Elektroteknik

​Forskarskolan finns vid Institutionen för elektroteknik​

Studierektor: Jonas Fredriksson​

Studieplan 

Fastställd av prorektor 2021-04-01, diarienummer C 2021-028. 
Denna studieplan gäller för doktorander antagna från och med 2021-04-01. 
För äldre studieplaner, kontakta institutionens pro/viceprefekt för forskarutbildning.

Övergångsbestämmelser: 
Doktorander antagna till studieplan i forskarskolan Signaler och system från och med 2013-10-11, kan på egen begäran byta till gällande allmän studieplan genom anmälan till vice-prefekt för forskarutbildning på institutionen för elektroteknik. Byte ska dokumenteras i den individuella studieplanen.

Forskarskolan regleras av arbetsordningen och examensordningen och beskrivs i den allmänna studieplanen. Om det skulle föreligga konflikt mellan dokumenten så är arbetsordningen och examensordningen styrande. För den senaste versionen av samtliga styrdokument som hänvisas till i denna allmänna studieplan, se Chalmers intranät. 

1. Ämnesbeskrivning 

Beskrivning av forskarutbildningsämnet 

Den snabba och växande automatiseringen i världen kan till mångt och mycket härledas till digitalisering och elektrifiering. För att klara av omställningen finns ett ständigt växande behov av skapande och kommunikation av kunskap inom området. Effektivt och optimalt utnyttjande av information vid design och utveckling av framtidens tekniska systemlösningar är en av nycklarna till en hållbar framtid. Forskarskolan Elektroteknik syftar till att fördjupa förståelsen av automatisering, digitalisering och elektrifiering av tekniska tillämpningar för samhälleligt nyttiggörande. Forskarutbildningsämnet Elektroteknik omfattar kunskaper om teorier, modeller, material, komponenter och systematisk behandling av signaler och system inom elektrotekniska tillämpningar i vid mening. Forskarutbildningen i Elektroteknik har som mål att utbilda och examinera licentiater och tekniska doktorer som vid examen är väl orienterade om aktuella forskningsutmaningar inom det elektrotekniska området. 

Beskrivning av inriktningar

Inom forskarskolan för Elektroteknik finns sju olika inriktningar som beskrivs nedan. Inriktningarna är:
  • Antennsystem
  • Bildanalys
  • Elkraftteknik
  • Kommunikationssystem och nätverk
  • Medicinteknik
  • Signalbehandling
  • System- och reglerteknik 
Antennsystem 
Inriktningen inom antennsystem inkluderar teori, design, numeriska simuleringar och mätningar av antennsystem. Forskarutbildningsfokus inom denna inriktning kan innefatta numeriska metoder och praktiska designmetoder för komplexa antennsystem, såsom ultrabredbandsantenner och multi-array-antenner; teknologier för integrering av antenner med elektroniska kretsar och förpackning/tillverkning av elektroniska komponenter; mättekniker för karakterisering av antenner för att mäta systemeffekter av antenner, signalbehandling och vågutbredning; signalbehandlings- och strålformningsalgoritmer för multifunktionella antenner, såsom fasstyrda gruppantenner, fokalplan-antenner för matning av stora reflektorantenner (till exempel stora radioteleskopiska och parabolantenner) och Multiple-Input-Multiple-Output (MIMO) antenner. Forskarutbildningen inkluderar också att överbrygga klyftan mellan forskning och produkter. Därför genomförs forskarutbildning ofta i samarbete med specialister från industri, forskningsinstitut och andra universitet, både nationellt och internationellt. 

Bildanalys 
Inriktningen inom bildanalys innefattar användning av datorer och avbildande system, såsom digitalkameror, videokameror, CT- och MR-maskiner, för att automatiskt extrahera meningsfull information från bilder för att utföra olika tolkningsuppgifter. Tolkningsuppgifter innefattar till exempel att man beräknar 3D-geometri för föremål i världen, att detektera och känna igen objekt, att orientera sig och navigera, och att segmentera en bild i meningsfulla delar. Inriktningen avser att ge en bred kunskap inom forskningsområdet, både de teoretiska grunderna och förståelsen av matematiska modeller, men också praktiska algoritmer och metoder. Utveckling av nya och förbättrade algoritmer och modeller för automatisk tolkning av bilder är ofta i fokus. Forskarutbildningen är tvärvetenskaplig och bygger på matematik (särskilt geometri och optimering), maskininlärning, statistik, datavetenskap, medicin och fysik. Tillämpningar finns i en mängd olika områden: autonoma system (visuell navigering och självkörande fordon), kartering, visualisering av 3D-miljöer, visuell inspektion, bild-baserad kirurgi och medicinska diagnossystem. 

