Biovetenskap

Mer information om forskarskolan (på engelska) hittar du här.

Studieplan

(fastställd av prorektor den 15 september 2005, diarienummer C2005/1045)
(reviderad den 16 oktober 2008)

1. Ämnesbeskrivning och mål för utbildningen

1.1 Ämnesbeskrivning

Biovetenskap är ett relativt nytt och tvärvetenskapligt forsknings- och utbildningsområde vid Chalmers. Aktiviteter inom området återfinns vid många av Chalmers institutioner och forskning inom biovetenskap stimulerar till kontinuerligt samarbete över institutions- och fakultetsgränserna. Biovetenskap vid Chalmers kännetecknas av utveckling, tillämpning och kommunikatin av teknologiska och ingenjörsmässiga verktyg och lösningar på problem inom biologi, biomedicin och livsmedelsvetenskap.

Vid Chalmers bedrivs forskning och utbildning i traditionella bio-relaterade ingenjörsämnen såsom bioteknik, medicinsk teknik, och biomekanik. Dessa discipliner förbinder ingenjörsvetenskap, fysik och kemi med biologi, medicin och hälsovård. Vi applicerar t ex ingenjörsprinciper för att utveckla nya redskap för att diagnostisera sjukdomar, för att generera vävnader och organ som kan ersätta skadade kroppsdelar och för att förstå kroppens mekaniska och dynamiska egenskaper eller sambandet mellan mat och hälsa.

Bioinformatik är ett relativt nytt och starkt forsknings- och utbildningsområde på Chalmers. Bioinformatik tar sin utgångspunkt i datavetenskap och informationsteknologi och behandlar tillvägagångssätt för insamling, lagring, organisering, analys och visualisering av biologiska och medicinska data. Inom området används analytiska och teoretiska metoder, matematisk modellering och simuleringar vid kartläggning av gener, inom populationsstudier och för forskning inom genomik (funktionell, struktur-, farmako-) och proteomik. Matematik, statistik och datavetenskap utgör kärnan i bioinformatikforskningen på Chalmers.

Vissa aspekter av den forskning som idag bedrivs inom bioinformatik bidrar till ett framväxande forskningsområde som kallas kvantitativ biologi, tillsammans med delar av verksamheten inom bioimaging, medicinsk teknik, proteomik och genomik. Kvantitativ biologi, eller kvantitativ systembiologi som det också kallas, syftar till att beskriva biologiska system med hjälp av holistiska modeller. Dessa modeller baseras på en mängd olika data som finns tillgängliga för det specifika systemet, såsom experimentella genomik- och proteomikdata, och information om spatial indelning eller vägar för signalöverföring. Målen är att beskriva alla processer som pågår i en individuell cell, eller i en hel organism, och dessa processers inbördes växelverkan. Detta görs bl a genom att man modellerar systemets dynamik med hjälp av metoder som vanligtvis används inom t ex reglerteknik.

Inom dagens biovetenskapliga forskning på Chalmers utvecklas bland annat nya läkemedel och metoder för bearbetning av livsmedel och syntes av organiska och biologiska molekyler i mikroorganismer.
Tillämpning av grundläggande fysikaliska och kemiska principer på biologiska system leder till utveckling av nya biosensorer för diagnostisk screening och av nya modellsystem för bioaktiva livsmedelskomponenter. Forskningen ger också insikt i membranproteiners struktur och egenskaper, den skapar förståelse för hur man praktiskt kan utnyttja elektrisk transport i biomolekyler och celler och den avslöjar hur biologiska system fungerar på molekyl-/nanometernivå. Chalmersforskare utvecklar dessutom nya sensorer för medicinsk diagnostik och övervakning, baserade på mikrovågor. Denna utveckling möjliggörs av den senaste tidens utveckling inom antenndesign och av moderna algoritmer för signalbehandling.
Ytterligare ett viktigt forskningsområde relaterat till biovetenskap återfinns på institutionen för Teknikens ekonomi och organisation där man fokuserar på industriell ekonomi inom bioteknikföretag och entreprenörskap inom biotekniksektorn. Biovetenskaper väcker nyfikenhet och engagerar allmänheten på många olika sätt. Hur området kommuniceras, uppfattas, lärs och undervisas är viktiga frågor inom forskningsområdet utbildningsvetenskap.

