Visualisering av resultat

​Resultaten redovisas i WISER under steg 8 och presenteras i en rad olika diagram. Här exemplifieras resultaten för två alternativ och med osäkerheter. Om analysen genomförs utan osäkerheter presenteras resultaten på motsvarande sätt men bara med ett värde per alternativ. För att illustrera osäkerheterna presenteras de olika indexen som tre percentiler: 5-, 50- och 95-percentiler (P05, P50, P95). P50 motsvarar medianen, d.v.s. det är lika troligt att indexet är högre som lägre än detta värde. P05 motsvarar det värde som enbart 5% av osäkerhetsfördelningens värden understiger, och på motsvarande sätt överstiger bara 5% av värdena P95. Detta innebär att 90% av osäkerhetsfördelningen ligger mellan P05 och P95. 

Som första figur presenteras det sammanvägda indexet för de olika alternativen (se figur nedan). Detta ger en helhetsbild och baseras således både på poängsättningen med avseende på samtliga kriterier och på viktningen av dem.  
Tabell: Sammanvägt index för de analyserade alternativen.
Sammanvägt index för de analyserade alternativen.

För att visa vad som bygger upp det sammanvägda indexet presenteras också den procentuella fördelningen mellan de olika dimensionerna, se figur nedan.
Illustration av hur de ingående dimensionerna bidrar till det sammanväga indexet (medelvärdet) för respektive alternativ.
Illustration av hur de ingående dimensionerna bidrar till det sammanväga indexet (medelvärdet) för respektive alternativ.

När analysen genomförs med osäkerheter är det också möjligt att beräkna hur sannolikt det är att de olika alternativen har högst index inom respektive dimension samt sammanvägt för samtliga dimensioner (se figur nedan). 
Tabeller: Sannolikheten för att alternativen har högst sammanvägt index samt högst index inom respektive dimension.
Sannolikheten för att alternativen har högst sammanvägt index samt högst index inom respektive dimension.

Indexen för de olika dimensionerna presenteras också separat (se figur nedan). Figuren visar att båda de analyserade alternativen (Alt. 1 och Alt. 2) är mer fördelaktiga än referensalternativet när det gäller tekniska och sociala aspekter (positiva staplar), men mindre fördelaktiga när det kommer till ekonomiska och miljömässiga aspekter (negativa staplar).
Index för de olika dimensionerna
Tekniskt, socialt, miljömässigt respektive ekonomiskt index för analyserade alternativ.

Eftersom de ekonomiska kriterierna bedöms baserat på årskostnaden presenteras den totala årskostnaden även i kkr för de analyserade alternativen (se figur nedan).
Tabell: Total årskostnad uttryckt i kkr för de analyserade alternativen.
Total årskostnad uttryckt i kkr för de analyserade alternativen.

I vissa fall kan det vara intressant att jämföra det sammanvägda indexet med kostnaden uttryckt i kkr istället för ett ekonomiskt index. Av denna anledning presenteras det sammanvägda indexet (medelvärdet) och årskostnaden (medelvärdet) i samma graf (se figur nedan). När denna graf ska användas bör den ekonomiska dimensionen viktas till 0 i steg 7. Om inte detta görs beaktas ekonomin både i det sammanvägda indexet och i den årskostnad som presenteras.
Tabeller: Sammanvägt index (medelvärde) och total årskostnad (medelvärde) för de analyserade alternativen.
Sammanvägt index (medelvärde) och total årskostnad (medelvärde) för de analyserade alternativen.

Resultaten från känslighetsanalysen presenteras på två sätt, här benämnda korrelationsanalys och variationsanalys. I korrelationsanlysen presenteras korrelationskoefficienter (Spearman rangkorrelation) för de starkast korrelerade kriterierna till respektive alternativ (se figur nedan). Resultaten kan användas för att identifiera den eller de kriterier som påverkar osäkerheten i resultatet mest. Detta kan bland annat ge vägledning om vilka aspekter som behöver utredas mer för att kunna skapa säkrare bedömningar och därmed kunna reducera osäkerheten i resultatet. I detta exempel är det kriteriet Drift- och underhållskostnader som bidrar med den största osäkerheten, och därmed bör man om möjligt börja med en noggrannare utredning kring detta kriterium så att beslutet kan bygga på säkrare grund.

Korrelationskoefficienter (Spearman rangkorrelation) för de starkast korrelerade kriterierna kopplade till ett alternativs index (här sammanvägt index).

Variationsanalysen innebär att varje poäng för ett alternativ med avseende på varje kriterium varierats mellan dess angivna min- och max-värde. Kriteriebedömningarna varieras en åt gången och effekten på det analyserade indexet registreras. Resultatet presenteras som i figuren nedan där man kan se hur stor inverkan som variationer inom det angivna poängintervallet har på resultatet. Rangordningen av alternativen, det vill säga vilket eller vilka alternativ som har högst index, kan ändras beroende på hur högt eller lågt poäng som ett alternativ får och detta illustreras i variationsanalysen. Resultatgraferna visar hur stor effekten är och ger vägledning om vad som påverkar de slutgiltiga resultaten.
Graf: Analys av hur indexet påverkas när poängen med avseende på respektive kriterium varier
Analys av hur indexet (här det sammanvägda indexets medelvärde) påverkas när poängen med avseende på respektive kriterium varieras inom det angivna osäkerhetsintervallet (d.v.s. mellan min och max).

Sidansvarig Publicerad: on 05 maj 2021.