Publikationer

Svensk bostadsarkitektur

Sämst, mest, dyrast - svensk bostadsstandard under 150 år

 
Under 1900-talets början bodde vi sämst i Europa, kring 1960-talet byggde vi mest i Europa och idag bygger vi dyrast i Europa. Vad ligger bakom den utvecklingen?
I den nyutgivna boken "Svensk bostadarkitektur, utveckling från 1800-tal till 2000-tal" beskriver Ola Nylander, arkitekt och professor i arkitekturhistoria vid Chalmers i Göteborg, hur politik, ekonomi och social ingenjörskonst påverkat bostadens utveckling - från industrialismens intåg i mitten av 1800-talet fram till dagens situation med bostadsbrist och höga byggkostnader.
En röd tråd i den svenska bostadshistorien är hur politiker, arkitekter, byggbolag och boende under olika tider förhållit sig till bostadsbristen. I boken beskrivs HSB:s resonemang på 1920-talet om skillnaden mellan behov och efterfrågan, 1930-talets social housing- projekt i form av barnrikehus, 1940-talets satsning på kvalitet och 1960-talets på kvantitet, fram till dagens bostadsproduktion där trångboddheten återigen ökar samtidigt som vinsterna inom bostadsbyggandet är rekordstora.
Erik Stenberg, arkitekt och forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm skriver i förordet att bokens historiebeskrivning kontextualiserar och kommenterar dagens svenska byggande. I bostadsbyggandets historia finns kunskap som är aktuell och nödvändig i dagens bostadsdebatt.
Ett särskilt fokus i boken är bostadens planlösning. I boken redovisas drygt 300 bostadsplaner från sent 1800-tal fram till 2010-tal, tillsammans med en diskussion om standard, arkitekturkvalitet och typologi.

Ett hållbart hem

I Pernilla Hagberts bok Ett hållbart hem problematiserar och diskuterar författaren begreppet hållbarhet med utgångspunkt från upplevelser eller förväntningar i uttryck som ”grönt” stadsbyggande och hållbar bostadsutveckling. Byggaktörer, arkitekter och boende lägger inte samma betydelser i dessa begrepp, för den boende handlar det mindre om teknik eller material och mer om hållbara boendemiljöer som inte nödvändigtvis baseras på konsumtion av nya lösningar utan också på samarbete och kollektiv. Den boende värderar ofta den sociala dimensionen av hållbar utveckling på ett annat sätt än en byggaktör tycks göra, där det också finns en misstro mot att etablerade aktörer faktiskt har kapacitet att ställa om ”på riktigt”.
– Något som förvånade mig och som vi alltför sällan pratar om i den ofta mer teknikbaserade förståelsen av hållbarhet, är vilken otroligt viktig arena som våra hem utgör för den omställning vi står inför och att intresset för att bo på alternativa och resurssparande sätt är betydligt större än vad den allmänna bostadsdiskussionen signalerar, säger Pernilla Hagbert. 

Kan beställas via studentlitteratur, arkitektur förlag och svensk byggtjänst
 

 

Bostadsgården - Territoriell arkitektur

Vad gör en bra bostadsgård? I den här boken betonas att bostadsgårdar har en underskattad potential att skapa värden för de boende och ta tillvara deras engagemang. En bra gård erbjuder plats för lek och rörelse, för samvaro, odling och grönska. Det är inte bara fråga om att skapa trivsel utan gården gör nytta både för de boende och för stadens temperaturreglering och motståndskraft mot torka och översvämningar. En dålig bostadsgård, däremot, är den som bara ”blir över” mellan andra värden som skapats (som bostäder, service, parkering, gator och så vidare). Boken baseras på forskningsstudier om hur boende ser på sina bostadsgårdar och hur olika bebyggelseformer tolkas av människor i territoriella termer. Författaren menar att gården ska ses som en del av hemmet snarare än en del i stadens offentliga rum, och att arkitekter behöver prioritera gården tidigt i projektet. För stort fokus på hur arkitekturen ser ut kan medföra bristande inlevelse i vad arkitekturen gör, till exempel när bostadsnära utemiljöer utformas utan tillräcklig hänsyn till de boendes användning, ansvar, trygghet och integritet. Med bra gårdar kan stadens kompakta liv konkurrera med villalivet som ett barnvänligt sätt att bo.
Eva Minoura, arkitekt SAR/MSA, är doktor i arkitektur och projektledare på Sveriges Arkitekter. Hennes forskning belyser glappet mellan avsikt och utfall i den gestaltade miljön.

Kan beställas via studentlitteratur, arkitektur förlag och svensk byggtjänst
 

Ateljélägenheter i Biskopsgården

Ateljélägenheter i Biskopsgården berättar historien om hur man i Göteborg under folkhemsperioden beslutade att bygga ett antal ateljélägenheter åt konstnärer. Ateljélägenheter byggdes i Guldheden, Kortedala, Biskopsgården, Tynnered, Högsbohöjd och Tuve, och var en satsning för att möta verksamma konstnärers behov. Idag är det bara i Biskopsgården och på Guldheden som de fortfarande hyrs ut till konstnärer.

