Nyheter: Globalhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaWed, 13 Dec 2017 15:37:18 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/vincenzo-palermo-chalmersstiftelsen-nya-supermaterial-i-2D.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/vincenzo-palermo-chalmersstiftelsen-nya-supermaterial-i-2D.aspxChalmersstiftelsen satsar på nya supermaterial i 2D<p><b>​För att säkerställa Chalmers som nyckelaktör för forskning om grafenbaserade tvådimensionella (2D) kompositmaterial, investerar Chalmersstiftelsen 15 miljoner kronor i en ny forskargrupp. 2D-material består av bara ett lager atomer och har potential att bli supermaterial som kan användas för hälsosensorer, vattenfilter, ny cool elektronik eller bättre batterier.</b></p>​<span style="background-color:initial">Upptäckten av grafen gjorde det möjligt för forskare att producera och bearbeta ett brett spektrum av tvådimensionella (2D) material. Nästa steg är att kombinera dessa en atom tjocka och flexibla nanoskikt med polymerer, metaller eller molekyler för att bli nya innovativa nanokompositer, eller supermaterial.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><strong>För att säkerställa Chalmers roll</strong> som nyckelaktör för forskningen om grafenbaserade 2D-kompositer, satsar <a href="/sv/stiftelse/Sidor/default.aspx" target="_blank">Chalmersstiftelsen</a> nu 15 miljoner kronor de närmaste tre åren för att finansiera laboratorieutrustning och för att delfinansiera en forskargrupp under ledning av professor Vincenzo Palermo.</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/Vincenzo-Palermo.aspx" target="_blank">Vincenzo Palermo</a> har under de senaste fyra åren lett forskningen om nano-kompositer inom <a href="https://graphene-flagship.eu/Pages/default.aspx" target="_blank">flaggskeppet Grafen</a>. Sedan 2017 är han också vice direktör för flaggskeppet och professor vid <a href="/sv/institutioner/ims/Sidor/default.aspx">Institutionen för industri och materialvetenskap</a> på Chalmers. I sin forskning använder Vincenzo Palermo nanoteknik och supramolekylär kemi för att skapa nya material med applikationer inom mekanik, elektronik och energi. I synnerhet arbetar han med produktion av kolbaserade kompositmaterial, som grafen.</div> <div><br /></div> <div><strong><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Material%20och%20tillverkning/Graphene_270x200.png" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Grafen är ett kristallint material</strong> bestående av ett enda lager kolatomer, arrangerade i ett hexagonalt mönster. Materialet är 100 gånger tunnare än ett mänskligt hår men 20 gånger starkare än stål. Samtidigt är grafen lätt och flexibelt, och leder också både el och värme mycket bra.</div> <div><br /></div> <div>Eftersom grafen har dessa egenskaper finns det många potentiella användningsområden. Förbättrade batterier och pekskärmar för mobiler och surfplattor är några exempel, men om grafen kombineras med lager av andra material är möjligheterna ännu större.</div> <div><br /></div> <div>- Ja, potentialen är enorm och bara fantasin sätter gränserna. Grafen kan användas för sensorer för mätning av t.ex. kolesterol, glukos eller hemoglobinnivåer i kroppen, nya antibiotika eller botemedel mot cancer, eller kanske för gardiner som tar upp solljus och värmer upp huset. En annan sak är att grafenbaserade material tillåter att vatten passerar genom det medan andra vätskor eller gaser blockeras. Det kan därför användas som ett filter av exempelvis dricksvatten. Eftersom materialet är så starkt och väger så lite kan det också användas för att producera nya kompositer i flygplan eller andra fordon, för att spara vikt och minska energiförbrukningen. </div> <div><br /></div> <div><strong>Tack vare finansieringen från Chalmersstiftelsen</strong> kommer Vincenzo Palermo att kunna utöka sin forskargrupp.</div> <div><br /></div> <div>- Jag är väldigt glad över de möjligheter det ger mig. Finansieringen kommer att leda till utveckling av innovativa kompositer av 2D-material med polymerer och metaller, till skapande av nytt industriellt samarbete med nyckelpartner och, sist men inte minst, till utbildning av en ny grupp unga forskare från Chalmers. </div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>FAKTA</strong></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/Vincenzo-Palermo.aspx" target="_blank">Vincenzo Palermo</a> fick sin doktorsexamen i fysisk kemi 2003 vid universitetet i Bologna, efter att ha arbetat vid universitetet i Utrecht (Nederländerna) och vid Steacie Institute, National Research Council (Ottawa, Kanada). Nu har Vincenzo Palermo en ställning som professor vid <a href="/sv/institutioner/ims/Sidor/default.aspx">Institutionen för industri- och materialvetenskap</a> på Chalmers i Göteborg och arbetar också som vice direktör för <a href="https://graphene-flagship.eu/Pages/default.aspx" target="_blank">flaggskeppet Grafen​</a>.</div> <div><ul><li><span style="background-color:initial">&gt; 130 vetenskapliga artiklar (&gt; 4000 citat, h-index = 35).