Forskarskolan finns vid institutionen för Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik.
Studierektor: Krystyna Pietrzyk
Administration: Lena Högberg
Webbadministration: Lotta Särnbratt
Mer information om forskarutbildningen på institutionen för Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik Studieplan
(fastställd av prorektor den 17 maj 2005, diarienummer C2005/604)
(reviderad den 1 september 2007)
(reviderad den 27 februari 2013)
1. Ämnesbeskrivning och mål för utbildningen
1.1 Ämnesbeskrivning
Forskarskolans utbildningsämne är Arkitektur. Arkitektur är den
kunskap som ger samhällsbyggandet form. Inom kunskapsområdet Arkitektur
behandlas artefakter och rum, deras egenskaper och användning samt
system, processer och metoder som formar byggnader och
byggnadsinteriörer, byggd miljö och samhällsbyggnad. Hit hör
- arkitekturens form och teknik, som bland annat behandlar
rumsgestaltning och arkitektoniska uttrycksmedel, material och
konstruktion;
- byggnadskonst och stadsbyggnad samt samspelet mellan dessa områden;
- utveckling av den byggda miljön, avseende såväl regional nivå,
städer och städers rörelsesystem som bostäder och lokaler samt
tillhörande frågor om planeringsprocesser, förvaltning, brukande,
tillgänglighet, mm;
- arkitekturens teori och historia;
- designteori och designmetodik, som bland annat omfattar kunskap om och genom designtänkande
Centralt inom arkitekturämnet finns frågor som rör arkitekturteori
och -historia, designteorier och designmetodik, relationer mellan
människa och artefakt, arkitekturens kulturanalytiska aspekter samt
kunskaper om hållbar utveckling integrerade inom arkitekters hela
arbetsfält.
Med sin grund i designtänkande och arkitekters arbetsmetoder
tacklar arkitekturvetenskapen ofta komplexa situationsbaserade problem.
Forskningen är ofta metodintegrerande med anknytningar till såväl
humanistiska, samhällsvetenskapliga, teknikvetenskapliga och
naturvetenskapliga traditioner som till designvetenskaplig och
konstnärlig kunskapsbildning. Till arkitekturvetenskapens metodik hör
exempelvis fallstudier, simuleringar, kunskapsbildande
arkitekturprojekt, tolkning, reflektion och argumentation.
Forskarutbildningsämnet betecknas Arkitektur. Ämnet kan också ges en snävare bestämning enligt nedanstående alternativ.
Arkitektur med inriktning mot
- arkitekturhistoria och arkitekturteori
- design
- uthålligt samhällsbyggande och stadsutveckling
- management och byggandets processer
- byggnadsteknik och material
- boende och bostad
- bebyggelsevård
1.2 Mål för forskarutbildningen
Forskarskolan i arkitektur har som mål att utbilda
arkitekturforskare samt forskningskvalificerade arkitekter och andra
yrkesverksamma inom arkitekturområdet. Här avser utbildningen att ge
förmåga att självständigt genomföra och presentera forsknings- och
utvecklingsarbete byggt på kvalificerad arkitekturvetenskaplig
kompetens. Utbildningen syftar till att utveckla teorier, metoder,
analyser och fördjupade problemframställningar inom
arkitekturvetenskapen samt att samla, analysera, systematisera,
synliggöra och utveckla kunskaper till stöd för arkitekters
yrkesutövning och samhällsbyggandets aktörer i en långsiktigt hållbar
samhällsutveckling. På designvetenskaplig grund syftar forskarskolan
också till innovation, såsom idé-, design- och artefaktutveckling, inom
arkitekturområdet.
Forskarskolan skall bedrivas med höga krav på historisk och
teoretisk medvetenhet, nutidsorienterad relevans för det omgivande
samhällets problem och med en stark framtidsinriktning. Verksamheten
skall upprätthålla en levande kontakt med regionala
samhällsbyggnadsfrågor, eftersträva ett aktivt kunskapsutbyte med
närliggande ämnesområden inom Chalmers och Göteborgs Universitet samt
vidareutveckla samarbeten med den nordiska och internationella
forskningsfronten inom ämnet.
Ett nära utbyte mellan forskarutbildning, forskning och
grundutbildning är en viktig förutsättning för den
forskningsintegrerande arkitekturverksamhet och pedagogik som är skolans
särskilda profil i ett internationellt sammanhang. Forskarutbildningen
ses här som en viktig länk mellan forskning, grundutbildning och det
omgivande samhället.
2. Behörighetsvillkor
För antagning till forskarutbildningen inom ämnet Arkitektur skall
den sökande ha arkitektexamen i enlighet med kvalitetskrav i EU:s
arkitektdirektiv (Direktiv 85/384/EEG). För sökande med annan
grundexamen krävs förkunskaper och examensinriktning med tydlig
anknytning till forskarutbildningsämnet. Forskarutbildningsämnet skall i
dessa fall ges en relevant bestämning genom inriktning (se 3). Sökande
som inte uppfyller behörighetskraven behandlas i enlighet med Chalmers
arbetsordning för forskarutbildningen.