Elkraftteknik 
Denna inriktning syftar till att ge en bred kunskap om huvudaspekterna inom fackområdet, kopplat till en fördjupad förståelse om de komplexa system och komponenter/apparater som genererar, överför, distribuerar och använder elektrisk energi. Forskarutbildningen är huvudsakligen av experimentell karaktär med stöd i modellering och kan vara av såväl kunskapsbreddande som utvecklande natur. Forskarutbildningen kan fokusera på antingen storskaliga (GW) eller småskaliga (W) elektriska system. Forskarutbildningen har starka tvärvetenskapliga kopplingar både inom och utanför själva kärnområdet. Forskning inom elsystem, elektriska drivsystem, förnybara energikällor och el-kvalitet är starkt kopplade till discipliner som materialvetenskap, kraftelektronik, signalanalys, teknisk-ekonomiska eller statistiska och miljömässiga värderingar. 

Kommunikationssystem och nätverk 
Kommunikationssystem och nätverk är ett brett ämnesområde med informationsteori, kodningsteori, kommunikationsteori och signalbehandling, köteori, algoritmer och nätverksoptimering som teoretiska fundament. Den teoretiska grunden används i forskarutbildningen för att utveckla ny grundläggande teori och som en verktygslåda för att adressera mer applikationsnära forskningsproblem. Forskarutbildningen kan innefatta trådlösa system för framtida generationer av mobila kommunikationssystem, optisk kommunikation (mjukvara och hårdvara) för ökad energi och bandbreddseffektivitet, hårdvarubegränsad kommunikation för kompensation av icke-idealisk radiofrekvenshårdvara, fordonskommunikation för trafiksäkerhet och trafik effektivitet, samarbetssystem för positionering, navigering och styrning av automatiserade system och distribuerade informationssystem för lagring och bearbetning av stora mängder data, syntes-, reglering- och managementmetoder för optisk kommunikations- och nätverksinfrastruktur med målet att optimera energiförbrukning, resiliens, säkerhet och kostnad. Forskarutbildningen bedrivs ofta i samarbete med andra forskningsdiscipliner, forskargrupper och med industriella partners - lokalt på Chalmers, men även nationellt och internationellt. 

Medicinteknik 
Denna specialisering syftar till att ge en bred allmän kunskap inom medicinteknik i allmänhet, kopplad till en fördjupad förståelse av specifika biomedicinska områden, såsom diagnostik och behandling med mikrovågsteknik, benledande hörapparater, tankestyrda proteser, e-Hälsa och andningshjälp för nyfödda. Forskarutbildningsfokus inom denna specialisering kan innefatta utveckling av medicinteknisk utrustning för att upptäcka, övervaka, förebygga, behandla eller lindra en sjukdom, skada eller funktionshinder. Exempel på välkända och väletablerade medicinteknisk utrustning är avancerad apparatur som finns på sjukhus, såsom röntgenapparater, EKG, EEG, ultraljudsapparater, strålbehandlingsutrustning, mm. Medicinteknisk utrustning inkluderar också mer daglig utrustning som ofta är finns i hemmet, såsom hörapparater, proteser, febertermometrar och blodsockermätare. Forskarutbildningen är tvärvetenskaplig till sin natur och omfattar, beroende på tillämpning, till exempel matematik, signalbehandling, algoritmer, modellering, mätteknik, biologi, kemi, samt olika kliniska vetenskaper.

Signalbehandling
Specialiseringen inom signalbehandling innefattar metoder för signalanalys och filtreringsmetoder för att extrahera relevant information ur (ofta stora) datamängder. Forskarutbildningen sätter särskilt fokus på fysikalisk och statistisk signalmodellering, samt på inferens. Utbildningen inom denna specialisering kan innefatta objektföljning, multivariat signalanalys och modellering, estimering, detektering och maskininlärning. Specialiseringen syftar till att ge bred kunskap inom forskningsområdet, såväl de teoretiska grunderna som praktiska algoritmer och metoder. Forskarutbildningen fokuserar både på utveckling av teoretiska grundläggande metoder och mer tillämpade projekt där metoder utvecklas och anpassas till specifika tillämpningar. 

