Sjöfart och marin teknik

Forskarskolan leds av Ida-Maja Hassellöv.

Studieplan

Fastställd av prorektor 2005-10-24, diarienummer C 2005-1199. 

Senast reviderad 2021-06-21, diarienummer M2 2021-0146. 

Denna studieplan gäller för doktorander antagna från och med 2021-08-01.

För äldre studieplaner kontakta institutionens pro/viceprefekt för forskarutbildning.

Övergångsbestämmelser: 

En doktorand som antagits till en äldre studieplan kan avlägga examen enligt denna under förutsättning att aktuell Arbetsordning för forskarutbildning och aktuell lokal examensordning för examina på forskarnivå följs. 

Doktorander antagna till äldre studieplan i forskarskola Sjöfart och marin teknik kan dock byta till gällande allmän studieplan genom anmälan till pro/vice-prefekt. Byte ska dokumenteras i den individuella studieplanen. 

Forskarskolan regleras av arbetsordningen och examensordningen och beskrivs i den allmänna studieplanen. Om det skulle föreligga konflikt mellan dokumenten så är arbetsordningen och examensordningen styrande. För den senaste versionen av samtliga styrdokument som hänvisas till i denna allmänna studieplan, se Chalmers intranät. 

Vid institutionen för Mekanik och maritima vetenskaper finns samlat de vetenskapsområden vid Chalmers som rör sjöfarts-, skepps- och marintekniska tillämpningar på, vid och under vattnet. Sjöfarten utgör ryggraden i det globala transportsystemet och det Internationella sjöfartsorganet (International Maritime Organization, IMO) uppskattar att ca 90% av världshandeln transporteras till sjöss. I jämförelse med andra transportslag har sjöfarten historiskt sett betraktats som ett transportslag med låg klimat- och miljöpåverkan. Idag vet vi att sjöfarten har betydande påverkan på luft- och havsmiljö, samt står för nästan tre procent av de globala koldioxidutsläppen. I linje med Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen, särskilt mål 9 – Hållbar industri, innovationer och infrastruktur, mål 14 – Hav och marina resurser och mål 13 – Bekämpa klimatförändringarna, krävs nu krafttag för omställning till hållbar utveckling av sjöfarten. Den tekniska utvecklingen har inneburit en ökad digitalisering som kommer att medföra allt större förändringar inom branschen. Detta innebär förändrade arbetssätt och krav på de operatörer som ansvarar för fartygets drift och underhåll. 

Inom Forskarskolan Sjöfart och marin teknik bedrivs forskning för energieffektivare och säkrare fartyg, såväl med fokus på fartygskonstruktion som navigationssystem, och interaktionen människa-teknik ombord. Energi- och miljösystemanalys av framtidens energibärare, liksom utvärdering av fartygs utsläpp till luft och vatten, inklusive påverkan på havsmiljön, är också centralt. Vidare är forskningen ofta nära kopplad till policyfrågor och utveckling av nya regelverk. Utöver sjöfart, omfattar forskarutbildningsämnet även marintekniska tillämpningar inom offshore-installationer, såsom havsbaserad vind- och vågkraft, samt akvakultur, vilka är viktiga för det globala hållbarhetsmålet 7 – Hållbar energi för alla.

Forskarutbildningen Sjöfart och marin teknik har fyra inriktningar: Marin teknik, Sjöfartsteknik, Maritim miljövetenskap och Energi- och miljösystemanalys. Doktoranden väljer en av de fyra inriktningarna. I licentiat- eller doktorsexamen kan inriktningen anges om doktoranden så önskar. 

Marin teknik

Inriktningen kan specialiseras bland annat mot konstruktionsteknik eller hydrodynamik. Inom konstruktionstekniken behandlas projekteringsmetodik för konstruktion av marina installationer, marina strukturers struktur- och hållfasthetsegenskaper, utmattningsanalys, lättviktskonstruktion samt riskanalys. Inom hydrodynamiken behandlas hydrodynamiska egenskaper och utformning av marina installationer eller farkoster med avseende på bland annat motstånd, propulsion, manöver- och sjöegenskaper eller våglaster och -rörelser. Utveckling av simuleringsmetoder sker inom båda områdena. Inriktningen inkluderar även forskning inom energieffektivisering där systemteknik, marin konstruktionsteknik, aerodynamik samt hydrodynamik förenas i holistiska systemmodeller. 

