Forskarskolan finns vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation.
Viceprefekt med ansvar för forskarutbildningen: Susanne Ollila
Studierektor: Violeta Roso
Administratör: Satenik Atanesyan
Mer om forskarutbildningen vid Teknikens ekonomi och organisation
Studieplan
(fastställd av prorektor den 17 maj 2005, diarienummer C2005/604)
(reviderad den 29 juli 2009)
(reviderad den 1 september 2012)
(reviderad den 2 april 2014)
(reviderad den 10 mars 2016)
1. Ämnesbeskrivning och mål för utbildningen
Ämnet Teknikens ekonomi och organisation omfattar ekonomiska,
organisatoriska och sociala aspekter på teknik och teknikanvändning.
Såväl samhällsvetenskapliga, tekniska, naturvetenskapliga som
matematiska kunskapsområden finns med i den vetenskapliga basen. Området
spänner från teorier om teknikens roll för samhällsutvecklingen och
industriell förnyelse baserad på tekniska innovationer till management
av teknikbaserad verksamhet i näringsliv och offentlig sektor.
Forskarutbildningen vid institutionen ska utveckla kunskaper och
färdigheter i hur man vetenskapligt formulerar och löser problem samt
redovisar resultat. Målet är att på en internationellt konkurrenskraftig
nivå utbilda licentiater och doktorer med goda kunskaper inom ett brett
tillämpningsområde, skolade i vetenskaplig forskningsmetodik och med en
hög specialistkompetens inom området för det egna forskningsarbetet.
Forskarutbildningen ska
- utveckla individens kreativitet och kritiska tänkande samt
förmågan att identifiera, formulera, behandla, lösa och presentera
vetenskapliga problem
- tillmötesgå individens behov av vetenskaplig fördjupning och kritiskt kunskapssökande
- förbereda för ledande befattningar avseende forskning, utveckling
och utbildningsverksamhet inom näringslivet, högskolan eller samhället i
övrigt.
Under utbildningen får doktoranderna därför utveckla förmågan att
- planera och leda forsknings- och utvecklingsarbete
- diskutera vetenskapliga problem med forskarkollegor inom och utom landet
- muntligt och skriftligt sprida kännedom om det egna
forskningsområdet, dess resultat och möjligheter till kollegor såväl som
till allmänheten
- även utanför det egna specialområdet i litteraturen finna vetenskapliga resultat som är relevanta för en given problemställning
- samverka tvärvetenskapligt
2. Behörighetsvillkor
Behörig att antas till forskarutbildning är den som avlagt examen
inom relevant civilingenjörsprogram. Sökande som på annat sätt har
förvärvat likvärdig utbildning omfattande 240 högskolepoäng kan efter
särskild prövning förklaras behörig. Den individuella prövningen kan
resultera i krav på kompletterande utbildning innan studierna får
påbörjas.
3. Studiernas uppläggning och längd
För doktorsexamen krävs 240 högskolepoäng efter avlagd
civilingenjörs- eller mastersexamen. Utbildningen är uppdelad på en
kursdel och ett avhandlingsarbete. Kursdelens omfattning skall motsvara
minst 75 högskolepoäng och avhandlingsarbetet har en omfattning som
motsvarar minst 150 högskolepoäng. De studerande förväntas därutöver
delta aktivt i seminarieverksamhet under hela studietiden.
Senast ett år från antagning skall ett planeringsseminarium hållas
med minst två opponenter. Den ena är senioropponent (med doktorsexamen)
och den andra är junioropponent (doktorand). Bägge kan komma från
institutionen.
För licentiatexamen krävs 120 högskolepoäng efter avlagd
civilingenjörs- eller masterexamen. För doktorander antagna före
2013-01-01 utgör kursdelen 60 högskolepoäng, inklusive de obligatoriska
kurserna, och en licentiatuppsats 60 högskolepoäng. För doktorander
antagna fr.o.m. 2013-01-01 utgör kursdelen 50 högskolepoäng, inklusive
de obligatoriska kurserna, och en licentiatuppsats 70 högskolepoäng. Den
som inte avlägger licentiatexamen ska redovisa sitt arbete vid ett
licentiatnivåseminarium vid motsvarande tidpunkt. För att få hålla
licentiatseminarium eller licentiatnivåseminarium skall alla kurspoäng
(50 alternativt 60) vara inrapporterade i Ladok senast en månad innan
datumet för seminariet. För att uppnå licentiatnivå ställs samma
kurskrav som för licentiatexamen.
Arbetet med det självständiga vetenskapliga arbetet bedrivs normalt
parallellt med studier av kurser enligt en av huvudhandledaren i samråd
med den studerande utarbetad plan. Avhandlingsarbetets inriktning skall
anges vid antagningen och preciseras senast ett år efter antagning till
forskarutbildningen.
Doktorsexamen innebär normalt fyra års heltidsstudier efter
civilingenjörs- eller masterexamen. Motsvarande för
licentiatexamen/uppnådd licentiatnivå är två år.
Internationella kontakter och internationell samverkan är angelägna
och institutionen stimulerar till internationellt konferensdeltagande,
studiebesök och längre vistelser vid välrenommerade utländska
universitet eller forskningsinstitut.