1.2 Forskarutbildningens mål

Forskarskolan i biovetenskap erbjuder en utbildning fokuserad på biovetenskap som är öppen för forskarstuderande som tillhör en av de institutioner på Chalmers tekniska högskola som har godkända handledare och examinatorer i ämnet. Dessa är Kemi- och bioteknik, Teknisk fysik, Tillämpad mekanik, Signaler och system, Data- och informationsteknik, Matematiska vetenskaper och Mikroteknologi och nanovetenskap. Ett av målen med denna Chalmersgemensamma forskarskola är att den skall utgöra ett nav och representera en gemensam identitet för forskare och forskningsaktiviteter inom biovetenskap som för närvarande är utspridda över hela universitetet. Programmet ger dessutom studenter med en universitetsexamen inom någon av de biologiska vetenskaperna en möjlighet att forskarstudera vid Chalmers tekniska högskola.

Utbildningen leder till en licentiat- eller doktorsexamen i biovetenskap med en möjlighet att specificera en särskild inriktning i ett av de traditionella ämnena. Licentiatstudier syftar till att utrusta den forskarstuderande med den skicklighet som krävs för att vara en självständig deltagare i forsknings- och utvecklingsprojekt inom industrin, utbildningsväsendet eller annan samhällsverksamhet. En doktorsexamen syftar till att utrusta den forskarstuderande med förmågan att planera, utföra, kritiskt granska och presentera oberoende arbete inom forskning och utveckling inom industrin, utbildningsväsendet eller annan samhällsverksamhet.

2. Behörighet och antagning

För tillträde till forskarutbildningen i biovetenskap fordras civilingenjörsexamen, filosofie magisterexamen eller annan likvärdig utbildning med inriktning mot biovetenskap eller den särskilda inriktning som skall studeras under forskarstudierna (se lista över särskilda inriktningar under pkt 4 nedan). Studenter med likvärdiga utbildningar kan antas till forskarskolan efter särskild prövning. Den studerande skall ha sådan förmåga i övrigt som bedöms vara nödvändig för att kunna genomgå utbildningen. För ytterligare detaljer kring antagningskrav, se Chalmers allmänna anvisningar för forskarutbildning (”Arbetsordning för forskarutbildningen” Dnr C2005/93) och Chalmers studiehandbok (”Chalmers forskarutbildning – studiehandbok”).

3. Utbildningens upplägg

Varje student har en individuell studieplan. Forskarskolan omfattar ett antal komponenter om sammanlagt 240 högskolepoäng för en doktorsexamen eller 120 högskolepoäng för en licentiatexamen (60 högskolepoäng motsvarar ett års heltidsstudier vid svenska universitet och högskolor). Doktorsexamen är ekvivalent med 4 års heltidsstudier. Licentiatexamen motsvarar 2 års heltidsstudier. Forskarstuderande kan arbeta upp till 20 % av en heltid med antingen undervisning på grundutbildningsnivå, annan institutionstjänstgöring eller externa uppdrag. I dessa fall kan licentiatexamen ta upp till maximalt 2,5 år, medan en doktorsexamen kan ta upp till maximalt 5 år.

Forskarutbildningen består av följande komponenter:

• Forskningsarbete som ligger till grund för en vetenskaplig avhandling
• Obligatoriska och valfria kurser
• Deltagande vid vetenskapliga konferenser, seminarier och gästföreläsningar vid institutionen och inom forskarskolan
• Handledning under utbildningsprocessen och under utvecklingen av det aktuella vetenskapliga forskningsprojektet

Starkt rekommenderade moment i forskarutbildningen
Det rekommenderas starkt att de forskarstuderande skall ha skaffat sig kompetens inom följande två områden innan de erhåller en examen från forskarskolan i biovetenskap:

• Statistisk planering av biologiska experiment och analys av experimentella resultat
• Etiska frågeställningar inom biovetenskaplig forskning

Denna kunskap kan de tillgodogöra sig antingen genom formella kurser eller seminarier, genom att delta vid konferenser, under arbetet i forskarskolan eller via tidigare utbildningsprogram.