3. Utbildningens uppläggning och inriktning
Institutionens forskning och forskarutbildning inom ämnet Arkitektur bedrivs inom fem integrerade forskningsprofiler:
- Form och teknik
- Rum och verksamhet
- Omvandling och bevarande
- Stadsbyggnad och urbanism
- Visualisering och modellering
En individuell studieplan för forskarutbildningen sammanställs av
forskarstuderanden tillsammans med huvudhandledaren och examinatorn.
Examinatorn har ett övergripande ansvar för forskarutbildningen i
ett ämne och skall säkerställa att doktorandutbildningen i
forskarutbildningsämnet uppfyller kraven vad gäller forskningsuppgift
och övriga moment.
Utbildningen är uppdelad i två etapper, där den första avslutas
med licentiatexamen och den andra med doktorsexamen i enlighet med
Chalmers arbetsordning för forskarutbildningen.
Forskarutbildningen består av institutionsbaserade kurser,
fakultetsgemensamma kurser, individuella kursmoment och egna studier
samt vetenskapligt arbete med handledning, vilket leder fram till text
för licentiatprövning respektive doktorsavhandling. Vidare ingår i
forskarutbildningen att doktoranden aktivt deltar i institutionens
seminarier och tar del av ämnesrelaterade gästföreläsningar o dyl.
Forskarstuderande kan också i begränsad omfattning delta i
undervisning eller andra arbetsmoment som är relevanta för den egna
pedagogiska och ämnesmässiga utvecklingen.
4. Kurser
Inom forskarutbildningsämnet Arkitektur krävs kurser för
licentiatexamen i omfattning om 45 hp och för doktorsexamen krävs 60 hp.
Inom GTS ska 9 högskolepoäng erhållas före licentiatexamen.
Före disputation ska ytterligare 6 högskolepoäng erhållas. Bland de
poänggivande kurser som ska tas före licentiatexamen är de centralt
erbjudna kurserna ”Teaching, Learning & Evaluation”, ”Research
Ethics & Sustainable Development” och ”Karriärplanering – Personligt
Ledarskap” obligatoriska medan 1,5 högskolepoäng är valbara (från GTS
utbud av aktiviteter/kurser). Efterföljande 6 högskolepoäng är också
valbara och väljs efter doktorandens behov.
Valbara poänggivande aktiviteter inom GTS behöver inte alltid
hämtas från det Chalmerscentrala utbudet. Aktiviteter kan, på förslag av
examinator eller huvudhandledare, efter godkännande från proprefekt och
i samråd med forskarskolans studierektor, hämtas från annat håll, t ex
från aktiviteter på institutionsnivå.
Utöver kurspaketet GTS ska doktoranden också delta i en
introduktionsdag för doktorander (senast före licentiatexamen),
genomföra en muntlig populärvetenskaplig presentation före disputation
samt skriva en populärvetenskaplig presentation på baksidan av sin
doktorsavhandling.
Obligatoriet på 15 högskolepoäng för GTS gäller för doktorander antagna vid Chalmers tekniska högskola fr.o.m. 2012-09-01.
Institutionens forskarskola Arkitektur ger tre återkommande kurser:
- Kunskapsformer och forskningsmetoder i arkitektur (2 hp)
- Akademiskt skrivande inom arkitektur och design (2 hp)
- Arkitekturteorier och designteorier (2 hp)
Nationella forskarskolan inom ämnet Arkitektur, ResArc: Swedish Research School in Architecture, ger fyra återkommande kurser:
http://resarc.se/
- Tendencies in Architectural Research (7,5 + 2,5 hp)
The
course is about important and challenging issues in contemporary
architecture research and provides opportunities for doctoral students
to achieve an overview of trends, approaches and practices in
contemporary.
- Approaches (7,5 + 2,5 hp)
The course is devoted to an
introduction to and training in generic and transferable research skills
specific for Architecture, Design and Arts. It consist of an
orientation and positioning in broader knowledge landscapes, developing
and arguing for own research design, assessing and disseminating
scholarly assessment in relation to architecture in the making and in
the making disciplines.
- Philosophies (7,5 + 2,5 hp)
The course investigate
theoretical tools for a critical and projective societal analysis of
architecture, planning and design by addressing key texts from
philosophy and matching this with architectural theoretical material.
- Communications
The course focuses
on how image and text production can communicate different kinds of
cultural values in order to develop a dialogical, professional and
political understanding of different communication devices. The seminars
consist of theoretical material, lectures and design exercise in
relation to individual thesis.
