Sedan decennier tillbaka forskar Chalmers med en hållbar framtid i fokus. Vår ambition är att genom kunskap och tekniska lösningar förnya och förbättra förutsättningarna inom allt ifrån koldioxidinfångning och hållbara energisystem till mänskligt beteende och vad som krävs av de politiska systemen för att få till en verklig förändring.Här har vi samlat exempel på de områden där vår klimatforskning är särskilt stark samt några av våra experter inom respektive område.
- Klimatpolitik
- Energi
- Biomassa och kolsänkor
- Flyget
- Fossilfria transporter
- Maten
- Klädernas påverkan
- Industrins utsläpp
- Livsstil och mänskligt agerande
Klimatpolitik
Professor
Christian Azar forskar om framtidens utmaningar och möjligheter i kampen mot klimatförändringar.
Azar konstaterar att halten av koldioxid i atmosfären ökar snabbare än vad som någonsin uppmätts, men positiva faktorer är att användningen av förnybar energi ökar snabbt och att en ny klimatrörelse växer fram.
Professor
Björn Sandén, forskar på klimat- och innovationspolitik och på tekniska lösningar på klimatproblemet, till exempel om förnybar energi helt kan ersätta fossila bränslen och om elbilar löser utsläppen i transportsektorn. Han är en efterfrågad expert hos industri, myndigheter, politiker och media, bland annat i frågor kring vilka politiska styrmedel som behövs för att åstadkomma samhällsomställning i större skala.
Debattartikel: Storföretags hållbarhetsmål leder för sällan till handling
Lars Marcus, professor i stadsbyggnad, och
Holger Wallbaum, professor i hållbart byggande, menar att dagens skattemodell, främst baserad på inkomstskatt, låser fast oss i en ohållbar relation till vår miljö. Därför bör vi växla från att beskatta arbete till att beskatta utnyttjande av mark och naturresurser.
Anna Elofsson, doktorand i fysisk resursteori, var sekreterare i den statliga utredningen
Biojet för flyget som presenterades våren 2020. Huvudförslaget är en reduktionsplikt för flyget, med syfte att öka inblandningen av biodrivmedel i flygbränslet. Anna Elofsson är under 2020
utredare för klimatpolitiska rådets kansli. Fokus för kansliets tre utredare är att granska regeringens återhämtningspolitik till följd av Covid 19-pandemin, och bedöma hur den påverkar Sveriges förutsättningar att nå målet om noll utsläpp år 2045.
Chalmers har etablerat världens första, globala forskarnätverk om klimatförnekelse som studerar hur högernationalismens framfart i Europa bidragit till att klimatförnekelse ökat.
Martin Hultman har gjort sig känd internationellt för att ha visat på
kopplingen mellan konservatism, främlingsfientlighet och klimatförnekelse. Han skiljer på organiserad och partipolitisk klimatförnekelse, men också responsförnekelse bland politiker och den vardagsförnekelse som människors dagliga agerande är uttryck för.
Energi
Kasper Moth-Poulsen och hans forskargrupp har designat en molekyl som kan
lagra solenergi i en speciell vätska i upp till 18 år. När man sedan vill använda solvärmen pumpas vätskan genom en katalysator som genom en reaktion gör att värmen ökar med hela 63°C. Energisystemet är helt utsläppsfritt och forskarna kallar det
Most (Molecular solar thermal energy storage).
Hösten 2020 startade ett Chalmerslett
EU-projekt om Most, där forskarna ska utveckla prototyper av den nya tekniken för framtida tillämpning i större skala, till exempel för uppvärmning av bostäder. Projektet har fått 4,3 miljoner Euro i anslag.
Internet har seglat upp i samhällsdebatten som en klimatbov som orsakar koldioxidutsläpp i klass med flyget. Om ökningstakten fortsätter på samma sätt, utan några energieffektiviserande åtgärder, kommer enbart internet inom tio år att konsumera mer än hela världens nuvarande elproduktion.
