Studieplan
Fastställd av vicerektor 2005-05-17, diarienummer C 2005/604.
Senast reviderad 2021-06-24, diarienummer K 2021-0125
Denna studieplan gäller för doktorander antagna från och med 2021-08-01.
För äldre studieplaner, kontakta institutionens pro/viceprefekt för forskarutbildning.
Övergångsbestämmelser:
En doktorand som antagits till en äldre studieplan kan avlägga examen enligt denna under förutsättning att aktuell Arbetsordning för forskarutbildning och aktuell lokal examensordning för examina på forskarnivå följs.
Doktorander antagna till äldre studieplan i forskarskola Kemi kan dock byta till gällande allmän studieplan genom anmälan till viceprefekt. Byte ska dokumenteras i den individuella studieplanen.
Forskarskolan regleras av arbetsordningen och examensordningen och beskrivs i den allmänna studieplanen. Om det skulle föreligga konflikt mellan dokumenten så är arbetsordningen och examensordningen styrande. För den senaste versionen av samtliga styrdokument som hänvisas till i denna allmänna studieplan, se Chalmers intranät.
Forskarskolan finns vid Institutionen för kemi och kemiteknik.
1. Ämnesbeskrivning
Beskrivning av forskarutbildningsämnet
Kemi behandlar substansers sammansättning, struktur och egenskaper, de reaktioner som överför substanser till andra substanser och de olika slags energiändringar som åtföljer dessa reaktioner. Kemi är en grundläggande naturvetenskap, vilket bland annat innebär att forskning och forskarutbildning främst styrs av inomvetenskapliga argument och kriterier. Detta hindrar givetvis ej att industriella och samhälleliga behov spelar en stor roll när forskningsproblem formuleras och projekt organiseras.
Beskrivning av inriktningar
Analytisk kemi
Analytisk kemi handlar om kvantitativa och kvalitativa mätningar av atomer, molekyler, partiklar i alla former, från vätskor, gaser och fasta material till celler och vävnader. Analytisk kemi vidgar gränserna för vetenskaplig mätning genom utveckling av högteknologisk instrumentering och tillämpning av ny teknik. Forskningen spänner över de traditionella områdena inom analytisk kemi, inklusive separationer, spektroskopi, elektrokemi och masspektrometri.
Biokemi
Biokemin är läran om livets kemi och syftar till att förstå hur olika biokemiska processer fungerar på en molekylär nivå. Ämnet omfattar bland annat studier av struktur och funktion hos olika typer av biomolekyler såsom proteiner, nukleinsyror och lipider, samt hur dessa interagerar med varandra, vilket ligger till grund för olika biokemiska processer. Området är tvärvetenskapligt och gränsar till andra områden såsom biofysikalisk kemi, bioanalytisk kemi, samt bioorganisk kemi.
Farmaceutisk teknologi
Farmaceutisk teknologi är inriktat på tillverkning och studier av läkemedelsformer av olika slag, som vätskor, geler och tabletter. Ett modernt läkemedel består förutom av den biologiskt aktiva substansen av hjälpämnen som skall ge produkten önskade egenskaper vid lagring och användning. Farmaceutisk teknologi handlar därför i hög grad om tillverkning av läkemedel och att karaktärisera hjälpämnena och deras funktioner med metoder som DSC, NMR och reologi.
Fysikalisk kemi
Fysikalisk kemi omfattar kemins teoretiska grunder och inkluderar områden såsom termodynamik, reaktionskinetik, kvantkemi, molekylspektroskopi, biofysikalisk kemi, fotokemi och elektrokemi. Bland annat studeras mekanismer för energi- och elektronöverföring för infånging av solenergi och fotokatalytisk koldioxidreduktion, fotokroma system med tillämpningar inom biokemi och fluorescenta material, nukleinsyrors växelverkningar med läkemedel och enzymer, samt mikroskopi och nanofluidik för lipidmembran.
Industriell materialåtervinning
Industriell materialåtervinning spänner över hela kemiområdet, från grundläggande studier till direkt processutveckling. Den huvudsakliga inriktningen är återtagande av metaller från avfallsflöden, men även plaster och andra ämnen som t.ex. keramer och cement kan komma i fråga. För att åstadkomma detta krävs ofta att flera ämnen separeras från varandra, där typiska separationsmetoder är vätskeextraktion, elektrokemi eller pyrokemi samt mekaniska separationsmetoder.
Kärnkemi
Kärnkemin, som är förankrad både i kemi och kärnfysik, behandlar kärnvetenskapens kemiska aspekter och spelar en central roll inom el produktion via kärnkraftindustri, medicin och miljö. Ämnet omfattar studier av mekanismer och produkter vid kärnreaktioner och radioaktivt sönderfall, produktion av radioaktiva nuklider, isotopseparation, kemin hos radioaktiva grundämnen, joniserande strålnings växelverkan med materia, strålskyddsteknik och användning av radioaktiva spårisotoper.
