Lönsamhetskalkyl för hållbart bostadsbyggande
Att bygga bostäder med högre kvalitet behöver inte ge högre hyror än andra bostadsbyggen. Hög kvalitet och hållbarhet leder till högre initialkostnad, men till lägre driftskostnad över tid. Förutom lägre driftskostnad kan hållbara, kvalitativa material också skrivas av på längre tid än de standardiserade 50 åren. Det handlar delvis om ett nytt sätt att kalkylera, där helheten och det långa perspektivet är avgörande.
Den här boken beskriver begrepp, metoder, kalkyler och redovisningsregelverk i relation till ett bostadsprojekts lönsamhet. Ett lönsamt bostadsbyggande utgår ifrån projektets stipulerade villkor, unika och lokala förutsättningar samt hållbarhet.
Dessa tre fundament, tillsammans med positivt kassaflöde över tid, är basen i investeringskalkylen.
Boken förklarar ekonomins spelregler för arkitekter, planerare och ingenjörer. Dessutom presenteras ny forskning om hur investeringskalkyler kan anpassas för att möjliggöra hållbart bostadsbyggande.
Bokens praktiska exempel bygger på en fallstudie av nyproduktion av hyresrätter, Viskaforshems Pumpkällehagen i Borås, som består av 18 passivhus i trä.
Antti Kurvinen, teknologie doktor med inriktning på byggnads och fastighetsekonomi, är gästforskare vid Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers samt forskare på Tammerfors universitet och Helsingfors universitet i Finland. Han har även arbetat vid Georgia State University, USA. Vid sidan om sin akademiska karriär har Kurvinen varit verksam som ekonomikonsult i olika stads- och bostadsutvecklingsprojekt.
Boken är framtagen i samarbete med Boinstitutet och Centrum för boendets arkitektur, CBA. CBA är en plattform för spridning och förmedling av bostadsforskning samt ökad samverkan mellan näringsliv och akademi. CBA startades 2017 och har sin hemvist på Chalmers, Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik.
Hälsan finns i naturen
Ola Nylander skriver i Arkitektur 2019-8
De byggde gemenskap
Många behöver någonstans att bo. Och letar efter en bostad rätt och slätt. Fyra ytterväggar och en dörr. Andra söker något mer, ett sätt att leva tillsammans med andra, klimatsmart och med mer gemenskap. En boendeform som inte finns att hitta på den vanliga bostadsmarknaden.
Några har genomfört sina idéer, trots att det krävs mycket tid och engagemang, uthållighet och idérikedom. Helena Westholm, arkitekt och forskare, har valt ut tio bygg- och bogemenskaper från de senaste femton åren. Hon har besökt alla projekten, pratat med de inblandade och lyssnat noga på goda och mindre goda erfarenheter. Och dokumenterat alla projekt i ord och med ritningar och foton. Dragit slutsatser av vad som skulle kunna göra det möjligt för fler att forma sitt boende tillsammans med andra.
Slutet gott - allting gott. Så sammanfattar Helena Westholm tio mycket olika vägar från idé till levande bogemenskaper. Alla inblandade har lagt ner oerhört mycket arbete, mött motstånd, hanterat besvikelser och letat efter nya möjligheter att komma vidare. Och kommit i mål.
De tio exemplen är en rik källa att ösa ur för alla intresserade av vad ett bra boende kan vara. För alla politiker som letar efter förnyelse och engagemang. För alla planerare som söker efter nya vägar att bygga levande städer. För alla som drömmer om och vill genomföra något annat än det som bostadsmarknaden erbjuder just nu.
Intresset för bygg- och bogemenskaper ökar kraftigt, inte bara i Sverige utan runt om i världen. Helena Westholms studie är både lärorik och inspirerande!
Bygglov Göteborg 2016
Genom att samla bygglov tillsammans med en analys över typer, antal, storlekar vill Centrum för boendets arkitektur (CBA) presentera de bostäder som kommer att byggas i Göteborg under de närmaste åren. Syftet med sammanställningen är att initiera en diskussion om vad det är som byggs, vilka lägenhetsstorlekar, vilka typer, var i staden nya bostäder byggs, vem som bygger, vilka arkitekter som ritar och även vilka arkitekturkvaliteter som framgår av i planlösningarna.