System- och reglerteknik 
Inriktningen system och reglerteknik ämnar ge fördjupade teoretiska kunskaper och förståelse inom automatisering och styr- och reglerteori. Kärnan ligger i god systemkännedom genom utnyttjandet av matematiska modellbeskrivningar och nyttjande av information för styrning och optimering. System- och reglerteknik är en nödvändig komponent i nutidens design av maskiner och andra mer komplexa system. Forskarutbildningen fokuserar både på utveckling av grundläggande teoretiska metoder och mer tillämpade projekt, där metoder och verktyg utvecklas och anpassas för att designa, styra/reglera och optimera egenskaperna hos tekniska system och produkter. Utbildningen är tvärvetenskaplig och bygger sin grund inom bland annat matematik, optimering, logik, maskininlärning, statistik, datalogi, signal- och bildbehandling, mekanik, ellära och fysik. Metoderna och verktygen som studeras och utvecklas är tillämpbara inom många skilda områden såsom autonoma system, biologiska system, fordonssystem, produktionssystem och robotteknik. 

2. Utbildningens mål 

Examensmål 

Nationella mål för generella examina på forskarnivå (licentiatexamen och doktorsexamen) och lokala krav för forskarutbildning framgår av Lokal examensordning för Chalmers tekniska högskola AB – för examina på forskarnivå.

3. Behörighetsvillkor och antagning 

Grundläggande behörighet 

Behörig att antas till forskarutbildning Elektroteknik är den som avlagt en examen på avancerad nivå med en inriktning som har tillräcklig anknytning till forskarutbildningsämnet. För personer med utländsk behörighet gäller motsvarande krav. Examinator ska i samråd med huvudhandledaren göra en bedömning att den sökande har sådan förmåga som behövs för att klara forskarutbildningen. Övriga villkor för grundläggande behörighet framgår av Chalmers arbetsordning för forskarutbildning. 

Antagning 

Föreskrifter om antagning framgår av Chalmers arbetsordning för forskarutbildning.

4. Utbildningens upplägg 

Doktorsutbildningen omfattar 240 högskolepoäng (hp) och licentiatutbildningen minst 120 högskolepoäng; ett års heltidsstudier omfattar 60 högskolepoäng. 

För licentiatutbildning fördelas högskolepoängen mellan kurser och uppsatsarbete på följande sätt: kurser minst 30 hp och licentiatuppsats minst 75 hp. 

För doktorsutbildning fördelas högskolepoängen mellan kurser och avhandlingsarbete på följande sätt: kurser minst 60 hp och avhandling 165 hp. 

Fastställandet av kurskraven (i högskolepoäng) ska dokumenteras tydligt i doktorandens individuella studieplan inom 3 månader från antagning, dvs i samband med att den första individuella studieplanen undertecknas av berörda parter. 

Kurser

Kurser inom forskarskolan omfattar dels kurser som är gemensamma för Chalmers forskarutbildning och dels kurser som är specifika för ämnet. 

Kurser gemensamma för Chalmers forskarutbildning 
De kursfordringar som gäller för forskarutbildningen specificeras i Lokal examensordning för Chalmers tekniska högskola AB – för examina på forskarnivå. 

Kurser inom forskarskolan Elektroteknik 
Forskarskolan har inga specifika kurskrav utöver dem som gäller för Chalmers forskarutbildning som specificeras i Lokal examensordning för Chalmers tekniska högskola AB – för examina på forskarnivå. 

Licentiatuppsats 

En licentiatuppsats ska skrivas på engelska. Den kan i undantagsfall skrivas på svenska, och ska då innehålla en sammanfattning på engelska. 

Uppsatsens syfte är att redovisa de relevanta vetenskapliga resultat som uppnåtts under uppsatsarbetet samt att beskriva dessa på ett sätt som är tillgängligt även utanför den vetenskapligt allra närmaste kretsen av forskare. En licentiatuppsats kan antingen vara en sammanläggningsuppsats eller en monografi. Om uppsatsen är en sammanläggningsuppsats ska den inledas med en introduktion, s k ‘kappa’, som följs av de ingående vetenskapliga artiklarna. Kappans syfte är att sätta studierna i sitt sammanhang, samt att presentera relevanta resultat som av olika skäl inte beskrivs i artiklarna. 

