Forskarskola vid institutionen för produkt- och produktionsutveckling.
Studierektor: Göran Gustafsson, gorang@chalmers.se
Till forskarskolan för produkt- och produktionsutveckling
Studieplan
(fastställd av prorektor den 17 maj 2005, diarienummer C2005/604)
(reviderad 2012-11-09)
1 Ämnesbeskrivning och mål för utbildningen
Forskningen inom ämnet fokuserar på framtagning av produkter och produktionssystem inom bl.a. fordons- och verkstadsindustrin.
Inom Produkt- och produktionsutveckling bedrivs forskning inom två huvudsakliga forskningsområden:
- Produktutveckling
- Utformning av produktionssystem
I ämnet ingår utveckling av arbetssätt, metoder och verktyg för utveckling och konstruktion av produkter, samt tekniker för produktutvecklingsprocessens integration och rationalisering. Informationsteknologi ses i detta sammanhang som en viktig möjliggörande teknik. Både analys- och syntesaspekter betonas. Målet är att nå en förståelse för hur systemprodukter skall utvecklas utifrån ställda kriterier i en industriell produktframtagningsprocess. "Systems Engineering och PLM (Product Life Cycle Management)" samt Robust konstruktion och geometrisäkring är viktiga temaområden.
I ämnet ingår också utveckling av modeller, metoder och verktyg för modellering, simulering, visualisering och utformning av produktionssystem. Ämnet anlägger en systemsyn på utveckling, drift och underhåll av delvis automatiserade produktionssystem. Målet är förståelse för hur kombinationen och utformningen av samtliga komponenter i produktionssystemet (maskiner, människor, robotar, informationssystem, transportssystem, etc.) påverkar helheten i termer av robusthet, automationsnivå, effektivitet etc. Begreppet produktionssystem begränsas inte till verkstadsteknisk produktion utan kan även appliceras inom exempelvis process- och livsmedelsindustri.
Den forskarstuderande skall efter avslutad forskarutbildning vara väl förberedd för fortsatt självständig och högkvalitativ akademisk forsknings- och undervisningsverksamhet inom ämnesområdet eller industriellt forsknings- och utvecklingsarbete såväl nationellt som internationellt.
2 Förkunskapskrav
Behörig att antas som doktorand i Produkt- och produktionsutveckling är den som genomgått grundläggande svensk högskoleutbildning på minst 180 högskolepoäng inom ett utbildningsprogram med ämnesinriktning relevant för forskarutbildningsämnet eller utländsk högskoleutbildning med motsvarande innehåll. Därutöver gäller särskilda förkunskapskrav motsvarande minst 60 högskolepoäng inom forskarutbildningsämnets områden.
För sökande med utländsk grundutbildning gäller motsvarande förkunskapskrav som för dem med svensk grundutbildning. Sökande från utlandet som inte har engelska eller skandinaviskt språk som modersmål skall dessutom normalt genomgå ett engelskt språktest för att få antas.
Den som inte uppfyller behörighetskraven i studieplanen kan antas enligt ett särskilt antagningsförfarande. Beslut fattas av ansvarig för forskarutbildningen i samråd med examinator.
3 Utbildningens uppläggning
Två forskarexamina kan avläggas: licentiatexamen respektive doktorsexamen. Oavsett slutmålet är studierna i en första fas inriktade mot licentiatexamen och därefter mot doktorsexamen. Forskarutbildningen till doktorsexamen omfattar totalt 240 högskolepoäng, vilket motsvarar fyra års heltidsstudier. Licentiatexamen omfattar totalt 120 högskolepoäng, motsvarande två års heltidsstudier.
Forskarstudierna består av en kursdel och en avhandlingsdel, som leder till licentiat- respektive doktorsexamen.
För varje forskarstuderande sammanställs en individuell studieplan baserad på den studerandes bakgrund och mål. Denna plan utformas i samråd med huvudhandledaren och godkänns av examinator.
Studieplanen skall följas upp och ev. revideras minst en gång per år under hela doktorandutbildningen. Denna uppföljning skall ske i dialog med examinator, huvudhandledare och studierektor för forskarskolan. Studierektor för forskarskolan ansvarar för denna uppföljning.
