Luftkvalitet och inneklimatteknologi
Det har under senare år rapporterats i vetenskaplig litteratur om att personer mår dåligt eller blir sjuka av att vara i sina bostäder eller andra lokaler, där de vistas delar av dagen. Kunskapen om lågdosexponeringar för kemiska föroreningar i inomhusmiljön och dessas effekter på hälsan är fortfarande i många stycken oklar. Den allmänt ökande frekvensen av allergier och luftrörsbesvär anses bero på ny och förändrad exponering i inomhusmiljön. Bidragen till luftföroreningar i inomhusmiljön kommer från luften utomhus, föroreningar i ventilationssystemet, personerna i lokalen och deras aktiviteter samt från byggnads- och inredningsmaterial som omger oss.
Flyktiga organiska föreningar, VOC, som avges från byggnadsmaterial har ofta och i allmänna termer blivit utpekade, som orsak till dålig luftkvalitet och dålig inomhusmiljö i byggnader. Särskilt misstänker man att material, som förekommer i stora kvantiteter och som ger stora exponerade ytor in mot rummet, har stor inverkan på luftens kvalitet. I en studie av 20-talet felfunktioner, där byggnadsmaterialen har identifierats som orsak och källa till dålig luftkvalitet, har man visat att avgivningen av kemiska ämnen till den omgivande miljön kan påverka miljön på flera olika sätt, exempelvis:
- påverka människors hälsa
- ge upphov till dålig lukt
- påverka och förorena andra material
- resultera i missfärgning eller avfärgning av intilliggande material
- kondensera på elektronisk utrustning och förorsaka felfunktion samt
- indikera förekomst av fuktskada
Tillstånd av ohälsa relaterad till inomhusmiljön brukar ofta hänföras till något av följande två fall: Sick-Building-Syndrome (SBS) eller Building-Related-Sickness (BRS). I fallet BRS är det normalt möjligt att finna orsaken till ohälsa direkt kopplad till en byggnad eller till och med ett material. I fallet SBS är symptomen ofta ospecifika, och det är svårt att finna ett samband mellan förhållanden i byggnaden och ohälsan.
Världshälsoorganisationen (WHO) har nyligen deklarerat att varje människa har rätt till en god innemiljö "Right to Healthy Indoor Air". På liknande sätt har i ett tolkningsdokument rörande hälsa knutet till EUs direktiv 89/106/EEC om byggprodukter fastslagits att brukarna av en byggnad har rätt till en god och hälsosam inomhusmiljö. En väg till detta mål är, anser man, att identifiera föroreningskällorna och att eliminera eller begränsa utsläppen av föroreningar. En förutsättning för källstyrkekontroller är tekniska möjligheter att identifiera föroreningarna, utveckla lämplig mätteknik och möjligheter att bedöma och värdera bidraget från olika emissionskällor.
Vid SPs enhet för Kemi och Materialteknik har vi under de senaste tjugo åren utvecklat teknik för att mäta och studera kemiska föroreningar i den yttre och inre miljön. I kontor, skolor, daghem och bostäder kan koncentrationen av enskilda kemiska ämnen uppgå till flera hundra mikrogram per kubikmeter luft. Koncentrationen av enskilda ämnen i luften varierar dock kraftigt från en miljö till en annan.
Tekniken att mäta kemisk emission från byggnadsmaterial har utvecklats successivt. Tekniken har använts för forskningsändamål, men kan även användas för analys av materialproblem, utveckling av nya material och förbättring av tillverkningsprocesser. Studier av kemisk emission har avslöjat det komplexa samband, som råder mellan ett antal olika faktorer som styr emissionsprocessen. I synnerhet är den totala processen av migration av kemiska ämnen till materialets yta, avgivning till ytskiktet, frisättningen av kemiska ämnen till skiktet ovan materialet samt inblandning i den omgivande luften av stort vetenskapligt intresse. Det är också känt att avgivningen av ett kemiskt ämne från ett material ofta följs av adsorption av ämnet till ett annat ytmaterial. Genom processerna emission, adsorption och desorption av ett kemiskt ämne i ett rum med flera material etableras en dynamisk jämvikt mellan koncentrationen av ämnet i luften och mängden adsorberat ämne på materialytorna., varvid adsorption tenderar att minska koncentrationen i luften och desorptionen att öka koncentrationen.
På grund av observerade variationer av adsorptions- och desorptionseffekter av inte minst tobaksrök hos olika material har det blivit intressant att studera de faktorer som styr dessa processer, inte minst med tanke på den stora mängden klagomål på undermåligt inomhusklimat. Detta har lett till ett behov av kunskap om mätningar av kemisk emission från olika byggnadsmaterial och påverkande faktorer. Det är viktigt att mätresultaten avseende kemisk emission i olika miljöer är tillförlitliga eller möjliga att förklara i enkla termer oberoende av tillämpade testmetoder i olika situationer.
Tekniken att värdera resultaten från sådana tekniska mätningar och principerna för att bedöma konsekvenserna för luftens kvalitet, speciellt i termer av hälsa och välbefinnande saknas fortfarande. Ytterligare forskning inom området är nödvändig för att man så småningom skall kunna ge arkitekter, projektörer, byggare och användare en riktig och fullt användbar vägledning. I min professur vid Chalmers är avsikten att överföra erfarenhet och kunskap om undersökningar av inomhusmiljö, luftkvalitet och teknik att undersöka kemisk emission till Chalmers, samt att ytterligare inom ramen för forskarutbildningen utveckla både teknik och metoder för dessa studier. Målet för mitt engagemang vid Chalmers är att utveckla de verktyg som behövs för att kunna specificera, planera och skapa en god inomhusmiljö i bostäder, kontor och skolor, och sedan kunna kontrollera att specifikationerna för god innemiljö har uppnåtts.
(Texten publicerades 1999 i skriften Ny kunskap)