Högspänningsteknik

Forskarskolan finns vid institutionen för material- och tillverkningsteknik.

Studierektor: Stanislaw Gubanski, stanislaw.gubanski@chalmers.se

Studieplan

(fastställd av prorektor den 8 november 2005, diarienummer C2005/1199)
(reviderad den 14 augusti 2007)
(reviderad den 13 december 2012)

Forskarskolan i högspänningsteknik (Graduate School in High Voltage Engineering - GSHVE) är en gemensam forskarskola och en plattform för högre utbildning i högspänningsteknik mellan:
  • Institutionen för material- och tillverkningsteknik, Chalmers tekniska högskola (Chalmers)
  • Ångströmlaboratoriet, Uppsala Universitet (UU)
  • Institutionen för elektrotekniska system, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH)
Syftet med att etablera GSHVE är att stärka och öka den kritiska massan för doktorandutbildning i högspänningsteknik inom landet, förbättra tillgängligheten till experimentell utrustning och bygga nätverk mellan forskare, doktorander och ingenjörer. Tillsammans har de i forskarskolan ingående parterna tillgång till laboratorier av världsklass. 

Generella regler för doktorandutbildningen utfärdas vid varje enskilt universitet till vilket doktoranden tillhör. Detta dokument kompletterar dessa generella regler med ämnesspecifika krav och rekommendationer inom GSHVE.

​1 Ämnesbeskrivning och mål för utbildningen

Ämnet högspänningsteknik (High Voltage Engineering - HVE) behandlar det fysiska beteendet av utrustning och system för produktion, transmission och användning av elektrisk energi, men också konstruktion av och egenskaper hos dessa. Icke-elkrafttekniska tillämpningar av högspännings-tekniken inkluderas också i ämnet. Vanligtvis är frågor relaterade till elektrisk isolation och de processer som äger rum vid drift- respektive överspänningar av primärt intresse. Detta inkluderar studium och modellering av egenskaper hos material utsatta för elektriska fält, materialåldring, urladdningar och elektriska sammanbrott i gaser, vätskor, fasta material samt i system bestående av kombinationer av dessa. Också modern högspänningsteknisk mätteknik, provning samt diagnostik av högspänningsutrustning innefattas i ämnesområdet. Forskningen har huvudsakligen en experimentell karaktär med stöd i modellering och kan vara såväl av kunskapsbreddande som utvecklande natur.

Utbildningen syftar till att ge djupa kunskaper i ämnet, ge träning i vetenskaplig metodologi samt träning i att presentera sitt arbete både muntligt och skriftligt. Efter genomförd utbildning skall den förutvarande doktoranden vara väl förberedd för en självständig karriär som ingenjör, forskare, lärare eller administratör inom olika samhällsområden.

2 Behörig​hetsvillkor

Behörighetsreglerna upprättade vid respektive universitet måste följas. Studenter med en civilingenjörsexamen (Master of Science degree) eller motsvarande, dock minst motsvarande 160p, med en inriktning relevant för valt forskningsprojekt och som bedöms ha de nödvändiga förutsättningarna för att fullfölja utbildningen, behöriga att antas som doktorander i högspänningsteknik.

3 Utbildningens uppläggning o​ch inriktning

Utbildningen för att avlägga doktorsexamen (teknologie eller filosofie doktor) fordrar normalt fyra års heltidsstudier, medan licentiatexamen (teknologie eller filosofie licentiat) fordrar två års heltidsstudier. Utbildningen består av en uppsats-/avhandlingsdel och en kursdel.

Under det första året är syftet att bredda kunskaperna inom högspänningsteknik i allmänhet, teoretiskt såväl som experimentellt, samt att fördjupa kunskaperna i ett eller flera delar av det valda specialiseringsområdet. Det rekommenderas att redan första året följa doktorandkurser i pedagogik, och informationssökning. Beroende på doktorandens bakgrund kan det också vara nödvändigt att följa kompletterande kurser, så som grundläggande elkraftteknik och högspänningsteknik, elektromagnetisk fältteori etc.

Under de följande åren fortsätter specialiseringen inom det valda forskningsområdet men också allmänt inom högspänningstekniken. En breddning mot elkrafttekniken rekommenderas emellertid, speciellt för dem som inte har denna bakgrund.

Vid seminarier och ‘workshops’ uppmuntras doktorander att presentera och diskutera sina forskningsresultat med andra doktorander och forskare. Vid dessa tillfällen brukar också industriföreträdare bjudas in varvid ett forum bildas för diskussion av nya resultat och för kvalitetssäkring av utfört arbete.

4 Kurs​er

De kurser som ingår i utbildningens kursdel kan delas in i olika kategorier: (i) obligatoriska kurser föreskrivna vid respektive universitet, (ii) ämnesspecifika kurser erbjudna inom GSHVE och (iii) andra kurser.

