Arkitektur

​​Forskarskolan finns vid institutionen för Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik.

Studierektor: Krystyna Pietrzyk
Administration: Lena Högberg​
Webbadministration: Lotta Särnbratt

Mer information om forskarutbildningen på institutionen för Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik

Studieplan

(fastställd av prorektor den 17 maj 2005, diarienummer C2005/604)
(reviderad den 1 september 2007)
(reviderad den 27 februari 2013)

1. Ämnesbeskrivning och mål för utbildningen

1.1 Ämnesbeskrivning

Forskarskolans utbildningsämne är Arkitektur. Arkitektur är den kunskap som ger samhällsbyggandet form. Inom kunskapsområdet Arkitektur behandlas artefakter och rum, deras egenskaper och användning samt system, processer och metoder som formar byggnader och byggnadsinteriörer, byggd miljö och samhällsbyggnad. Hit hör
  • arkitekturens form och teknik, som bland annat behandlar rumsgestaltning och arkitektoniska uttrycksmedel, material och konstruktion;
  • byggnadskonst och stadsbyggnad samt samspelet mellan dessa områden;
  • utveckling av den byggda miljön, avseende såväl regional nivå, städer och städers rörelsesystem som bostäder och lokaler samt tillhörande frågor om planeringsprocesser, förvaltning, brukande, tillgänglighet, mm;
  • arkitekturens teori och historia;
  • designteori och designmetodik, som bland annat omfattar kunskap om och genom designtänkande
Centralt inom arkitekturämnet finns frågor som rör arkitekturteori och -historia, designteorier och designmetodik, relationer mellan människa och artefakt, arkitekturens kulturanalytiska aspekter samt kunskaper om hållbar utveckling integrerade inom arkitekters hela arbetsfält.
 
Med sin grund i designtänkande och arkitekters arbetsmetoder tacklar arkitekturvetenskapen ofta komplexa situationsbaserade problem. Forskningen är ofta metodintegrerande med anknytningar till såväl humanistiska, samhällsvetenskapliga, teknikvetenskapliga och naturvetenskapliga traditioner som till designvetenskaplig och konstnärlig kunskapsbildning. Till arkitekturvetenskapens metodik hör exempelvis fallstudier, simuleringar, kunskapsbildande arkitekturprojekt, tolkning, reflektion och argumentation.
 
Forskarutbildningsämnet betecknas Arkitektur. Ämnet kan också ges en snävare bestämning enligt nedanstående alternativ.
Arkitektur med inriktning mot
  • arkitekturhistoria och arkitekturteori
  • design
  • uthålligt samhällsbyggande och stadsutveckling
  • management och byggandets processer
  • byggnadsteknik och material
  • boende och bostad
  • bebyggelsevård

1.2 Mål för forskarutbildningen

Forskarskolan i arkitektur har som mål att utbilda arkitekturforskare samt forskningskvalificerade arkitekter och andra yrkesverksamma inom arkitekturområdet. Här avser utbildningen att ge förmåga att självständigt genomföra och presentera forsknings- och utvecklingsarbete byggt på kvalificerad arkitekturvetenskaplig kompetens. Utbildningen syftar till att utveckla teorier, metoder, analyser och fördjupade problemframställningar inom arkitekturvetenskapen samt att samla, analysera, systematisera, synliggöra och utveckla kunskaper till stöd för arkitekters yrkesutövning och samhällsbyggandets aktörer i en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. På designvetenskaplig grund syftar forskarskolan också till innovation, såsom idé-, design- och artefaktutveckling, inom arkitekturområdet.
 
Forskarskolan skall bedrivas med höga krav på historisk och teoretisk medvetenhet, nutidsorienterad relevans för det omgivande samhällets problem och med en stark framtidsinriktning. Verksamheten skall upprätthålla en levande kontakt med regionala samhällsbyggnadsfrågor, eftersträva ett aktivt kunskapsutbyte med närliggande ämnesområden inom Chalmers och Göteborgs Universitet samt vidareutveckla samarbeten med den nordiska och internationella forskningsfronten inom ämnet.
 
Ett nära utbyte mellan forskarutbildning, forskning och grundutbildning är en viktig förutsättning för den forskningsintegrerande arkitekturverksamhet och pedagogik som är skolans särskilda profil i ett internationellt sammanhang. Forskarutbildningen ses här som en viktig länk mellan forskning, grundutbildning och det omgivande samhället.

2. Behörighetsvillkor

För antagning till forskarutbildningen inom ämnet Arkitektur skall den sökande ha arkitektexamen i enlighet med kvalitetskrav i EU:s arkitektdirektiv (Direktiv 85/384/EEG). För sökande med annan grundexamen krävs förkunskaper och examensinriktning med tydlig anknytning till forskarutbildningsämnet. Forskarutbildningsämnet skall i dessa fall ges en relevant bestämning genom inriktning (se 3). Sökande som inte uppfyller behörighetskraven behandlas i enlighet med Chalmers arbetsordning för forskarutbildningen.