</span><br /></li> <li><span style="background-color:initial">År 2012 vann han the Lecturer Award for Excellence av Federation of European Materials Societies (FEMS)</span><br /></li> <li><span style="background-color:initial">År 2013 vann han Forskningspriset av the Italian Society of Chemistry (SCI).</span><br /></li> <li><span style="background-color:initial">Han har publicerat två böcker, en om Albert Einsteins liv och vetenskap (Hoepli, 2015) och en om Isaac Newton (Hoepli, 2016).</span><br /></li> <li><span style="background-color:initial">I november 2017 vann han ett forskningsprojektbidrag för ingenjörsvetenskap från Vetenskapsrådet.</span><br /></li></ul></div> <div><br /></div> <div>Donationen från <a href="/sv/stiftelse/Sidor/default.aspx" target="_blank">Stiftelsen Chalmers tekniska högskola</a> (Chalmersstiftelsen) omfattar 15 miljoner fördelat över tre år med 5 miljoner kronor per år under perioden 2018-2020. Pengarna är avsedda för att delfinansiera en forskargrupp till professor Vincenzo Palermo samt för att finansiera laboratorieutrustning. Forskargruppen är tänkt att bestå av två forskarassistenter och två post-docs.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>Text: Nina Silow</div> <div>Bild: Flaggskeppet Grafen</div> <div><br /></div> </div>Wed, 13 Dec 2017 14:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Hållbara-multimaterial-med-nya-digitala-tekniker-formar-framtidens-samhälle.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/H%C3%A5llbara-multimaterial-med-nya-digitala-tekniker-formar-framtidens-samh%C3%A4lle.aspxHållbara multimaterial med nya digitala tekniker formar framtidens samhälle<p><b>​​Kommer ni att 3D-printa flygplan? Det var en av frågorna på årets lättviktskonferens i Göteborg den 22-23 november. Ett hundratal deltagare från sex olika länder samlades för att diskutera lätta, smarta och hållbara multifunktionella material i kombination med nya digitala tekniker.</b></p><div><span style="background-color:initial">Lättvikt är ett viktigt område för framtidens industri och samhälle, det var tydligt under årets konferens då scenen gästades av allt från innovationsledaren Åsa Lidén, Ikea till Peter Linde, Airbus Tyskland och Henrik Nordhammar, Stena Teknik. Alla bekräftade att efterfrågan på lättare, hållbara material och materialkombinationer fortsätter att öka i en allt mer uppkopplad och produktiv värld.  </span><br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Övriga/div%20nyheter%20o%20kalender/thumbnail_Ola%20Isaksson.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Första dagen inleddes av huvudtalarna Andreas Graichen, Siemens Industrial Turbomachinery och Ola Isaksson, IMS Chalmers som båda poängterade betydelsen av nya material och användning av digitala tekniker i produktutvecklingen för att minska vikt. Exempel på detta är användningen av digitala tvillingar och additiv tillverkning som en möjliggörare för tillverkning av komplexa komponenter för avancerade applikationer och produkter. Peter Linde, som arbetar hos en av världens största flygplanstillverkare höll med.</div> <div><br /></div> <div>-<span style="white-space:pre"> </span>Digitalisering och simulering, speciellt ny visualiseringsteknik, har de senaste åren möjliggjort idéer som vi haft ganska länge. Vi är på väg att införa vad vi kallar för Multiphysics modelling, att vi använder samma databasmodell istället för flera i arbetet med exempelvis termiska analyser, dvs. hur luften strömmar i flygplanet, och simulering av mekanik och tillverkningsprocesser.</div> <div><br /></div> <div>-<span style="white-space:pre"> </span>Digitala modeller möjliggör också att tillverkningsprocessen för reservdelar kan effektiviseras genom att digitala filer skickas direkt till en leverantör som i sin tur 3D-printar reservdelen utifrån vår modell. För att säkra kvaliteten på komponenterna använder vi en så kallad block-chainteknik, säger Peter Linde.</div> <div><br /></div> <div>Att identifiera nya tekniker, materialkombinationer och konstruktioner för optimerad råvaruanvändning var något som Åsa Lidén från Ikea också berättade om under sin föreläsning. Med över 400 Ikea-varuhus i världen, och flera på gång, växer marknadens efterfrågan på möbler stadigt.</div> <div><br /></div> <div>-<span style="white-space:pre"> </span>Vi har börjat jobba med innovationspartners för att hitta nya ingångar till smarta materialkombinationer för att kunna utveckla lätta, hållbara och cirkulära produkter. Avancerad simulering är också något som vi planerar att införa mer, vi har haft svårt att arbeta med simulering med trä som huvudråvara i många av våra produkter.  </div> <div><br /></div> <div>Att optimera ett enskilt material kan ge en vinst på några procent, men att byta ut en hel komponent till en multimaterialkonstruktion kan ge viktsreduceringar på upp till 50 %. Peter Linde pratade om vikten av att företag måste våga tänka utanför sina vanliga segment.