Det rekommenderas också starkt att de forskarstuderande skall tränas i fackmässiga färdigheter såsom engelsk rapportskrivning, presentationsteknik, projektledning, informationssökning mm. Kurser i sådana ämnen ges varje år vid Chalmers och kan återfinnas på Chalmers webbsidorna för forskarutbildning.

Dessutom rekommenderas starkt att de forskarstuderande deltar i Chalmers biovetenskapliga konferens för forskarstuderande. Målen för denna årliga konferens för forskarstuderande är att ge de studerande en möjlighet att bygga nätverk med andra forskarstuderande och med forskare inom biovetenskap på Chalmers, att få erfarenhet av att presentera forskningsresultat på engelska vid en konferens och att lära sig mer om pågående forskning inom biovetenskap på Chalmers. Förutom detta tar konferenserna upp arbetslivsrelaterade frågor och visar på möjliga arbetsmarknader för disputerade forskare inom biovetenskap inom både akademi och industri.

4. Särskilda inriktningar

Utbildningen kan leda till flera olika examina: filosofie doktor, teknologie doktor, filosofie licentiat och teknologie licentiat i biovetenskap, med möjlighet att välja en inriktning mot ”ett traditionellt ämnesområde”. Enligt svensk universitetstradition baseras valet mellan teknologie och filosofie examina på vilken grundutbildning man har: teknisk eller naturvetenskaplig.

Forskarskolan erbjuder examina inom följande vetenskapsområden:
Biovetenskap
Biovetenskap med inriktning mot data- och informationsteknik
Biovetenskap med inriktning mot fysik
Biovetenskap med inriktning mot fysikalisk kemi
Biovetenskap med inriktning mot kemisk reaktionsteknik
Biovetenskap med inriktning mot livsmedelsvetenskap
Biovetenskap med inriktning mot matematiska vetenskaper
Biovetenskap med inriktning mot materialvetenskap
Biovetenskap med inriktning mot medicinsk teknik
Biovetenskap med inriktning mot mekanik
Biovetenskap med inriktning mot mikroteknologi och nanovetenskap
Biovetenskap med inriktning mot molekylär bioteknik
Biovetenskap med inriktning mot polymerteknologi
Biovetenskap med inriktning mot teknisk ytkemi
Biovetenskap med inriktning mot utbildningsvetenskap

Valet av inriktning skall avspegla de kurser som ingår i examen samt det vetenskapsområde som behandlas i avhandlingen.

5. Kurser

En individuell studieplan skall innehålla kurser som är stark orienterade mot biovetenskap (biovetenskapliga kurser) likväl som kurser inriktade mot avhandlingens specifika ämnesområde (ämnesspecifika kurser). Kurser som ger yrkesmässiga färdigheter såsom akademisk skrivning, presentationsteknik, litteratursökning, o.s.v. rekommenderas också stark. Detta upplägg är nödvändigt för att ge forskarstudierna tillräcklig vetenskaplig bredd, samtidigt som kravet på vetenskapligt djup inom specialområdet tillgodoses.

För forskarutbildning inom biovetenskap med inriktning mot ett ”traditionellt ämnesområde” bör omkring hälften av den erforderliga kurspoängen tas inom biovetenskap medan den andra hälften ägnas åt ämnesspecifika och yrkesmässiga kurser.

För forskarutbildning inom biovetenskap utan specificerad inriktning bör merparten av kurspoängen tas i kurser inom biovetenskap.

