Matematisk statistik

Forskarskolan finns vid institutionen för matematiska vetenskaper.
 
Studierektor: Serik Sagitov
 

Studieplan

(fastställd av prorektor den 17 maj 2005, diarienummer C2005/604)
(reviderad den 20 augusti 2007)
(reviderad den 10 januari 2014)

1. Mål för utbildningen

Forskarskolan har till syfte att ge den studerande grundläggande kunskaper inom den matematiska statistiken, orientering om aktuella problem och tillämpningar, fördjupade insikter i någon eller några delar av ämnet, samt färdigheter i forskningsmetodik.

Utbildningen till licentiat syftar till att den studerande självständigt skall kunna delta i forsknings- och utvecklingsarbete.

Målet för utbildningen till doktor är att ge förmåga att självständigt planlägga, leda, slutföra och presentera forsknings- och utvecklingsarbete.

2. Behörighetsvillkor och förkunskaper 

Behörig att antas till forskarskolan i matematisk statistik är den som avlagt civilingenjörexamen och som har lämpliga kunskaper i matematisk statistik. 

Behörig är även den som på annat sätt förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper.

Studerande med filosofisk grundexamen eller motsvarande kan antas till forskarutbildning vid Chalmers. 

3. Utbildningens uppläggning

Doktorsutbildningen omfattar 240 högskolehögskolepoäng och licentiatutbildningen 120 högskolepoäng; ett års heltidsstudier beräknas ge 60 högskolepoäng.

Forskarutbildningen består av
  • dels en för varje studerande individuellt bestämd studiekurs, 
  • dels deltagande i seminarieverksamhet m.m., och
  • dels ett vetenskapligt arbete ledande till en avhandling för doktorsexamen eller en uppsats för licentiatexamen. 
Undervisningen i forskarutbildningen består av handledning, föreläsningar, och seminarier.

Delar av utbildningen kan förläggas till annat lärosäte eller forskningsanstalt, inom eller utom landet.

Till råd och stöd har den studerande en handledare (= huvudhandledare) och minst en biträdande handledare. 

För varje studerande utses en examinator.

4. Särskilda inriktningar

Förutom i matematisk statistik utan särskild inriktning kan utbildningen ges en särskild inriktning mot biostatistik eller industriell statistik. 

5. Kurser

Studiekursen utformas av den studerande, handledaren och examinatorn i samråd. För utbildning med särskild inriktning skall den, till avsevärd del, omfatta inslag som är relevanta för denna.

För doktorsexamen omfattar studiekursen 120 högskolepoäng; den skall innehålla delkurser som täcker
  1. sannolikhetsteori: grundläggande resultat och modeller (30 hp), inklusive Integrationsteori kursen (7,5 hp) eller liknande,
  2. statistisk slutledning: teori och metoder (30 hp),
  3. deltagande i seminarieverksamheten (15 hp).
För licentiatexamen omfattar studiekursen 60 högskolepoäng; den skall innehålla delkurser som täcker områdena I - III i utsträckningen 15, 15 respektive 7,5 högskolepoäng.

Studierna inleds med att baskunskaperna i ämnesområdet breddas och fördjupas. Grundutbildningskurser i matematisk statistik som ej ingått i grundexamen kan, efter examinatorns medgivande, tillgodoräknas i studiekursen. 

Avancerade kurser i andra ämnen kan ingå i studiekursen.

15 högskolepoäng kan fullgöras genom deltagande i statistiskt konsultarbete; dessa högskolepoäng får inte tillgodoräknas i kraven rörande område II ovan. 

5.1 Gemensamma kurser för alla forskarstuderande vid Chalmers

Före disputation ska 15 högskolepoäng tillgodogöras inom området Generic and Transferable Skills, varav 9 ska erhållas före Licentiatexamen.

Utöver kurspaketet Generic and Transferable Skills ska doktoranden också delta i en introduktionsdag för doktorander (senast före licentiatexamen), genomföra en muntlig populärvetenskaplig presentation före disputation samt skriva en populärvetenskaplig presentation till baksidan av sin doktorsavhandling. 

6. Seminarier m.m.

Den studerande skall bidraga till den vetenskapliga aktiviteten genom deltagande i och ansvar för seminarier (bland annat inom ramen för kurserna i punkten 5, område III), och åhörande av gästföreläsningar även om dessa inte har direkt anknytning till den studerandes studiekurs.

Under utbildningens gång bör den studerande delta i ett antal vetenskapliga sammankomster, exempelvis symposier, sommarskolor och konferenser.

7. Uppsats och avhandling

7.1 Licentiatuppsats

För licentiatexamen fordras att den studerande författar ett självständigt arbete om 60 högskolepoäng, som redovisas i form av en uppsats och presenteras vid ett seminarium. Uppsatsen bedöms med betygen Godkänd eller Icke godkänd. 

7.2 Doktorsavhandling

För doktorsexamen fordras att den studerande författar och vid en offentlig disputation försvarar en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) om 120 högskolepoäng. Avhandlingen skall kvalitetsmässigt uppfylla normala krav för publicering i sin helhet eller i sammandrag i en vetenskaplig tidskrift av god kvalitet. Den bedöms med betygen Godkänd eller Icke godkänd. 

8. Fordringar för examen 

8.1 Licentiatexamen

För licentiatexamen krävs att den studerande
dels godkänts till alla delar på studiekursen om 60 högskolepoäng, 
dels givits betyget Godkänd för uppsatsen enligt 7.1 ovan.

8.2 Doktorsexamen

För doktorsexamen krävs att den studerande
  • dels godkänts till alla delar av studiekursen om 120 högskolepoäng,
  • dels givits betyget Godkänd för sin vetenskapliga avhandling (doktorsavhandling) enligt 7.2 ovan.

9. Examensbenämningar

Benämningarna för de examina som avslutar forskarutbildningen är i fallet utan särskild inriktning 
  • teknologie licentiatexamen i matematisk statistik, och
  • teknologie doktorsexamen i matematisk statistik,
och för utbildning med särskild inriktning 
  • teknologie licentiatexamen i matematisk statistik med inriktning mot biostatistik/industriell statistik, och
  • teknologie doktorsexamen i matematisk statistik med inriktning mot biostatistik/industriell statistik. 
För studerande med filosofisk grundexamen ersätts "teknologie" ovan med "filosofie".

10. Handledning och examination

Den som antagits till forskarutbildning har rätt till handledning: heltidsstuderande under fyra år för doktorsexamen, under två år för licentiatexamen. Deltidsstuderande har denna rätt i samma omfattning fördelat på motsvarande längre tidsperiod.

Prefekten utser en examinator, vars uppgift ärr att godkänna studiekursen, bestämma om högskolepoäng och betyg på delkurser, och bestyrka att examenskrav är uppfyllda. Handledaren och examinatorn kan inte vara samma person. Examinatorn, handledaren och den studerande utarbetar gemensamt en plan för den studerandes utbildningsgång.

11. Tentamina och betyg 

På de olika delkurserna anordnas tentamina som kan vara skriftliga och/eller muntliga. Tentamina bedöms med betygen Godkänd eller Icke godkänd av en kursexaminator, som också föreslår högskolepoäng på godkänd kurs.

Kursexamination kan också utformas på annat sätt, t.ex. genom att den studerande får i uppgift att ansvara för ett eller flera seminarier.

Betyg för doktorsavhandling bestäms av en betygsnämnd, som utses särskilt inför varje disputation. Betyg för licentiatuppsats bestäms av examinator.

12. Övrigt

Den studerande skall minst en gång per läsår redovisa sina studieresultat och planer.