Sjöfartsteknik 

Inriktningen omfattar hantering av fartyget och shipping management. I dessa områden ingår Human Factors samt MTO-frågor (Människa-teknik-organisation), arbetsmiljö, maritim informatik och nautik. Vidare studeras operation av fartyget, befraktning, lasthantering och organisationsfrågor som exempelvis ledarskap, bemanning och utbildning. Inom dessa områden utförs studier, utvärderingar och mätningar, samt utvecklas riktlinjer eller konkreta förslag till berörda organisationer. 

Maritim miljövetenskap 

Inriktningen Behandlar sjöfartens miljöpåverkan i form av utsläpp till luft och vatten. Vidare studeras reningsteknik och andra lösningar för att minska miljöpåverkan. Forskningen innefattar även utveckling och tillämpning av metodik för utvärdering av miljöpåverkan och resursförbrukning ur ett systemperspektiv.

Energi- och miljösystemanalys

Inriktningen utvärderar rollen av olika energibärare i energisystemet utifrån energisystemmodellering och miljösystemanalys. Fokus ligger på transportsektorn, men övriga delar av energisystemet inkluderas också med fokus på hur dessa påverkar förutsättningarna för olika framtida energibärare i transportsektorn. 

Nationella mål för generella examina på forskarnivå (licentiatexamen och doktorsexamen) och lokala krav för forskarutbildning framgår av Lokal examensordning för Chalmers tekniska högskola AB – för examina på forskarnivå. 

Behörig att antas till forskarutbildning i Sjöfart och marin teknik är den som avlagt en examen på avancerad nivå med en inriktning som har tillräcklig anknytning till forskarutbildningsämnet. För personer med utländsk behörighet gäller motsvarande krav. Examinator ska i samråd med huvudhandledaren göra en bedömning att den sökande har sådan förmåga som behövs för att klara forskarutbildningen. Övriga villkor för grundläggande behörighet framgår av Chalmers arbetsordning för forskarutbildning. För inriktningen Marin teknik krävs en teknisk utbildning inom något av områdena maskinteknik, farkostteknik, väg- och vattenbyggnad, samhällsbyggnadsteknik, teknisk fysik eller motsvarande. Inriktningarna Sjöfartsteknik, Maritim miljövetenskap och Energi- och miljösystemanalys är mycket breda och förkunskapskraven bestäms av aktuellt projekt. Inom Maritim miljövetenskap och Energi- och miljösystemanalys innebär detta oftast en teknisk eller naturvetenskaplig utbildning. Sjöfartsteknik är en lämplig inriktning för sökande med sjöbefälsbakgrund. 

Föreskrifter om antagning framgår av Chalmers arbetsordning för forskarutbildning. 

Doktorsutbildningen omfattar 240 högskolepoäng (hp) och licentiatutbildningen minst 120 högskolepoäng; ett års heltidsstudier omfattar 60 högskolepoäng. 

För licentiatutbildning fördelas högskolepoängen mellan kurser och uppsatsarbete på följande sätt: kurser minst 45 hp och licentiatuppsats minst 75 hp.

För doktorsutbildning fördelas högskolepoängen mellan kurser och avhandlingsarbete på följande sätt: kurser minst 60 hp och avhandling minst 180 hp.

Kurser inom forskarskolan omfattar dels kurser som är gemensamma för Chalmers forskarutbildning och dels kurser som är specifika för ämnet. 

Kurser gemensamma för Chalmers forskarutbildning 

De kursfordringar som gäller för forskarutbildningen specificeras i Lokal examensordning för Chalmers tekniska högskola AB – för examina på forskarnivå. 

Kurser inom forskarskolan Sjöfart och marin teknik 

Doktoranden kan i samråd med handledare och examinator välja lämpliga ämnesspecifika kurser vid Chalmers. Det finns även nationella och internationella kurser av värde för forskarutbildningen. Vid behov kan även kortare riktade kurser skapas i form av litteraturkurser med handledning och examination i form av kort uppsats samt seminarier för diskussion.

