Fredrik Lund vill beröra och beröras. För arkitektur ska kännas i hjärtat - annars tycker han inte att det är mycket med den. De hus som hamnar mitt emellan förfärligt och fantastiskt är nästan värst. Bra för ändamålet att hålla regnet ute, men långt ifrån arkitekturens kärna.
Om arkitekten ska lyckas få hjärtesträngarna att vibrera så krävs såväl en konstnärlig nerv som konsekvens och styrka i hela projektet. Att bygga till exempel ett hus är en stor process med många inblandade. Arkitekten får ofta kämpa för husets konstnärliga värden - egentligen en av grundvalarna för all arkitektur. Men har man en stark idé så kan det räcka hela vägen, säger Fredrik Lund. Och mycket är en fråga om att kunna kommunicera och tro på sin idé. Vid sidan av tjänsten som konstnärlig professor är Fredrik Lund också praktiserande arkitekt. Han minns dock fortfarande mycket väl hur det kändes i början att vara student.
Illustrationer Fredrik Lund, ur boken "Frames, levels - a book on basic architectural design".
Lekplatsen. Med utgångspunkt från den givna ytans formram experimenteras med olika element och deras placering.
- Jag hade massor, massor, av bilder i huvudet och det var så svårt att liksom få tag i dem och hålla fast. Och sedan skulle man dessutom försöka förmedla till omvärlden vad det var som fanns därinne.
I undervisningen för första årskursen vill han träna eleverna till att skapa sitt eget sätt att kommunicera och formulera bilder, idéer eller känslor. Först handlar det om att väcka fantasin och de inre bilderna till liv.
- Vi brukar köra fritt skapande till musik. I ett mörkt rum får de lyssna intensivt i kanske sju minuter eller så, för att sedan jobba i fyra dagar med de bilder som dyker upp i huvudet. Ibland får de också ett stickord, till exempel landskap. Genom att teckna eller bygga spontana enkla modeller ska de förmedla sina tankar, känslor och bilder till oss andra. Det kan också vara en text i stället för musik, som kanske berättar om ett hus på en öde ö.
På det här sättet stimuleras det egna gestaltande bildspråket. Trots att dagens samhälle är så fyllt av bilder, eller kanske just därför, så blir det allt viktigare att finna sitt eget uttryck. Fredrik Lund har märkt att temat återkommer i de valbara kurserna i årskurs 4 - eleverna behöver mer av samma vara.
Att arbeta med ett designproblem utifrån en tydlig utgångspunkt är ett annat sätt att hjälpa studenterna finna sin egen arbetsmetod, som Fredrik Lund också brukar praktisera i undervisningen. I sin bok Frames, levels - a book on basic architectural design, åskådliggör han hur detta kan gestaltas med en poetiskt frågande attityd. Med hjälp av enkla skisser, modeller och text ringas grundläggande arkitektoniska problemställningar in. Det kan till exempel röra sig om att hantera en nivåskillnad, vilket kan låta enkelt men har många olika lösningar.
Inom arkitekturen finns många olika stilar, var och en med sina speciella kännemärken. Fredrik Lund har funnit sin främsta inspirationskälla i den tidiga nordiska modernismen, där arkitekter som Aalto och Asplund lyckades kombinera ett starkt nytt formspråk men ändå bibehålla den speciella nordiska finstämdheten.
- Jag visste redan tidigt att jag ville uttrycka mig som konstnär på något sätt, men var inte säker på att min metod var arkitektur. I den nordiska modernismen såg jag att det kunde vara möjligt, där finns det utrymme för den konstnärliga dimensionen.
Det blir mycket tal om känslor och egenskaper när man samtalar om arkitektur. Kraft, nerv, finstämdhet, sprödhet. För att i undervisningen illustrera vad man menar, är det oslagbart att åka på studiebesök och verkligen låta eleverna uppleva det själva. Ett av Fredrik Lunds favoritresmål är museet i Hamar i Norge, ett byggnadsverk av trä, stål och betong ovanpå gamla ruiner uppfört i slutet av sextiotalet, där många av formerna har en oerhört stark kraft i sig. Tyvärr är det ofta så att vanliga hus saknar både kraft och nerv. Men samtidigt skiljer sig uppfattningen ofta mellan vanligt folk och arkitekter om vad som är vackert eller fint - drömmen om drömhuset.
- Det är oftast en fråga om vad man har som referensram, men samtidigt också en politisk fråga, för det är det som byggs och man ser dagligen som påverkar mest. God arkitektur med ett konstnärligt uttryck får inte vara en lyxvara, som bara syns i några enstaka tjusiga byggnader.
En stor uppgift för arkitekturbildningen är därför att ge alla elever verktyg att kunna forma sin idé och få den att bära hela vägen fram. När arkitekten gör avkall på den skapas de intetsägande byggnaderna.
För övrigt är det alltid en öppen fråga om vad som är fint eller ej. Fredrik Lund tror att vi i framtiden kommer att börja ifrågasätta hela vår postindustriella tillvaro och efterfråga den poetiska dimensionen. Istället för att andra formar ens drömmar - och drömhus - så kommer vi sannolikt att vilja vara allt mer delaktiga.
- Ge ett gäng vänner en hög plank och sten och låt dem bygga själva - då blir det säkert mycket poetiskt! Kanske inte i vanlig mening snyggt men säkert intressant.
Postens nya huvudkontor i Stockholm, 2000
Restaurang Trädgårn, 1998
Sommarhus i Kungsbacka, 2001. Foto F Lund.
Intervjun gjordes 2000 av Sofie Hebrand för skriften Ny kunskap