Forskarskolan finns vid
Institutionen för tillämpad mekanik.
Studierektor
Krister Wolff
krister.wolff@chalmers.se
1. Ämnesbeskrivning och mål för utbildningen
Inom Maskin- och fordonssystem bedrivs forskning inom fyra forskningsområden:
- Adaptiva system
- Fordonsaerodynamik
- Fordonsdynamik
- Teknisk trafiksäkerhet
Inom området Fordonsdynamik studeras fordons köregenskaper framdrivning, styrning och komfort. I Fordonsaerodynamik är de dynamiska krafterna som verkar på ett fordon centrala, strömningsmotstånd, lyftkrafter, och ljudgenerering men även kylning och nedsmutsning. Inom Teknisk trafiksäkerhet studeras olika skademekanismer, toleransnivåer och principer för skyddssystem. Inom ämnesområdet Adaptiva system bedrivs forskning rörande biologiskt inspirerade beräkningssätt och deras tillämpningar inom olika områden.
Forskningen är företrädelsevis ingenjörsmässigt inriktad. Inom Fordonsdynamik fokuseras forskningen på framtagning av produkter i fordonsindustrin genom att utveckla metoder och ta fram dataunderlag för konstruktion. Både syntes- och analysaspekter betonas. Förståelse för olika systems funktion erhålls genom modellering och analys varefter optimal utformning av produkten eller systemet kan syntetiseras. Inom Fordonsaerodynamik utgör strömningsmotståndet ett viktigt område, direkt kopplat till bränsleförbrukning och CO2 utsläpp. Lyftkrafterna som verkar på ett fordon är helt avgörande för fordonets stabilitet och därmed säkerhet. Ur miljösynpunkt utgör även strömningsinducerat ljud, och spraybildning kring fordonet (nedsmutsning) centrala områden. Inom Teknisk trafiksäkerhet studeras sambanden mellan mekaniskt våld mot kroppen och uppkomna strukturella och funktionella skador på mikro- och makronivå. Målet är att förebygga personskador i trafikolyckor och även i andra situationer där kroppen utsätts för dynamiskt våld. Arbetet inom Adaptiva system är främst inriktat på autonoma robotar, fordonssäkerhet och fordonsdynamik, samt bioinformatik.
Forskarutbildningen inom Maskin- och fordonssystem är av både grundvetenskaplig och tillämpad karaktär och den avser att ge djup- och breddkunskaper och skickligheter utöver civilingenjörsutbildningen. Den ger en kvantitativ och kvalitativ utbyggnad av ämnesmässiga kunskaper samt färdigheter i teknisk problemlösning som är baserade på vetenskaplig metodik. Den omfattar egna undersökningar inom området av teoretisk och/eller experimentell natur. Utveckling av mätmetoder och simuleringsmodeller är viktiga moment. Den studerande skall efter avslutad forskarutbildning i Maskin- och fordonssystem vara väl förberedd för:
- Annan yrkesverksamhet (främst forsknings- och utvecklingsarbete) inom skilda samhällsområden, främst industrin nationellt och internationellt.
- Fortsatt självständigt och högkvalitativ forskningsverksamhet inom ämnesområdet.
2. Förkunskapskrav
Behörighet att antas som studerande för forskarutbildningen inom ämnesområdet Maskin- och fordonssystem har den om genomgått grundläggande svensk högskoleutbildning på minst 240 högskolepoäng vid utbildningslinje med ämnesinriktning relevant för forskarutbildningsämnet eller utländsk högskoleutbildning med motsvarande innehåll. Därutöver gäller särskilda förkunskapskrav motsvarande minst 180 högskolepoäng som påbyggts med ytterligare 60 högskolepoäng inom forskarutbildningsämnets områden. Examinator gör i samråd med huvudhandledaren en bedömning att den sökande har sådan förmåga som behövs för att klara forskarutbildningen. Sökande som i annan ordning inom eller utom landet förvärvat likvärdiga kunskaper kan efter särskild prövning förklaras behörig. Vid urval av sökande läggs stor vikt vid uppnådda studieresultat.
3. Utbildningens uppläggning
Forskningsarbetet bedrivs normalt parallellt med studier av kurser enligt en av handledare i samråd med den studerande utarbetad plan. Avhandlingsarbetets inriktning skall anges vid antagningen och skall preciseras senast ett halvår efter antagningen som forskarstuderande. Den forskarstuderande skall under hela sin utbildningstid delta i seminarierna vid forskarskolan.
Ämnet för licentiatuppsats och doktorsavhandling kan vara av teoretisk och/eller experimentell karaktär. Det bestäms i samråd mellan handledare och studerande före studiernas påbörjande, varvid även en plan för studierna/avhandlingsarbetet skall upprättas. Planen skall följas upp och revideras två gånger om året.