CBA:s medarbetare Johan Gren har via byggnadsnämndens arkiv samlat in samtliga bygglov för flerfamiljshus som beviljats 2016. Kaj Granath, gästforskare på CBA, har analyserat projekten och delat in i typer, antal och storlekar. Docent Paula Femenías har skrivit en avslutande text om bostadskvalitet i nybyggda bostäder med fokus på generell användning och anpassningsförmåga. Femenías utgår från en forskningsstudie där ett unikt empiriskt material visar hur lägenheter, relativt nybyggda, byggs om av sina brukare.
Förtätning på Främlingsvägen
Att göra bostadsundersökningar för att fånga upp de boendes åsikter om sin nya lägenhet, sitt hus och bostadsområde är del av den bostadsforskning som utvecklades under 1940-talet genom bland annat Hemmens forskningsinstitut. Genom bostadsundersökningar skapades ett kunskapsunderlag för standars- och regelverk. Genom bostadsundersökningar under 1950-talet kunde forskare konstatera att kraven och rekommendationerna i dåtidens regelverket God Bostad 54. När bostadsforskningen demonterades under 1990-talet upphörde också bostadsundersökningarna.
För CBA, Centrum för boendets arkitektur, är bostadsundersökningen en central del av forskningsarbetet. Kunskap om boende och bostad, ur ett brukarperspektiv, byggs upp genom ett kontinuerligt arbete med bostadsundersökningar. Bostadsundersökningen på Främlingsvägen visar på vikten av arkitekturkvalitet. Forskare från CBA har tillsammans med arkitekterna från Brunnberg&Forshed återvänt till ett bostadsprojekt och frågat det boende – hur blev det?
Bostadsundersökningen på Främlingsvägen visar vikten av grundläggande krav på funktion, möblerbarhet, ljus, rumsformer, rumsorganisation och gårdsutformning. Men även vikten av omsorg om detaljer och att kvalitet i materialval är betydelsefulla delar i de boendes upplevelse av en bostad.
Inslag som de boende uppskattar i stadsdelen, med avseende på gårdarna och husen exteriört är skalan på de nya husen med samspelet mellan nytt och gammalt, natur nära boendet, fasader med tydlig identitet. Det man inte är så nöjd med är att gårdarna domineras av parkerade bilar.
Svensk bostadsarkitektur
Sämst, mest, dyrast - svensk bostadsstandard under 150 år
Under 1900-talets början bodde vi sämst i Europa, kring 1960-talet byggde vi mest i Europa och idag bygger vi dyrast i Europa. Vad ligger bakom den utvecklingen?
I den nyutgivna boken "Svensk bostadarkitektur, utveckling från 1800-tal till 2000-tal" beskriver Ola Nylander, arkitekt och professor i arkitekturhistoria vid Chalmers i Göteborg, hur politik, ekonomi och social ingenjörskonst påverkat bostadens utveckling - från industrialismens intåg i mitten av 1800-talet fram till dagens situation med bostadsbrist och höga byggkostnader.
En röd tråd i den svenska bostadshistorien är hur politiker, arkitekter, byggbolag och boende under olika tider förhållit sig till bostadsbristen. I boken beskrivs HSB:s resonemang på 1920-talet om skillnaden mellan behov och efterfrågan, 1930-talets social housing- projekt i form av barnrikehus, 1940-talets satsning på kvalitet och 1960-talets på kvantitet, fram till dagens bostadsproduktion där trångboddheten återigen ökar samtidigt som vinsterna inom bostadsbyggandet är rekordstora.
Erik Stenberg, arkitekt och forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm skriver i förordet att bokens historiebeskrivning kontextualiserar och kommenterar dagens svenska byggande. I bostadsbyggandets historia finns kunskap som är aktuell och nödvändig i dagens bostadsdebatt.
Ett särskilt fokus i boken är bostadens planlösning. I boken redovisas drygt 300 bostadsplaner från sent 1800-tal fram till 2010-tal, tillsammans med en diskussion om standard, arkitekturkvalitet och typologi.
Ett hållbart hem
I Pernilla Hagberts bok Ett hållbart hem problematiserar och diskuterar författaren begreppet hållbarhet med utgångspunkt från upplevelser eller förväntningar i uttryck som ”grönt” stadsbyggande och hållbar bostadsutveckling. Byggaktörer, arkitekter och boende lägger inte samma betydelser i dessa begrepp, för den boende handlar det mindre om teknik eller material och mer om hållbara boendemiljöer som inte nödvändigtvis baseras på konsumtion av nya lösningar utan också på samarbete och kollektiv. Den boende värderar ofta den sociala dimensionen av hållbar utveckling på ett annat sätt än en byggaktör tycks göra, där det också finns en misstro mot att etablerade aktörer faktiskt har kapacitet att ställa om ”på riktigt”.
