Ingenjörsutbildningsvetenskap

Forskarskolan finns vid institutionen för tillämpad IT.

Studierektor: Jan Ljungberg, jan.ljungberg@ituniv.se

 

Studieplan

(fastställd av vicerektor den 10 maj 2010, diarienummer C2010/457)

1. Ämnesbeskrivning och mål för utbildningen

Ingenjörsutbildningsvetenskap är ett område på stark frammarsch. Ett huvudsyfte är att genom praktiknära forskning utveckla lärandet inom ingenjörsutbildningar inklusive i de ämnen som ligger till grund för ingenjörsvetenskapligt arbete. Framför allt gäller detta lärandet inom matematik, teknik och naturvetenskapliga ämnen samt kommunikation och språkbruk för dessa ämnen, men det kan även gälla andra ämnesområden. Lärandet inom ingenjörsutbildningar åsyftas liksom lärande som är viktigt för allmänhetens och andra yrkesgruppers intresse för och ansvarsfulla hanterande av teknik. Ämnet knyter därmed samman utbildningsvetenskap med ingenjörsvetenskap och andra områden och kombinerar teoretiska och empiriska ansatser. Den praktiknära framtoningen syftar till en snar implementering i olika verksamheter som därmed får tjäna både som studieobjekt och tillämpningsområden. Ämnet innefattar även organisatoriska aspekter kring ingenjörsvetenskaperna och det ovan beskrivna lärandet såsom programupplägg, universitets och skolors organisation samt samverkan med olika aktörer.

Ett särskilt fokus läggs på ingenjörsvetenskapernas bidrag till en hållbar samhällsutveckling genom att ingenjörer och olika teknikanvändare rustas med kunskaper och handlingskompetens för en ansvarsfull omställning av samhället. Förutom förmågan att hantera teknik och tekniska system kräver detta en förmåga att hantera komplexitet, osäkerheter och etiska dilemman med hänsyn till människors behov och beteendemönster, globala rättviseaspekter, natursystemens begräsningar samt samhällets strukturer.

Den som examineras inom ingenjörsutbildningsvetenskap skall kunna:

  • redogöra för grunderna inom ingenjörsutbildningsvetenskap i allmänhet och det valda fördjupningsområdet i synnerhet;
  • redogöra för olika teoribildningar inom ämnet, samt använda och utveckla teorier i det egna forskningsarbetet;
  • välja och använda relevant forskningsmetodik, samt tillämpa forskningsresultat i olika verksamheter;
  • förmedla det egna forskningsarbetet på ett pedagogiskt sätt i muntlig och skriftlig form, samt delta i diskussioner på en internationell arena inom ämnets vetenskapliga samfund samt i det vidare samhället.

Målet med forskarutbildningen sammanfaller också med de för Chalmers gemensamma, att den som examinerats skall kunna (inom sitt ämnesområde):

  • formulera vetenskapliga frågeställningar,
  • bedriva forskning genom att tillämpa vetenskaplig forskningsmetodik och sätta in resultaten i ett vidare sammanhang,
  • kritiskt värdera egen och andras forskning,
  • samverka effektivt i tvärdisciplinära forskargrupper genom ett öppet förhållningssätt till andra vetenskapsområden,
  • förmedla kunskap på ett pedagogiskt sätt,
  • tillämpa ett forskningsetiskt förhållningssätt,
  • leda forskningsverksamhet.

2. Förkunskapskrav

Behörig att antas till forskarutbildning i ingenjörsutbildningsvetenskap är den som avlagt magisterexamen, civilingenjörsexamen eller annan för forskningsuppgiften lämplig universitetsexamen på motsvarande nivå (avlagd examen på avancerad nivå om minst 240 högskolepoäng). Behörig är även den som på annat sätt förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Typ av doktorsexamen som kan erhållas kommer att variera beroende på grundutbildningsexamen (Filosofie doktor, Teknologie doktor, osv.). 

För sökande med utländsk grundutbildning gäller motsvarande förkunskapskrav som för dem med svensk grundutbildning, men sökande från utlandet, som inte har engelska eller skandinaviskt språk som modersmål, skall dessutom normalt genomgå ett engelskt språktest (t.ex. TOEFL 550 (paper-based eller TOEFL 213 (computer-based)) för att få antas.