Lämplig kurskombination inom utbildningen väljs i samråd med
examinator och huvudhandledare. Mindre undervisningsinsatser och
motsvarande arbetsuppgifter räknas
som kurs och kan ge maximalt 7,5hp i forskarutbildningen och påverkar
inte doktorandens anställningstid. Alla pedagogiska insatser som den
forskarstuderande gör skall godkännas och dokumenteras av
huvudhandledaren. Undervisningsinsatser utöver detta skall, innan de
genomförs godkännas av prefekt.
5. Avhandling
Ämnet för avhandlingen kan vara av teoretisk och/eller experimentell karaktär med designmetodologiskt grund.
Avhandlingen utformas med fördel som en sammanläggningsavhandling.
Licentiatuppsatsen bör ingå som en naturlig del i doktorsavhandlingen.
Licentiatuppsatsen liksom doktorsavhandlingen bör skrivas på engelska.
6. Fordringar för examen
För licentiatexamen (120hp) fordras dels godkända kurser
motsvarande minst 45 hp inklusive fakultetsgemensamma kurser, dels
godkänd vetenskaplig uppsats motsvarande minst 60hp.
För doktorsexamen (240 hp) fordras dels godkända kurser motsvarande
minst 60 hp, dels en godkänd avhandling motsvarande minst 165 hp.
7. Handledning
Handledningen består dels av rådgivning i samband med
avhandlingsarbetet, dels handledning inom kurser och dels av allmän
rådgivning beträffande arbetets uppläggning, organisation mm.
Huvudhandledaren har det övergripande ansvaret för handledningen.
Inom kurser har kursansvarig även ansvar för handledning gällande
ingående kursmoment.
Huvudhandledare skall ha docentkompetens och vara knuten till Chalmers Arkitektur
8. Kunskapsprov
Kunskapsprov för kurser anges i kursbeskrivning och bedöms med betygen godkänd respektive icke godkänd.
8.1 Kunskapsprov, licentiatexamen (omskriven)
För att erhålla licentiatexamen skall den forskarstuderande utföra
ett forskningsarbete samt författa en licentiatuppsats som beskriver
detta arbete. Licentiatuppsatsen kan ha formen av en monografi eller av
en sammanläggning med ett antal artiklar/konferensbidrag. Artiklar skall
i det senare fallet redovisas tillsamman med en s.k. 'kappa', som
knyter ihop bidragen samt diskuterar och drar slutsatser kring helheten.
De enskilda artiklarna kan ha skrivits tillsammans med huvudhandledare,
handledare eller andra personer. Uppsatsen ska hålla en sådan nivå att
artiklar/konferensbidrag (eller omarbetade delar av monografin) skulle
kunna accepteras för publikation i en internationell vetenskaplig
tidskrift/proceedings med refereeförfarande. Licentiatuppsatsen skall
presenteras på engelska eller svenska vid ett öppet seminarium. Vid
licentiatseminariet granskas och prövas uppsatsen av en oberoende
granskare utsedd av examinator och godkänd av ansvarig prefekt.
Uppsatsen bedöms av examinator med betygen godkänd respektive icke
godkänd.
Alla som väljer att inte ta ut en licentiatexamen bör göra en 50 %
-prövning. Vid prövningen bedöms om licentiatkompetens är uppnådd, på
samma sätt som vid licentiatseminariet. Skillnaden är att vid 50 %
-seminariet presenteras inte en färdig uppsats och doktorander erhåller
inte examen. Forskningsarbetet som redovisas ska motsvara 50 % av färdig
doktorsexamen och kunna jämställas med en licentiatuppsats i omfång och
kvalitet, men inte i form. Efter förslag från examinator beslutar
prefekten om 50% -prövningen.
8.2 Kunskapsprov, doktorsexamen
Senast fem månader före planerat disputationsdatum bör ett
slutseminarium genomföras, där en extern, oberoende och högt
kvalificerad opponent granskar doktorandens avhandlingsarbete och ger
råd inför avhandlingens slutliga genomförande. Vid slutseminariet bör
även en vetenskapligt kvalificerad, oberoende forskare inom
institutionen delta som granskare av avhandlingsarbetet.
Granskare/opponent vid slutseminariet kan ingå i betygsnämnd för det aktuella avhandlingsarbetet.
Doktorsavhandling bedöms av betygsnämnd, som beslutas av prefekt
efter förslag från institutionens kollegium. Avhandlingen kan av
betygsnämnden ges betygen godkänd eller icke godkänd.
9. Examensbeteckning
Forskarskolans beteckning för examen är licentiat- respektive
doktorsexamen i Arkitektur. Beroende av den forskarstuderandes
grundexamen, ämnesinriktning mm kan examens beteckning vara Arkitektur
med en snävare inriktning enligt 1.1 ovan.
Examinator föreslår examensbeteckning. Prefekten beslutar om examensbeteckning i varje enskilt fall.
10. Övriga anvisningar
I övrigt hänvisas till Chalmers Arbetsordning för forskarutbildningen.