– Något som förvånade mig och som vi alltför sällan pratar om i den ofta mer teknikbaserade förståelsen av hållbarhet, är vilken otroligt viktig arena som våra hem utgör för den omställning vi står inför och att intresset för att bo på alternativa och resurssparande sätt är betydligt större än vad den allmänna bostadsdiskussionen signalerar, säger Pernilla Hagbert.
Kan beställas via studentlitteratur, arkitektur förlag och svensk byggtjänst
Bostadsgården - Territoriell arkitektur
Vad gör en bra bostadsgård? I den här boken betonas att bostadsgårdar har en underskattad potential att skapa värden för de boende och ta tillvara deras engagemang. En bra gård erbjuder plats för lek och rörelse, för samvaro, odling och grönska. Det är inte bara fråga om att skapa trivsel utan gården gör nytta både för de boende och för stadens temperaturreglering och motståndskraft mot torka och översvämningar. En dålig bostadsgård, däremot, är den som bara ”blir över” mellan andra värden som skapats (som bostäder, service, parkering, gator och så vidare). Boken baseras på forskningsstudier om hur boende ser på sina bostadsgårdar och hur olika bebyggelseformer tolkas av människor i territoriella termer. Författaren menar att gården ska ses som en del av hemmet snarare än en del i stadens offentliga rum, och att arkitekter behöver prioritera gården tidigt i projektet. För stort fokus på hur arkitekturen ser ut kan medföra bristande inlevelse i vad arkitekturen gör, till exempel när bostadsnära utemiljöer utformas utan tillräcklig hänsyn till de boendes användning, ansvar, trygghet och integritet. Med bra gårdar kan stadens kompakta liv konkurrera med villalivet som ett barnvänligt sätt att bo.
Eva Minoura, arkitekt SAR/MSA, är doktor i arkitektur och projektledare på Sveriges Arkitekter. Hennes forskning belyser glappet mellan avsikt och utfall i den gestaltade miljön.
Kan beställas via studentlitteratur, arkitektur förlag och svensk byggtjänst
Ateljélägenheter i Biskopsgården berättar historien om hur man i Göteborg under folkhemsperioden beslutade att bygga ett antal ateljélägenheter åt konstnärer. Ateljélägenheter byggdes i Guldheden, Kortedala, Biskopsgården, Tynnered, Högsbohöjd och Tuve, och var en satsning för att möta verksamma konstnärers behov. Idag är det bara i Biskopsgården och på Guldheden som de fortfarande hyrs ut till konstnärer.
Göteborgs Stadsmuseum har publicerat skriften, som beskriver bakgrunden till fenomenet, samt innehåller intervjuer med konstnärer som bor i ateljélägenheterna i Biskopsgården.
Vanja Larberg, som står bakom skriften, är arkitekt. Hon jobbar med kulturvärdenas roll i hållbar stadsutveckling på Kulturförvaltningen i Göteborg.
Slutrapport från en pilotstudie om flytt i samband med renovering är färdig. Studien är en del av ett forskningsprojekt som beräknas pågå under totalt tre år där flytt och kvarboende i samband med renovering av allmännyttiga hyresbostäder studeras. Projektledare är Paula Femenías vid ACE och CBA, och pilotstudien har finansieras av Förvaltning AB Framtiden och CMB Centrum för Management i Byggsektorn. Resultat från studien har presenterats vid SBE Helsinki i maj 2019 där den fick ett bästa paper pris. I höst kommer studien att presenteras och diskuteras vid ett frukostseminarium arrangerat av CMB den 6 september på Chalmers teknikpark samt på Stockholm Business Arena den 19 september.
Professor Kajsa Crona har för CBA, i samarbete med Sweco, skrivit en kortrapport om villkoren för dagens bostadsbyggande.De rådande finansieringssystemen motverkar ett hållbart bostadsbyggande. Det finns idag inget incitament att göra investeringar i material med hög kvalitet, smarta energisystem, bra inomhusmiljö eller koldioxidneutrala material. Detsamma gäller investeringar för låga underhållskostnader. För de som vill engagera sig i sitt boende och exempelvis skapa en byggemenskap ställer bankerna extra höga krav.
Istället byggs det billiga och allt mindre bostäder, vilket Kajsa Crona i sitt slutord varnar för. Det skapar segregation och ökade klassklyftor. Istället för att bygga sämre bostäder borde ett nytt regelverk skapas där långsiktighet, hållbarhet och kvalitet premieras.