Studieplan
Fastställd av prorektor2005-05-17,diarienummer C 2005/604.
Senast reviderad 2021-07-06], diarienummer ACE 2021-0172.
Denna studieplan gäller för doktorander antagna från och med 2021-08-20.
För äldre studieplaner, kontakta institutionens pro/viceprefekt för forskarutbildning.
Övergångsbestämmelser:
En doktorand som antagits till en äldre studieplan kan avlägga examen enligt denna under förutsättning att aktuell Arbetsordning för forskarutbildning och aktuell lokal examensordning för examina på forskarnivå följs.
Doktorander antagna till äldre studieplan i forskarskola Arkitektur kan dock byta till gällande allmän studieplan genom anmälan till pro/vice-prefekt. Byte ska dokumenteras i den individuella studieplanen.
Forskarskolan regleras av arbetsordningen och examensordningen och beskrivs i den allmänna studieplanen. Om det skulle föreligga konflikt mellan dokumenten så är arbetsordningen och examensordningen styrande. För den senaste versionen av samtliga styrdokument som hänvisas till i denna allmänna studieplan, se Chalmers intranät.
1. Ämnesbeskrivning
Beskrivning av forskarutbildningsämnet
Forskarskolans utbildningsämne är Arkitektur. Arkitektur är den kunskap som ger samhällsbyggandet form. Inom kunskapsområdet Arkitektur behandlas artefakter och rum, deras egenskaper och användning samt system, processer och metoder som formar byggnader och byggnadsinteriörer, byggd miljö och samhällsbyggnad.
Hit hör
-
arkitekturens form och teknik, som bland annat behandlar rumsgestaltning och arkitektoniska uttrycksmedel, material och konstruktion;
-
byggnadskonst och stadsbyggnad samt samspelet mellan dessa områden;
- utveckling av den byggda miljön, avseende såväl regional nivå, städer och städers rörelsesystem som bostäder och lokaler samt tillhörande frågor om planeringsprocesser, förvaltning, brukande, tillgänglighet, mm;
- arkitekturens teori och historia;
- designteori och designmetodik, som bland annat omfattar kunskap om och genom designtänkande
Centralt inom arkitekturämnet finns frågor som rör arkitekturteori och -historia, designteorier och designmetodik, relationer mellan människa och artefakt, arkitekturens kulturanalytiska aspekter samt kunskaper om hållbar utveckling integrerade inom arkitekters hela arbetsfält.
Med sin grund i designtänkande och arkitekters arbetsmetoder tacklar arkitekturvetenskapen ofta komplexa situationsbaserade problem. Forskningen är ofta metodintegrerande med anknytningar till såväl humanistiska, samhällsvetenskapliga, teknik-vetenskapliga och naturvetenskapliga traditioner som till designvetenskaplig och konstnärlig kunskapsbildning.
Ett nära utbyte mellan forskarutbildning, forskning och grundutbildning är en viktig förutsättning för den forskningsintegrerande arkitekturverksamhet och pedagogik som är skolans särskilda profil i ett internationellt sammanhang. Forskarutbildningen ses här som en viktig länk mellan forskning, grundutbildning och det omgivande samhället.
Beskrivning av inriktningar
Forskarutbildningsämnet betecknas Arkitektur. Ämnet kan också ges en snävare bestämning enligt nedanstående alternativ. Arkitektur med inriktning mot
- Arkitekturhistoria och arkitekturteori
- Design
- Uthålligt samhällsbyggande och stadsutveckling
- Management och byggandets processer
- Byggnadsteknik och material
- Boende och bostad
- Bebyggelsevård
2. Utbildningens mål
Examensmål
Nationella mål för generella examina på forskarnivå (licentiatexamen och doktorsexamen) och lokala krav för forskarutbildning framgår av Lokal examensordning för Chalmers tekniska högskola AB – för examina på forskarnivå.