</div> <div><br /></div> <div>-<span style="white-space:pre"> </span>Det handlar inte längre om att optimera ett material genom en ny konstruktion. Det gäller att öka det interdisciplinära arbetet, till exempel mellan system, material och struktur. När vi i framtiden pratar om multifunktionella material handlar det inte om två - utan tre, fyra eller fem funktioner. Men det är en stor utmaning för många företag att börja ifrågasätta den ursprungliga råvaran i etablerade produkter. </div> <div><br /></div> <div>Det stod också klart att alla branscher har olika utmaningar att förhålla sig till, som exempelvis råvarutillgång, lagstiftning, säkerhetsregler och yttre klimatfaktorer.</div> <div>För att göra nya framsteg och hänga med i den allt snabbare utvecklingstakten är det branschöverskridande samarbetet en viktig faktor. </div> <div><br /></div> <div>–<span style="white-space:pre"> </span>LIGHTer är verkligen spindeln i lättviktsnätet och driver den viktiga kopplingen över branschgränser och mellan företag, institut och akademi kring lättvikt. Extra spännande är att vi nu börjar koppla in internationella parter som till exempel OHLF i nätverket, menar Elisabeth Sagström, avdelningschef tillverkning, Swerea IVF.</div> <div><br /></div> <div>Det höll även Wilhelm Johannisson, KTH med om. Han är en av 70 doktorander som ingår i LIGHTer PHD network (doktorandnätverk).</div> <div>-<span style="white-space:pre"> </span>LIGHTer och konferensen är ett jättekul nätverk på alla sätt, en möjlighet att hitta samarbeten mellan studenter från andra universitet och för mig som doktorand är den direkta kontakten med företagen ovärderlig.</div> <div><br /></div> <div>I år hälsades konferensdeltagarna också välkomna till en utställning över pågående projekt och framtagna prototyper inom lättvikt. Konferensen avslutades med att deltagarna fick välja mellan två olika spår, en utflykt till Volvo Cars Brand Experience Center eller coachning i nationella och europeiska investeringsstöd för forsknings- och utvecklingsuppdrag.</div> <div><br /></div> <div>Författare: Sandra Müllerström, <span style="background-color:initial">SWEREA/IVF</span></div> <div><span style="background-color:initial">Bilder: S​</span><span style="background-color:initial">WEREA/IVF</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><br /></div>Wed, 13 Dec 2017 14:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Jast-kan-trimmas-att-skapa-atravarda-proteinlakemedel.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Jast-kan-trimmas-att-skapa-atravarda-proteinlakemedel.aspxJäst kan trimmas att skapa åtråvärda proteinläkemedel<p><b>​Det har tagit flera år, men till sist har en forskargrupp under ledning av professor Jens Nielsen lyckats kartlägga den komplicerade metabolismen hos jästceller. Genombrottet, som nyligen publicerats i en artikel i Nature Communications, innebär att en effektivare produktion av proteinläkemedel mot till exempel cancer är inom räckhåll.</b></p>​Marknaden för läkemedel som efterliknar kroppens egna proteiner, så kallade proteinläkemedel växer så det knakar. Vissa är förhållandevis enkla att tillverka i jästbaserade cellfabriker. Insulin och HPV-vaccin produceras redan, medan andra läkemedel, till exempel antikroppar mot cancer är betydligt svårare att få till. <br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/SysBio/news201712_JN.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" width="130" height="159" alt="" style="margin:5px" />– De framställs idag istället med hjälp av en cellfabrik som baseras på en cell från en kinesisk hamster. Det är en väldigt dyr process. Om man får jästceller att göra samma sak blir det betydligt billigare, kanske tio procent av vad det kostar idag. Visionen är att så småningom kunna producera och förse hela världen med läkemedel som är för dyra för många länder idag, säger Jens Nielsen, professor i systembiologi. <br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/SysBio/news201712_DP.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" width="130" height="159" alt="" style="margin:5px" />Tillsammans med docent Dina Petranovic och Mathias Uhléns forskarlag på KTH har Jens Nielsen arbetat i fyra år på att kartlägga den komplexa metabolismen hos jästceller.<br /><br />– Vi har studerat ämnesomsättningen hos en jäst som vi sedan tidigare vet är en bra proteinproducent. Och vi fann mekanismerna som kan användas för att göra processen än mer effektiv. Nästa steg är att bevisa att vi faktiskt kan producera antikroppar i så stor omfattning att kostnaderna minskar. <br /><br />Det pratas framför allt om cancer, men flera andra sjukdomar, till exempel Alzheimers, diabetes och MS, brukas också nämnas bland sjukdomar som skulle kunna behandlas med jästbaserade proteinläkemedel. <br /><br />Hur långt fram i tiden ligger det? <br /><br />– För oss går det fort, men läkemedel tar alltid lång tid att utveckla. Det kan vara möjligt om fem år, men borde absolut vara på marknaden om tio, säger Jens Nielsen.