Peter Andrekson och kollegor
studerar hur fiberoptiska kommunikationssystem kan göras mer energieffektiva. Bland åtgärderna som forskarna föreslår finns smarta, felrättande datachips som konstruerats så att de förbrukar tio gånger mindre energi.
Biomassa och kolsänkor
Göran Berndes har tillsammans med kollegor presenterat en
handlingsplan som står i kontrast till den linjära fossilbaserade ekonomin. I stället beskriver den en cirkulär bioekonomi som ger utrymme för biologisk mångfald och friska ekosystem, och som syftar till välbefinnande för samhället i stort.
Vi kan inte längre klara klimatmålen genom att begränsa utsläppen av koldioxid. Även koldioxidlagring måste till, enligt
Anders Lyngfelt, professor i energiteknik. Han har utvecklat en
ny metod för att fånga in koldioxid (så kallad Carbon Capture and Storage, CSS), vilket har gjort honom till en av världens mest citerade forskare inom sitt fält.
Genom att avskilja och lagra koldioxidutsläppen från 27 svenska anläggningar med CCS-teknik skulle motsvarande hälften av Sveriges totala koldioxidutsläpp kunna tas bort till en kostnad i paritet med den svenska koldioxidskatten.
Filip Johnsson är professor i uthålliga energisystem och har skrivit rapporter om vad som krävs för att CCS-tekniken ska bli verklighet.
Flyget
I genomsnitt är utsläppen från en svensk invånares flygresor motsvarade 1,1 ton koldioxid per person och år, ungefär fem gånger högre än det globala genomsnittet som ligger på 0,2 ton per person. Det visar studien
Klimatpåverkan från svenska befolkningens flygresor 1990–2017 som forskaren
Jörgen Larsson har gjort ihop med
Anneli Kamb, på uppdrag av Naturvårdsverket. Denna påverkan har ökat med 47 procent sedan 1990. Flygandet har därmed ungefär samma påverkan som personbilstrafiken i Sverige, enligt studien, som inkluderar höghöjdseffekter och klimatpåverkan för utrikesresor ända till slutdestination.
– Det är ett sätt att avlasta trycket på biomassan, i förlängningen att möta en framtida brist på mark och vatten. Elektrobränslen kan dryga ut potentialen för biodrivmedlen, om världen gör ett sådant teknikval.
– Med tanke på hur batteritekniken har utvecklats de senaste tio åren finns det ingen anledning att tro att den utvecklingen inte kommer att fortsätta, säger Anders Forslund
– Biobränslen är avgörande för tyngre transportformer som flyg och lastbilar, säger forskaren
Eduard Kerkhoven.
Fossilfria transporter
Utsläppen från vägtrafiken minskade åren fram till 2015, men har sedan dess ökat igen, enligt Trafikverkets årsrapport 2018. Ökad godstrafik och törstigare bensin- och dieselbilar äter upp effekten av allt fler sålda elbilar.
Frances Sprei och
Anders Nordelöf beskriver
vikten av att främja en växande elbilsmarknad. För individen är elbilen rätt klimatval redan idag, oavsett hur batterierna och elen produceras.
Sonia Yeh är professor i transport och energisystem, och expert inom alternativa bränslen, teknisk förändring, konsumentbeteenden och urban mobilitet. Hon har fungerat som rådgivare för transportsektorns omställning, bland annat åt delstaten Kalifornien, och kan svara på många typer av frågor kring en mer hållbar transportsektor.
– Om vi ska nå de stora klimatmålen måste vi göra ett bränslebyte, säger hon.
Maten
Två studier tydliggör matkonsumtionens klimatpåverkan genom att kombinera satellitdata från regnskog, global jordbruksstatistik och data över handelsflöden mellan länder. Resultaten visar att en sjättedel av utsläppen från en genomsnittlig diet i EU kan direkt kopplas till avskogning av regnskog.