Uppsatsen bör, oavsett form, ha en omfattning motsvarar nationell standard för licentiatexamen. Artiklarna ska var och en för sig hålla en sådan nivå att de skulle kunna accepteras för publikation i en internationell vetenskaplig tidskrift eller internationell konferens av hög kvalitet med vetenskaplig granskning. 

Övriga föreskrifter angående licentiatuppsatsen framgår av Chalmers arbetsordning för forskarutbildning. 

Avhandling

En avhandling ska skrivas på engelska. Den kan i undantagsfall skrivas på svenska, och ska då innehålla en sammanfattning på engelska. 

Avhandlingens syfte är att redovisa de relevanta vetenskapliga resultat som uppnåtts under avhandlingsarbetet samt att beskriva dessa på ett sätt som är tillgängligt även utanför den vetenskapligt allra närmaste kretsen av forskare. En avhandling kan vara antingen en sammanläggningsavhandling eller en monografi. Om avhandlingen är en sammanläggningsavhandling ska den inledas med en introduktion, s k ‘kappa’, som följs av de ingående vetenskapliga artiklarna. Kappans syfte är att sätta studierna i sitt sammanhang, samt att presentera relevanta resultat som av olika skäl inte beskrivs i artiklarna. 

Avhandlingen bör, oavsett form, ha en omfattning motsvarar internationell standard för doktorsexamen. Artiklarna ska var och en för sig hålla en sådan nivå att de skulle kunna accepteras för publikation i en internationell vetenskaplig tidskrift eller internationell konferens av hög kvalitet med vetenskaplig granskning. De enskilda artiklarna kan ha skrivits tillsammans med huvudhandledare, biträdande handledare eller andra personer. För att visa att doktoranden har uppnått avsedd färdighet ska doktoranden ha varit huvudförfattare för majoriteten av artiklarna i avhandlingen. 

Övriga föreskrifter angående avhandlingen framgår av Chalmers arbetsordning för forskarutbildning. 

Handledning 

Av Chalmers arbetsordning för forskarutbildning framgår att för varje doktorand ska det utses minst två handledare. En av dem ska utses till huvudhandledare. Doktoranden har rätt till handledning under utbildningen så länge inte prefekt beslutar något annat. Utöver rådgivning i det vetenskapliga arbetet ska handledningen bland annat innehålla planläggning och uppföljning av såväl forskningsarbete som kurser och övriga aktiviteter, stöd vid publicering och uppföljningssamtal. 

Övriga föreskrifter angående handledning framgår av Chalmers arbetsordning för forskarutbildning. 

5. Examination

Efter fullgjord forskarutbildning erhålls doktorsexamen. Licentiatexamen kan vara ett delmål till doktorsexamen. I de fall licentiatexamen inte avläggs ska ett mittseminarium hållas för att markera licentiatnivå. 

Examination, licentiatexamen

För licentiatexamen fordras att den forskarstuderande fått betyget godkänd på licentiatuppsatsen och dess presentation samt blivit godkänd på de övriga fordringar som ingår i utbildningen. 

Examination, doktorsexamen 

För doktorsexamen fordras att den forskarstuderande fått en vetenskaplig avhandling och dess försvar godkänt samt blivit godkänd på de övriga fordringar som ingår i utbildningen. 

Övriga föreskrifter angående examination framgår av:
  • Chalmers arbetsordning för forskarutbildning
  • Lokal examensordning för Chalmers tekniska högskola AB – för examina på forskarnivå

6. Examensbenämning 

Examen benämns Teknologie licentiatexamen i elektroteknik alternativt Filosofie licentiatexamen i elektroteknik respektive Teknologie doktorsexamen i elektroteknik alternativt Filosofie doktorsexamen i elektroteknik.

Examens engelska översättning är Degree of Licentiate of Engineering in Electrical Engineering alternativt Degree of Licentiate of Philosophy in Electrical Engineering respektive Degree of Doctor of Philosophy in Electrical Engineering. Förled svarar mot namnet på den fakultet inom vilken grundexamen avlagts. 

Förledet beslutas på institution av prefekt i samband med antagning och används vid examen. 

Avsteg från beslutat förled ska styrkas av institutionen i en individuell dispens. I vissa enskilda fall kan annat förled än det som motsvarar den fakultet där grundexamen avlagts användas

Sidansvarig Publicerad: må 23 aug 2021.