<br /><br />Senaste månaderna har Jens Nielsen fått mycket uppmärksamhet. Förutom publiceringen i Nature Communications har han tilldelats tre prestigefyllda priser. <br /><br />Den 31 oktober belönades han med världens största pris för forskning kring alternativa bränslen, <a href="/sv/nyheter/Sidor/Prisregn-over-Jens-Nielsen.aspx" target="_blank">the Eric and Sheila Samson Primeminister’s Prize</a>, i Israel. Alternativa bränslen? Jo, vanlig jäst kan användas till mycket och Jens Nielsen tilldelades priset för sina insatser kring hur man kan producera kolväten från jäst och därigenom utveckla nya biobränslen. Tidigare i oktober tilldelades han prestigefyllda <a href="/sv/nyheter/Sidor/Energipris-till-Jens-Nielsen-for-biobranslen-fran-jast.aspx" target="_blank">&quot;Energy Frontiers award” av det italienska oljebolaget ENI</a> för samma typ av forskning. Och bara någon vecka innan resan till Israel belönades han med Kungliga vetenskapsakademin IVA:s guldmedalj för sin innovativa och nyskapande forskning inom systembiologi.<br /><br />– Jäst är ett väldigt bra modellsystem. Nästan allt som finns i jäst finns också hos människan. Vi har kompletta datormodeller över jästens ämnesomsättning och vi använder samma typ av modeller för att studera människans, sa Jens Nielsen till IVA i samband med prisutdelningen. <br /><br /><strong>Mer om effektiviseringen av ämnesomsättningen hos jäst</strong><br />Jästcellernas proteinproduktion omfattar fler än 100 olika processer där proteiner modifieras och transporteras ut ur cellen. Runt 200 enzymer är inblandade, vilket gör systemet mycket komplext att hantera för en ingenjör. För att kunna optimera proteinproduktionen är det nödvändigt att kartlägga hur dessa 200 enzymer verkar och fungerar. I studien har detta gjorts genom att ändra genuppsättningen på vissa nyckelgener, med hjälp av avancerade screeningmetoder i kombination med modern gensekvensering.<br /><br />Läs mer om hur i den vetenskapliga artikeln i Nature Communications: <a href="https://www.nature.com/articles/s41467-017-00999-2">Efficient protein production by yeast requires global tuning of metabolism</a><br /><br />Text: Christian Borg<br />Mon, 11 Dec 2017 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-blir-en-av-Sveriges-solcellstataste-stadsdelar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-blir-en-av-Sveriges-solcellstataste-stadsdelar.aspxChalmers blir en av Sveriges solcellstätaste stadsdelar<p><b>​Chalmersfastigheter och Akademiska Hus satsar 8 miljoner kronor på att installera solceller på åtta av byggnaderna på campus Johanneberg. Satsningen kommer att göra campus till en forskningsmiljö som är unik i Europa, tillsammans med de många projekt som redan pågår om solenergins roll i framtidens energisystem.</b></p><img alt="Chalmers campus Johanneberg, med markeringar på de byggnader där solceller kommer att installeras på taken. Även de byggnader so" src="/SiteCollectionImages/20170701-20171231/Solcellsbilden-web.jpg" style="height:465px;width:690px;margin:5px" /><br /><em>Chalmers campus Johanneberg, med markeringar på de byggnader där solceller kommer att installeras på taken. Även de byggnader som redan har solceller är markerade.</em><br /><br />Utbyggda solcellsanläggningar är en nyckelfaktor i omställningen till ett hållbart samhälle och i Sverige ska solenergins andel i energisystemet öka hundrafalt under 25 år, enligt Energimyndighetens målbild. Detta kommer att kräva avsevärda anpassningar i elsystemet, både när det gäller teknik, affärsmodeller och lagstiftning.<br /><br />1900-talets lösningar kommer helt enkelt inte att fungera när vi går in i en helt ny situation där hundratusentals små elkällor ska kopplas ihop med elnätet – elkällor som dessutom varierar mycket med solinstrålningen. Till exempel kommer många husägare vilja köpa el vid vissa tidpunkter och sälja el vid andra, beroende på hur mycket deras egna solceller ger.<br /><br />Några av utmaningarna är:<br /><ul><li>Hur ska elsystemet styras för att undvika elbrist och överbelastning?</li> <li>Hur kan framtidens fastigheter och deras styrsystem anpassas för produktion och lagring av el?</li> <li>Hur ska elnätet prissättas och finansieras om många användare bara behöver det ibland eftersom de tidvis är självförsörjande?</li></ul> <br />Akademiska Hus och Chalmersfastigheter äger byggnaderna på Chalmers, där det pågår omfattande forskning för att hitta lösningar på utmaningarna. Nu satsar fastighetsägarna totalt 8 miljoner kronor på solceller som kommer att vässa forskningsmiljön ytterligare.<br /><br />– För oss är solcellerna på Chalmers en del av lösningen för att reducera den köpta mängden energi, säger Per Löveryd, innovationssamordnare och energiingenjör på Akademiska Hus. Vi vill satsa på en teknik som många ser som en nyckelkomponent i framtidens koldioxidneutrala energisystem, och vi vill visa att det är lönsamt. Dessutom vill vi bidra till Chalmers forskningsmiljö kring fastighetsnära energiproduktion och till den testbädd som vårt elnät på området ger förutsättningar för.<br /><br />Solcellerna kommer att täcka ungefär 4200 kvadratmeter tak på campus Johanneberg – fördelat på åtta byggnader. Solcellskapaciteten blir 600 kilowatt, och den årliga elproduktionen 550 000 kilowattimmar.