Kommunikation och lärande inom STEM

Fastställd av vicerektor 2019-10-14, diarienummer C 2019–1728.
För den senaste versionen av samtliga styrdokument som hänvisas till i denna allmänna studieplan, se Chalmers intranät.

1. Ämnesbeskrivning

Beskrivning av forskarutbildningsämnet

Forskarskolan Kommunikation och lärande inom STEM (Science, Technology, Engineering & Mathematics) syftar till att fördjupa förståelsen för lärandeprocesser, interaktion och kommunikation inom såväl högre utbildning som kunskaps- och informationssamhället i vidare bemärkelse, specifikt med avseende på ingenjörsvetenskap och naturvetenskap.

 Kunskaps- och informationssamhället ger upphov till en nära relation mellan kommunikation och lärande, i synnerhet inom STEM. En sådan relation uppmärksammas, till exempel, av följande paradigmskiften på global nivå:
  • Den snabba och omfattande omställningen till digitalisering som i högsta grad påverkar informationsbeteende, kommunikation, kunskapsskapande och disseminering av kunskap inom praktiskt taget alla samhällsområden. Därför behöver vi utveckla förmågan att tillgå, skapa, integrera, utvärdera och kommunicera teknologi.
  • Internationaliseringen och globaliseringen inom akademin såväl som arbetsmarknaden – med åtföljande krav på effektiv och medveten akademisk och professionell kommunikation, och förväntningar på flerspråkskompetens och förmåga till interkulturell kommunikation. 
 
Kunskapen om förutsättningarna för och effekterna av dessa pågående samhällsskiften är fortfarande begränsad vilket öppnar upp för forskning som kan bidra till att öka den kollektiva förståelsen om de processer som är del av dessa skiften. Forskarskolan Kommunikation och lärande inom STEM adresserar forskningsbehovet genom att fokusera på kommunikation, språk och lärande som nödvändiga komponenter för att främja och hantera digitalisering, teknologisk förståelse och internationalisering. Även om forskarskolans huvudsakliga fokus är kommunikation, språk och lärande inom högre utbildning existerar inte högre utbildning som ett slutet system. Forskarskolan inkluderar därför också perspektiv som omfattar de många (icke-akademiska) organisatoriska kontexter där kommunikation, språk och lärandeprocesser utgör förutsättningar för verksamheten.

Beskrivning av inriktningar

Forskarskolan erbjuder två inriktningar med ett särskilt fokus antingen på lärande kopplat till kommunikation och språk, eller lärande i en ingenjörsvetenskaplig kontext. Båda inriktningarna har sin grund i praktiknära och tillämpad forskning. Båda inriktningarna erbjuder samverkan med andra forskarutbildningsämnen inom Chalmers tvärdoktorandprogram (forskarstuderande som kombinerar forskning inom ett teknikämne med forskning om lärande och/eller kommunikation).

Kommunikation och språk
Inriktningen betonar forskning som kopplar kommunikation och språk till lärande – i ett akademiskt perspektiv, i ett disciplinspecifikt perspektiv och i relation till det livslånga lärandet. Med utgångspunkt ifrån teorier och metoder inom, t ex, tillämpad språkvetenskap, skrivforskning, genrestudier, utbildningspsykologi och kognitionsforskning främjar den här inriktningen forskning om kommunikation i högre utbildning, språkanvändning och språkutveckling i vetenskapliga och tekniska kontexter, eller pedagogik för lärande och undervisning i akademisk och vetenskaplig kommunikation i ljuset av internationaliseringen och globaliseringen av akademi och industri. Forskarutbildningens fokus inom denna inriktning kan, t ex, omfatta modellering och/eller utvärdering av kommunikationens/språkets roll för utveckling av ämneskunskap inom STEM, till exempel studier inom området ”Integrating Content and Language in Higher Education” (ICLHE), utvecklingen av disciplinspecifikt skrivande och skrivande avsett för publicering, och/eller utvecklingen av medvetenhet om skriftliga, muntliga, analoga och digitala genrer och hur dessa kan bidra till såväl formativ som summativ bedömning i lärandeprocesser. Forskning inom denna inriktning kan alltså fokusera på aspekter av lärande och/eller pedagogik, inklusive självreglering och metakognition, d v s förmågan att aktivera kunskap, överföra kunskap mellan olika kontexter, och kritiskt bedöma kunskap och prestation kopplad till mål för en individ och/eller grupp. Forskningen inom inriktningen kan också anlägga ett mer renodlat tillämpat språkvetenskapligt perspektiv och inom ramen för detta undersöka samtida aktuella fenomen inom högre STEM-utbildning, såsom engelska som undervisningsspråk (EMI), engelska som andraspråk, flerspråkighet i undervisningsdiskursen och/eller aspekter av interkulturell kommunikation. 