5.1 Obligatoriska kurser

Obligatoriska kurser för forskarutbildningen omfattar 15 högskolepoäng och inkluderar:

Samtliga kurser krävs för licentiatexamen.
* obligatoriska för alla forskarstuderande vid Chalmers.

5.2 Valfria kurser

Se listan over biovetenskapliga kurser som ges av Chalmers Biocenter och de institutioner som är kopplade till Forskarskolan i biovetenskap på forskarskolans webbsidorna. En lista över ämnesspecifika kurser ges ut av var och en av institutionerna i början av varje läsår. Diverse yrkesmässiga kurser ges på Chalmers. De organiseras dels av institutionerna dels centralt av Avdelningen för omvärldsanalys och utveckling. Dessa kurser finns listade på hemsidorna för Chalmers forskarutbildning. Doktorandkurser som ges av andra universitet kan också inkluderas i en individuell studieplan. Forskarstuderande uppmuntras att läsa kurser som ges av andra fakulteter, speciellt de medicinska, odontologiska och naturvetenskapliga fakulteterna vid Göteborgs universitet och andra universitet.

Examinatorn bestämmer huruvida en kurs skall godkännas och räknas som en del av den individuella studieplanen. Examinatorn avgör också antal högskolepoäng som skall ges för kurser som ges vid andra institutioner och universitet i och utanför Sverige. Examinatorn har rätt att ge upp till 7,5 högskolepoäng för visst annat arbete såsom seminarier, konferenspresentationer, litteraturstudier, mm.

6. Uppsats och avhandling

6.1. Licentiatuppsats

I en licentiatuppsats skall utfört vetenskapligt arbete presenteras i form av en rapport. Denna kan utformas antingen som en monografi eller en sammanläggning av artiklar sammanfattade i en inledning. Kraven på oberoende enskilt arbete och vetenskaplig stringens skall vara liknande som för en doktorsavhandling, men de bör tillämpas i en något lägre grad. En licentiatavhandling presenteras vid ett offentligt seminarium i enlighet med de regler som stipuleras av Chalmers tekniska högskola. För ytterligare detaljer, se Chalmers allmänna anvisningar för forskarutbildning (”Arbetsordning för forskarutbildningen” Dnr C2005/93) och Chalmers studiehandbok (”Chalmers forskarutbildning – studiehandbok”).

6.2 Doktorsavhandling

I en doktorsavhandling skall utfört vetenskapligt arbete presenteras i form av en rapport. Denna kan utformas antingen som en monografi eller en sammanläggning av artiklar sammanfattade i en inledning. Avhandlingen skall skrivas på engelska. Avhandlingen skall vara av sådan kvalitet att den skall kunna publiceras i en internationell tidskrift av hög standard och med vetenskaplig granskning. Avhandlingen skall uppvisa en hög grad av oberoende enskilt arbete och vetenskaplig stringens. Avhandlingen skall försvaras vid en offentlig disputation i enlighet med Chalmers regler för forskarutbildningen. För ytterligare detaljer, se Chalmers allmänna anvisningar för forskarutbildning (”Arbetsordning för forskarutbildningen” Dnr C2005/93) och Chalmers studiehandbok (”Chalmers forskarutbildning – studiehandbok”).

7. Fordringar för examen

7.1. Licentiatexamen

En licentiatexamen omfattar 120 högskolepoäng. I examen ingår minst 30 och upp till 60 högskolepoäng kurser samt forskningsarbete omfattande minst 60 och vanligtvis 90 högskolepoäng. Studierna skall kulminera i en licentiatuppsats.

7.2. Doktorsexamen

En doktorsexamen omfattar 240 högskolepoäng. I examen ingår minst 60 och upp till 120 högskolepoäng kurser samt forskningsarbete omfattande minst 120 och vanligtvis 180 högskolepoäng. Studierna skall kulminera i en doktorsavhandling.

8. Handledning

Forskarstuderande har rätt till akademisk rådgivning och handledning från den institution vid vilken hon eller han studerar. Handledningen skall ges under en tid motsvarande fyra års heltidsstudier för en doktorsexamen och två års heltidsstudier för en licentiatexamen.