3. Utbildningens uppläggning och inriktning

Institutionens forskning och forskarutbildning inom ämnet Arkitektur bedrivs inom fem integrerade forskningsprofiler:
  • Form och teknik
  • Rum och verksamhet
  • Omvandling och bevarande
  • Stadsbyggnad och urbanism
  • Visualisering och modellering
En individuell studieplan för forskarutbildningen sammanställs av forskarstuderanden tillsammans med huvudhandledaren och examinatorn.

Examinatorn har ett övergripande ansvar för forskarutbildningen i ett ämne och skall säkerställa att doktorandutbildningen i forskarutbildningsämnet uppfyller kraven vad gäller forskningsuppgift och övriga moment.

Utbildningen är uppdelad i två etapper, där den första avslutas med licentiatexamen och den andra med doktorsexamen i enlighet med Chalmers arbetsordning för forskarutbildningen.
 
Forskarutbildningen består av institutionsbaserade kurser, fakultetsgemensamma kurser, individuella kursmoment och egna studier samt vetenskapligt arbete med handledning, vilket leder fram till text för licentiatprövning respektive doktorsavhandling. Vidare ingår i forskarutbildningen att doktoranden aktivt deltar i institutionens seminarier och tar del av ämnesrelaterade gästföreläsningar o dyl.
 
Forskarstuderande kan också i begränsad omfattning delta i undervisning eller andra arbetsmoment som är relevanta för den egna pedagogiska och ämnesmässiga utvecklingen.

4. Kurser

Inom forskarutbildningsämnet Arkitektur krävs kurser för licentiatexamen i omfattning om 45 hp och för doktorsexamen krävs 60 hp.

Inom GTS ska 9 högskolepoäng erhållas före licentiatexamen. Före disputation ska ytterligare 6 högskolepoäng erhållas. Bland de poänggivande kurser som ska tas före licentiatexamen är de centralt erbjudna kurserna ”Teaching, Learning & Evaluation”, ”Research Ethics & Sustainable Development” och ”Karriärplanering – Personligt Ledarskap” obligatoriska medan 1,5 högskolepoäng är valbara (från GTS utbud av aktiviteter/kurser). Efterföljande 6 högskolepoäng är också valbara och väljs efter doktorandens behov.

Valbara poänggivande aktiviteter inom GTS behöver inte alltid hämtas från det Chalmerscentrala utbudet. Aktiviteter kan, på förslag av examinator eller huvudhandledare, efter godkännande från proprefekt och i samråd med forskarskolans studierektor, hämtas från annat håll, t ex från aktiviteter på institutionsnivå.

Utöver kurspaketet GTS ska doktoranden också delta i en introduktionsdag för doktorander (senast före licentiatexamen), genomföra en muntlig populärvetenskaplig presentation före disputation samt skriva en populärvetenskaplig presentation på baksidan av sin doktorsavhandling.

Obligatoriet på 15 högskolepoäng för GTS gäller för doktorander antagna vid Chalmers tekniska högskola fr.o.m. 2012-09-01.

 
Institutionens forskarskola Arkitektur ger tre återkommande kurser:
  • Kunskapsformer och forskningsmetoder i arkitektur (2 hp)
  • Akademiskt skrivande inom arkitektur och design (2 hp)
  • Arkitekturteorier och designteorier (2 hp)
 
Nationella forskarskolan inom ämnet Arkitektur, ResArc: Swedish Research School in Architecture, ger fyra återkommande kurser: http://resarc.se/
  • Tendencies in Architectural Research (7,5 + 2,5 hp)
    The course is about important and challenging issues in contemporary architecture research and provides opportunities for doctoral students to achieve an overview of trends, approaches and practices in contemporary.
  • Approaches (7,5 + 2,5 hp)
    The course is devoted to an introduction to and training in generic and transferable research skills specific for Architecture, Design and Arts. It consist of an orientation and positioning in broader knowledge landscapes, developing and arguing for own research design, assessing and disseminating scholarly assessment in relation to architecture in the making and in the making disciplines.
  • Philosophies (7,5 + 2,5 hp)
    The course investigate theoretical tools for a critical and projective societal analysis of architecture, planning and design by addressing key texts from philosophy and matching this with architectural theoretical material.
  • Communications
    The course focuses on how image and text production can communicate different kinds of cultural values in order to develop a dialogical, professional and political understanding of different communication devices. The seminars consist of theoretical material, lectures and design exercise in relation to individual thesis.
Lämplig kurskombination inom utbildningen väljs i samråd med examinator och huvudhandledare. Mindre undervisningsinsatser och motsvarande arbetsuppgifter räknas som kurs och kan ge maximalt 7,5hp i forskarutbildningen och påverkar inte doktorandens anställningstid. Alla pedagogiska insatser som den forskarstuderande gör skall godkännas och dokumenteras av huvudhandledaren. Undervisningsinsatser utöver detta skall, innan de genomförs godkännas av prefekt.
 

