På Essam Hamdis förra arbetsplats, Cardiff University i Wales, brukade en historia berättas om honom och en kollega. Ge dem bägge ett problem och kollegan kommer med femtio fantastiska idéer varav ingen går att omsätta i praktiken. Essam kommer med tre förslag, varav alla tre går att bygga och ett möter de precisa kraven.
- Jag finner en oerhört stor tillfredsställelse i att se att det jag arbetar med kommer till praktisk nytta och att det verkligen fungerar och löser problem.
Den praktiske professorn lever som han lär och höll i våras en kurs på Chalmers utan att använda en enda ekvation. Eleverna fick tre uppdrag, verkliga fall som Essam Hamdi arbetat med. Med information om tekniska data uppmanades de helt enkelt att använda sitt sunda förnuft som ingenjörer. Ingenjörens kreativitet ligger i att söka praktiska lösningar på vetenskapliga koncept, anser Essam Hamdi. På en av höstens kurser fick alldeles färska studenter en annan praktisk uppgift. Det blev en handfast lektion i vad han ser som ett sant ingenjörsskap.
- Jag älskar att se den där nyfikna glimten i deras ögon när de är nya på skolan, säger han. Att uppmuntra deras egen vilja och förmåga till att lösa problem praktiskt är centralt för mig. Vi utgick från verkliga fall, som till exempel det fyra veckor långa elkraftsavbrottet på Nya Zeeland 1998.
Genom att först uppskatta kostnaden både socialt och ekonomiskt och sedan sätta sig i ingenjörernas ställe fick de en användbar erfarenhet, anser jag. Oavsett vilket område de väljer så kommer metodiken att vara densamma. Som ingenjör ställs man alltid inför beslutsfattande där man uppmanas att minimera kostnaden.
Orsaken till att hans drivkraft trots många år i akademin i stor utsträckning fortfarande återfinns i den praktiska användningen är inte bara personlig läggning, tror han själv. Under flera år arbetade han som forskningschef i ett industriellt företag och fick också en annan typ av erfarenheter. Det visade sig att anvisningar och tekniska specifikationer för att bygga till exempel en elektrisk motor bemöttes olika.
- Att ha många internationella kunder och se hur ingenjörer i olika delar av världen ställdes inför vitt skilda typer av utmaningar var en ögonöppnare för mig. Samma anvisningar ska anpassas till olika kulturella skillnader och dessutom har de inte alls samma nivåer på utrustning och maskiner att arbeta med. Den erfarenheten borde fler kunna göra.
Essam Hamdis specialområde inom elektriska drivsystem är elmaskinteknik, vilket handlar om generatorer, transformatorer och motorer där energi omvandlas av elektromagnetiska fält. Detta till skillnad från kraftelektronik, där halvledarkomponenter används för energiomvandlingen. På Chalmers har bägge områdena sin styrka inom vindkrafttekniken. Vad den nye professorn skulle vilja är att stärka aktiviteten ytterligare och även bredda inriktningen. Ett av de tre forskningsprojekt han initierat och som ligger i startgroparna berör direktdrivna motorer med lågt varvtal. Det typiska exemplet på användningsområde är i rullstolar eller gaffeltruckar, men också i förlängningen för elbilar. Men även en helt annan tillämpning kan bli aktuell, vilken visar på ett synsätt som Essam Hamdi vill utveckla och ha med som en ständig aspekt i forskningen, nämligen den anpassningsbara designen.
- När jag besökte en textilfabrik häromdagen så kom jag genast att tänka på att de kanske kunde ha användning för just en sådan typ av direktdriven motor, fast något modifierad. Att utforma elektriska maskiner så att de lätt går att omvandla gentemot olika användningsområden är ett mycket intressant fält. Genom att ha ett ursprungsskal och byta små enstaka delar, eller ändra designen, så kan man skräddarsy dem för olika användningar istället för att en mycket specifik tillämpning styr utformningen. Vinsten blir naturligtvis att de blir billigare och enklare att tillverka och inte kräver en specialindustri, vilket kan vara till nytta för ställen i världen som inte har så sofistikerade tillverkningsmöjligheter.
Ett annat projekt rör en generator för vindkraft som kan vara effektiv även vid ganska låga vindhastigheter. Det tredje rör sig i gränslandet mot kraftelektronik och handlar om problematiken med spänningstransienter för motorer som styrs av en elektronisk krets.
Nyligen fick Essam Hamdi ett mail från Sydafrika angående hans bok från 1994 om design av små motorer. Man ville ha råd inför omsättning av en specifik design i praktiken. Boken är en samling beskrivningar baserade på hans konkreta erfarenhet. Inte är den någon hyllvärmare precis. Även Essam Hamdis tidigare gärningar är fortfarande aktuella.
- Det är underbart att tänka på att de uppgifter jag löste i början av min karriär, bland annat små lätta motorer avsedda för bränslepumpar i flygplan, fortfarande fungerar och gör nytta, säger han.
Intervjun gjordes 2001 av Sofie Hebrand för skriften Ny kunskap.