(inriktningarna Energiomvandling, Energi- och materialsystem och Industriella Energisystem),
(inriktning Elteknik).
Forskningen inom forskarskolan för Energi och
miljö täcker ett brett fält inom energi och miljö/hållbar utveckling,
från global skala till industri-, byggnads- och produktskala. Fältet
omfattar bland annat:
- Experimentell och teoretisk energiteknisk forskning.
- Utveckling, användning och utvärdering av metoder och verktyg för
analys av tekniska system, avseende både miljö/hållbar utveckling och
energi.
Målet med forskarutbildningen sammanfaller med de för Chalmers
gemensamma, att den som examinerats skall kunna (inom sitt ämnesområde):
- formulera vetenskapliga frågeställningar,
- bedriva forskning genom att tillämpa vetenskaplig forskningsmetodik och sätta in resultaten i ett vidare sammanhang,
- kunna kritiskt värdera egen och andras forskning,
- kunna samverka effektivt i tvärdisciplinära forskargrupper genom ett öppet förhållningssätt till andra vetenskapsområden,
- kunna förmedla kunskap på ett pedagogiskt sätt,
- kunna tillämpa ett forskningsetiskt förhållningssätt,
- kunna leda forskningsverksamhet.
2 Förkunskapskrav
Generellt gäller att den som antas till forskarskolan skall ha en
grundläggande högskoleutbildning om minst 240 högskolepoäng med
teknisk/naturvetenskaplig huvudinriktning, samt att grundutbildningen
skall ha omfattat ett examensarbete (eller motsvarande) omfattande minst
30 högskolepoäng. För sökande med utländsk grundutbildning gäller
motsvarande förkunskapskrav. Inriktningen på grundutbildningen bestäms
av det aktuella forskningsprojektet. Dessutom finns olika specifika
förkunskapskrav för olika inriktningar, se vidare under pkt 4.
3 Utbildningens uppläggning
Utbildningen omfattar forskningsarbete, genomförande av kurser och
deltagande i seminarier. Doktoranden förväntas också under sin
utbildning presentera sin forskning vid konferenser av olika slag, såväl
nationella som internationella.
Utbildningen omfattar 120 högskolepoäng till licentiatnivån och 240
högskolepoäng till doktorsexamen, motsvarande fyra års heltidsstudier.
Doktoranden kan dessutom åläggas att göra institutionstjänstgöring
(oftast och till största delen undervisning) dock maximalt motsvarande
20% tjänstgöring, i vilket fall utbildningen till doktor tar totalt fem
år. Efter det första årets studier görs en utvärdering, som kan leda
till att forskarstudierna avbryts.
Kurspoäng från grundutbildning kan få tillgodoräknas i
forskarutbildningen, i en omfattning upp till 30 högskolepoäng,
förutsatt att sådana kurser ingår bland de forskningsförberedande
kurserna i ett mastersprogram. Övervägande om tillgodoräknande av
kurspoäng från mastersnivån görs på individuell basis och beslutet
ligger hos examinator.
4 Inriktningar
Inom forskarskolan för Energi och miljö finns ett antal olika inriktningar som beskrivs nedan.
4.1 Elteknik
Inriktningsbeskrivning
Elteknik har som primärt syfte att få en fördjupad förståelse om de
komplexa system och komponenter/apparater, som genererar, överför,
distribuerar och använder elektrisk energi. Såväl storskalig (GW) som
småskalig (W) energiomsättning är aktuell. Det ökande globala behovet av
elektricitet ställer stora krav på att förstå och kunna styra
existerande system och komponenter/apparater samt att utveckla och
förstå nya system och komponenter/apparater där förnyelsebara
energikällor ingår. En effektiv användning av den högvärdiga
energiformen el är också en viktig del av inriktningen
Mål
Elteknik som forskarutbildning vill ge en bred kunskap om
huvudaspekterna inom fackområdet, kopplad med en fördjupning genom
forskning i olika ämnesinriktningar. Forskarutbildningen har starka
tvärvetenskapliga kopplingar både inom och utom själva kärnområdet.
Forskningen inom elsystem, elektriska drivsystem, förnybara energikällor
och el-kvalitet är starkt kopplade till discipliner som
kraftelektronik, signalanalys, teknisk-ekonomiska eller statistiska och
miljömässiga värderingar.
Förkunskapskrav
För antagning som doktorand krävs normalt civilingenjörsexamen i
Elektroteknik. Övriga tänkbara utbildningar är Teknisk fysik eller
Maskinteknik eller motsvarande utländska utbildningar på MSc eller BSc
nivå, vilket kräver examinators godkännande.
Specifika kurskrav
Inriktningen har inga specifika kurskrav utöver dem som gäller för forskarskolan Energi och miljö.
4.2 Energiomvandling
Inriktningsbeskrivning
Inriktningen Energiomvandling omfattar tekniker för omvandling av
energi till kraft eller värme, med fokus på olika aspekter av
förbränning. Dessutom studeras problem relaterade till kraft- och
värmeanläggningar med anknytning till värmeteknik, förbränning och
miljö.