På Chalmers doktorander antagna fr.o.m. 1 september 2012 ska tillgodogöra sig 15 högskolepoäng inom området Generic and Transferable Skills under doktorandtiden. 9 högskolepoäng ska erhållas före Licentiatexamen. Före disputation ska ytterligare 6 högskolepoäng erhållas. 
Utöver kurspaketet Generic and Transferable Skills ska doktoranden också delta i en introduktionsdag för doktorander (senast före licentiatexamen), genomföra en muntlig populärvetenskaplig presentation före disputation samt skriva en populärvetenskaplig presentation till baksidan av sin doktorsavhandling.
Mer information: 

För närvarande erbjuder GSHVE följande kurser tillhöriga den andra kategorin (ii):

Chemistry, physics and diagnostics of electrical insulation materials, 7.5 högskolepoäng, Chalmers
Discharge physics, 8 högskolepoäng, KTH
Electromagnetic compatibility, 7.5 högskolepoäng, KTH
Graduate course in electrotechnical design, 7.5-30 högskolepoäng, KTH
High Voltage Engineering, 7.5 högskolepoäng, Chalmers
High Voltage Technology, 7.5 högskolepoäng, Chalmers
Applied computational electromagnetics, 7.5 högskolepoäng, Chalmers
Material science; structure and properties, 7.5 högskolepoäng, Chalmers
Powerformer technology, 7.5 högskolepoäng, UU

Dessa kurser ges vartannat eller vart tredje år, beroende på behov, dvs beroende på antalet doktorander och deras utbildningsfas. Doktorander tillhörande forskarskolan i högspänningsteknik skall läsa minst 30 högskolepoäng ur forskarskolans kurspaket för doktorsexamen och minst 15 högskolepoäng för licentiatexamen.

Kurser tillhöriga den tredje kategorin (iii) väljs av doktoranden i samråd med hans/hennes examinator. Exempel på sådana kurser kan vara relevanta elkrafttekniska kurser, kurser med anknytning till valt forskningsprojekt etc. Kurser i denna kategori kan vara upplagda som litteraturkurser.

5 Avha​ndling

Forskningsområdet för avhandlingsarbetet bestäms i samråd med examinator senast inom ett år från antagningen. Utfört arbete presenteras efter hand vid seminarier och i rapporter. Avhandlingen kan skrivas antingen som en monografi eller som en sammanläggningsavhandling. Doktorandens egen arbetsinsats skall klart framgå i de fall där arbete har utförts och publicerats tillsammans med andra. Varje enskilt universitets fastställda formella procedurer skall följas.

5.1 Licentiatupp​sats

Uppsatsarbetet skall omfatta en problemställning som är möjlig att behandla på ett vetenskapligt sätt. Arbetet skall resultera i en uppsats av sådan kvalitet att den efter omarbetning skall kunna publiceras internationellt och presenteras vid en internationell konferens.

5.2 Doktorsavhan​dling

Doktorsavhandlingen skall vara av sådan kvalitet att den skall kunna accepteras för publicering i en internationell vetenskaplig tidskrift av hög standard.

6 Fordringa​r för examen

6.1 Licentiatexamen

Arbetet för licentiatexamen skall motsvara två års heltidsstudier (120 högskolepoäng). För erhållande av examen erfordras att doktoranden:
  • har godkänts på prov för kursdelen, motsvarande minst 30 högskolepoäng,
  • har presenterat sin uppsats, motsvarande 90 högskolepoäng, vid ett offentligt seminarium och godkänts av examinator.

6.2 Doktorse​xamen

Arbetet för doktorsexamen skall motsvara fyra års heltidsstudier (240 poäng). För erhållande av examen erfordras att doktoranden:
  • har godkänts på prov för kursdelen, motsvarande minst 60 högskolepoäng,
  • har försvarat sin avhandling, motsvarande 180 högskolepoäng, offentligt och godkänts av betygskommittén.

7 Ha​ndledning

Doktoranden har rätt till handledning. Instruktioner och rekommendationer för detta utfärdas vanligtvis vid respektive universitet. Handledningen varierar med arten av forskningsarbetet. Huvudhandledaren och doktoranden formulerar i samråd med examinatorn en individuell studieplan. Ur studieplanen skall det tydligt framgå de krav som ställs på doktoranden och huvudhandledaren. Denna studieplan måste överensstämma med kraven från såväl det enskilda universitet som denna forskarskola.

8 Kunskaps​prov

Kunskapsprov på kursdelen kan enligt examinators bestämmande vara skriftliga eller muntliga. 

9 Övriga​ anvisningar

Eftersom forskningsämnet högspänningsteknik är av en uppenbart tillämpad och inriktad natur så genomförs forskningen ofta i nära samarbete med elkraftindustrin och/eller tillverkare av högspända system och komponenter. Därför bör målet med doktorandstudierna, dvs licentiatexamen eller doktorsexamen, bestämmas i början av utbildningen.