<br /><br />Installationerna startar våren 2018. När de är färdiga mot slutet av 2019 kommer campus Johanneberg att vara en av Sveriges solcellstätaste stadsdelar. <br /><br />– Den här satsningen bidrar dels som en unik forskningsmiljö och dels till att lyfta fram Chalmers hållbarhetsfokus, säger Chalmers rektor Stefan Bengtsson. Vårt lokala elsystem på campus Johanneberg kommer att få en solelsandel som ligger närmare den andel man räknar med för framtidens elmarknad som helhet. Det ger nya konkreta möjligheter att studera hur en ökande andel solel kommer att påverka elsystemets infrastruktur, affärsmodeller och lagstiftning.<br /><br />Redan idag pågår flera forskningsprojekt som kommer att dra nytta av solcellerna genom att använda dem som testbädd. Ett exempel är EU-projektet <a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Chalmers-blir-unik-handelsplats-for-energi.aspx"><em>Fossil-free Energy Districts</em></a>. Det ska koppla ihop alla byggnader på campus Johanneberg till ett lokalt energisystem där el, värme och kyla som produceras på campus kan lagras och överföras med hjälp av en virtuell energihandelsplats. Små lokala energisystem förväntas få allt större betydelse för fossilfri och kostnadseffektiv energiförsörjning i framtiden – liksom möjligheten att köpa och sälja el inom dem.<br /><br /><strong>Text:</strong> Johanna Wilde<br /><strong>Bilder:</strong> Boid och Jan-Olof Yxell<br /><br /><br /><strong>Mer om: Chalmers unika miljö för forskning om energisystem</strong><br />Den nya solcellssatsningen blir en av flera faktorer som tillsammans skapar en miljö för energisystemforskning som saknar motstycke i Europa. Några andra faktorer är:<br /><ul><li>Många befintliga och planerade projekt om olika aspekter av energisystemet (se exempel nedan).<img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Chalmers kraftcentral" src="/SiteCollectionImages/20170701-20171231/solceller-kraftcentralen.jpg" style="margin:5px" /><br /></li> <li><a href="/sv/forskningsinfrastruktur/cpp/Sidor/default.aspx">Chalmers kraftcentral</a>. Kraftcentralen är en avancerad forskningsanläggning med inriktning på koldioxidinfångning och omvandling av biomassa. Den lockar forskare och industri från hela världen, och producerar fjärrvärme och kyla som täcker hela Chalmers behov. De första pannorna i Kraftcentralen byggdes redan 1947.<br /></li> <li>Undantag från lagkraven om nätkoncession. Grundregeln är att alla som vill distribuera ut egenproducerad el måste göra det via Sveriges centrala elnät. Men verksamheter som sjukhus, skolor och universitet kan vara undantagna från dessa regler. På campus Johanneberg kan man därför flytta el mellan byggnader utan att till exempel energiskatt tillkommer. Detta innebär att man under större frihet kan utvärdera modeller för hur elnätet kan prissättas och hur effektiva lokala energisystem kan utformas.</li></ul> <br /><strong>Mer om: Projekt inom energisystemforskningen</strong><br />Exempel på projekt som redan pågår och som direkt kommer att ges bättre förutsättningar genom solcellssatsningen:<br /><ul><li><a href="/sv/projekt/Sidor/Fossil-Free-Energy-Districts-QFEDQ.aspx"><em>FED – Fossil Free Energy District</em></a>. EU-projekt där man ska skapa en virtuell energimarknadsplats. Syftet är att lokalt kunna handla med el, vilket det kan finnas behov av i framtiden när det finns allt fler lokala elproducenter som har egna solceller. Syftet med projektet är också att utvärdera om man uppnå kostnadseffektiva energilösningar genom att jobba med ett helt distrikt snarare än med varje individuell fastighet. </li> <li><a href="/sv/projekt/Sidor/FrQn-mikro-till-Mega-GRIDQInteraktion-mellan-mikronQt-och-aktiva.aspx"><em>Interaktionen mellan lokala och storskaliga elnät</em></a>. Att införa lokala elnät i stor skala (drivet av utbyggnad av solceller) kommer innebära utmaningar för funktion och prissättning av överliggande elnät. Forskningsprojektet utforskar hur man kan skapa en effektivare samverkan mellan lokala mikronät och storskaliga distributionsnät. Campus Johannebergs elnät används som studieobjekt.</li> <li><a href="/sv/projekt/Sidor/Innovative-energy-management-system-for-smart-buildings-andgrid.aspx"><em>Bättre styrsystem av byggnader</em></a>. Genom att studera hur solceller, fastigheters styrsystem och batterier samverkar undersöker forskarna hur man kan producera och lagra solel effektivt på lokal nivå.</li> <li><a href="https://www.akademiskahus.se/aktuellt/nyheter/2017/09/stort-eu-projekt-for-klimatsmarta-losningar/"><em>Iris – Integrated and Replicable solutions for co-creation in Sustainable cities</em></a>. EU-projekt som bland annat ska utveckla nya lösningar för förnybar energi, hur den kan lagras och styras, samt hållbara transporter.</li></ul> <br /><br /><strong>Mer om: Akademiska Hus och Chalmersfastigheters satsning på solceller</strong><br />Med start våren 2018 och slutförande under 2019 ska solceller installeras på åtta tak på campus Johanneberg. Bland annat på Kårhuset, Kemihuset, Samhällsbyggnadshuset och Biblioteket.<br /><br />Solcellerna i satsningen kommer att ge ungefär 600 kilowatt. Parallella projekt kommer dessutom att ge en solcellskapacitet på ytterligare minst 225 kilowatt. Tillsammans med de solceller som redan finns på campus kommer detta att innebära att ungefär 3 procent av elförbrukningen på campus Johanneberg täcks av solel när installationerna är klara. Motsvarande siffra för Sverige som helhet var cirka 0,14 procent år 2016.