Oorganisk kemi
Målet för den oorganiska kemin är att nå en grundläggande förståelse för reaktioner, struktur och bindning i oorganiska, metallorganiska och bio-oorganiska ämnen och material. Forskningen inom oorganisk kemi spelar en nyckelroll för till exempel katalys, energiomvandling och energilagring, effektiv processteknologi, sensorer, korrosion, metallproteiner, medicinska implantat, biologiska processer, elektronik, informations- och kommunikationsteknologi och nanoteknologi.
Organisk kemi
Organisk kemi behandlar kolföreningars framställning, reaktioner och egenskaper. Ämnet innefattar områden såsom fysikalisk organisk kemi, metallorganisk kemi, asymmetrisk syntes, organokatalys, bioorganisk kemi, organisk materialkemi, grön kemi, modifiering av fasta faser såsom cellulosa och syntes av biologiskt aktiva substanser. Ett nytt och spännande område är grafenkemi, med en stark interdisciplinär förankring.
Teknisk ytkemi
Teknisk ytkemi omfattar tekniska tillämpningar av ytkemi och har sin teoretiska bas i fysikalisk kemi. Området kan delas in i yt- och kolloidkemi, som huvudsakligen omfattar lösningar, samt fasta ytors kemi. Ytkemi återfinns inom många branscher, från livs- och läkemedelsindustri till pappers- och gruvindustri. Materialteknologi är ett annat viktigt område, där superabsorbenter, katalysatorer, bränsleceller, batterier och biomaterial är exempel med omfattande forskning i ämnet.
Teoretisk kemi
Teoretisk kemi innefattar förutsägelser av molekylers och materials med hjälp av kvantmekaniska beräkningar. Utveckling inom teoretisk kemi har gjort att vi befinner oss i en materialrevolution, där steget från idé till förverkligande av nya solceller, energirikare bränslen och effektivare läkemedel har minskar markant. Teoretisk kemi möjliggör studier av material innan de existerar, samt av kemi som är svårt att utföra i laboratorium.
2. Utbildningens mål
Examensmål
Nationella mål för generella examina på forskarnivå (licentiatexamen och doktorsexamen) och lokala krav för forskarutbildning framgår av Lokal examensordning för Chalmers tekniska högskola AB – för examina på forskarnivå.
3. Behörighetsvillkor och antagning
Grundläggande behörighet
Behörig att antas till forskarutbildning i Kemi är den som avlagt en examen på avancerad nivå med en inriktning som har tillräcklig anknytning till forskarutbildningsämnet. För personer med utländsk behörighet gäller motsvarande krav. Examinator ska i samråd med huvudhandledaren göra en bedömning att den sökande har sådan förmåga som behövs för att klara forskarutbildningen. Övriga villkor för grundläggande behörighet framgår av Chalmers arbetsordning för forskarutbildning.
Antagning
Föreskrifter om antagning framgår av Chalmers arbetsordning för forskarutbildning.
4. Utbildningens upplägg
Doktorsutbildningen omfattar 240 högskolepoäng (hp) och licentiatutbildningen 120 högskolepoäng; ett års heltidsstudier omfattar 60 högskolepoäng.
För licentiatutbildning fördelas högskolepoängen mellan kurser och avhandlingsarbete på följande sätt: kurser minst 30 hp och avhandling minst 90 hp.
För doktorsutbildning fördelas högskolepoängen mellan kurser och avhandlingsarbete på följande sätt: kurser minst 60 hp och avhandling minst 180 hp.
Kurser
Kurser inom forskarskolan omfattar dels kurser som är gemensamma för Chalmers forskarutbildning och dels kurser som är specifika för ämnet.
Kurser gemensamma för Chalmers forskarutbildning
De kursfordringar som gäller för forskarutbildningen specificeras i Lokal examensordning för Chalmers tekniska högskola AB – för examina på forskarnivå.
Kurser inom forskarskolan kemi
Följande kurser rekommenderas inom respektive inriktning:
Analytisk kemi
- Advanced Analytical Chemistry (7.5 hp)
Fysikalisk kemi
Det rekommenderas att man läser minst två av följande kurser:
- Applied Optical Spectroscopy (7.5 hp)
- Biophysical Chemistry (7.5 hp)
- Physical Organic Chemistry (15 hp)
- Laser Fundamentals for Chemists (7.5 hp)
- Dynamic Electrochemistry (6 hp)
- Electron Transfer in Chemistry (7.5 hp)
Industriell materialåtervinning
Det rekommenderas att man läser minst två av följande kurser:
- Solvent Extraction Course (7.5 hp)
- Waste Management (7.5 hp)
- Design and Analysis of Experiments (7.5 hp)
- Thermodynamics (7.5 hp)
- Organic chemistry (12 hp)
Kärnkemi
Det rekommenderas att man läser minst två av följande kurser:
- Chemistry of Lanthanides, Actinides and Super-Heavy Elements (7.5 hp)
- Radiopharmaceutical Chemistry (7.5 hp)
- Radioecology and Radioanalytical Chemistry (7.5 hp)
- Applied Nuclear Chemistry - Nuclear Chemistry II (7.5 hp)
- Solvent Extraction Course (7.5 hp)
Oorganisk kemi
- Chemistry of the Elements (15 hp)
Organisk kemi
- Physical Organic Chemistry (15 hp)
- Advanced Organic Synthesis (15 hp)
Teoretisk kemi
Det rekommenderas att man läser minst två av följande kurser:
- Theoretical Chemistry (7.5hp)
- Quantum Engineering (7.5 hp)
- Computational Materials Physics (7.5 hp)
Licentiatuppsats
En licentiatuppsats ska skrivas på engelska. Den kan i undantagsfall skrivas på svenska, och ska då innehålla en sammanfattning på engelska.