– Vill EU nå klimatmålen måste vi ställa hårdare miljökrav på dem som exporterar livsmedel till EU, säger
Martin Persson, som tillsammans med
Florence Pendrill har genomfört studierna.
En studie som byggt vidare på denna forskning
sågar ett kontroversiellt handelsavtal mellan EU och Brasilien, Argentina, Uruguay och Paraguay. Brasiliens regering går i motsatt riktning mot deras åtagande att minska avskogningen som en del av Parisavtalet. Handelsavtalet skulle säkerställa billigare kött och soja samt öka produktionen av etanol – tre varor som alla driver avskogning. Martin Persson, som är en av författarna bakom studien, anser att avtalet missar alla viktiga hållbarhetskriterier och bland annat riskerar att leda till en ytterligare ökning av avskogningen i Sydamerika.
– Ekologiska ärtor odlade i Sverige har ungefär 50 procent större klimatpåverkan än konventionellt odlade, visar vår studie, säger
Stefan Wirsenius, docent i miljö- och resursanalys.
– Rapporten riktar samma råd till alla, och det är där ett av problemen ligger, säger Christel Cederberg, biträdande professor vid Fysisk resursteori.
Även
Karin Jonsson, doktor vid Livsmedelsvetenskap, medverkade i grafiken ovan.
– För att driva fram sådan klimatsmart teknik krävs en mycket ambitiösare klimatpolitik för jordbruket än idag, säger forskaren David Bryngelsson (inte kvar vid Chalmers), som skrev tillsammans med
Stefan Wirsenius, docent i miljö- och resursanalys.
– Till och med den som äter extremt proteinrik LCHF-kost med kyckling som bas, gör en större miljöinsats än den som är vegetarian och konsumerar mycket mejeriprodukter, säger David Bryngelsson (inte kvar på Chalmers), som skrev tillsammans med
Stefan Wirsenius, docent i miljö- och resursanalys.
– När det gäller svinn är flera steg i livsmedelskedjan involverade, därför är det svårt för enskilda aktörer att själva minska svinnet, säger forskaren
Kristina Liljestrand, nu vid Chalmers industriteknik.
Klädernas påverkan
Våra resor till klädbutikerna och antalet plagg vi köper är
de viktigaste faktorerna om vi vill minska våra kläders miljöbelastning. Svenskarnas klädinköp ger den fjärde största andelen av landets koldioxidutsläpp – efter våra transporter, vår mat och vårt boende. Sandra Roos (inte kvar på Chalmers) har gjort en livscykelinventering utifrån 30 olika delprocesser i textilproduktionen.
Modeindustrin kan stå för så mycket som tio procent av de globala utsläppen av växthusgaser. Uppemot 92 miljoner ton avfall skapas och 79 miljarder kubikmeter vatten förbrukas varje år för att producera kläder. En systemomfattande förändring är nödvändig för att omedelbart minska modeindustrins miljöpåverkan. Det menar
Greg Peters tillsammans med forskare från flera andra internationella universitet.
– Kan vi få våra plagg att gå en längre väg genom våra garderober kan vi minimera den stora miljöpåverkan som sker när plaggen skapas, säger forskaren
Greg Peters, biträdande professor på Miljösystemanalys.
Industrins utsläpp
Filip Johnsson, professor i uthålliga energisystem, menar att utsläppen från stål- och cementproduktionen måste minska radikalt. Det skulle leda till betydande kostnadsökningar för producenterna, men priset på slutprodukten skulle bara öka med cirka en halv procent. Vi måste därför hitta nya innovativa styrmedel och finansieringsformer för de nödvändiga investeringarna.
Livsstil och mänskligt agerande
– Forskningen indikerar att människors livskvalitet efter en klimatomställning skulle vara ungefär som i dag, säger
Jörgen Larsson.
– Det ger politikerna stöd för att införande av styrmedel som påverkar vår livsstil kan få acceptans hos allmänheten. Om trenden håller i sig kan politikerna flytta fram positionerna över tid när det gäller att införa sådana styrmedel, säger
Filip Johnsson.