Byggmaterialåtervinning- en stor miljövinst

​CONSTRUCTIVATE ska öka återvinningsgraden av Sveriges idag näst största avfallsström, bygg- och rivningsmaterial. Återvinning av betong kan ge en stor miljövinst.

​Bygg- och rivningsmaterial står för den, efter gruvindustrin, största andelen avfall i Sverige (30 %) och avfallsströmmen beräknas öka i samband med kommande renoveringar i miljonprogramshusen. Men trots omfattningen på avfallet återvinns endast cirka hälften av det bygg- och rivningsavfall som uppkommer. De vanligaste materialen som återfinns i avfallet (jord- och muddermassor exkluderat) är trä, plast, metall och betong. När det gäller betong så återvinns det idag främst genom att återvinnas som fyllmaterial vid t ex vägbyggen.


I projektet CONSTRUCTIVATE, som initierats av CCR (Competence Centre Recycling) med anslag från Mistras program Closing-the-loop, ska deltagarna, som bl a inkluderar CCR-medlemmarna Chalmers tekniska högskola, Chalmers Industriteknik, Renova, Stena Recycling, NCC, SP, Swerea och IVL, öka återvinningsgraden och specifikt rikta in sig på de materialslag som idag inte anses vara värda att återvinna. För Chalmers räkning deltar avdelningen Construction management på institutionen för Samhällsbyggnad samt avdelningen Energi och material på institutionen för Kemi och kemiteknik. Ulf Jäglid, Kemi och kemiteknik


På Kemi och Kemiteknik utforskar Ulf Jäglid och Rikard Ylmén möjligheterna att återvinna betong på ett ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt.


- Vi tittar på om det kan gå att krossa betongen och ta reda på hur aktiv den är. Normalt finns det kanske cirka tio procent aktiva komponenter kvar i rivningsmaterialet som inte reagerat med vatten och som kan gå att återanvända som cementerande material, säger Ulf Jäglid.


För att komma åt detta måste man skilja sten och armeringsjärn från betongen. En annan tanke är att hitta ett sätt att köra tillverkningsprocessen åt andra hållet, att man istället för att blanda cement, vatten och ballast som bildar betong, skiljer ut de olika delarna från betongen.


- Det är det som är drömmen, att det finns en reversibilitet. Att det kan gå åt ena hållet, men det kan även gå åt andra hållet, säger Ulf Jäglid.


En tredje väg är att man standardiserar betongen i hus, så att de likt Legobitar går att sätta ihop och ta isär i olika konstruktioner. Det viktiga, enligt Ulf Jäglid, är att metoden fungerar även på marknaden så att den har en chans att förverkligas.


Den kanske största nyttan med att återvinna betong är att man gör en stor CO2-vinst, eftersom det bildas oerhört mycket CO2 vid tillverkning av cement eftersom man då bränner kalciumkarbonat vilket bland annat bildar CO2.


Sverige är världsledande när det gäller forskning inom betongåtervinning och nu när representanter för hela värdekedjan involveras i CONSTRUCTIVATE kommer kunskapsutbytet mellan akademi och industri stärka den positionen. Projektet innehåller även en omfattande livscykelanalys och säkerställer att resultaten blir användbara för hela kedjan.


Kemisternas roll i projektet är att bidra med kunskap på molekylär nivå. Konsten att gjuta betong har varit känd sedan minst tvåtusen år, men vad som sker rent atomärt och molekylärt är fortfarande relativt okänt. Nu när betongen ska plockas isär så effektivt som möjligt så blir det kemiska kunnandet nödvändigt.


- Om vi inte känner till kemin bakom är det svårt att optimera återvinningen. Vi kommer kunna ta processen längre genom att gå bortom enbart tester. Om vi vet vad vi har så vet vi även vad vi kan tillsätta för att få rätt reaktion. Betong är ett mycket komplext material så vet man inte vad man har så kan man hålla på och testa i hundra år utan att hitta rätt, säger Ulf Jäglid. 


CONSTRUCTIVATE är finansierat med 8 miljoner kronor under fyra år.



Läs mer om Competence Centre Recycling

Läs mer om Ulf Jäglid

 

Text: Mats Tiborn


Publicerad: to 14 jan 2016.