Särskilda lärandemål för forskarskolan
Forskarskolan i arkitektur har som mål att utbilda arkitekturforskare samt forskningskvalificerade arkitekter och andra yrkesverksamma inom arkitekturområdet. Utbildningen syftar till att utveckla teorier, metoder, analyser och fördjupade problemframställningar inom arkitekturvetenskapen samt att samla, analysera, systematisera, synliggöra och utveckla kunskaper till stöd för arkitekters yrkesutövning och samhällsbyggandets aktörer i en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. På designvetenskaplig grund syftar forskarskolan också till innovation, såsom idé-, design- och artefaktutveckling, inom arkitekturområdet.
3. Behörighetsvillkor och antagning
Grundläggande behörighet
Behörig att antas till forskarutbildning i Arkitektur är den som avlagt en examen på avancerad nivå med en inriktning som har tillräcklig anknytning till forskarutbildningsämnet. För personer med utländsk behörighet gäller motsvarande krav. Examinator ska i samråd med huvudhandledaren göra en bedömning att den sökande har sådan förmåga som behövs för att klara forskarutbildningen. Övriga villkor för grundläggande behörighet framgår av Chalmers arbetsordning för forskarutbildning.
Särskild behörighet
För antagning till forskarutbildningen inom ämnet Arkitektur skall den sökande ha arkitektexamen i enlighet med kvalitetskrav i EU:s arkitektdirektiv (Direktiv 85/384/EEG). För sökande med annan grundexamen krävs förkunskaper och examensinriktning med tydlig anknytning till forskarutbildningsämnet. Forskarutbildningsämnet skall i dessa fall ges en relevant bestämning genom inriktning (se 1.).
Antagning
Föreskrifter om antagning framgår av Chalmers arbetsordning för forskarutbildning.
4. Utbildningens upplägg
Doktorsutbildningen omfattar 240 högskolepoäng (hp) och licentiatutbildningen minst 120 högskolepoäng; ett års heltidsstudier omfattar 60 högskolepoäng.
För licentiatutbildning fördelas högskolepoängen mellan kurser och uppsatsarbete på följande sätt: kurser minst 30 hp och licentiatuppsats minst 60 hp.
För doktorsutbildning fördelas högskolepoängen mellan kurser och avhandlingsarbete på följande sätt: kurser minst 60 hp och avhandling minst 180 hp.
Kurser
Kurser inom forskarskolan omfattar dels kurser som är gemensamma för Chalmers forskarutbildning, dels kurser som är specifika för ämnet.
Kurser gemensamma för Chalmers forskarutbildning
De kursfordringar som gäller för forskarutbildningen specificeras i Lokal examensordning för Chalmers tekniska högskola AB – för examina på forskarnivå.
Kurser inom forskarskolan Arkitektur
Forskarutbildningen består av institutionsbaserade kurser, fakultetsgemensamma kurser, individuella kursmoment och egna studier samt vetenskapligt arbete med handledning, vilket leder fram till text för licentiatprövning respektive doktorsavhandling. Vidare ingår i forskarutbildningen att doktoranden aktivt deltar i institutionens seminarier och tar del av ämnesrelaterade gästföreläsningar o dyl.
Forskarstuderande kan också i begränsad omfattning delta i undervisning eller andra arbetsmoment som är relevanta för den egna pedagogiska och ämnesmässiga utvecklingen. Lämplig kurskombination inom utbildningen väljs i samråd med examinator och huvudhandledare. Mindre undervisningsinsatser och motsvarande arbetsuppgifter räknas som kurs och kan ge maximalt 7,5hp.
Det rekommenderas kurser utgivna inom ResArc, den Nationella forskarskolan inom ämnet Arkitektur (som Chalmers Arkitektur är med i), http://resarc.se/ när de ges.
Licentiatuppsats
En licentiatuppsats ska skrivas på engelska. Den kan i undantagsfall skrivas på svenska, och ska då innehålla en sammanfattning på engelska.