Ingenjörsutbildningsvetenskap
Inriktningen betonar forskning som utvecklar lärande- och undervisningsdesign och lärande- och undervisningserfarenheter inom ingenjörsutbildningen, inklusive i de ämnen som ligger till grund för ingenjörsvetenskapligt arbete. Forskning inom området ska knyta samman utbildningsvetenskap med ingenjörsvetenskap och andra områden, kombinera teoretiska och empiriska ansatser, och uppmärksamma lärande som en i många avseenden multimodal och transdisciplinär företeelse. Inom ramen för denna inriktning kan också ett teknikdidaktiskt forskningsfokus anläggas, t ex forskning som behandlar teknikundervisning och teknik som skolämne liksom i relaterade lärarutbildningar. Forskning inom denna inriktning innefattar även organisatoriska aspekter kring ingenjörsvetenskaperna och det ovan beskrivna lärandet såsom programupplägg, universitets och skolors organisation samt samverkan med olika intressenter. Fokus kan också läggas på ingenjörsvetenskapernas bidrag till en hållbar samhällsutveckling genom att ingenjörer och olika teknikanvändare rustas med kunskaper och handlingskompetens för en ansvarsfull omställning av samhället, t ex genom utnyttjande av teknikförstärkt lärande. Förutom förmågan att hantera teknik och tekniska system kräver detta en förmåga att hantera komplexitet, osäkerheter och etiska dilemman med hänsyn till människors bevekelsegrunder, behov och beteendemönster, globala rättviseaspekter, natursystemens begräsningar samt samhällets strukturer.

 
2. Utbildningens mål

Examensmål

Nationella mål för generella examina på forskarnivå (licentiatexamen och doktorsexamen) och lokala krav för forskarutbildning framgår av Lokal examensordning för Chalmers tekniska högskola AB – för examina på forskarnivå.

3. Behörighetsvillkor och antagning

Grundläggande behörighet

Behörig att antas till forskarutbildning i Kommunikation och lärande inom STEM är den som avlagt en examen på avancerad nivå om minst 240 högskolepoäng (enligt svensk universitetsnivå) med en inriktning som har tillräcklig anknytning till forskarutbildningsämnet. Följande utgör exempel på ämnen som kan anses ha relevant anknytning till forskarutbildningsämnet: 
  • Språkvetenskap
  • Engelska
  • Svenska
  • Psykologi
  • Kognitionsvetenskap
  • Pedagogik
  • Didaktik
  • Utbildningsvetenskap
  • Gymnasielärarexamen (med inriktning mot STEM)
  • Civilingenjörsexamen i kombination med ämneslärarexamen
För personer med utländsk behörighet gäller motsvarande krav. Examinator ska i samråd med huvudhandledaren göra en bedömning att den sökande har sådan förmåga som behövs för att klara forskarutbildningen. Övriga villkor för grundläggande behörighet framgår av Chalmers arbetsordning för forskarutbildning. 

Antagning 

Föreskrifter om antagning framgår av Chalmers arbetsordning för forskarutbildning.

4. Utbildningens upplägg

Doktorsutbildningen omfattar 240 högskolepoäng (hp) och licentiatutbildningen 120 högskolepoäng; ett års heltidsstudier omfattar 60 högskolepoäng. 
 
För licentiatutbildning fördelas högskolepoängen mellan kurser och avhandlingsarbete på följande sätt: kurser 30 hp och avhandling 90 hp. 
 
För doktorsutbildning fördelas högskolepoängen mellan kurser och avhandlingsarbete på följande sätt: kurser 60 hp och avhandling 180 hp. 

Kurser

Kurser inom forskarskolan omfattar dels kurser som är gemensamma för Chalmers forskarutbildning och dels kurser som är specifika för ämnet. 
 
Kurser gemensamma för Chalmers forskarutbildning 
 
De kursfordringar som gäller för forskarutbildningen specificeras i Lokal examensordning för Chalmers tekniska högskola AB – för examina på forskarnivå
 
Kurser inom forskarskolan Kommunikation och lärande inom STEM 
 
Särskilda kursfordringar gäller för forskarskolan Kommunikation och lärande inom STEM. Kurser inom denna del av utbildningen omfattar såväl obligatoriska kurser (18 högskolepoäng enligt följande: Theory and research in communication and learning in science (7,5 HEC); Research methodology in communication and learning: theory and practice (7,5 HEC) samt Directed-reading course on topic of choice (3 HEC), och en individuellt utformad del (27 högskolepoäng) som anpassas efter vald inriktning (se ovan) och med hänsyn till den studerandes specifika forskningsinriktning, intresse och kunskapsprofil.