3. Utbildningens upplägggning

Doktorsutbildningen omfattar 240 högskolepoäng och licentiatutbildningen 120 högskolepoäng; ett års heltidsstudier beräknas ge 60 högskolepoäng. 

Forskarutbildningen består av

  • obligatoriska kurser
  • kurser anpassade för det egna forskningsprojektet
  • deltagande i seminarieverksamhet och gästföreläsningar
  • ett vetenskapligt arbete ledande till en vetenskaplig avhandling 

Den studerande förväntas delta i den vetenskapliga aktiviteten inom forskarskolan genom att närvara vid seminarier och gästföreläsningar, även om dessa inte har direkt anknytning till det egna forskningsprojektet. Varje forskarstuderande skall presentera sina forskningsresultat vid ett seminarium inom forskarskolan eller liknande gruppering minst en gång per år.

Doktoranden kan dessutom åläggas att göra institutionstjänstgöring (oftast och till största delen undervisning) dock maximalt motsvarande 20% tjänstgöring, i vilket fall utbildningen till doktor tar totalt fem år.Efter det första årets studier görs en utvärdering, som kan leda till att forskarstudierna avbryts.

4. Särkilda inriktningar

Forskarutbildningen kan också bedrivas i ämnet ingenjörsutbildningsvetenskap med inriktning mot…(kompletteras under hösten 2010).

5. Kurser

Kursdelen innehåller en obligatorisk del och en individuellt utformad del som anpassas till den studerandes forskningsinriktning, intresse och kunskapsprofil.

Maximalt 30 kurspoäng kan få vara inhämtade innan forskarstudierna påbörjas inom ramen för genomgången grundutbildning. Detta gäller för forskarstuderande som antas med minst 270 hp från sin grundutbildning. Forskarstuderande som antas med 240 hp grundexamen får ej tillgodoräkna sig några poäng från grundutbildningen, och mellan 240- och 270-högskolepoängsnivån gäller en gradvis övergång. Inom dessa ramar avgör dock examinator hur många och vilka grundutbildningspoäng som får tillgodoräknas.
Kurser inom följande teman och med angiven omfattning är obligatoriska för doktorander i ingenjörsutbildningsvetenskap (fetmarkerade kurser ingår i det Chalmersgemensamma doktorandkursobligatoriet): 

  • Vetenskapsteori (L 7,5 hp, D 7,5 hp)
  • "Engineering Education Research" (I Uppsala ges den nämnda kursen, 15 hp, som uppfyller detta krav) (L 7,5 hp, D735 hp)
  • Etik (L 3 hp, D 3 hp)
  • Pedagogik (L 3 hp, D 3 hp)
  • Introduktionsdag för doktorander (L 0 hp, D 0 hp)
  • Valfria kurser som stödjer forskningsprojektet (L 9 hp, D 39 hp)

Totalt kurskrav: L 30 hp, D 60 hp

För profilering inom ämnesområdet fastställer huvudhandledare i samråd med den forskarstuderande lämpliga kurser för den forskarstuderande enligt ovanstående restriktioner. Här kan ingå såväl individuella läskurser som relevanta doktorandkurser vid Chalmers, Göteborgs Universitet eller andra lärosäten. Den individuellt utformade kursdelen är specifik för varje forskarstuderande och beskrivs i dennes individuella studieplan.

6. Uppsats och avhandling

6.1 Licentiatavhandling

För att erhålla licentiatexamen skall den forskarstuderande utföra ett forskningsarbete samt författa en licentiatuppsats som beskriver detta arbete. I utbildningen fram till licentiatexamen har det egna forskningsarbetet en begränsad omfattning men skall likväl ges en sådan form att det leder till internationellt publicerbara resultat. Licentiatuppsatsen kan ha formen av en monografi eller av en sammanläggning med ett antal vetenskapligt granskade artiklar. Dessa skall i det senare fallet bindas samman av en s.k. 'kappa' som knyter ihop bidragen samt diskuterar och drar slutsatser kring helheten. De enskilda artiklarna kan ha skrivits tillsammans med huvudhandledare, biträdande handledare eller andra personer. Uppsatsen bör, oavsett form, ha en omfattning motsvarande ca 2-3 konferensartiklar eller tidskriftsartiklar av normalt omfång. Artiklarna ska hålla en sådan nivå att de skulle kunna accepteras för publikation i en internationell vetenskaplig tidskrift eller internationell konferens av hög kvalitet med vetenskaplig granskning. Uppsatsen skall normalt skrivas på engelska så att arbetet kan nå en internationell publik och bidra till den internationella forskningen på området. Licentiatuppsatsen skall presenteras på engelska (eller, i undantagsfall, svenska) vid ett öppet seminarium. Uppsatsen bedöms med betygen underkänd (UK) eller godkänd (GK).

