Fundamental fysik

Inriktningar:
  • Kärnfysik
  • Matematisk fysik
  • Teoretisk elementarpartikelfysik

Forskarskolan finns vid Institutionen för fundamental fysik.
Studierektor: Thomas Nilsson, thomas.nilsson@chalmers.se

Studieplan

(fastställd av prorektor den 17 augusti 2005, diarienummer C2005/937)
(reviderad den 7 september 2007)

1 Ämnesbeskrivning och mål för utbildningen

Forskarutbildningen i Fundamental fysik syftar till att ge en bred och fördjupad kunskap i experimentell och/eller teoretisk fysik, samt att ge färdigheter i forskningsmetodik och vetenskaplig kommunikation. Utveckling av egenskaper som självständighet, problemlösningsförmåga etc prioriteras under utbildningen, vilket ger en examen med större konkurrenskraft inom såväl industri som högskola. Forskning och utbildning präglas av en stor mängd internationella kontakter vilket för de forskarstuderande innebär deltagande i sommarskolor och konferenser samt möjlighet att vistas vid olika utländska forskningcentra, t.ex. CERN.

Forskningsområdena spänner över de delar av den subatomära fysiken där de tre forskargrupperna inom institutionen har verksamhet, d.v.s. experimentell såväl som teoretisk kärnfysik och teoretisk elementarpartikelfysik med inriktning mot gaugeteorier, strängteori och/eller matematisk fysik. Andra gemensamma intresseområden inom forskningen är astrofysik och kosmologi. Verksamheten bedrivs inom ramen för Fysikcentrum i Göteborg, d.v.s. i nära samarbete med Chalmersinstitutionerna MC2 och Teknisk fysik, samt med institutionen för fysik vid Göteborgs universitet.

2 Förkunskapskrav

För tillträde till forskarutbildningen fordras

  1. civilingenjörsexamen inom utbildningslinjen för teknisk fysik, eller
  2. civilingenjörsexamen inom annan utbildningslinje, kompletterad med de obligatoriska kurser som ges inom utbildningslinjen för teknisk fysik, eller
  3. filosofie magisterexamen i huvudämnet fysik, inriktning mot fysik/teoretisk fysik eller
  4. filosofie kandidatexamen med huvudämnet fysik, inriktning fysik/teoretisk fysik, med minst 120 högskolepoäng inom huvudämnet fysik, minst 45 högskolepoäng i matematik och ett projektarbete om 30 högskolepoäng (vilket kan ingå i de 120 högskolepoängen i fysik), eller
  5. annan likvärdig utbildning efter särskild prövning. För student med utländsk grundexamen krävs Master of Science, Master of Engineering eller motsvarande. Sådan sökande skall ha avlagt godkänt språktest i engelska, om detta inte är modersmålet. (Som riktmärke gäller minst 550 poäng på TOEFL-test.)

    Den studerande skall ha sådan förmåga i övrigt som bedöms vara nödvändig för att kunna genomgå utbildningen.

    3 Utbildningens uppläggning

    Utbildningen till licentiat-och doktorsexamen motsvarar normalt två resp fyra års heltidsstudier. Ungefär en fjärdedel av tiden ägnas åt breddning och fördjupning av kunskaper inom fysiken, den s.k. kursdelen. Undervisningen sker huvudsakligen i form av föreläsningar och seminarier. Resterande tid ägnas åt avhandlingsarbetet och litteraturstudier inom specialområdet.

    4 Särskilda inriktningar

    Inom utbildningen finns både teoretiska och experimentella inriktningar:

    • Fundamental fysik med inriktning mot teoretisk elementarpartikelfysik (Engelsk benämning: Fundamental physics with specialization in theoretical elementary particle physics)
    • Fundamental fysik med inriktning mot matematisk fysik (Engelsk benämning: Fundamental physics with specialization in mathematical physics)
    • Fundamental fysik med inriktning mot kärnfysik (Engelsk benämning: Fundamental physics with specialization in nuclear physics)

    5 Kurser

    Fysikcentrum anordnar varje år obligatoriska och s.k. halvobligatoriska kurser. Dessutom ges ett antal specialkurser i forskargrupperna.