4 Kurser
Kursdelen innehåller en obligatorisk del och en individuellt utformad del som anpassas till den studerandes forskningsinriktning, intresse och kunskapsprofil.
Doktorander som är antagna fr.o.m. 2012-09-01 ska inom kurspaketet Generic and Transferable Skills tillgodogöra sig 9 högskolepoäng för att erhålla licentiatexamen och ytterligare 6 högskolepoäng för att erhålla doktorsexamen. Utöver detta ska doktoranden också före licentiatexamen delta i en introduktionsdag för doktorander och genomföra en muntlig populärvetenskaplig presentation före disputation, samt skriva en populärvetenskaplig presentation till baksidan av sin doktorsavhandling.
Mer information:
Den individuellt utformade kursdelen är specifik för varje forskarstuderande och beskrivs i den studerandes studieplan.
Maximalt 30 kurspoäng kan få vara inhämtade innan forskarstudierna påbörjas inom ramen för genomgången grundutbildning. Huvudhandledaren avgör vilka högskolepoäng från grundutbildningen som kan tillgodoräknas i forskarutbildningen.
4.1 Obligatoriska kurser inom högskolan
Följande kurser är obligatoriska för doktorander som är antagna vid Chalmers tekniska högskola fr.o.m. 2012-09-01:
- Teaching, Learning & Evaluation
- Research Ethics & Sustainable Development
- Karriärplanering – Personligt ledarskap
4.2 Forskarskolans obligatoriska kurser
Kurser inom följande teman och med angivna omfattning är obligatoriska för doktorander i Produkt- och produktionsutveckling:
- Introduktionskurs (1,5 högskolepoäng)
- Produktframtagning, (9 högskolepoäng)
- Vetenskapsteori och forskningsmetodik (7,5 högskolepoäng)
- Presentationsteknik (3 högskolepoäng)
- Akademiskt skrivande (4,5 högskolepoäng)
4.3 Valfria kurser
Introduktionsdag för doktorander
För profilering kan kurser inom följande teman väljas:
- Konstruktionsmetodik
- Systems Engineering
- Engineering Design Research
- EcoDesign
- PDM/PLM
- Robust konstruktion – geometrisäkring
- Produktionssystem
- Produktionstekniska utvecklingsmetoder
- Modellering och simulering
- Optimering
4.4 Övriga kurser
Utöver högskolans obligatoriska, forskarskolans obligatoriska kurser och de valfria kurserna kan även litteraturstudier inom ämnesområdet ingå i forskarutbildningens kursdel. Dessa kurser utformas i varje enskilt fall i samråd med huvudhandledare och examinator.
Dessutom kan fortsättningskurser/fördjupningskurser från civilingenjörsutbildningen eller forskarutbildningskurser från andra institutioner eller högskolor ingå i forskarutbildningens kursdel. Samtliga kurser skall fastställas i förväg i samråd med huvudhandledare och examinator.
5 Uppsats och avhandling
5.1 Licentiatuppsats
För att erhålla licentiatexamen skall den forskarstuderande utföra ett forskningsarbete samt författa en licentiatuppsats som beskriver detta arbete.
I utbildningen fram till licentiatexamen har det egna forskningsarbetet en begränsad omfattning men skall likväl ges en sådan form att det leder till internationellt publicerbara resultat.
Licentiatuppsatsen kan ha formen av en monografi men skall normalt framställas som en sammanläggning med ett antal vetenskapligt granskade artiklar. Dessa skall bindas samman av en s.k. 'kappa' som knyter ihop bidragen samt diskuterar och drar slutsatser kring helheten. De enskilda artiklarna kan ha skrivits tillsammans med huvudhandledare, handledare eller andra personer.
Uppsatsen bör, oavsett form, ha en omfattning motsvarande ca 2-3 internationellt publicerbara konferenspapers/artiklar av normalt omfång. Uppsatsen skall normalt skrivas på engelska så att arbetet kan nå en internationell publik och bidra till den internationella forskningen på området. Licentiatuppsatsen skall presenteras på engelska eller svenska vid ett öppet seminarium. Uppsatsen bedöms med underkänd (UK) eller godkänd (GK).