Mål
Målet med forskarutbildningen inom inriktningen Energiomvandling är
detsamma som för forskarskolan i övrigt, men tillämpat på området
Energiomvandling.
Förkunskapskrav
För antagning som doktorand krävs normalt civilingenjörsexamen i
Maskinteknik, Teknisk fysik, Kemiteknik med eller utan fysik, eller
motsvarande, men även sökande som avlagt examen inom andra
utbildningsområden kan bli antagen efter särskild prövning.
Specifika kurskrav
Inriktningen har inga specifika kurskrav utöver dem som gäller för forskarskolan Energi och miljö.
4.3 Energi- och materialsystem
Inriktningsbeskrivning
Inriktningen Energi- och materialsystem omfattar uppbyggnaden av
tekniska system med beaktande av alla relevanta faktorer såsom
ekonomiska kostnader, försörjning med energiråvaror, utveckling av
energiefterfrågan, miljökonsekvenser och tillförlitlighet. Speciellt
behandlas, med hjälp av datorbaserade systemmodeller för
teknisk-ekonomisk analys eller optimering, dels hela energisystem på
global, nationell och kommunal nivå, dels materialhanterande system,
framför allt avfallssystem.
Mål
Målet med forskarutbildningen inom inriktningen Energi- och
materialsystem är detsamma som för forskarskolan i övrigt, men tillämpat
på området Energi- och materialsystem. Den forskningsmetodik som
tillämpas är i huvudsak systemanalytisk.
Förkunskapskrav
För antagning som doktorand krävs normalt civilingenjörsexamen i
Maskinteknik, Teknisk fysik, Kemiteknik med eller utan fysik, eller
motsvarande, men även sökande som avlagt examen inom andra
utbildningsområden kan bli antagen efter särskild prövning.
Specifika kurskrav
Inriktningen har inga specifika kurskrav utöver dem som gäller för forskarskolan Energi och miljö.
4.4 Fysisk resursteori
Inriktningsbeskrivning
Fysisk resursteori innefattar teorier, modeller och metoder för att
i fysiska och ekonomiska termer beskriva energi- och materialomsättning
i samhälleliga och naturliga system. Exempelvis utvecklas modeller för
att beskriva hur nutida och framtida energi- och materialanvändning kan
utvecklas i riktning mot lägre miljöpåverkan.
Mål
Utöver de för forskarskolan gemensamma målen syftar utbildningen
till förtrogenhet med naturvetenskaplig, ekonomisk och
systemvetenskaplig begrepps- och teoribildning och härpå grundad
forskningsmetodik inom ämnesområdet.
Förkunskapskrav
Inriktningen har inga specifika förkunskapskrav utöver dem som gäller för forskarskolan Energi och miljö.
Specifika kurskrav
Specifika kurskrav bestäms i samråd med handledare och examinator.
Det är starkt rekommenderat att utbildningen omfattar kurser inom
följande områden: industriell ekologi, energisystem, mikroekonomi och
styrmedel, globala miljöförändringar, optimeringsteori, systemanalys,
energifysik och teknisk utveckling.
4.5 Industriella energisystem
Inriktningsbeskrivning och mål
Forskarutbildning i Industriella energisystem syftar till att utveckla kunskaper inom följande områden:
- Industriella energisystem och processintegration: Utveckling av
metoder och tillämpningar av dessa för energieffektivisering i industrin
genom processintegration av värmeväxlare, värmepumpar och
kraftvärmeanläggningar. Speciellt studeras processintegrationsaspekter i
befintliga industriella system, när hänsyn till lokala begränsningar
tas. Vidare studeras processintegration vid större förändringar i massa-
och pappersindustrin, till exempel svartlutsförgasning och
blekerislutning.
- Växthuspåverkan av olika energisystemlösningar: Framtagning av
metoder och tillämpning av dessa för att identifiera optimal användning
av olika energitekniker i ett system för att minska växthuseffekten.
Speciell tonvikt läggs på hur framtida utformningar av styrmedel
påverkar de optimala lösningarna.
- Framtida potential för olika tekniker i fjärrvärme- och fjärrkylesystem, speciellt kraftvärme och värmepumpning.
- Experimentellt studeras för energisystem viktiga komponenter, t ex
svartlutsindunstning och förångning/kondensation av köldmedier
(speciellt blandningar).
Förkunskapskrav
För antagning som doktorand krävs civilingenjörsexamen i
Kemiteknik, Kemiteknik med fysik, Maskinteknik eller motsvarande
kompetens.
Specifika kurskrav
Inriktningen har inga specifika kurskrav utöver dem som gäller för forskarskolan Energi och miljö.
4.6 Miljösystemanalys
Inriktningsbeskrivning
Miljösystemanalys innebär utveckling av systemanalytiska metoder
för miljöbedömning av olika tekniska system, användning och utvärdering
av sådana metoder samt studier av hur de används i t ex beslutsfattande,
ledningsarbete och kommunikation av olika aktörer i samhället. Som
exempel på miljösystemanalytiska metoder kan nämnas livscykelanalys,
uthållighetsindikatorer, miljöriskanalys, miljöbedömning av teknisk
förändring och miljöbedömning av organisering. Miljösystemanalytiska
metoder är generella i den meningen att de kan appliceras på ett stort
antal olika teknikområden. Metoderna skiljer från varandra genom att de
undersöker olika aspekter på teknik och dess miljöpåverkan.