6.2 Doktorsavhandling

För att erhålla doktorsexamen skall den forskarstuderande utföra ett forskningsarbete samt författa en avhandling som beskriver detta arbete. Doktorsavhandlingen kan ha formen av en monografi eller en sammanläggningsavhandling med ett antal vetenskapligt granskade artiklar. Dessa skall i det senare fallet bindas samman av en s.k. 'kappa' som knyter ihop bidragen samt diskuterar och drar slutsatser kring helheten. Avhandlingar bör i båda fallen ha en omfattning motsvarande ca 5 konferensartiklar eller tidskriftsartiklar av normalt omfång. Artiklarna ska hålla en sådan nivå att de skulle kunna accepteras för publikation i en internationell vetenskaplig tidskrift eller internationell konferens av hög kvalitet med granskningsförfarande. De enskilda artiklarna kan ha skrivits tillsammans med huvudhandledare, biträdande handledare eller andra personer. För att visa att doktoranden har uppnått avsedd färdighet bör doktoranden ha varit huvudförfattare för flera av artiklarna i avhandlingen. Avhandlingen skall normalt skrivas på engelska så att arbetet kan nå en internationell publik och bidra till den internationella forskningen på området. Avhandlingsarbetet skall försvaras muntligt på engelska (eller, i undantagsfall, svenska) vid en offentlig disputation. Avhandlingsarbetet bedöms med underkänd (UK) eller godkänd (GK).

7. Fordringar för examen

7.1 Licentiatexamen

Fordringarna för licentiatexamen omfattar totalt 120 högskolepoäng, varav 30 högskolepoäng i forskarutbildningskurser och 90 högskolepoäng i licentiatuppsatsen.

7.2 Doktorsexamen

Fordringarna för doktorsexamen omfattar totalt 240 högskolepoäng, varav 60 högskolepoäng i forskarutbildningskurser och 180 högskolepoäng i avhandlingen.

8. Handledning

Den som antagits till forskarutbildning har rätt till handledning: heltidsstuderande under fyra år för doktorsexamen, under två år för licentiatexamen; deltidsstuderande i samma omfattning fördelat på motsvarande längre tidsperiod. Varje studerande har en handledargrupp, som förutom huvudhandledare och examinator innehåller ytterligare minst en biträdande handledare. Forskarskolans studierektor kallar årligen denna grupp och doktoranden till ett uppföljningsmöte där alla inbjudna bör närvara. Hela handledargruppen bör träffa doktoranden ytterligare minst en gång per år för planering och uppföljning. Prefekt vid institutionen för tillämpad IT utser examinator. Examinator fastställer betyg på tentamina. Huvudhandledaren och examinatorn kan vara samma person, men då bör den studerande ha minst två biträdande handledare. Examinatorn, huvudhandledaren och den studerande utarbetar gemensamt vid studiernas början en individuell studieplan för den studerandes utbildningsgång. I gruppen kring doktoranden ingår också forskarskolans studierektor och där kan också finnas andra resurspersoner med relevant bakgrund.

Utöver rådgivning i det vetenskapliga arbetet skall handledningen bl a innehålla planläggning och uppföljning av såväl forskningsarbete som kurser och övriga aktiviteter, stöd vid publicering och uppföljningssamtal.

9. Kunskapsprov

På de olika kursavsnitten anordnas tentamina som kan vara skriftliga och/eller muntliga. Tentamina och prov bedöms med betygen underkänd (UK) eller godkänd (GK). Betyg för doktorsavhandling bestäms av en betygsnämnd, som utses särskilt inför varje disputation. Tre månader före den planerade tidpunkten för disputationen måste en preliminär version av doktorsavhandlingen ges till studierektorn för forskarskolan och till handledargruppen.

Betyg för licentiatuppsats bestäms av examinator.

10. Övriga anvisningar

Vid heltidsstudier beräknas doktorsexamen normalt omfatta fyra år och licentiatexamen två år. Den studerande skall regelbundet redovisa sina studieresultat och planer.