Uppsatsens syfte är att redovisa de relevanta vetenskapliga resultat som uppnåtts under uppsatsarbetet samt att beskriva dessa på ett sätt som är tillgängligt även utanför den vetenskapligt allra närmaste kretsen av forskare. En licentiatuppsats kan antingen vara en sammanläggningsuppsats eller en monografi. Om uppsatsen är en sammanläggningsuppsats ska den inledas med en introduktion, s k ‘kappa’, som följs av de ingående vetenskapliga artiklarna. Kappans syfte är att sätta studierna i sitt sammanhang, samt att presentera relevanta resultat som av olika skäl inte beskrivs i artiklarna.
Ämnet för licentiatuppsatsen kan vara av teoretisk och/eller experimentell karaktär med designmetodologiskt grund. Licentiatuppsatsen bör ingå som en naturlig del i doktorsavhandlingen.
Övriga föreskrifter angående licentiatuppsatsen framgår av Chalmers arbetsordning för forskarutbildning.
Avhandling
En avhandling ska skrivas på engelska. Den kan i undantagsfall skrivas på svenska, och ska då innehålla en sammanfattning på engelska.
Avhandlingens syfte är att redovisa de relevanta vetenskapliga resultat som uppnåtts under avhandlingsarbetet samt att beskriva dessa på ett sätt som är tillgängligt även utanför den vetenskapligt allra närmaste kretsen av forskare. En avhandling kan vara antingen en sammanläggningsavhandling eller en monografi. Om avhandlingen är en sammanläggningsavhandling ska den inledas med en introduktion, s k ‘kappa’, som följs av de ingående vetenskapliga artiklarna. Kappans syfte är att sätta studierna i sitt sammanhang, samt att presentera relevanta resultat som av olika skäl inte beskrivs i artiklarna.
Ämnet för avhandlingen kan vara av teoretisk och/eller experimentell karaktär med designmetodologiskt grund. Licentiatuppsatsen bör ingå som en naturlig del i doktorsavhandlingen.
Övriga föreskrifter angående avhandlingen framgår av Chalmers arbetsordning för forskarutbildning.
Handledning
Av Chalmers arbetsordning för forskarutbildning framgår att för varje doktorand ska det utses minst två handledare. En av dem ska utses till huvudhandledare. Doktoranden har rätt till handledning under utbildningen så länge inte prefekt beslutar något annat.
Övriga föreskrifter angående handledning framgår av Chalmers arbetsordning för forskarutbildning.
5. Examination
efter fullgjord forskarutbildning erhålls doktorsexamen. Licentiatexamen kan vara ett delmål till doktorsexamen. I de fall licentiatexamen inte avläggs ska ett mittseminarium hållas för att markera licentiatnivå.
Examination, licentiatexamen
För licentiatexamen fordras att den forskarstuderande fått betyget godkänd på licentiatuppsatsen och dess presentation samt blivit godkänd på de övriga fordringar som ingår i utbildningen.
Examination, doktorsexamen
För doktorsexamen fordras att den forskarstuderande fått en vetenskaplig avhandling och dess försvar godkänt samt blivit godkänd på de övriga fordringar som ingår i utbildningen.
Övriga föreskrifter angående examination framgår av:
- Chalmers arbetsordning för forskarutbildning
- Lokal examensordning för Chalmers tekniska högskola AB – för examina på forskarnivå
6. Examensbenämning
Examen benämns Teknologie licentiatexamen i Arkitektur alternativt Filosofie licentiatexamen i Arkitektur respektive Teknologie doktorsexamen i Arkitektur alternativt Filosofie doktorsexamen i Arkitektur.
Examens engelska översättning är Degree of Licentiate of Engineering in Architecture alternativt Degree of Licentiate of Philosophy in Architecture respektive Degree of Doctor of Philosophy in Architecture.
Därutöver kan den valda inriktningen enligt 1 ovan i examensbenämningen anges.
Förled svarar mot namnet på den fakultet inom vilken grundexamen avlagts. Förledet beslutas på institution av prefekt i samband med antagning och används vid examen.
Avsteg från beslutat förled ska styrkas av institutionen i en individuell dispens. I vissa enskilda fall kan annat förled än det som motsvarar den fakultet där grundexamen avlagts användas