Licentiatuppsats

En licentiatuppsats ska skrivas på engelska. Den kan i undantagsfall skrivas på svenska, och ska då innehålla en sammanfattning på engelska. 
 
En licentiatuppsats kan antingen vara en sammanläggningsuppsats eller en monografi. En sammanläggningsuppsats för licentiatexamen ska innehålla ett antal vetenskapliga artiklar, som antingen är publicerade eller anses publicerbara, samt en sammanbindande kappa som klargör det samlade vetenskapliga bidrag som lämnas av artiklarna. 
 
Uppsatsen bör, oavsett form, ha en omfattning som motsvarar internationell standard för licentiatexamen. Artiklarna ska var och en för sig hålla en sådan nivå att de skulle kunna accepteras för publikation i en internationell vetenskaplig tidskrift eller internationell konferens av hög kvalitet med vetenskaplig granskning. 
 
Övriga föreskrifter angående licentiatuppsatsen framgår av Chalmers arbetsordning för forskarutbildning.

Avhandling

En avhandling ska skrivas på engelska. Den kan i undantagsfall skrivas på svenska, och ska då innehålla en sammanfattning på engelska. 
 
En avhandling kan vara antingen en sammanläggningsavhandling eller en monografi. En sammanläggningsavhandling för doktorsexamen ska innehålla ett antal vetenskapliga artiklar, som antingen är publicerade eller anses publicerbara, samt en sammanbindande kappa som klargör det samlade vetenskapliga bidrag som lämnas av artiklarna. 
 
Avhandlingen bör, oavsett form, ha en omfattning som motsvarar internationell standard för doktorsexamen. Artiklarna ska var och en för sig hålla en sådan nivå att de skulle kunna accepteras för publikation i en internationell vetenskaplig tidskrift eller internationell konferens av hög kvalitet med vetenskaplig granskning. De enskilda artiklarna kan ha skrivits tillsammans med huvudhandledare, biträdande handledare eller andra personer. För att visa att doktoranden har uppnått avsedd färdighet ska doktoranden ha varit huvudförfattare för majoriteten av artiklarna i avhandlingen. 
 
Övriga föreskrifter angående avhandlingen framgår av Chalmers arbetsordning för forskarutbildning.

Handledning

Av Chalmers arbetsordning för forskarutbildning framgår att för varje doktorand ska det utses minst två handledare. En av dem ska utses till huvudhandledare. Doktoranden har rätt till handledning under utbildningen så länge inte prefekt/pro-/viceprefekt beslutar något annat. 
 
Utöver rådgivning i det vetenskapliga arbetet ska handledningen bl. a innehålla planläggning och uppföljning av såväl forskningsarbete som kurser och övriga aktiviteter, stöd vid publicering och uppföljningssamtal. 
 
Övriga föreskrifter angående handledning framgår av Chalmers arbetsordning för forskarutbildning.

5. Examination

Efter fullgjord forskarutbildning erhålls doktorsexamen. Licentiatexamen kan vara ett delmål till doktorsexamen. I de fall licentiatexamen inte avläggs ska ett mittseminarium hållas för att markera licentiatnivå.

Examination, licentiatexamen

För licentiatexamen fordras att den forskarstuderande fått betyget godkänd på licentiatuppsatsen och dess presentation samt blivit godkänd på de övriga fordringar som ingår i utbildningen.

Examination, doktorsexamen

För doktorsexamen fordras att den forskarstuderande fått en vetenskaplig avhandling och dess försvar godkänt samt blivit godkänd på de övriga fordringar som ingår i utbildningen.
Övriga föreskrifter angående examination framgår av:
  • Chalmers arbetsordning för forskarutbildning
  • Lokal examensordning för Chalmers tekniska högskola AB – för examina på forskarnivå

6. Examensbenämning

Examen benämns Teknologie licentiatexamen i kommunikation och lärande inom STEM alternativt Filosofie licentiatexamen i kommunikation och lärande inom STEM respektive Teknologie doktorsexamen i kommunikation och lärande inom STEM alternativt Filosofie doktorsexamen i kommunikation och lärande inom STEM
 
Examens engelska översättning är Degree of Licentiate of Engineering in Communication and Learning in STEM alternativt Degree of Licentiate of Philosophy in Communication and Learning in STEM respektive Degree of Doctor of Philosophy in Communication and Learning in STEM.

Publicerad: on 17 jun 2020.