Poängsättning

​När kriterierna är valda ska varje åtgärdsalternativs prestanda bedömas med avseende på varje kriterium i relation till ett referensalternativ. Alternativens prestanda kan uppskattas genom expertbedömning, men det kan också finnas tillgänglig information från konsultutredningar forskningsrapporter, vetenskapliga artiklar eller liknande som kan användas för att avgöra hur väl ett åtgärdsalternativ presterar för ett visst kriterium.

Ofta bidrar bakgrundsunderlag med information om åtgärdens effekter på en naturlig skala där man använder den ursprungliga enhet som mäter den egenskap som studeras, som till exempel kg/m3 eller m3/år. Men bedömningar kan också finnas på en semi-kvantitativ skala, till exempel genom en klassning från mycket låg till mycket hög prestanda jämfört med ett referensalternativ, eller vara beskrivna kvalitativt i ord. Detta innebär att informationen om hur väl åtgärderna förväntas prestera kan återfinnas på olika typer av prestanda-skalor. För att kunna jämföra kriterier måste de dock bedömas på en gemensam skala. I WISER görs detta genom att all information och bedömningar översätts till en intervallskala med poäng mellan -10 och 10.

Negativa poäng betyder att alternativet presterar sämre än referensalternativet och positiva poäng betyder att det presterar bättre än referensalternativet. Värdet 0 betyder att åtgärden presterar lika bra eller dåligt som referensalternativet. Skalans ändpunkter (dvs -10 och 10) definieras som den sämsta respektive bästa möjliga prestanda som en åtgärd teoretiskt skulle kunna uppvisa för det aktuella kriteriet givet ett sådant beslutsproblem som studeras. Varje kriteriums ändpunkter baseras därmed på experters rimlighetsbedömningar och erfarenheter från till exempel tidigare projekt.  

Vägval inför poängsättning

Inför poängsättningen finns det ett antal frågeställningar som behöver beaktas. Bland annat behöver man bestämma sig för om åtgärdernas prestanda (d.v.s. poäng) ska motsvara måluppfyllelse vid en viss tidpunkt (t.ex. om 30 år) eller om poängen ska motsvara åtgärdens prestanda över hela tidsperioden. För att få god jämförbarhet mellan åtgärderna bör inramningen beträffande tid och tidshorisont vara densamma för alla åtgärdsalternativ. Förutom att detta är en viktig aspekt som bör dokumenteras och tas hänsyn till vid kommande granskning och överläggning inför beslut, spelar detta också en viktig roll för huruvida implementeringsfasens effekter vägs in i poängsättningen. Om valet faller på att åtgärderna ska utvärderas för en viss framtida tidpunkt, men att några specifika effekter som följer av implementeringen bör tas hänsyn till vid beslutet, finns möjlighet att dela upp dessa kriterier så att det tydligt framgår vilka effekter som uppstår i anläggningsfas respektive driftsfas.  

Förhållningssätt till osäkerheter

Man behöver också bestämma sig för om osäkerheterna i åtgärdernas prestanda ska beaktas i analysen. För att ta hänsyn till osäkerheter gällande hur väl alternativen kan prestera finns möjlighet i WISER att uppskatta såväl den mest troliga poängen samt min- och max-poäng. I avsnittet "Expertbedömningar och osäkerheter" beskrivs osäkerheter och hur man kan gå tillväga för att bedöma dessa. De uppskattade poängen (mest troliga, samt min- och max-poäng) används för att generera osäkerhetsfördelningar som representerar de ingående osäkerheterna, varpå beräkningarna i analysen utförs med hjälp av Monte Carlo-simuleringar. I dagsläget behövs dock insticksprogrammet @Risk till Excel för att möjliggöra osäkerhetsanalys med Monte Carlo-simuleringar i verktyget, se information om @Risk på www.palisade.com. Om denna funktion inte finns, eller om utvärderingen av åtgärderna görs på en enkel övergripande nivå där en detaljerad osäkerhetsanalys inte behövs eller är för tidsödande, görs ett val så att enbart den mest troliga poängen ska bedömas. 

I verktyget väljs om osäkerheter ska beaktas eller inte genom en kryssruta. Detta val kan göras under samtliga analyssteg, steg 4–6, men det val som görs gäller för hela analysen. Om man väljer att genomföra analysen utan osäkerheter blir kolumnerna där min- och max-värden annars anges grå. Syftet är att tydligt visa var i verktyget som information ska föras in. Det är alltså i de grönmarkerade cellerna som användaren ska ange information.
Från WISER-verktyget: Kryssruta som säger "Ta hänsyn till osäkerheter i poängsättningen"
Valet om huruvida osäkerheter ska beaktas i verktyget anges med hjälp av en kryssruta i verktyget.

Efter osäkerhetsvalet poängsätts alternativen. Poängen (-10 till 10) kan skrivas in manuellt i cellerna eller anges med hjälp av den meny som är tillgänglig i alla poängceller. 
Utsnitt från WISER-verktyget som visualiserar poängsättning av alternativ.
Poängsättning av alternativen med avseende på de olika kriterierna. Här genomförs analysen med osäkerheter och poängen väljs från en meny.


Åtgärder och prestanda

Vid bedömning av åtgärdernas prestanda bör om möjligt både de faktiska (kända) effekterna och de troliga effekterna beaktas. Exempelvis kan en åtgärd leda till ett ökat utsläpp av ett oönskat ämne med en känd mängd per år. Samtidigt kan åtgärden innebära att nya vattenskyddsföreskrifter fastställs vilket minskar sannolikheten för att en rad oönskade ämnen når recipienten. Vid poängsättningen bör om möjligt båda dessa effekter tas hänsyn till. 

Som hjälp vid poängsättningen finns stödjande matriser samt exempel på indikatorer för varje kriterium. Beroende på vilket underlagsmaterial man har att tillgå kan bedömningen (poängsättningen) för respektive utvalt kriterium alltså baseras på en eller flera enskilda indikatorer. Vid tillgång till mycket underlagsmaterial, och information kring många olika indikatorer, görs en samlad bedömning kring åtgärdens prestanda för respektive kriterium. Vid information kring många indikatorer är det dock viktigt att vara försiktig kring eventuella överlappningar och beroenden mellan indikatorerna när man tolkar resultaten och översätter dem till poäng.

Baserat på det underlag som finns att tillgå görs alltså en bedömning kring huruvida åtgärden förväntas prestera bättre, sämre eller lika bra/dåligt som referensalternativet för varje enskilt kriterium. Förväntas åtgärden prestera avsevärt mycket bättre (mycket sämre) än referensalternativet får den en poäng mellan 6 och 10 (-6 och -10). Förväntas åtgärden enbart prestera något bättre (sämre) än referensalternativet får den en poäng mellan 1 och 5 (-1 och -5). Som nämnts ovan motsvarar skalans ändpunkter (-10 och 10) den sämsta respektive bästa möjliga prestanda som en åtgärd teoretiskt skulle kunna uppvisa för det aktuella kriteriet givet ett sådant beslutsproblem som studeras. Det är viktigt att samtliga åtgärdsalternativ i analysen bedöms på liknande sätt. 

Sidansvarig Publicerad: on 05 maj 2021.