 

Göteborgs Stadsmuseum har publicerat skriften, som beskriver bakgrunden till fenomenet, samt innehåller intervjuer med konstnärer som bor i ateljélägenheterna i Biskopsgården. 

 

Vanja Larberg, som står bakom skriften, är arkitekt. Hon jobbar med kulturvärdenas roll i hållbar stadsutveckling på Kulturförvaltningen i Göteborg.


Flytt i samband med renovering, Preliminära resultat från en pilotstudie

Slutrapport från en pilotstudie om flytt i samband med renovering är färdig. Studien är en del av ett forskningsprojekt som beräknas pågå under totalt tre år där flytt och kvarboende i samband med renovering av allmännyttiga hyresbostäder studeras. Projektledare är Paula Femenías vid ACE och CBA, och pilotstudien har finansieras av Förvaltning AB Framtiden och CMB Centrum för Management i Byggsektorn. Resultat från studien har presenterats vid SBE Helsinki i maj 2019 där den fick ett bästa paper pris. I höst kommer studien att presenteras och diskuteras vid ett frukostseminarium arrangerat av CMB den 6 september på Chalmers teknikpark samt på Stockholm Business Arena den 19 september.

 

Dwelling in time: Studies on life course spatial adaptability

Anna Braides avhandling tar upp frågan om hur lägenheters utformning kan bidra till ökad social hållbarhet i boendesituationer, fokus är på anpassbara lägenheter och kontexten är svenskt bostadsbyggande. Forskningen syftar till att lyfta frågan om social hållbarhet i designarbetet med lägenheter, och riktar sig till arkitekter, beställare och planerare. Bakgrunden är bland annat den demografiska förändringen och behovet av lägenheter som kan möta många olika boendebehov i en tid när många nya lägenheter ska byggas. För att utforma långsiktigt hållbara lägenheter, och ett hållbart bostadsbestånd behöver lägenheterna som byggs utformas med en bred kapacitet att möta olika boendebehov både för närtid och framtid.
          Forskningen omfattar kvalitativa metoder med empiriska studier och ett research by design moment i masterstudios med arkitektstudenter på Chalmers. I de empiriska studierna undersöks boendesituationer och designlösningar i lägenheter med olika kapacitet att anpassas för olika boendebehov och i research by design momentet undersöks designstrategier för anpassbara lägenheter.
          Resultaten visar på att hushållets möjlighet att påverka och anpassa den egna lägenheten till förändrade boendebehov påverkar många sociala kvaliteter, både för den egna boendesituationen och för sociala dimensioner i grannskapet. Trygghet, välmående och rekreation och social sammanhållning, är några av de sociala kvaliteter som påverkas. Resultaten visar också på kvaliteter för ett antal anpassbara designlösningar. Detta spår kommer nu att vidareutvecklas i ett kommande forskningsprojekt där Anna fått anslag från Boverket att utveckla designmodeller för anpassbara lägenheter.

Det blir dyrt att bygga billigt

Professor Kajsa Crona har för CBA, i samarbete med Sweco, skrivit en kortrapport om villkoren för dagens bostadsbyggande.De rådande finansieringssystemen motverkar ett hållbart bostadsbyggande. Det finns idag inget incitament att göra investeringar i material med hög kvalitet, smarta energisystem, bra inomhusmiljö eller koldioxidneutrala material. Detsamma gäller investeringar för låga underhållskostnader. För de som vill engagera sig i sitt boende och exempelvis skapa en byggemenskap ställer bankerna extra höga krav.

Istället byggs det billiga och allt mindre bostäder, vilket Kajsa Crona i sitt slutord varnar för. Det skapar segregation och ökade klassklyftor. Istället för att bygga sämre bostäder borde ett nytt regelverk skapas där långsiktighet, hållbarhet och kvalitet premieras.

Ombildning av hyresrätter till bostadsrätter i Göteborgs ytterstadsdelar: en uppföljningsstudie

28 maj levererade CBA en uppföljningsstudie om den ombildning av hyresrätter till bostadsrätter som skett i tre miljonprogramsområden i Göteborg. Utvärderingen är gjord på uppdrag av Stadsledningskontoret och med hjälp av Radar arkitektur och planering.


Bostadsforskare om bostadskvalitet, Ola Nylander, Paula femenias, Morgan Andersson, Hanna Morichetto och Anna Braide

Bostad, atmosfär och välbefinnande: Mot en ökad förståelse kring sambanden mellan hälsa och bostadens arkitektur, Hanna Morichetto


Dåliga material och tillgänglighet driver ombyggnader, En studie av brukardrivna ombyggnader av moderna bostadsrätter. Paula Femeninas


Dialog – en snabbare planprocess



 

 


​ 

Publicerad: on 11 dec 2019.