppfattningar skiljer sig åt i hög grad - en faktor att ta stor hänsyn till när en god inomhusmiljö skapas.
- Vi vill ha möjlighet att påverka förhållandena själva, det är viktigt, säger Per Fahlén. Ett vred att vrida på eller knapp att trycka på gör att individen upplever sig ha kontroll över sin egen situation.
En självklar sak, kan det tyckas, men om det ska ge önskat resultat är det ibland också tekniskt mycket krävande.
Den dynamiska problematiken inom installationstekniken är i stort en utmaning att hantera. Förändringarna kan bestå i ändrade krav eller individuella lösningar, plötsligt ska värmen ned genast eller samlingssalen fylls av folk och ska klara fullgod ventilation och rätt temperatur, samtidigt som vädret slår om. Sverige har en stark tradition av centrala system som ska klara allt, men det finns också inom fältet en inriktning mot mer lokalt anpassade utbytbara lösningar. Möjligheten att utveckla kombinationen av dessa är intressant forskningsmässigt, inte minst att få dem kostnadseffektiva.
En av Per Fahléns centrala föresatser som professor är att uppmuntra till ett helhetstänkande i byggprocessen och att se byggnaden som ett system. Det är den planerade verksamheten och dess behov som ska vara styrande för utformningen, installationerna och de yttre försörjningssystemen. Han vill därför gärna satsa på projekt som omfattar flera discipliner och poängterar också en annan aspekt: vikten av att förutsättningslöst pröva varje enskilt fall ur energi- och miljömässig synvinkel. Faktiskt kan fortfarande el som uppvärmning visa sig vara väldigt rationellt och även miljömässigt riktigt i vissa fall.
- I praktiken har man ju alltid en begränsad budget för ett projekt. Man kan välja att lägga pengarna på en spektakulär alternativ energilösning till en traditionell byggnad, eller också att göra byggnaden extremt energisnål. Då kanske pengarna bara räcker till el men det kan visa sig vara en mycket bättre lösning totalt.
Vid sin tidigare anställning som forskningschef vid Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i Borås har Per Fahlén bland annat sysslat en del med kylteknik, ett av de forskningsfält som han skulle vilja satsa på. Inte minst därför att 10-15 procent av världens elförbrukning går åt till kylning.
- Där är butiksklimat ett intressant område, med installationer för både kyla och värme. Att få ett bra klimat för både varor, kunder och personal tillsammans med en effektiv energianvändning är en utmaning.
Faktum är att fem meter kyldisk har en lika hög elförbrukning per år som en elvärmd villa. Ur samhällsperspektiv är det onekligen ett högt pris för att varorna ska vara lättillgängliga.
Intervjun gjordes 2001 av Sofie Hebrand för skriften Ny kunskap.