Den tekniska utvecklingen under de senaste två hundra åren har starkt påverkat människors liv. Varje generation tycks uppfatta just sin tids förändringar som särskilt dramatiska och omvälvande. Dylika omvälvningar har emellertid mer eller mindre regelbundet uppträtt under historiens gång, men under vitt skilda betingelser, och de har givit upphov till strukturella förändringar i ekonomin.
Textilindustrin i kombination med ångkraften kom att sätta sin prägel på den första industriella revolutionen i England mot slutet av 1700-talet. Massproduktionens genombrott runt sekelskiftet 1900 byggdes upp kring de nya produktionsprocesserna inom kemisk-teknisk industri och verkstadsindustri i kombination med elektrifieringen och införandet av det löpande bandet. Den tredje industriella revolutionen gav tack vare elektroniken möjligheter att styra produktionsprocesser på ett helt nytt sätt samtidigt som intensiteten i produktionen kunde höjas avsevärt.
Minst lika angelägna som de stora strukturella omvälvningarna har varit för industrisamhällets utveckling har de små, gradvisa och ständigt pågående framstegen varit. Det är en komplicerad och kostnadskrävande process att omvandla ny kunskap till teknik som kan tillämpas för kommersiella syften. Det är också svårt att förutse innovationernas inneboende möjligheter och konsekvenser för den fortsatta utvecklingen. Det mesta återstår dock alltjämt att utforska vad gäller den tekniska förändringens orsaker och villkor.
Framväxten av ett akademiskt ämne under namnet teknikhistoria tog form i Sverige först på 1960-talet genom förre chefen för Tekniska Museet i Stockholm Torsten Althins föreläsningar på KTH och en första professur inrättades vid nämnda lärosäte i slutet av 1980-talet. Ämnet teknikhistoria har dock flera vetenskapliga grannar inom andra akademiska discipliner såsom ekonomisk historia, idéhistoria, vetenskapshistoria och sociologi. Därmed har det rått en tvärvetenskaplig mångfald som delvis varit fruktbar, men ämnet teknikhistoria saknar alltjämt en disciplinär bas för att skapa kontinuitet i forskning och forskarrekrytering.
Den nyinrättade professuren i teknikhistoria vid Chalmers har fått en beskrivning som omfattar det vetenskapliga studiet av teknikens och industrins historiska utveckling ur ett samhällsvetenskapligt och humanistiskt perspektiv samt denna utvecklings växelverkan med den samhälleliga och ekonomiska utvecklingen. Särskild tonvikt skall läggas vid studiet av förutsättningarna för och betydelsen av innovationer.
De första stränggjutningsanläggningarna i landet uppfördes vid NYBY Bruk, Motala Verkstad, Halmstad Järnverk och Domnarvet. Bilden visar en anläggning enligt ingenjör Erik Olssons system med rak kokill och progressiv böjning av strängen med valsar. Foto Motala Verkstad, Jernkontorets bildsamling.
Det ramverk inom vilket ämnet bör konstituera sig rör historiska studier av människors strävan att ordna sin försörjning och tillgodose sina behov i en i någon mån föränderlig, naturlig omgivning. Utvecklingen äger rum i en teknologisk miljö som snabbt har förändrats över tiden, så att dessa strävanden underlättats. Inom ramarna för olika institutioner – ekonomiska, sociala, politiska och religiösa – har dock människornas handlingsfrihet på olika sätt begränsats. Det är således främst när teknologin studeras i ett samhälleligt perspektiv som vi kan utröna dess roll i det förflutna och sia in i framtiden. Det är också härigenom som ämnet främst kan motivera sin existens och teknikhistorien inte begränsas till en alltför ensidig fokusering på heroiska aktörer.
Ett brett angreppssätt, där man försöker förena ekonomisk teori med historisk analys, ger således möjlighet att utröna den tekniska förändringens orsaker och villkor. Framtida forskningsområden inom ämnet teknik- och industrihistoria vid Chalmers bör därför koncentreras på ett par centrala hörnstenar. Ett angeläget område för forskning rör förhållandet mellan tekniska förändringar och långsiktig ekonomisk tillväxt. Kombinationer av produktionsfaktorer förändras över tiden och får avgörande betydelse för den industriella tillväxttaktens utveckling. Studier av den tekniska förändringens ekonomi ger därför möjlighet att diskutera sambanden och drivkrafterna bakom innovationer samt analysera orsakerna till strukturella förändringar i ekonomin.
Steckelverket i Alvesta, en av världens ledande tillverkare av varm- och kallvalsade rostfria band och plåt. Ett steckelverk består av ett reversibelt kvartovalsverk med hasplar och haspelugnar på båda sidorna om valsparet. Foto Fritz Brattlöf, Avesta Sheffield.
Studier av innovationsförlopp har på senare tid betonat komplexiteten inom stora tekniska system såsom olika energi-, transport- och telekommunikationssystem. Till tekniska system räknas således inte längre bara enskilda komponenter utan hit hör även aktörer, organisationer samt institutioner och regelverk. Forskning om tekniska system och framväxten av nätverk mellan olika aktörer har ofta applicerats på nationell nivå, men borde med fördel kunna tillämpas i samband med regionala komparativa studier. Med utgångspunkt från utvecklingen i Västsverige kan därför metoden förfinas och kompletteras med nya aktörsgrupper och nya teoretiska perspektiv. Det är också viktigt att lyfta fram och analysera exempel från historien där tekniska system har misslyckats eller givit upphov till negativa effekter på miljö och människor.
Ett tredje forskningsområde omfattar studier av relationen mellan människa och teknik på arbetsplatsen, i hemmet eller på fritiden. Ett dylikt socialhistoriskt angreppssätt sätter arbetarna och arbetsförhållandena i centrum liksom deras beroende av teknik, industriell organisation och ideologi. Här ges också inom forskningen utrymme att anlägga ett genusperspektiv. Även den gradvis ändrade ingenjörsrollen och utbyggnaden av den tekniska utbildningen kan göras till föremål för en historisk granskning inom detta forskningsfält.
Sistnämnda påpekande leder osökt över till varför det också generellt sett är viktigt att utveckla samhällsvetenskapens och humanioras bidrag till ingenjörs- och civilingenjörsutbildningarna i vårt land. Teknik ingår idag allt oftare i komplexa system varför det är viktigt att teknologerna har kunskap om denna komplexitet. Härigenom skapas möjligheter till ökad handlingsberedskap och ingenjörerna kan förses med de verktyg de behöver för att lättare ändra inriktning i sina kommande yrkesroller. Det är också viktigt att hos blivande civilingenjörer öka medvetenheten om förekomsten av olika kunskapssyner och vetenskapstraditioner vid sidan av den rent positivistiska. Det blir härigenom möjligt att lära av historien, inte bara i betydelsen av att det sker något, utan hur och varför det sker.
(Texten publicerades 1999 i skriften Ny kunskap.)