Uppsatsens syfte är att redovisa de relevanta vetenskapliga resultat som uppnåtts under uppsatsarbetet samt att beskriva dessa på ett sätt som är tillgängligt även utanför den vetenskapligt allra närmaste kretsen av forskare. En licentiatuppsats kan antingen vara en sammanläggningsuppsats eller en monografi. Om uppsatsen är en sammanläggningsuppsats ska den inledas med en introduktion, s k ‘kappa’, som följs av de ingående vetenskapliga artiklarna. Kappans syfte är att sätta studierna i sitt sammanhang, samt att presentera relevanta resultat som av olika skäl inte beskrivs i artiklarna.
Det föredragna formatet är en sammanläggningsavhandling.
Alternativ 1: Licentiatuppsatsen har som minst två bilagda artiklar varav minst en av dessa är accepterad/publicerad i en internationell referee-granskad vetenskaplig tidskrift. Licentiatuppsatsen granskas av studierektor innan tryck.
Alternativ 2: Ingen av de bilagda artiklarna är accepterade/publicerade; eller antalet bilagda artiklar är färre än två; eller licentiatuppsatsen är en monografi. Referee-granskningen sker enligt institutionens rutiner.
Övriga föreskrifter angående licentiatuppsatsen framgår av Chalmers arbetsordning för forskarutbildning.
Avhandling
En avhandling ska skrivas på engelska. Den kan i undantagsfall skrivas på svenska, och ska då innehålla en sammanfattning på engelska.
Avhandlingens syfte är att redovisa de relevanta vetenskapliga resultat som uppnåtts under avhandlingsarbetet samt att beskriva dessa på ett sätt som är tillgängligt även utanför den vetenskapligt allra närmaste kretsen av forskare. En avhandling kan vara antingen en sammanläggningsavhandling eller en monografi. Om avhandlingen är en sammanläggningsavhandling ska den inledas med en introduktion, s k ‘kappa’, som följs av de ingående vetenskapliga artiklarna. Kappans syfte är att sätta studierna i sitt sammanhang, samt att presentera relevanta resultat som av olika skäl inte beskrivs i artiklarna.
Det föredragna formatet är en sammanläggningsavhandling.
Övriga föreskrifter angående avhandlingen framgår av Chalmers arbetsordning för forskarutbildning.
Handledning
Av Chalmers arbetsordning för forskarutbildning framgår att för varje doktorand ska det utses minst två handledare samt en examinator. En av handledarna ska utses till huvudhandledare. Doktoranden har rätt till handledning under utbildningen så länge inte prefekt beslutar något annat.
Övriga föreskrifter angående handledning framgår av Chalmers arbetsordning för forskarutbildning.
5. Examination
Efter fullgjord forskarutbildning erhålls doktorsexamen. Licentiatexamen kan vara ett delmål till doktorsexamen. I de fall licentiatexamen inte avläggs ska ett mittseminarium hållas för att markera licentiatnivå. För doktorander antagna till forskarskola Kemi är licentiatexamen starkt rekommenderat.
Examination, licentiatexamen
För licentiatexamen fordras att den forskarstuderande fått betyget godkänd på licentiatuppsatsen och dess presentation samt blivit godkänd på de övriga fordringar som ingår i utbildningen.
Examination, doktorsexamen
För doktorsexamen fordras att den forskarstuderande fått en vetenskaplig avhandling och dess försvar godkänt samt blivit godkänd på de övriga fordringar som ingår i utbildningen.
Övriga föreskrifter angående examination framgår av:
- Chalmers arbetsordning för forskarutbildning
- Lokal examensordning för Chalmers tekniska högskola AB – för examina på forskarnivå
6. Examensbenämning
Examen benämns Teknologie licentiatexamen i Kemi alternativt Filosofie licentiatexamen i Kemi respektive Teknologie doktorsexamen i Kemi alternativt Filosofie doktorsexamen i Kemi.
Examens engelska översättning är Degree of Licentiate of Engineering in Chemistry alternativt Degree of Licentiate of Philosophy in Chemistry respektive Degree of Doctor of Philosophy in Chemistry.
Förled svarar mot namnet på den fakultet inom vilken grundexamen avlagts. Förledet beslutas på institution av prefekt i samband med antagning och används vid examen.
Avsteg från beslutat förled ska styrkas av institutionen i en individuell dispens. I vissa enskilda fall kan annat förled än det som motsvarar den fakultet där grundexamen avlagts användas.