Radio- och rymdvetenskap

Studierektor: Donal Murtagh

 

(fastställd av prorektor 20 december 2005. Dnr C2005/1363)

(reviderad 13 februari 2008)

(reviderad 2 december 2014)

Ämnet Radio- och rymdvetenskap omfattar ett brett ämnesområde som täcker in både processer och mätningar såväl i som från rymden. Forskarutbildningen har till syfte att ge den studerande grundläggande kunskaper inom någon av de tre inriktningarna; astronomi, miljövetenskap samt elektroteknik (Astronomy, Environmental Sciences and Electrical Engineering), fördjupade insikter inom någon eller några delar av ämnet, samt färdigheter i forskningsmetodik. Utbildningen till licentiat syftar till att den studerande självständigt skall kunna delta i forsknings- och utvecklingsarbete. Målet för utbildningen till doktor är att ge förmåga att kritiskt och självständigt planlägga, leda, slutföra och presentera forsknings- och utvecklingsarbete. Se också Forskarutbildningen vid Chalmers.

Behörig att antas till forskarutbildning i radio- och rymdvetenskap är den som har 160 p i Teknisk Fysik, Elektroteknik, Datorteknik eller Kemiteknik eller förvärvat motsvarande kunskaper på annat vis. Studerande med grundexamen från matematisk-naturvetenskaplig fakultet eller motsvarande kan antas till forskarutbildning vid Chalmers. Se även Förkunskapskrav i Studiehandbok för forskarutbildning.

Doktorsutbildningen omfattar 160 poäng varav licentiatutbildningen 80 poäng; ett års heltidsstudier beräknas ge 40 poäng.

 

Forskarutbildningen består av

Undervisningen i forskarutbildningen består av handledning, föreläsningar och seminarier. Den studerande skall delta i den vetenskapliga aktiviteten genom att närvara vid seminarier och gästföreläsningar, även om dessa inte har direkt anknytning till någon del av studiekursen.

 

I forskarskolan finns följande inriktningar:

För licentiatexamen krävs minst 30hp kurser, varav de Chalmersgemensamma kurserna inom området Generic and Transferable skills (se nedan). För doktorsexamen krävs minst 60 hp kurser inklusive GTS-kurserna. Examinator fastställer de valfria kurserna i samråd med den forskarstuderande och handledarna.

 

Generic and Transferable Skills (GTS) är ett samlingsnamn på utvecklings-aktiviteter/kurser som inte har direkt koppling till forskningsämnet och som syftar till att ge Chalmers doktorander professionell och personlig utveckling. 15 högskolepoäng skall sammanlagt erhållas inom området innan disputation. Chalmers erbjuder ett centralt utbud av aktiviteter/kurser inom området.

 

Inom GTS ska 9 högskolepoäng erhållas före licentiatexamen. Före disputation ska ytterligare 6 högskolepoäng erhållas. Bland de poänggivande kurser som ska tas före licentiatexamen är de centralt erbjudna kurserna ”Teaching, Learning & Evaluation”, ”Research Ethics & Sustainable Development” och ”Karriärplanering – Personligt Ledarskap” obligatoriska medan 1,5 högskolepoäng är valbara (från GTS utbud av aktiviteter/kurser). Efterföljande 6 högskolepoäng är också valbara och väljs efter doktorandens behov.

Valbara poänggivande aktiviteter inom GTS behöver inte alltid hämtas från det Chalmerscentrala utbudet. Aktiviteter kan, på förslag av examinator eller huvudhandledare, efter godkännande från proprefekt och i samråd med forskarskolans studierektor, hämtas från annat håll, t ex från aktiviteter på institutionsnivå.

 

Utöver kurspaketet GTS ska doktoranden också delta i en introduktionsdag för doktorander (senast före licentiatexamen), genomföra en muntlig populärvetenskaplig presentation före disputation samt skriva en populärvetenskaplig presentation på baksidan av sin doktorsavhandling.

 

Obligatoriet på 15 högskolepoäng för GTS gäller för doktorander antagna vid Chalmers tekniska högskola fr.o.m. 2012-09-01.

För licentiatexamen fordras att den studerande författar ett självständigt arbete, som redovisas i form av en licentiatavhandling och presenteras vid ett seminarium. Vid seminariet skall en diskussionsledare medverka och under ca 30 minuter ställa frågor och diskutera arbetet med studenten i form av en ”mini-disputation”. Uppsatsen bedöms med betygen Godkänd eller Icke godkänd. Ytterligare information om licentiatexamen finns i Studiehandbok för forskarstuderande.

För doktorsexamen fordras att den studerande författar och vid offentlig disputation försvarar en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling). Avhandlingen skall normalt vara i form av en sammanläggningsavhandling där delar av arbetet har publicerat i internationella vetenskapliga tidskrifter, men kan även vara i form av en monografi. Den bedöms med betyget Godkänd eller Icke godkänd. Vid betygssättningen tas hänsyn såväl till innehållet i som till försvaret av avhandlingen. Proceduren för doktorsexamen finns beskriven i Studiehandbok för forskarstuderande.

Fordringarna för licentiatexamen omfattar totalt 80 poäng, varav minst 20 poäng i forskarutbildningskurser och 60 poäng i licentiatuppsatsen.

Fordringarna för doktorsexamen omfattar totalt 160 poäng, varav 40 poäng i forskarutbildningskurser och 120 poäng i avhandlingen.

Den som antagits till forskarutbildning har rätt till handledning: heltidsstuderande under fyra år för doktorsexamen, under två år för licentiatexamen; deltidsstuderande i samma omfattning fördelat på motsvarande längre tidsperiod. Proprefekten utser en examinator, som tillsammans med handledaren bestämmer den individuella studiekursen. Examinator fastställer betyg på tentamina. Handledaren och examinatorn kan vara samma person. Examinatorn, handledaren och den studerande utarbetar gemensamt vid studiernas början en individuell studieplan för den studerandes utbildningsgång. Varje studerande har en uppföljningsgrupp, som förutom handledaren innehåller ytterligare minst två personer, vanligen inom avhandlingsämnet. Denna grupp träffar doktoranden minst en gång per år för att diskutera det pågående arbetet. Efter varje uppföljningsmöte inlämnas en individuell forskarstudieplan undertecknad av den studerande och handledaren till institutionens forskarstudierektor. Se även ytterligare information om handledning i Studiehandbok för forskarstuderande.

På de olika kursavsnitten anordnas tentamina som kan vara skriftliga och/eller muntliga. Tentamina och prov bedöms med betyget Godkänd eller Icke godkänd. Betyg för licentiatuppsats bestäms av examinator. Betyg för doktorsavhandling bestäms av en betygsnämnd, som utses särskilt inför varje disputation. Tre månader före den planerade tidpunkten för disputationen måste en skiss av doktorsavhandlingen ges till proprefekten och till handledargruppen. Se även:

Vid heltidsstudier beräknas doktorsexamen normalt omfatta fyra år och licentiatexamen två år. Den studerande skall regelbundet redovisa sina studieresultat och planer. Se vidare Studiehandbok för forskarstuderande samt Arbetsordning och policydokument.