Energi, miljö och system

​Forskarskolan finns vid institutionerna Rymd-, geo- och miljövetenskap och Teknikens ekonomi och organisation.

Inriktningar

  • Energiomvandling
  • Energi- och materialsystem
  • Fysisk resursteori
  • Industriella energisystem
  • Miljösystemanalys
  • Komplexa system

Studierektorer: Martin Persson (inriktning Fysisk resursteori), Magnus Rydén (inriktningarna Energiomvandling, Energi- och materialsystem och Industriella Energisystem), Maria Ljunggren Söderman (inriktning Miljösystemanalys) och Kristian Lindgren (inriktning Komplexa System).

Administratör: Robin Garnham


Studieplan


Fastställd av vicerektor 2019-07-03, diarienummer SEE 2019–0162. 
Denna studieplan gäller för doktorander antagna från och med 2019-08-01.

För den senaste versionen av samtliga styrdokument som hänvisas till i denna allmänna studieplan, se Chalmers intranät. 


1. Ämnesbeskrivning 
Beskrivning av forskarutbildningsämnet 
Forskarskolan Energi, miljö och system täcker ett brett nyckelfält inom hållbar utveckling som innefattar utveckling, utvärdering och användning av tekniker eller analysmetoder avseende miljö, energi, natur och samhälle. Ämnesområden i forskarskolan sträcker sig från (socio-)tekniska och/eller komplexa system på global nivå ner till teknik på process- och reaktornivå.

Beskrivning av inriktningar 
Energiomvandling 
Inriktningen Energiomvandling omfattar tekniker för omvandling av primära energikällor till kraft, värme och andra nyttigheter såsom exempelvis bränslen. Fokus är på termokemiska omvandlingsprocesser såsom förbränning och förgasning. Dessutom studeras frågor relaterade till kraft-, värme- och industrianläggningar med anknytning till värmeteknik, förbränning och miljö. 

Industriella energisystem
Inriktningen Industriella energisystem omfattar analysmetoder för industriella energisystem och deras påverkan på energi- och resurseffektivitet samt växthuseffekten. Vidare studeras potential för processintegration av olika energiintensiva tekniker i dessa system och hur optimala lösningar påverkas av framtida utformningar av styrmedel. 

Energi- och materialsystem
Inriktningen Energi- och materialsystem omfattar uppbyggnaden av tekniska system med beaktande av alla relevanta faktorer såsom ekonomiska kostnader, försörjning med energiråvaror, utveckling av energiefterfrågan, miljökonsekvenser och tillförlitlighet. Speciellt behandlas, med hjälp av datorbaserade systemmodeller för teknisk-ekonomisk analys eller optimering, hela energisystem på global, nationell och kommunal nivå och materialhanterande system. 

Fysisk resursteori 
Fysisk resursteori innefattar teorier, modeller och metoder för att studera samhälleliga, tekniska och naturliga system, med fokus på hur energi- och resursanvändning i dessa system kan ställas om i en mer hållbar riktning. 

Miljösystemanalys
Inriktningen Miljösystemanalys omfattar två huvudområden, där det ena täcker utveckling av systemanalytiska metoder för miljöbedömning av olika tekniska system, användning och utvärdering av sådana metoder samt studier av hur de används i t ex beslutsfattande, ledningsarbete och kommunikation av olika aktörer i samhället. Som exempel på miljösystemanalytiska metoder kan nämnas livscykelanalys, materialflödesanalys och riskanalys. Miljösystemanalytiska metoder är generella i den meningen att de kan appliceras på ett stort antal olika teknikområden. Det andra huvudområdet täcker systemorienterade studier av innovations- och omställningsprocesser inom olika teknikområden och sektorer, med kvalitativa och kvantitativa metoder. I området ingår även utveckling av metoder och teoretiska ramverk för sådana studier, t.ex. ramverket teknologiska innovationssystem. 

Komplexa system 
Inriktningen Komplexa system omfattar utveckling av teori, metoder och modeller för komplexa system i natur och samhälle. Teorier och metoder, som utvecklas inom fysik, biologi, matematik och datalogi, ger verktyg för att förstå komplexa fenomen inom natur och samhälle, exempelvis biologiska, tekniska och samhälleliga system. Samtidigt har komplexa system i naturen inspirerat till ett antal metoder för informationsbehandling som artificiella neuronnät, genetiska algoritmer och genetisk programmering. 


2. Utbildningens mål 
Examensmål 
Nationella mål för generella examina på forskarnivå (licentiatexamen och doktorsexamen) framgår av Lokal examensordning för Chalmers tekniska högskola AB – för examina på forskarnivå. 

Ämnesspecifika lärandemål 
Efter licentiat- och doktorsexamen ska den forskarstuderande kunna: 

• visa kunskap och förmåga att kritiskt redovisa för hur den egna forskningen bidrar till hållbar utveckling 


3. Behörighetsvillkor och antagning 
Grundläggande behörighet 
Behörig att antas till forskarutbildning i Energi, Miljö och System är den som avlagt en examen på avancerad nivå om minst 240 högskolepoäng (enligt svensk universitetsnivå) med en inriktning som har tillräcklig anknytning till forskarutbildningsämnet. För personer med utländsk behörighet gäller motsvarande krav. Examinator ska i samråd med huvudhandledaren göra en bedömning att den sökande har sådan förmåga som behövs för att klara forskarutbildningen. Övriga villkor för grundläggande behörighet framgår av Chalmers arbetsordning för forskarutbildning. 

