Komplexa system

Studieplan

(fastställd av prorektor den 15 september 2005, diarienummer C2005/1045)
(reviderad den 14 april 2008)

1. Ämnesbeskrivning och mål för utbildningen

1.1 Ämnesdefinition

Komplexa system i natur och samhälle kan studeras och simuleras med hjälp av metoder och modeller som utvecklats inom fysik, biologi, matematik och datalogi. Detta ger oss verktyg för att förstå komplexa fenomen inom natur och samhälle, exempelvis biologiska, tekniska och samhälleliga system. Samtidigt har komplexa system i naturen inspirerat till ett antal metoder för informationsbehandling som artificiella neuronnät, genetiska algoritmer och genetisk programmering. Forskarstuderande i komplexa system kan välja att inrikta sina studier mot olika delområden beroende på akademisk bakgrund och intresse.

1.2 Utbildningens mål

Forskarutbildningen i komplexa system syftar till att ge forskarstuderande

1. en god allmän kunskap om komplexa system i natur, samhälle och teknik, och speciellt inom det område som svarar mot den forskarstuderandes inriktning,
2. förtrogenhet med den naturvetenskapliga och datalogiska begrepps- och teori-bildningen och härpå grundad forskningsmetodik inom ämnesområdet,
3. färdighet att välja relevanta vetenskapliga frågeställningar inom området och att tillämpa teori och forskningsmetodik på dessa,
4. förtrogenhet med industriella och samhälleliga tillämpningar av komplexa system, samt färdighet i att förmedla kunskap om forskningsområdet även utanför högskolan.

2. Förkunskapskrav

För tillträde till forskarutbildning i komplexa system fordras att studenten har genomgått en grundläggande högskoleutbildning som motsvarar minst magisterexamen eller civilingenjörsexamen med en inriktning som är relevant för forskarutbildning i komplexa system, samt att ett 30-poängsarbete/examensarbete utförts.

Den studerande skall ha sådan förmåga i övrigt som bedöms vara nödvändig för att genomgå utbildningen. Varje student som söker om antagning prövas speciellt och en individuell studieplan utformas utgående från studentens akademiska bakgrund och val av inriktning inom komplexa system.

3. Utbildningens uppläggning och inriktning

Utbildningen omfattar forskningsarbete, genomförande av kurser och deltagande i seminarier. Doktoranden förväntas också under sin utbildning presentera sin forskning vid konferenser av olika slag, såväl nationella som internationella.

Utbildningen omfattar 120 högskolepoäng till licentiatnivån och 240 högskolepoäng till doktorsexamen, motsvarande fyra års heltidsstudier. Normalt utför doktoranden dessutom institutionstjänstgöring (oftast och till största delen undervisning) i en omfattning motsvarande 20% tjänstgöring, i vilket fall utbildningen till doktor tar totalt fem år. Efter det första årets studier görs en utvärdering, som kan leda till att forskarstudierna avbryts.

Kurspoäng från grundutbildning på kan få tillgodoräknas i forskarutbildningen, i en omfattning upp till 30 högskolepoäng, förutsatt att sådana kurser ingår bland de forskningsförberedande kurserna i ett mastersprogram. Övervägande om tillgodoräknande av kurspoäng från mastersnivån görs på individuell basis och beslutet ligger hos examinator.

4. Kurser

4.1 Kurser för licentiatexamen

Godkända forskarutbildningskurser krävs motsvarande 30 högskolepoäng. Dessa väljes i samråd med examinator bland de nedan under 4.2 uppräknade områdena, dock så att minst 15 högskolepoäng är grundläggande kurser inom komplexa system. De två obligatoriska kurserna i Chalmers forskarutbildning, Etik 3 högskolepoäng och Pedagogik 3 högskolepoäng, skall ingå i kurspaketet liksom obligatorisk Introduktionsdag för doktorander (0 högskolepoäng). Dessutom skall vetenskapsteorin på minst 3 högskolepoäng ingå.

De tre obligatoriska kurserna (etik, pedagogik samt Introduktionsdagen) gäller för doktorander antagna fr o m 2005-01-01.

4.2 Kurser för doktorsexamen (60 högskolepoäng)

Godkända forskarutbildningskurser krävs motsvarande 60 högskolepoäng, fördelade enligt följande:

1. Obligatoriska kurser i Chalmers forskarutbildning
2. Vetenskapsteori, minst 3 högskolepoäng
3. Urval av grundläggande kurser inom komplexa system, totalt minst 30 högskolepoäng, exempelvis:
   Artificiella neuronnät,
   Kaos och dynamiska system,
   Simulering av komplexa system,
   Informationsteori för komplexa system,
   Evolutionära beräkningar,
   Beräkningsfysik,
   Autonoma agenter,
   Beräkningsbiologi.
4. Valfria kurser (i samråd med examinator)

5. Avhandling

5.1 Licentiatuppsats

Forskningsarbete motsvarande 90 högskolepoäng skall redovisas i en särskild licentiatuppsats. Licentiatuppsatsen granskas vid ett särskilt seminarium.

5.2 Doktorsavhandling

Doktorsavhandlingen skall redovisa ett forskningsarbete motsvarande 180 högskolepoäng. Avhandlingen kan antingen vara en monografi eller en sammanläggningsavhandling, bestående av en inledning och sammanfattning samt ett antal uppsatser som är publicerade i internationella vetenskapliga tidskrifter eller som är av en sådan kvalitet att de kan publiceras så. Det i avhandlingen redovisade forskningsarbetet granskas vid en offentlig disputation.

6. Fordringar för examen

6.1 Licentiatexamen

Fordringarna för licentiatexamen omfattar 120 högskolepoäng, varav 30 högskolepoäng i forskarutbildningskurser och 90 högskolepoäng i licentiatuppsatsen.

6.2 Doktorsexamen

Fordringarna för doktorsexamen omfattar totalt 240 högskolepoäng, varav 60 högskolepoäng i forskarutbildningskurser och 180 högskolepoäng i avhandlingen. (I dessa högskolepoäng ingår de högskolepoäng som erhållits för eventuell licentiatexamen.)

7. Handledning

Den forskarstuderande skall ha en huvudhandledare och en examinator. Dessutom skall den forskarstuderande få handledning av en eller flera biträdande handledare. De biträdande handledarna skall vara disputerade forskare eller ha motsvarande kompetens.

Utöver rådgivning i det vetenskapliga arbetet skall handledningen bl a innehålla planläggning och uppföljning av studierna, stöd vid publicering och uppföljningssamtal.