Jönköpings högskola har nära till underleverantörerna. Chalmers har kontakterna med de stora starka tillverkarna. Tillsammans blir det oslagbart, tror Christer Johansson, nytillträdd professor i flexibel produktion i Jönköping och nu även gästprofessor i samma ämne på Chalmers.
En anledning till att Christer Johansson samtidigt startar dessa spår är idén om ett samarbete mellan de två högskolorna. Det ska resultera i ett forskningscentrum, ett nätverk som spänner över västsvensk produktion och tillverkning i vid bemärkelse. Traditionellt har forskning inom produktion handlat mest om verkstadsindustri. Det är ingångsläget även nu, även om viljan finns att bredda inriktningen. Inom ramen ryms mycket, också aspekterna människa – teknik, strategier och lärande.
– Jag vill beskriva det som ett sätt att försöka stärka utbildning och forskning inom produktion, ett område som är mycket viktigt för Sverige men där kunskapen riskerar att utarmas om man inte satsar i tid, säger Christer Johansson.
I regionen finns en mängd små, medelstora och stora företag. Att arbeta med de små och medelstora, inte minst underleverantörerna, är en aktiv målsättning för projektet.
Deltagare i nätverket blir, tillsammans med olika centrumbildningar och företag, också högskolorna i Halmstad, Skövde och Trollhättan. Christer Johansson tror att det ger större styrka för produktionsområdet om de västsvenska högskolorna samverkar som en aktör.
Varför är detta intressant för dig?
– För att det händer något viktigt! Jag gillar att vara med och bygga saker. När jag gjorde en utredning åt Jönköping kände jag att det var fart hos dem, de ville något. De har sedan länge väl uppbyggda kontakter med företag i regionen. Tillsammans med mitt kontaktnät och Chalmers tyngd och varumärke blir det oslagbart.
Tyngdpunkt på systemet
Christer Johansson är noga med att framhålla sin inriktning på produktionens systemaspekt. Med termen flexibel produktion menas helt enkelt att anpassa och ställa om produktionen till randvillkoren: producera produkter till rätt kvalitet, i rätt mängd, i rätt tid och till rätt pris.
– Då krävs ett produktionssystem som från början är förberett för förändringar. Det önskvärda är ett robust system som klarar att hantera förutsedda och oförutsedda händelser. Det kan handla om en order på 100 stycken produkter idag och i morgon 10, levererade i utlovad tid.
Produktionssystemet måste klara påfrestningar i form av inre materialproblem eller yttre faktorer, som till exempel tidens modesvängningar och nyckfulla kunder. Oavsett om man är underleverantör eller närmare konsumenten har de flesta produkter kort livslängd nuförtiden.
Och man kan idag inte köpa nytt system efter två år – det blir alldeles för dyrbart. Tillverkning av bilar är exempel på en bransch som förändrats.
– Förr var det faktiskt möjligt att till stor del skrota maskinerna och systemet när en ny bilmodell kom. Om man går tillbaka 25-30 år i tiden, var livslängden på en modell mellan fem och tio år. Nu hinner man knappt med i modellbytena. Det gör att man måste hitta nya konceptuella lösningar, bland annat måste man i stor utsträckning anpassa konstruktionen av produkterna till produktionssystemet.
Tuff global konkurrens
Konkurrensen är stenhård. En av faktorerna för flexibilitet i traditionella verkstadsföretag är ofta arbetskraften.
– Vad är det mest flexibla vi har? Jo, människan. Vad vi har att fajtas mot är tillverkare i låglöneländer, exempelvis Flextronics legotillverkning av skrivare. Det är ett system som till 90 procent består av människor, en arbetskraft som dessutom är oerhört billig. Kostnaden för arbetskraften är däremot mindre för avancerade produkter, men om vi ska tillverka produkter med ett stort teknikinnehåll måste vi se till att behålla kompetensen.
Rent generellt tror Christer Johansson att flexibel produktion är bra för de flesta företag. Men efter att ha funderat en stund över exempel som klarar sig bra ändå, kommer han på något.
– Jag mötte en man som står för den övervägande delen av världens behov av de där träpluggarna som används för att sätta ihop möbler. Han hade en enda maskin som stod och spottade ut tusentals sådana i minuten. Dess utseende, eller kundönskemålen, lär nog inte förändras i första taget.
Intervjun gjordes 2003 av Sofie Hebrand för skriften Ny kunskap.