4. Kurser i forskarutbildningen
En plan över vilka kurser som ska ingå i forskarutbildningen görs
upp av huvudhandledaren och den studerande. Till de obligatoriska
kurserna hör kurser gemensamma för alla forskarstuderande vid Chalmers.
Introduktionsdag för doktorander (0 högskolepoäng) och kurs i pedagogik
(3 högskolepoäng) och etik (3 högskolepoäng) är obligatoriska för
doktorander som antagits mellan 2005-01-01 och 2012-08-31.
Introduktionsdagen och båda kurserna är krav för licentiatexamen och för
att uppnå licentiatnivå. Doktorander antagna fr.o.m. 2012-09-01 ska
istället tillgodogöra sig 15 högskolepoäng inom området Generic and
Transferable Skills under doktorandtiden. 9 högskolepoäng ska erhållas
före Licentiatexamen. Före disputation ska ytterligare 6 högskolepoäng
erhållas. Utöver kurspaketet Generic and Transferable Skills ska
doktoranden också delta i en introduktionsdag för doktorander (senast
före licentiatexamen), genomföra en muntlig populärvetenskaplig
presentation före disputation samt skriva en populärvetenskaplig
presentation på baksidan av sin doktorsavhandling.
Därutöver finns för denna forskarskola tre obligatoriska kurser.
Även dessa är krav för licentiatexamen och för att uppnå licentiatnivå.
Researching Technology Management and Economics, 7,5
högskolepoäng (Eller kursen Teori och Metod 7,5 högskolepoäng, som gavs
före 2011.)
Kvantitativa metoder, 7,5 högskolepoäng
Kvalitativa metoder, 7,5 högskolepoäng
Övriga kurser väljs från ett utbud som beskrivs på institutionens
hemsida för forskarutbildning. Kurser på masternivån som inte ingår i
den forskarstuderandes grundexamen samt kurser från andra institutioner
och högskolor kan väljas efter samråd med huvudhandledaren. Det finns
möjlighet att i forskarutbildningen tillgodoräkna kurser från
grundutbildningen motsvarande högst 30 högskolepoäng. Detta gäller för
forskarstuderande som antas med minst 270 hp från sin grundutbildning.
Forskarstuderande som antas med 240 hp grundexamen får inte
tillgodoräkna sig några högskolepoäng från grundutbildningen, och mellan
240- och 270-hpnivån sker en gradvis ökning av vad som får
tillgodoräknas.
5. Avhandlingsarbetet
Det egna forskningsarbetet ska ges en sådan uppläggning att det
leder till internationellt publicerbara vetenskapliga resultat. Såväl
licentiatuppsats som doktorsavhandling bör vara skriven på engelska.
Doktorsavhandling kan vara antingen en sammanläggningsavhandling
eller en monografi. I en sammanläggningsavhandling skall delarbetena
bedömas som publiceringsbara i etablerade vetenskapliga tidskrifter, och
de flesta delarbetena bör vara antagna till publicering i etablerade
internationella vetenskapliga tidskrifter.
Avhandlingen skall försvaras vid en offentlig disputation med
särskilt utsedd opponent och bedöms av betygsnämnd med betygen Godkänd
eller Icke godkänd. Vid betygssättningen tas hänsyn till såväl innehåll
som försvaret av avhandlingen.
6. Organisation av forskarutbildningen
Varje studerande har från start en huvudhandledare.
Huvudhandledaren måste vara minst docent. Examinator måste vara
professor. I samband med precisering av forskningsarbetet, senast i
anslutning till RP-seminariet, utser viceprefekt för forskarutbildningen
två biträdande handledare som tillsammans med huvudhandledaren utgör en
handledargrupp. Någon av de biträdande handledarna kan med fördel
hämtas utanför Chalmers.
Den som antagits till forskarutbildning har rätt till handledning:
heltidsstuderande under fyra år för doktorsexamen, under två år för
licentiatexamen; deltidsstuderande i samma omfattning fördelat på
motsvarande längre tidsperiod.
Den studerande skall löpande redovisa sin forskning vid seminarier.
Under avhandlingsarbetets gång skall den studerande ha kontinuerlig
kontakt med sin huvudhandledare och vid återkommande tillfällen
sammanträda med hela handledargruppen. Innan avhandlingen färdigställs
skall arbetet presenteras och försvaras vid ett slutseminarium.
7. Examensbeteckning
Forskarstudier vid institutionen leder till doktors- eller
licentiatexamen i Teknikens ekonomi och organisation. I vissa fall kan,
för studerande med annan bakgrund än studier vid teknisk högskola, annan
examensbenämning än teknologie lic/dr förekomma. Sådana ärenden prövas
enligt institutionen arbetsordning för forskarutbildningen. Normalt är
den alternativa examensbenämningen filosofie lic/dr.
Denna studieplan för forskarutbildningen inom Tekinkens Ekonomi och
Organisation gäller forskarstuderande som antagits efter 1 januari
2005. Forskarstuderande som antagits till forskarutbildning i
forskarutbildningsämne vid sektionen/institutionen för Teknikens ekonomi
och organisation före detta datum kan efter godkännande av examinator
och huvudhandledare välja att examineras i sina respektive ämnesområden.