I vardagen märker vi alla fenomenet strömning, till exempel när vi andas eller simmar. Det handlar om hur luften och vattnet rör sig enligt ett komplext mönster av strömmar och turbulenta virvlar. Principerna för strömning är också en viktig del i det moderna samhället. Kompressibel strömning kan beskrivas som de strömningar som uppstår under högt tryck och hög temperatur. Detta sker exempelvis inuti motorer och gasturbiner eller i luftströmning med hög hastighet, till exempel omkring raketer och flygplan. De mer vardagliga strömningarna hör till kategorin inkompressibla. Kompressibel strömning har redan många tillämpningar men ingalunda alla är tillräckligt utforskade. Lars-Erik Eriksson menar att forskningsfältet har mognat och är på väg att bli större, med ännu fler användningsområden.
– I och med att vi nu kan räkna på saker som för bara tio år sedan ansågs omöjliga så är det klart att det expanderar. Ett av de mest spännande och utvecklingsbara fälten tror jag finns inom så kallad aeroakustik. Där studerar man bland annat buller som alstras av turbulenta strömningar, till exempel hos flygmotorer där den turbulenta jetstrålen kommer ut i luften och orsakar det typiska jetplansmullret. Man kan minska bullret genom att anpassa munstycket där luften strömmar ut eller genom att anpassa skovelbladen inuti motorns kompressor och turbin. Även om det finns mycket kvar att göra så har utvecklingen av tystare flygplan verkligen gått framåt. Vi vänjer oss snabbt vid nya nivåer och glömmer hur det lät tidigare.
– Om man skulle sätta på de motorer som användes för bara tio år sedan på dagens flygplan så skulle det bli ett ramaskri och krav på stängda flygplatser, tror Lars-Erik Eriksson.
Hårdare miljökrav på flygmotorer, både vad gäller avgaser och buller, gör att det är viktigt att kunna göra så exakta beräkningar som möjligt för simulering av strömning. Det är väsentligt inte minst därför att det är både dyrt och komplicerat att utföra sådana försök i full skala.
Lars-Erik Eriksson är en av dem som bidragit till bättre beräkningar och därmed motorer. Sedan 1993 har han vid sidan av sitt arbete på Volvo Aero i Trollhättan varit adjungerad professor vid Chalmers och haft ett finger med i spelet i flera doktorsavhandlingar vid Institutionen för termo- och fluiddynamik, där han nu blir ordinarie professor.
I många av dessa avhandlingar har en speciell programkod för modelleringar använts, som Lars-Erik Eriksson tagit fram. Han började en gång inom teknisk fysik med ett stort intresse för teoretiska frågeställningar, och fortsatte efter några år på arbetsmarknaden med en doktorsavhandling om numeriska beräkningar.
Sedan den tiden har han blivit mer praktiskt inriktad.
– Tillämpningarna har blivit allt viktigare för mig, och det är självklart att ha bra kontakt med dem som testar och bygger upp verkliga komponenter och motorer, säger han. Jag tror att tiden på Volvo Aero spelat in. Där har jag varit nära produktionen.
Egentligen kan datormodellerna för kompressibel strömning användas på många olika områden. För närvarande är Lars-Erik Eriksson biträdande handledare för en industridoktorand som arbetar med passagerarkomfort i bilar och det ljud man hör inuti bilen, orsakat av luftströmning.
– Allt som har med fläktar och luftströmning är möjligt att titta på, det orsakar samma typ av buller. Även ventilationsanläggningar kan komma ifråga.
Att kapa förtöjningarna till Volvo är lite pirrigt fast spännande. Lars-Erik Eriksson tycker sig ha fått så pass mycket kunskap och erfarenhet att tiden är inne för en mer självständig roll. Han poängterar att samarbete mellan olika kunskapsområden är oerhört viktigt idag, med allt mer integrerade och industrianpassade projekt. Nu gäller det att på allvar ta itu med uppgiften att jaga pengar till den forskning han tror på och att söka partners inom och utanför högskolan.
– Visst skulle det vara roligt att fortsätta min egen forskning också, till exempel att vidareutveckla den matematiska sidan med ännu bättre beräkningsmetoder och verktyg. Men om jag ska vara realistisk får jag väl nöja mig med att intressera andra för det, säger han.
Det var en amerikansk kollega under arbetet vid Flygtekniska försöksanstalten, FFA, som väckte Lars-Erik Erikssons intresse för strömning. Kollegan arbetade på NASA och Lars-Erik Eriksson tillbringade en tid där som gästforskare. Ändå vill han idag hellre prioritera Europa i det internationella samarbetet.
– Där ser jag en mycket viktig roll för mig – att komma in i EU-projekt tillsammans med Volvo och Chalmers. Europa är en bra bas att arbeta med.
Intervjun gjordes 2002 av Sofie Hebrand för skriften Ny kunskap.