5. Avhandling

Ämnet för avhandlingen kan vara av teoretisk och/eller experimentell karaktär med designmetodologiskt grund.
 
Avhandlingen utformas med fördel som en sammanläggningsavhandling. Licentiatuppsatsen bör ingå som en naturlig del i doktorsavhandlingen. Licentiatuppsatsen liksom doktorsavhandlingen bör skrivas på engelska.

6. Fordringar för examen

För licentiatexamen (120hp) fordras dels godkända kurser motsvarande minst 45 hp inklusive fakultetsgemensamma kurser, dels godkänd vetenskaplig uppsats motsvarande minst 60hp.
 
För doktorsexamen (240 hp) fordras dels godkända kurser motsvarande minst 60 hp, dels en godkänd avhandling motsvarande minst 165 hp.

7. Handledning

Handledningen består dels av rådgivning i samband med avhandlingsarbetet, dels handledning inom kurser och dels av allmän rådgivning beträffande arbetets uppläggning, organisation mm.
 
Huvudhandledaren har det övergripande ansvaret för handledningen. Inom kurser har kursansvarig även ansvar för handledning gällande ingående kursmoment.
 
Huvudhandledare skall ha docentkompetens och vara knuten till Chalmers Arkitektur

8. Kunskapsprov

Kunskapsprov för kurser anges i kursbeskrivning och bedöms med betygen godkänd respektive icke godkänd.

8.1 Kunskapsprov, licentiatexamen (omskriven)

För att erhålla licentiatexamen skall den forskarstuderande utföra ett forskningsarbete samt författa en licentiatuppsats som beskriver detta arbete. Licentiatuppsatsen kan ha formen av en monografi eller av en sammanläggning med ett antal artiklar/konferensbidrag. Artiklar skall i det senare fallet redovisas tillsamman med en s.k. 'kappa', som knyter ihop bidragen samt diskuterar och drar slutsatser kring helheten. De enskilda artiklarna kan ha skrivits tillsammans med huvudhandledare, handledare eller andra personer. Uppsatsen ska hålla en sådan nivå att artiklar/konferensbidrag (eller omarbetade delar av monografin) skulle kunna accepteras för publikation i en internationell vetenskaplig tidskrift/proceedings med refereeförfarande. Licentiatuppsatsen skall presenteras på engelska eller svenska vid ett öppet seminarium. Vid licentiatseminariet granskas och prövas uppsatsen av en oberoende granskare utsedd av examinator och godkänd av ansvarig prefekt. Uppsatsen bedöms av examinator med betygen godkänd respektive icke godkänd.
 
Alla som väljer att inte ta ut en licentiatexamen bör göra en 50 % -prövning. Vid prövningen bedöms om licentiatkompetens är uppnådd, på samma sätt som vid licentiatseminariet. Skillnaden är att vid 50 % -seminariet presenteras inte en färdig uppsats och doktorander erhåller inte examen. Forskningsarbetet som redovisas ska motsvara 50 % av färdig doktorsexamen och kunna jämställas med en licentiatuppsats i omfång och kvalitet, men inte i form. Efter förslag från examinator beslutar prefekten om 50% -prövningen.

8.2 Kunskapsprov, doktorsexamen

Senast fem månader före planerat disputationsdatum bör ett slutseminarium genomföras, där en extern, oberoende och högt kvalificerad opponent granskar doktorandens avhandlingsarbete och ger råd inför avhandlingens slutliga genomförande. Vid slutseminariet bör även en vetenskapligt kvalificerad, oberoende forskare inom institutionen delta som granskare av avhandlingsarbetet.
 
Granskare/opponent vid slutseminariet kan ingå i betygsnämnd för det aktuella avhandlingsarbetet.
 
Doktorsavhandling bedöms av betygsnämnd, som beslutas av prefekt efter förslag från institutionens kollegium. Avhandlingen kan av betygsnämnden ges betygen godkänd eller icke godkänd.

9. Examensbeteckning

Forskarskolans beteckning för examen är licentiat- respektive doktorsexamen i Arkitektur. Beroende av den forskarstuderandes grundexamen, ämnesinriktning mm kan examens beteckning vara Arkitektur med en snävare inriktning enligt 1.1 ovan.

Examinator föreslår examensbeteckning. Prefekten beslutar om examensbeteckning i varje enskilt fall.

10. Övriga anvisningar

I övrigt hänvisas till Chalmers Arbetsordning för forskarutbildningen.

Sidansvarig Publicerad: on 17 jun 2020.