<br /><br />Lejonparten av solcellerna på området kommer att vara konventionella solceller av kristallint kisel.<br /><br />Planer finns även för att senare installera solceller på campus Lindholmen.<br /><br />Solcellssatsningen kommer att ingå i programmet <a href="/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/Satsning-på-attraktiva-campus.aspx"><em>Five star campus</em></a>, som bland annat samordnar användningen av Chalmers campus som testbäddar inom forskningen.<br /><br /><img alt="Kårhuset och Kraftcentralen" src="/SiteCollectionImages/20170701-20171231/solceller-till-campus-665.jpg" style="margin:5px" /><br /><br />Mon, 11 Dec 2017 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Hasthoppen-sker-langre-fran-hindret.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Hasthoppen-sker-langre-fran-hindret.aspxHästhoppen sker längre från hindret än man har trott<p><b>​För tredje året i rad samarbetar Gothenburg Horse Show med Chalmers i syfte att på sikt hitta en så ultimat språngkurva för hopphästen som möjligt. Chalmersstudenterna kan nu presentera en formel som kan användas för att förutse hur långt innan hindret hästarnas avsprångspunkt ligger i förhållande till hur högt hindret är.</b></p><img alt="bild på hästhoppning" src="/SiteCollectionImages/20170701-20171231/Hasthinder_710px.jpg" style="margin:5px" /><br /><br />Redan förra året presenterade Chalmers under Gothenburg Horse Show sitt ”smarta hinder” som med en ny unik teknik kunde mäta avståndet från hästens avstamp till hindret. Publiken kunde sedan direkt se resultatet på jumbotronen.<br /><br />– Ofta har man som ryttare hört att avsprångspunkten ska ligga lika långt ifrån hindret som hindret är högt, men enligt våra mätningar stämmer inte det, för avsprångspunkten för det hindret vi mätte på låg betydligt längre bort ifrån hindret än vad man kunde tro med den tumregeln, säger Kristina Wärmefjord, docent på institutionen för industri- och materialvetenskap. <br /><br />Utifrån förra årets mätningar har Chalmersstudenterna nu kommit fram till en formel som man kan använda för att beräkna den korrekta avsprångspunkten. Med den nya tekniken hoppas man kunna bidra till färre skador förknippade med hoppning. <br /><br />Projektet drivs av ett tiotal Chalmersstudenter med olika inriktningar. Många av studenterna lockas av att de kan kombinera sitt hästintresse med sina studier. <br /><br />– Det är roligt och nyttigt för hästvärlden att få in mer teknik. Det finns säkert mycket som man kan lära sig av varandra och utveckla, säger Kristina Wärmefjord.<br /><br />Gothenburg Horse Show är stolta över samarbetet med Chalmers och att få chansen till att vara med och bidra till den framtida tekniska utvecklingen inom hästsporten. Tomas Torgersen, tävlingsledare för Gothenburg Horse Show, menar att GHS gärna är med och bidrar till teknik som kan vara till nytta för både ryttare och hästar.<br /><br />– Vår ambition är alltid att visa upp toppsport. Kan vi på samma gång bidra till en  framtida teknisk utveckling som kan ta fram verktyg för en mer hållbar ridsport är det helt i linje med vår vision, säger han.<br /><br /><span>Gothenburg Horse Show arrangeras den 20-25 februari 2018 av Got Event, Göteborgs Stads evenemangs- och arenabolag, som driver tio arenor i Göteborg, bland annat Scandinavium. <span></span><span>EuroHorse-mässan, 22-25 februari, pågår samtidigt som Gothenburg Horse Show och där presenteras såväl hinder som andra hästforskningsprojekt. <br /><span style="display:inline-block"></span></span><span style="display:inline-block"></span><span style="display:inline-block"></span></span><br />För mer information, läs om <a href="/sv/centrum/sportteknologi/forskning/hastsport/Sidor/default.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Chalmers hästsportsatsning</a><br /><br /><strong>Kontakt:</strong><br /><strong>
</strong>Magnus Karlsteen, docent i fysik, ansvarig för hästsport-satsningen vid Chalmers, 0730-79 42 47, <a href="mailto:magnus.karlsteen@chalmers.se">magnus.karlsteen@chalmers.se</a><br />Tomas Torgersen, tävlingsledare Gothenburg Horse Show, 031-368 44 53, <a href="mailto:tomas.torgersen@gotevent.se">tomas.torgersen@gotevent.se</a><br /><br />Fri, 08 Dec 2017 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Miljonanslag-till-Wallenberg-Wood-Science-Center.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Miljonanslag-till-Wallenberg-Wood-Science-Center.aspxMiljonanslag till Wallenberg Wood Science Center<p><b>​Nu står det klart att Wallenberg Wood Science Center, WWSC, får fortsatta anslag för sin forskning om nya biobaserade material från skogen. Forskningscentret, ett samarbete mellan KTH, Chalmers, Linköpings universitet och skogsindustrin, stöttas med upp till 400 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse (KAW) under det kommande decenniet.