Mål
Utöver de för forskarskolan gemensamma målen syftar
forskarutbildningen till ämneskunskap, med stort djup i någon aspekt av
miljösystemanalys och bredd i meningen kunskap om ämnet i stort och dess
förhållande till andra ämnen.
Förkunskapskrav
Inriktningen har inga specifika förkunskapskrav utöver dem som gäller för forskarskolan Energi och miljö.
Specifika kurskrav
Inriktningen har inga specifika kurskrav utöver dem som gäller för forskarskolan Energi och miljö.
5 Kurser
Vid Energi och miljö finns olika obligatoriska kurser, kurser som
är obligatoriska inom respektive inriktning (se Inriktningar ovan) samt
kurser inom Generic and Transferable Skills (GTS).
GTS är ett samlingsnamn på utvecklingsaktiviteter/kurser som inte
har direkt koppling till forskningsämnet och som syftar till att ge
Chalmers doktorander professionell och personlig utveckling. 15
högskolepoäng skall sammanlagt erhållas inom området innan disputation.
Chalmers erbjuder ett centralt utbud av aktiviteter/kurser inom området.
Inom GTS ska 9 högskolepoäng erhållas före licentiatexamen. Före
disputation ska ytterligare 6 högskolepoäng erhållas. Bland de
poänggivande kurser som ska tas före licentiatexamen är de centralt
erbjudna kurserna ”Teaching, Learning & Evaluation”, ”Research
Ethics & Sustainable Development” och ”Karriärplanering – Personligt
Ledarskap” obligatoriska medan 1,5 högskolepoäng är valbara (från GTS
utbud av aktiviteter/kurser). Efterföljande 6 högskolepoäng är också
valbara och väljs efter doktorandens behov.
Valbara poänggivande aktiviteter inom GTS behöver inte alltid
hämtas från det Chalmerscentrala utbudet. Aktiviteter kan, på förslag av
examinator eller huvudhandledare, efter godkännande från proprefekt och
i samråd med forskarskolans studierektor, hämtas från annat håll, t ex
från aktiviteter på institutionsnivå.
Utöver kurspaketet GTS ska doktoranden också delta i en
introduktionsdag för doktorander (senast före licentiatexamen),
genomföra en muntlig populärvetenskaplig presentation före disputation
samt skriva en populärvetenskaplig presentation på baksidan av sin
doktorsavhandling.
Obligatoriet på 15 högskolepoäng för GTS gäller för doktorander antagna vid Chalmers tekniska högskola fr.o.m. 2012-09-01.
6 Uppsats och avhandling
6.1 Licentiatuppsats
Forskningsarbete motsvarande 90 högskolepoäng skall redovisas i en
särskild licentiatuppsats. Licentiatuppsatsen presenteras och granskas
vid ett särskilt seminarium.
6.2 Doktorsavhandling
Doktorsavhandlingen skall redovisa ett forskningsarbete motsvarande
180 högskolepoäng. Avhandlingen utgörs normalt av en
sammanläggningsavhandling, bestående av en inledning och sammanfattning
samt ett antal uppsatser som är publicerade i internationella
vetenskapliga tidskrifter eller som är av en sådan kvalitet att de kan
publiceras så. Avhandlingen kan också ha formen av en monografi. Också i
sådant fall skall den ha en kvalitet motsvarande den som krävs för
publicering i internationella, referee-granskade tidskrifter. Det i
avhandlingen redovisade forskningsarbetet granskas vid en offentlig
disputation.
7 Fordringar för examen
7.1 Licentiatexamen
Fordringarna för licentiatexamen omfattar 120 högskolepoäng, varav
30 högskolepoäng i forskarutbildningskurser och 90 högskolepoäng i
licentiatuppsatsen.
7.2 Doktorsexamen
Fordringarna för doktorsexamen omfattar totalt 240 högskolepoäng,
varav 60 högskolepoäng i forskarutbildningskurser och 180 högskolepoäng i
avhandlingen. (I dessa högskolepoäng ingår de högskolepoäng som
erhållits för eventuell licentiatexamen.)
8 Handledning
Den forskarstuderande skall ha en huvudhandledare och en
examinator. Dessutom skall den forskarstuderande få handledning av en
eller flera biträdande handledare. De biträdande handledarna skall vara
disputerade forskare eller ha motsvarande kompetens. I gruppen kring
doktoranden ingår också forskarskolans studierektor och där kan också
finnas andra resurspersoner med relevant bakgrund.
Utöver rådgivning i det vetenskapliga arbetet skall handledningen
bl a innehålla planläggning och uppföljning av såväl forskningsarbete
som kurser och övriga aktiviteter, stöd vid publicering och
uppföljningssamtal.