Ison: Chile 19 november

Jag är på besök hos världens mest fantastiska teleskop, Alma. Hennes just nu 61 antenner bor granne till Apex på 5000 meters höjd i norra Chile, ett ständigt föränderligt inslag i det soldränkt torra landskapet.
Alma håller man fortfarande att köra in, testa och mecka med och det är just här det händer, vid Alma:s driftcentral på 2500 meter.

Andreas Lundgren är en av svenskarna som jobbar här, som biträdande programansvarig för teleskopet. Det är han och kollegan Tommy Wiklind, före detta chalmerist förresten, som bjudit in mig. Vi kollar in de antenner som finns här för testning innan de åker upp till Chajnantorplatån, jag klappar transportbilen Otto, och jag får en snabb titt i labben där de nedkylda mottagare läggs ihop i stora knallblåa cylindrar innan de installeras på antennerna.

Jag får sitta på dagens avstämningsmöten, först med astronomerna och sedan med ingenjörerna. Förkortningarna haglar men det blir tydligt att just nu är en spännande tid när Alma håller på att komma igång, skarpa forskningsprojekt blandas med tester och problemlösning. Varje antenn har ett nummer. Till exempel 63:an som jag såg åka upp häromdagen omnämns, stackaren hade fått stå utan ström och blivit för varm bland mottagarna. Bara ett av dagens små utmaningar för ett av världens största forskningsanläggningar.

Och allt detta hade jag inte skrivit om det inte hade varit för ett av de där skarpa forskningsprojekten. Alma håller nämligen på att observera komet Ison.

– Men det är hemligt, vi får inte berätta nåt! säger Andreas.

Jag pressar honom ändå, och det ger lite utdelning.

Vilka forskare som beställt observationerna får jag inte veta, men det är ett omfattande program som redan börjat och som fortsätter in i december, berättar Andreas.

Ison-observationerna har som det andra projektet någonsin fått åka gräddfil in i Alma:s observationsprogram (särskilt tillstånd av teleskopets föreståndare heter det). Det första var en annan komet, komet Lemmon, som imponerade på himlen i våras.

Liksom med Apex och Onsala-observationer är det kometens molekyler som Alma vill åt. Unikt för Alma är att kometen kan observeras i princip oavbrutet före, under och efter närbesöket hos solen den 28 december. Antennerna är till skillnad från spegelblanka Apex specialgjorda för att klara av att titta rakt mot solen, "lite frostade", som Andreas beskriver det. Det betyder unik kometskådning för ett unik astronomisk händelse.

– Vi gör saker här som inget annat teleskop har någonsin kunnat göra, säger Andreas.

Vad kommer Alma att upptäcka hos kometen? Vad har antennerna sett hittills? Om det är någon som vet det får jag inte reda på det, och Andreas skulle ändå inte berätta.

Men kombinationen superteleskop plus superkomet, kan det bli annat än superspännande?

Text och foto: Robert Cumming, astronom och informatör, Onsala rymdobservatorium, Chalmers

Bildtexter:
Bild 1 och 2: Teleskoptransport x 2: En Alma-antenn är på väg till Chajnantorplatån.
Bild 3: På Alma:s dagliga astronommöte diskuteras problem, väder och planer. Tommy Wiklind och Lewis Knee (båda disputerade vid Chalmers) och Andreas Lundgren.
Bild 4: Teleskopet Alma i Atacamaöknen i Chile, sedd från Apex.


Läs mer:
Ison: Chile 18 november
Ison: Onsala 18 november
Ison: Chile 17 november
Ison: Chile 16 november
Ison: Chile 15 november
Ison: Onsala 15 november
Chalmersastronomer bevakar komet Ison

Om teleskopen
Observationerna med 20-meters radioteleskopet i Onsala, 45 km söder om Göteborg, börjar den 14 november och fortsätter fram till den 7 december. Onsala rymdobservatoriums 20-metersteleskop har sedan invigningen 1976 varit ett av världens viktigaste radioteleskop. Nuförtiden används det som en del av internationella nätverk för mätningar av jordens rörelser (geodetiska observationer) men även för observationer av molekyler i gasmoln i Vintergatan och bortom den.

Samtidigt observeras kometen av astronomer vid Onsala rymdobservatorium från teleskopet Apex, 5 100 meter över havet i Atacamaöknen i norra Chile. Apex är ett samarbetsprojekt mellan Max-Planckinstitutet för radioastronomi, Onsala rymdobservatorium och Europeiska sydobservatoriet ESO. Teleskopet drivs av ESO.

Publicerad: ti 04 feb 2014.