5.2 Doktorsavhandling
För att erhålla doktorsexamen skall den forskarstuderande utföra ett forskningsarbete samt författa en avhandling som beskriver detta arbete.
Doktorsavhandlingen kan ha formen av en monografi men skall normalt framställas som en sammanläggningsavhandling med ett antal vetenskapligt granskade artiklar. Dessa skall bindas samman av en s.k. 'kappa' som knyter ihop bidragen samt diskuterar och drar slutsatser kring helheten. Avhandlingar bör i båda fallen ha en omfattning motsvarande ca 4-5 internationellt publicerbara konferenspapers/artiklar av normalt omfång. De enskilda artiklarna kan ha skrivits tillsammans med huvudhandledare, handledare eller andra personer.
För att visa att doktoranden har uppnått avsedd färdighet bör minst en av artiklarna ha skrivits av doktoranden själv. Avhandlingen skall normalt skrivas på engelska så att arbetet kan nå en internationell publik och bidra till den internationella forskningen på området. Avhandlingsarbetet skall försvaras muntligt på engelska eller svenska vid en offentlig disputation. Avhandlingsarbetet bedöms med underkänd (UK) eller godkänd (GK).
6 Fordringar för examen
6.1 Licentiatexamen
För licentiatexamen krävs minimum 120 högskolepoäng. 45 högskolepoäng inhämtas i kursdelen och 75 högskolepoäng i forskningsuppgiften. Två kurser är obligatoriska för licentiatexamen:
- Kurs i pedagogik (3 högskolepoäng)
- Kurs i etik (3 högskolepoäng)
Forskningsuppgiften redovisas i en licentiatuppsats.
6.2 Doktorsexamen
För doktorsexamen krävs ytterligare studiepoäng (sammanlagt 240 högskolepoäng) varav totalt 60 högskolepoäng inhämtas i kurser respektive 180 högskolepoäng avser forskning. Forskningsuppgiften redovisas i en doktorsavhandling.
7 Handledning
Varje forskarstuderande skall ha en examinator, en huvudhandledare samt minst en biträdande handledare. Huvudhandledaren samt de biträdande handledarna formar en handledargrupp. De biträdande handledarna hämtas från forskarskolan, från andra akademiska institutioner och/eller från industri/offentlig verksamhet.
Handledningen består dels av allmän rådgivning beträffande studiernas organisation och uppläggning, dels av anvisningar till specifik kurs och i samband med uppsats/-avhandlingsarbetet. Handledning i samband med en viss kurs ges i allmänhet av den som har ansvaret för kursen.
Examinator har övergripande ansvar för forskarutbildningens inriktning. Examinator godkänner den individuella studieplanen och beslutar om eventuell revidering. Examinator medverkar vid studieuppföljning. Examinator kan också vara huvudhandledare.
Huvudhandledare ansvarar för att en forskningsuppgift finns för den forskarstuderande. Huvudhandledaren ansvarar också för att den forskarstuderande får handledning i tillräcklig omfattning. Även huvudhandledaren medverkar vid studieuppföljning.
Biträdande handledare medverkar i handledningen av den forskarstuderande samt i studieuppföljningen.
8 Kunskapsprov
Kunskapskontrollens utformning bestäms av examinator. Den studerande deltar normalt i examinationen på det sätt som angivits för respektive kurs. Detta kan ske genom skriftlig eller muntlig tentamen, genom inlämningsuppgifter, alternativt genom seminarier.
9 Övriga anvisningar
Forskarstuderande i forskarutbildningsämnet Produkt- och produktionsutveckling tillhör Chalmersforskarskolan med samma namn. Forskarstuderande kan även tillhöra nationella eller nordiska forskarskolor.
Forskarstuderande som är antagna i äldre, relaterade forskarutbildningsämnen kan efter godkännande av examinator och huvudhandledare istället välja att examineras i det nya ämnet Produkt- och produktionsutveckling.