Science slam och Science After Work


Science slam är ett sätt att presentera forskning så att alla förstår. Syftet med tävlingen är snarare att föra ut forskningsinformation på sätt som involverar publiken, än att kora en vinnare. Första tävlingen gavs 2006 i Darmstadt och blev en succé som kopierats av ett flertal stora universitet. I Sverige introducerades tävlingen i Lund 2010. Science slam arrangeras under Vetenskapsfestivalen tillsammans med Chalmers på Universeum sedan 2012.

Berätta om din forskning på tre minuter
Forskaren ska på tre minuter berätta om sin forskning: vad forskningen går ut på, vad hen hoppas uppnå/har uppnått, vilka problem detta i sin tur löser/frågor det besvarar. Den som lyckas förvåna och upplysa och dessutom locka fram ett skratt, har god chans att vinna publikens röster.
Foto: Dick Gillberg

Publiken röstar på vinnaren

Publiken röstar direkt efter varje föredrag med hjälp av mentometer. Röstsiffrorna är 1-5, där fem är högsta poäng. Den forskare som fått högst medelpoäng vinner. Endast vinnarens koras - inte de som kom på andra och tredje plats och så vidare.

Alla är vinnare

Alla som deltar är vinnare - publiken lika mycket som föredragshållarna: Publiken får en inblick i många olika forskningsområden, forskarna som får berätta om sina projekt, framgångar och förhoppningar. Alla deltagande forskare får intyg och blomsterkvast och framförallt en nyttig erfarenhet.

Science After Work och eftersnack
Kaféet inne på Universeum håller extraöppet 18:00–19:30 och erbjuder såväl kaffe/te som öl/vin. Efter tävlingen stannar forskarna kvar och svarar på frågor och pratar vidare om sin forskning till dess att kaféet stänger.

Plats: Universeum, foajén
Datum: 16 april
Tid: 18:15–19:30

Ladda ner en folder där du kan läsa mer om alla deltagare.

Från Chalmers deltar:

​EN GRÖN FORDONSFLOTTA: HUR KOMMER VI DIT?
Louise Lundberg, doktorand, Energi och miljö Forskningsområde: Forskar på hur man kan omvandla ett förnyelsebart fast bränsle, tex. restavfall från skogsindustrin, till ett grönt fordonsbränsle genom en teknik som kallas indirekt förgasning. Kontakt: louise.lundberg@chalmers.se

​VATTEN RÄDDAR LIV – LIVET RENAR VATTEN
Simon Isaksson, doktorand , Kemi och kemiteknik. Forskningsområde: Forskar för att ge fler rent dricksvatten. Naturens påhittighet utnyttjas genom att vattenreningen utförs på nästan samma sätt som i allt levande. Härma liv för att rädda liv helt enkelt. Kontakt: simon.isaksson@chalmers.se
Läs mer: intervju med Simon Isaksson inför tävlingen

​BIG DATA I TRANSPORTBRANSCHEN
Per-Olof Arnäs, universitetslektor, Teknikens ekonomi och organisation. Forskningsområde: Dagens transportsystem bygger mestadels på stora, standardiserade lösningar där man undviker att behöva fatta beslut i realtid. Vad skulle hända om vi faktiskt började använda all den data som nu samlas in? Kontakt: per-olof.arnas@chalmers.se
Läs mer: intervju med Per Olof Arnäs inför tävlingen

FRÅN TRÄ TILL SMARTA TEXTILIER – FIBRER SOM KAN LITE EXTRA
Joraine Rössler, Material och tillverkningsteknik Forskningsområde: Joraine forskar om hur man kan tillverka fi brer som inte bara är bekväma att bära och starka utan också har speciella egenskaper. Målet är att utveckla plagg som kan mäta kroppsfunktioner och rörelser. Kontakt: joraine@chalmers.se​
 
Från Göteborgs universitet deltar:

​LYSSNA PÅ VAD JAG SÄGER! VITTNESMÅL OCH TROVÄRDIGHET
Sara Landström, docent, psykologiska institutionen. Forskningsområde:forskar kring olika rättspsykologiska aspekter så som visuell teknik och känslobetonade uttryck i domstol, skuld- och trovärdighetsbedömningar av vittnen och brottsoffer, åklagares kunskap om sexuella övergrepp mot barn samt hur att använda lukter i rättsliga sammanhang. Kontakt: sara.landstrom@psy.gu.se

​ANTARKTIS ENORMA ISGROTTOR - ETT OUTFORSKAT HAVSSYSTEM
Anna K. Wåhlin, professor, oceanografi, institutionen för geovetenskaper. Forskningsområde: havsströmmar och fysik i havet med fokus på Antarktis. Kontakt: anna.wahlin@gu.se

​NERVER FÖR NÄRHET
Helena Backlund Wasling, med.dr., neurovetenskap. Forskningsområde: Människans beröringssinne allt i från vad som händer i de små receptorerna ute i huden till hur hjärnan bearbetar och tolkar information om olika typer av beröring. Speciellt känslomässiga aspekter av beröring och de speciella nervfibrer i huden som förmedlar den emotionella färgningen av en beröringsupplevelse. Kontakt: helena.backlund@physiol.gu.se

ÄR DIN MAGE PÅ GOTT HUMÖR ELLER ÄR DEN IRRITERAD?
Sean Bennet, doktorand, avdelningen för invärtesmedicin och klinisk nutrition. Forskningsområde: Irritable Bowel Syndrome (IBS) och mekanismerna bakom samt behandling; från mikrobiologi och immunologi till kost och neurogastroenterologi. Kontakt: sean.bennet@gu.se​
 

Kontaktpersoner

Konferencier: Dorotea Blank, dorotea.blank@universeum.se
Kontaktperson Chalmers: Anita Fors, anita.fors@chalmers.se
Kontaktperson Göteborgs universitet: Helena Åberg,
 helena.aaberg@gu.se




Publicerad: to 12 mar 2015. Ändrad: ti 08 mar 2016