    5.1 Obligatoriska kurser, Chalmersgemensamma

    • C0 Introduktionsdag för doktorander (0 högskolepoäng)
    • C1 Pedagogik (3 högskolepoäng)
    • C2 Etik (3 högskolepoäng)

     

    5.2 Obligatoriska kurser inom forskarskolan

    • A1 Quantum mechanics (7,5 högskolepoäng)
    • A2 Statistical physics (7,5 högskolepoäng)
    • A3 Computational physics (7,5 högskolepoäng)
    • A4 Experimental physics (7,5 högskolepoäng)

    5.3 Halvobligatoriska kurser

    • B1 Advanced subatomic physics (7,5 högskolepoäng)
    • B2 Advanced classical physics (7,5 högskolepoäng)
    • B3 Quantum .eld theory (7,5 högskolepoäng)
    • B4 Gravitation and cosmology (7,5 högskolepoäng)
    • B5 Atomic and molecular physics (7,5 högskolepoäng)
    • B6 String/M theory (7,5 högskolepoäng)
    • B7 Astroparticle physics and cosmology (7,5 högskolepoäng)
    • B8 Symmetry and group theory (7,5 högskolepoäng)

    5.4 Specialkurser

    I forskningsgrupperna ges ytterligare doktorandkurser. Vilka dessa är framgår av en förteckning som utges årligen. Ett urval av dessa kurser väljs i samråd med huvudhandledaren.

    5.5 Tillgodoräknande

    Vissa av doktorandkurserna ges också i grundutbildningen. De kan tillgodoräknas i båda utbildningarna (”dubbelräkning”). För godkännande av kurserna i doktorsexamen krävs minst betyg 4 i civilingenjörsexamen och motsvarande i fil mag/fil kandexamen.

    6 Uppsats och avhandling

    6.1 Licentiatuppsats

    Det vetenskapliga arbetet för licentiatexamen skall utmynna i en licentiatuppsats. Denna kan utformas antingen som en monografi eller som en sammanfattning av uppsatser. Kraven vad gäller omfattning och självständighet är lägre än för doktorsexamen.

    Licentiatuppsatsen skall skrivas på engelska. Den kan i undantagsfall skrivas på svenska, och ska då innehålla en sammanfattning på engelska.

    6.2 Doktorsavhandling

    Det vetenskapliga arbetet för doktorsexamen skall utmynna i en doktorsavhandling. Denna kan utformas antingen som en monografi eller som en sammanfattning av uppsatser. Om avhandlingen baseras på lagarbete skall doktorandens egen insats kunna särskiljas och vara av samma kvalitet och omfattning som vid ett enskilt arbete. Avhandlingen skall vara av sådan kvalitet att den bedöms uppfylla krav för publicering i internationella tidskrifter av god standard.

    Doktorsavhandlingen skall skrivas på engelska. Den kan i undantagsfall skrivas på svenska, och ska då innehålla en sammanfattning på engelska.

    Föranmälan om disputation sker till prefekt senast tre månader före planerat datum. Avhandlingen förgranskas av handledargruppen. Examinator meddelar därefter centrala administrationen, avdelningen för forskarutbildning, senast två månader före disputationsdatum, om avhandlingen kan tryckas. Därefter fattar avdelningen för forskarutbildning beslut om disputation och kungör detta.

    7 Fordringar för examen

    7.1 Licentiatexamen

    Utbildningen sker inom ramen för utbildningen till doktorsexamen och omfattar normalt två års heltidsstudier. Fordringarna för examen är godkända kurser enligt följande:
    • Kurs C0, C1 och C2
    • Kurs A1 och A2samt enav A3och A4
    • Minst en av B-kurserna
    • Specialkurser så att minst 30 högskolepoäng uppnås totalt

    samt författande av en uppsats enligt paragraf 6.1. Efter att uppsatsen presenterats vid ett öppet seminarium avgör examinator om kraven är uppfyllda för licentiatexamen.

    7.2 Doktorsexamen

    Utbildningen omfattar normalt fyra års heltidsstudier. Fordringar för examen är godkända kurser enligt följande:
    • Kurs C0, C1 och C2
    • Samtliga A-kurser
    • Minst två av B-kurserna
    • Specialkurser så att minst 60 högskolepoäng uppnås totalt

    samt författande av en avhandling enligt paragraf 6.2. Sedan avhandlingen försvarats vid en offentlig disputation och godkänts av en betygsnämnd kan bevis om doktorsexamen utfärdas av högskolan.


    8 Handledning

    Forskarstuderande har rätt till handledning. Prefekten antar och utser en handledargrupp, vilken består av examinator, huvudhandledare och en biträdande handledare. Den senare får inte tillhöra forskningsgruppen. I det fall examinator och huvudhandledare är samma person skall två biträdande handledare utses, varav minst en utanför forskningsgruppen.

    9 Kunskapsprov

    Tentamen på kursdelen kan vara skriftlig, muntlig, i form av projektarbete eller liknande. Endast betygen ”godkänd” och ”icke godkänd” fnns. Alla tillgodoräknade moment tilldelas ett poängtal, som svarar mot det antal heltidsveckor studierna kräver. Kunskapsprov avlagda vid andra universitet eller högskolor kan godkännas av examinator.