</b></p>​KAW har i dagarna beslutat att stödja WWSC under åren 2019 till 2028. Samtidigt ger man centret namnet Wallenberg Wood Science Center 2.0. Företag från skogsindustrin bidrar med ytterligare 100 miljoner kronor till WWSC 2.0 kanaliserat genom satsningen Treesearch som byggs upp för att skapa forskningsmiljö där också mer tillämpad forskning kommer genomföras i anslutning till WWSC.<br /><br />De tre universiteten som är involverade i WWSC - KTH, Chalmers och Linköpings universitet - bidrar också med 22 miljoner kronor per år i form av doktorandtjänster och nedlagd arbetstid av forskare på universiteten. Satsningen på WWSC 2.0 är också nära sammanflätat med anslaget från KAW på 100 miljoner kronor till MAX IV i Lund för uppbyggandet av ett unikt strålrör ForMAX, där industrin genom Treesearch bidrar motsvarade summa för drift under tio år. Den totala satsningen på forskning kring nya material från svensk skogsråvara är därmed drygt en miljard kronor.<br /><br />– Detta är ett fantastiskt erkännande som ger oss möjlighet att stärka vår position bland ledande nationer inom forskningsområdet. KAW:s anslag har i grunden förändrat svensk forskning på material från skogen. Vårt paradexempel nanocellulosa är inte bara en stor vetenskaplig framgång, forskningen har också lett till storskalig industriell tillämpning, säger Lars Berglund, professor på KTH och föreståndare för WWSC.<br /><br />Under det första decenniet har man inom centret byggt upp djupgående kunskap kring hur trädets beståndsdelar cellulosa, hemicellulosa och lignin kan separeras för att användas i nya material – särskilt om de mekanismer som ingår i de här separationsprocesserna.<br /><br />– Vi har upptäckt helt nya enzymer som kan klippa bindningar mellan hemicellulosa och lignin. Från hemicellulosan har vi kunnat bygga barriärmaterial som är intressanta som skiktmaterial i förpackningar och blöjor exempelvis. Vi har också utvecklat ett tvärvetenskapligt arbetssätt mellan kemi-, bioteknologi och materialforskningen som kommer att vara mycket värdefullt framåt. Det krävs bland annat för att kunna åstadkomma nya processer och väl fungerande cellulosabaserade kompositer och textilier, säger Lisbeth Olsson, professor i industriell bioteknik på Chalmers.<br /><br />Produkter baserade på material från skogen har hittills levt sida vid sida utan större korsbefruktningar med de flesta applikationer inom energi, medicin och den digitala världen. Det kommer WWSC 2.0 ändra på.<br /><br />– Med WWSC 2.0 tar vi nu ett krafttag för att forska fram och utveckla många av de enastående egenskaper som cellulosa, lignin och hemicellulosa erbjuder och dessutom kombinera dessa med olika smarta material för att uppnå högpresterande och unika material. Med dessa material skall vi sedan utveckla &quot;grön&quot; elektronik, storskaliga system för lagring och omvandling av energi, nya behandlingsmetoder och pappret som är uppkopplat på internet, säger Magnus Berggren, professor i organisk elektronik på Linköpings universitet.<br />Nysatsningen på WWSC 2.0 sker i nära samverkan med industrin.<br /><br />– Industrin har sett hur WWSC genererar ny kunskap och nya kompetenser. Vi har gått samman, dels för att stödja WWSC 2.0, och dels för att åstadkomma en stark och snabb uppbyggnad av Treesearch där WWSC 2.0 är kärnan kring vilken vi vill bygga en miljö där vi aktivt och effektivt kan plocka upp de nya kunskaperna och kompetenserna, säger Magnus Wikström, teknisk direktör på BillerudKorsnäs.<br /><br />WWSC har som mål att fokusera på grundläggande forskning som syftar till att ta fram kunskap som bas för en ny generation av innovativa material från träd. Centret skall fokusera på nanoteknik och skräddarsydda material från trä, cellulosa, lignin och hemicellulosa.<br /><br />Sedan starten 2008 har flera spännande forskningsresultat kommit från WWSC som cellulosatråd baserad på fibriller, ett material starkare än både stål och aluminium. Forskarna vid centret har också tagit fram genomskinligt trä.<br /><br />Här hittar du information om <a href="http://wwsc.se/" target="_blank">WWSC</a>.<br /><br /><strong>För mer information, kontakta: </strong><br />Lars Berglund på 08 - 790 81 18 / blund@kth.se<br />Lisbeth Olsson på 031 - 772 38 05 / lisbeth.olsson@chalmers.se<br />Magnus Berggren på 011 - 36 36 37 / magnus.berggren@liu.se<br />Magnus Wikström på 070 - 633 78 66 / magnus.wikstrom@billerudkorsnas.com.Wed, 06 Dec 2017 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Prestigefullt-EU-anslag-till-Victor-Torres-Company.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Prestigefullt-EU-anslag-till-Victor-Torres-Company.aspxPrestigefullt EU-anslag till fiberoptikforskare<p><b>​Victor Torres Company, docent på avdelningen för fotonik på MC2, har tilldelats ett prestigefullt Consolidator Grant av Europeiska forskningsrådet. Han är en av endast 14 svenska forskare och den ende på Chalmers som får anslaget. &quot;Det känns självklart väldigt bra! Anslaget ger mig chansen att ägna mer tid och ansträngningar till en spännande forskningslinje&quot;, säger Victor Torres Company.