Institutionen där den forskarstuderande arbetar skall utse en handledare till den forskarstuderande. En examinator väljs bland de examinatorer som har godkänts för examensämnet biovetenskap av den aktuella institutionen och av Chalmers forskarskola i biovetenskap. Den forskarstuderande skall också ha en huvudhandledare som skall vara expert inom det för avhandlingen aktuella ämnesområdet, och minst en biträdande handledare vars expertis skall ha starkt fokus på biovetenskap i de fall detta kriterium inte uppfylls av huvudhandledaren. Examinator och huvudhandledare kan vara en och samma person.

Då den forskarstuderande antagits till forskarskolan skall hon eller han tillsammans med huvudhandledaren, examinatorn och forskarskolans studierektor utforma en individuell studieplan samt en tidsplan för den forskarstuderandes utbildning.

Den forskarstuderandes framsteg och utveckling skall kontrolleras vid uppföljningsmöten med huvudhandledaren, biträdande handledare, examinator och forskarskolans studierektor. Vid uppföljningsmötena, som skall äga rum minst en gång om året, diskuteras den forskarstuderandes utveckling mot examen. Efter varje möte uppdateras den individuella studieplanen och tidsplanen. Den undertecknas därefter av den forskarstuderande och huvudhandledaren och kopior skickas ut till
den forskarstuderande, huvudhandledaren, biträdande handledare, examinator och studierektorn för forskarskolan. För ytterligare detaljer, se Chalmers allmänna anvisningar för forskarutbildning (”Arbetsordning för forskarutbildningen” Dnr C2005/93) och Chalmers studiehandbok (”Chalmers forskarutbildning – studiehandbok”).

9. Kunskapsprov

Tentamen på kursdelen kan vara skriftlig, muntlig, i form av projektarbete eller liknande. Endast betygen ''godkänd'' och ''icke godkänd'' finns. En licentiatuppsats granskas av examinatorn, medan en doktorsavhandling granskas av den betygsnämnd som tillsätts speciellt för varje disputation. Endast betygen ''godkänd'' och ''icke godkänd'' ges. För ytterligare detaljer, se Chalmers allmänna anvisningar för forskarutbildning (”Arbetsordning för forskarutbildningen” Dnr C2005/93) och Chalmers studiehandbok (”Chalmers forskarutbildning – studiehandbok”).

10. Ytterligare anvisningar

All information kring forskarutbildning på Chalmers återfinns i Chalmers allmänna anvisningar för forskarutbildning (”Arbetsordning för forskarutbildningen” Dnr C2005/93) och Chalmers studiehandbok (”Chalmers forskarutbildning – studiehandbok”).

10.1 Antagning

Antagning av den forskarstuderande sker vid den institution vid vilken studierna skall bedrivas, efter avstämning med studierektorn för forskarskolan i biovetenskap och viceprefekten vid den aktuella institutionen.

10.2 Organisation av Forskarskolan i biovetenskap

Det formella värdskapet för Forskarskolan i biovetenskap ligger hos Chalmers Biocenter.

Forskarskolan har en rådgivande grupp som förutom studierektorn (ordförande) består av representanter (minst en) från varje institution som ger forskarexamina i ämnet biovetenskap.

Studierektorn för Forskarskolan i biovetenskap är ansvarig för:

• Att gå igenom och följa upp de forskarstuderandes individuella studieplaner minst en gång om året per student
• Att koordinera de gemensamma obligatoriska kurserna i biovetenskap och kontrollera deras kvalitet
• Att de forskarstuderande får information om vilka relevanta kurser som ges
• Att de forskarstuderande får hjälp med att planera sina studier och handledning genom forskarstudierna

Forskarskolans studierektor rapporterar direkt till föreståndaren för Chalmers Biocenter.

Forskarskolans studierektor representerar forskarskolan i Chalmers Forskarutbildningsnämden.