För att främja internationalisering av forskningen kan en doktorand få 1,5 hp för forskningsvistelse utomlands med minst fyra veckors varaktighet och ytterligare 1,5 hp om besöket resulterar i en gemensam ”peer-reviewed” publikation (konferens eller tidskrift). För den internationella forskningsvistelsen skall doktoranden ansöka om finansiering från relevanta källor. Poängen kan räknas som GTS-poäng. 

En licentiatuppsats ska skrivas på engelska. Den kan i undantagsfall skrivas på svenska, och ska då innehålla en sammanfattning på engelska. 

Uppsatsens syfte är att redovisa de relevanta vetenskapliga resultat som uppnåtts under uppsatsarbetet samt att beskriva dessa på ett sätt som är tillgängligt även utanför den vetenskapligt allra närmaste kretsen av forskare. En licentiatuppsats kan antingen vara en sammanläggnings¬uppsats eller en monografi. Om uppsatsen är en sammanläggningsuppsats ska den inledas med en introduktion, s k ‘kappa’, som följs av de ingående vetenskapliga artiklarna. Kappans syfte är att sätta studierna i sitt sammanhang, samt att presentera relevanta resultat som av olika skäl inte beskrivs i artiklarna. 

Övriga föreskrifter angående licentiatuppsatsen framgår av Chalmers arbetsordning för forskarutbildning. 

Avhandling 

En avhandling ska skrivas på engelska. Den kan i undantagsfall skrivas på svenska, och ska då innehålla en sammanfattning på engelska. 

Avhandlingens syfte är att redovisa de relevanta vetenskapliga resultat som uppnåtts under avhandlingsarbetet samt att beskriva dessa på ett sätt som är tillgängligt även utanför den vetenskapligt allra närmaste kretsen av forskare. En avhandling kan vara antingen en sammanläggningsavhandling eller en monografi. Om avhandlingen är en sammanläggningsavhandling ska den inledas med en introduktion, så kallad ‘kappa’, som följs av de ingående vetenskapliga artiklarna. Kappans syfte är att sätta studierna i sitt sammanhang, samt att presentera relevanta resultat som av olika skäl inte beskrivs i artiklarna. 

Övriga föreskrifter angående avhandlingen framgår av Chalmers arbetsordning för forskarutbildning. 

Handledning 

Av Chalmers arbetsordning för forskarutbildning framgår att för varje doktorand ska det utses minst två handledare. En av dem ska utses till huvudhandledare. Doktoranden har rätt till handledning under utbildningen så länge inte prefekt beslutar något annat. Övriga föreskrifter angående handledning framgår av Chalmers arbetsordning för forskarutbildning. 

5. Examination 

Efter fullgjord forskarutbildning erhålls doktorsexamen. Licentiatexamen kan vara ett delmål till doktorsexamen. I de fall licentiatexamen inte avläggs ska ett mittseminarium hållas för att markera licentiatnivå. 

Examination, licentiatexamen 

För licentiatexamen fordras att den forskarstuderande fått betyget godkänd på licentiatuppsatsen och dess presentation samt blivit godkänd på de övriga fordringar som ingår i utbildningen. 

Examination, doktorsexamen

För doktorsexamen fordras att den forskarstuderande fått en vetenskaplig avhandling och dess försvar godkänt samt blivit godkänd på de övriga fordringar som ingår i utbildningen. 

Övriga föreskrifter angående examination framgår av:

• Chalmers arbetsordning för forskarutbildning
• Lokal examensordning för Chalmers tekniska högskola AB – för examina på forskarnivå

6. Examensbenämning

Examen benämns Teknologie licentiatexamen i Sjöfart och marin teknik alternativt Filosofie licentiatexamen i Sjöfart och marin teknik respektive Teknologie doktorsexamen i Sjöfart och marin teknik alternativt Filosofie doktorsexamen i Sjöfart och marin teknik. 

Examens engelska översättning är Degree of Licentiate of Engineering in Shipping and Marine Technology alternativt Degree of Licentiate of Philosophy in Shipping and Marine Technology respektive Degree of Doctor of Philosophy in Shipping and Marine Technology. 

Förled svarar mot namnet på den fakultet inom vilken grundexamen avlagts. Förledet beslutas på institution av prefekt i samband med antagning och används vid examen. 

Avsteg från beslutat förled ska styrkas av institutionen i en individuell dispens. I vissa enskilda fall kan annat förled än det som motsvarar den fakultet där grundexamen avlagts användas