Forskningsarbetet och därtill hörande litteraturstudier skall redovisas vid seminarier inom ramen för forskarskolan minst en gång per år. Forskarstuderanden skall vara verksam i grundutbilningens undervisningsaktiviteter.
4. Kurser
När det gäller den inledande obligatoriska kursdelen i forskarutbildningen följer doktoranderna den kursplan som definierats för det egna forskningsområdet. Institutionens Introduktionskurs (1,5 högskolepoäng), Forskarskolans seminarieserie (3 högskolepoäng) samt kursen Värdemodellen (1,5 högskolepoäng) är obligatoriska för alla doktorander i forskarskolan.
Kurserna i etik (3 högskolepoäng) och pedagogik (3 högskolepoäng) samt Introduktionsdag för doktorander (0 högskolepoäng) är även de obligatoriska. De tre kurserna är krav för licentiatexamen.
Relevanta kurser från grundutbildningen kan få tillgodoräknas i forskarutbildningen.
Maximalt 30 högskolepoäng i forskarutbildningen får vara inhämtade innan forskarstudierna påbörjats inom ramen för genomgången grundutbildning. Detta gäller för forskarstuderande som antas med minst 270 högskolepoäng från sin grundutbildning. Forskarstuderande som antas med 240 högskolepoäng grundexamen får ej tillgodoräkna sig några högskolepoäng från grundutbildningen, och mellan 240 och 270-poängsnivån gäller en gradvis övergång. Inom dessa ramar avgör dock examinator hur många och vilka högskolepoäng från grundutbildningen som får tillgodoräknas.
5. Uppsats och avhandling
5.1 Licentiatuppsats
Licentiatuppsatsen skrivs på engelska. Den utformas med fördel som en sammanläggningsuppsats. Uppsatsens innehåll skall ha en sådan kvalitet att den bedöms kunna bli accepterad i internationella publikationer med referee-bedömning.
5.2 Doktorsavhandling
Doktorsavhandlingen skrivs på engelska. Licentiatuppsatsen bör ingå som en naturlig del i doktorsavhandlingen. Avhandlingen utformas med fördel som en sammanläggningsavhandling. En målsättning är att minst två av de ingående artiklarna ska publiceras i
vetenskaplig tidskrift med refereeförfarande.
6. Fordringar för examen
6.1 Licentiatexamen (120 högskolepoäng)
För licentiatexamen fordras dels kurser motsvarande minst 45 högskolepoäng varav 30 högskolepoäng från forskarskolans kursdel, dels en vetenskaplig uppsats motsvarande minst 67,5 högskolepoäng.
6.2 Doktorsexamen (240 högskolepoäng)
För doktorsexamen fordras dels kurser motsvarande minst 67,5 högskolepoäng inklusive kursdelen från licentiatexamen, dels ett avhandlingsarbete motsvarande minst 165 högskolepoäng.
7. Handledning
Handledningen består dels av allmän rådgivning beträffande studiernas organisation och uppläggning och dels av anvisningar till specifik kurs och i samband med avhandlingsarbetet.
Professorerna är examinatorer och i de flesta fall, huvudhandledare i ämnet. De följer den forskarstuderandes studier, samt fördelar och delegerar i förekommande fall handledningsansvaret. Handledningen på en viss kurs ges i allmänhet av den som har ansvaret för kursen. Handledningen av avhandlingsarbetet kan, då så är lämpligt, helt eller delvis överlåtas på annan docentkompetent forskningsledare och även ske inom en handledaregrupp.
Om avhandlingsarbetet utförs i industrin eller dylikt, kan flera handledare utses. Härav skall en handledare vara från institutionen och en vid det forskningsställe där arbetet utförs.
8. Kunskapsprov
Den studerande bör i största möjliga utsträckning delta i tentamen på kurser, där sådan anordnas. I övriga fall sker kunskapskontrollen genom inlämningsuppgifter, seminarier eller muntliga prov. Kunskapsprov på externa kurser förrättas av vederbörande examinator.
9. Examensbeteckning
Beteckningen för licentiat- eller doktorsexamen från forskarskolan är en examen i Maskin- och fordonssystem.
Denna forskarutbildningsplan gäller för forskarstuderande som antas efter 1 januari 2005. Forskarstuderande som antagits till forskarutbildning före detta datum i något av ämnena teknisk trafiksäkerhet, mekatronik eller maskin- och fordonskonstruktion, kan efter godkännande av examinator och huvudhandledare istället välja att examineras i ämnet Maskin- och fordonssystem.