Antagning 
Föreskrifter om antagning framgår av Chalmers arbetsordning för forskarutbildning. 


4. Utbildningens upplägg 
Doktorsutbildningen omfattar 240 högskolepoäng (hp) och licentiatutbildningen 120 högskolepoäng; ett års heltidsstudier omfattar 60 högskolepoäng. 

För licentiatutbildning fördelas högskolepoängen mellan kurser och avhandlingsarbete på följande sätt: kurser 30 hp och avhandling 90 hp. 

För doktorsutbildning fördelas högskolepoängen mellan kurser och avhandlingsarbete på följande sätt: kurser 60 hp och avhandling 180 hp. 

Kurser

Kurser inom forskarskolan Energi, miljö och system omfattar dels kurser som är gemensamma för Chalmers forskarutbildning och dels kurser som är specifika för ämnet. Kurser gemensamma för Chalmers forskarutbildning De kursfordringar som gäller generellt för Chalmers forskarutbildning specificeras i Lokal examensordning för Chalmers tekniska högskola AB – för examina på forskarnivå

Ämnesspecifika kurser inom forskarutbildningen 
Utöver de Chalmersgemensamma kraven har forskarskolan följande krav för doktorsexamen:

• kurs/seminarieserie/aktivitet inom Vetenskapsteori (minst 3 hp) 

Högskolepoäng för detta moment räknas in under Chalmers GTS-paket. 

Licentiatuppsats 
En licentiatuppsats ska skrivas på engelska. Den kan i undantagsfall skrivas på svenska, och ska då innehålla en sammanfattning på engelska. En licentiatuppsats kan antingen vara en sammanläggningsuppsats eller en monografi. En sammanläggningsuppsats för licentiatexamen ska innehålla ett antal vetenskapliga artiklar, som antingen är publicerade eller anses publicerbara, samt en sammanbindande kappa som klargör det samlade vetenskapliga bidrag som lämnas av artiklarna. Övriga föreskrifter angående licentiatuppsatsen framgår av Chalmers arbetsordning för forskarutbildning

Avhandling 
En avhandling ska skrivas på engelska. Den kan i undantagsfall skrivas på svenska, och ska då innehålla en sammanfattning på engelska. En avhandling kan vara antingen en sammanläggningsavhandling eller en monografi. En sammanläggningsavhandling för doktorsexamen ska innehålla ett antal vetenskapliga artiklar, som antingen är publicerade eller anses publicerbara, samt en sammanbindande kappa som klargör det samlade vetenskapliga bidrag som lämnas av artiklarna. Övriga föreskrifter angående avhandlingen framgår av Chalmers arbetsordning för forskarutbildning

Handledning 
Av Chalmers arbetsordning för forskarutbildning framgår att för varje doktorand ska det utses minst två handledare. En av dem ska utses till huvudhandledare. Doktoranden har rätt till handledning under utbildningen så länge inte prefekt/pro-/viceprefekt beslutar något annat. Gruppen som består av examinator, huvudhandledare och biträdande handledare skall ha minst två personer med docentkompetens. Övriga föreskrifter angående handledning framgår av Chalmers arbetsordning för forskarutbildning.

5. Examination
Efter fullgjord forskarutbildning erhålls doktorsexamen. Licentiatexamen kan vara ett delmål till doktorsexamen. I de fall licentiatexamen inte avläggs ska ett mittseminarium hållas för att markera licentiatnivå. 

Examination, licentiatexamen
För licentiatexamen fordras att den forskarstuderande fått betyget godkänd på licentiatuppsatsen och dess presentation samt blivit godkänd på de övriga fordringar som ingår i utbildningen. 

Examination, doktorsexamen 
För doktorsexamen fordras att den forskarstuderande fått en vetenskaplig avhandling och dess försvar godkänt samt blivit godkänd på de övriga fordringar som ingår i utbildningen. 

Övriga föreskrifter angående examination framgår av: 
• Chalmers arbetsordning för forskarutbildning 
• Lokal examensordning för Chalmers tekniska högskola AB – för examina på forskarnivå 


6. Examensbenämning 
Examen benämns Teknologie licentiatexamen i Energi, miljö och system alternativt Filosofie licentiatexamen i Energi, miljö och system respektive Teknologie doktorsexamen i Energi, miljö och system alternativt Filosofie doktorsexamen i Energi, miljö och system. Examens engelska översättning är Degree of Licentiate of Engineering in Energy, Environment and Systems alternativt Degree of Licentiate of Philosophy in Energy, Environment and Systems respektive Degree of Doctor of Philosophy in Energy, Environment and Systems

Om grundexamen avlagts vid annan fakultet används det förled som motsvarar den fakultet där grundexamen avlagts. Förledet beslutas på institution i samband med antagning och används vid examen. Avsteg från beslutat förled ska styrkas av institutionen i en individuell dispens. I vissa enskilda fall kan annat förled än det som motsvarar den fakultet där grundexamen avlagts användas.

Publicerad: on 17 jun 2020.