</b></p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/victgor_torres_IMG_0316_300px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" width="243" height="365" alt="" style="margin:5px" />ERC Consolidator Grant är ett av de finaste personliga forskningsanslagen man kan få från Europeiska forskningsrådet, European Research Council (ERC). Konkurrensen är knivskarp. Av 2 538 sökande från hela Europa lyckades bara 329 få anslaget i den här omgången. De beviljades totalt 630 miljoner euro.<br /><br />Victor Torres Company får totalt 2.2 miljoner euro för att leda det femåriga projektet &quot;Dark Soliton Engineering in Microresonator Frequency Combs&quot;.<br />– Det handlar om att förstå och utveckla en så kallad &quot;frequency comb&quot; – en speciell typ av laser – på en högintegrerad nanofotonisk plattform. Det vetenskapliga målet är att uppnå en prestanda som är lämplig för framtida fiberoptiska kommunikationssystem, förklarar han.<br /><br />Det är inte första gången Victor har sökt anslaget:<br />– Jag har ansökt tidigare och kommit väldigt nära, men tyvärr inte lyckats nå ända fram. Nu är jag väldigt glad att min uthållighet har gett resultat, säger han.<br /><br />Text och foto: Michael Nystås<br /><br /><a href="https://erc.europa.eu/funding/consolidator-grants">Läs mer om ERC Consolidator Grant</a> &gt;&gt;&gt;<br /><br /><a href="https://erc.europa.eu/news/erc-2017-consolidator-grants-results">Läs mer om årets utlysning</a> &gt;&gt;&gt;<br />Tue, 05 Dec 2017 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Toppforskare-inom-hallbar-energi-samlas-pa-Chalmers.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Toppforskare-inom-hallbar-energi-samlas-pa-Chalmers.aspxToppforskare inom hållbar energi samlas på Chalmers<p><b>​Den 6-8 december arrangeras Sustainable Energy Symposium på Chalmers, i samarbete med Molecular Frontiers. Seminariet samlar toppforskare inom många olika vetenskaper för att presentera de senaste framstegen inom området.</b></p>​ <br />Konferensen för samman världsledande forskare, industrirepresentanter, beslutsfattare och intresserad allmänhet för föredrag och diskussioner om framtida energilösningar. Utveckling av hållbara tekniker för solenergi, batterier och energilagring behövs för att göra den nödvändiga omställningen från fossila energikällor till förnybara. Under konferensen kommer de senaste framstegen inom området att belysas och innehållet göras tillgängligt för allmänheten. Genom livesändning på <a href="http://www.youtube.com/molecluestv" target="_blank">Molecular Frontiers YouTubekanal</a> kommer man kunna följa konferensen även om man inte är på plats.<br /><br /><strong>150 gymnasieungdomar medverkar</strong><br />Sustainable Energy Symposium är ett unikt evenemang på flera sätt – då ungefär hälften av konferensdeltagarna utgörs av gymnasieelever. Detta är möjligt tack vare stiftelsen Molecular Frontiers som erbjuder ett naturvetenskapligt stipendium till vilket rektorer och lärare vid landets gymnasieskolor kan nominera elever. Molecular Frontiers betonar särskilt vikten av att vara nyfiken och ställa bra frågor. Cirka 150 elever från hela landet ges alltså möjlighet att lyssna till och fråga ut världsledande forskare.<br /><br />Bland talarna märks:<br /><br /><strong>Steven Chu, Nobelpristagare i fysik 1997 och Obamas energiminister 2009-2013</strong>.<br />Steven Chu tilldelades Nobelpriset i fysik 1997 för sitt arbete med laserkylning av atomer. Sedan dess har hans forskning alltmer kommit att handla om att lösa vår tids utmaningar kring klimatförändring och hållbar energiförsörjning. 2009 utsåg Barack Obama honom till energiminister, och han blev därmed den förste vetenskapsmannen i en amerikansk regering. Efter sin tid som energiminister har han återgått till forskarvärlden men fortsatt vara en framträdande debattör med fokus på förnybar energi samt kärnkraft. Han påtalar vikten av att minska användningen av fossila bränslen för att komma till rätta med global uppvärmning och klimatförändringar. Han har framfört ett antal innovativa och ibland kontroversiella förslag till åtgärder.<br /><br /><strong>Paul Alivisatos, University of California at Berkeley</strong><br />Paul Alivisatos är en pionjär inom nanoteknologi, med fokus på oorganiska nanokristaller. Genom att kontrollera storlek och yta på nanokristallerna kan hans forskargrupp skräddarsy deras egenskaper och ta fram material för en rad olika tillämpningar, bland annat solceller och material för att reducera koldioxid till kolväten. Han har utvecklat ”kvantprickar” (quantum dots), små halvledare som är isolerade från omgivningen och som är extremt effektiva när det gäller att absorbera och sända ut ljus. Dessa används redan idag i marknadens mest energieffektiva och högkvalitativa tv-skärmar.<br /><br /><strong>Daniel Nocera, Harvard University</strong><br />Två uppfinningar av Daniel Nocera kan komma att få stor betydelse i framtiden. Det konstgjorda lövet, som var med på Time magazines lista Årets uppfinningar 2011, härmar fotosyntesen, och delar vatten i väte och syre med hjälp av solljus. En vidareutveckling av idén är det bioniska lövet, som tar koldioxid från luften och kombinerar det med väte från det konstgjorda lövet för att tillverka biomassa och flytande bränsle. På så vis åstadkoms en cykel som är mycket mer effektiv än fotosyntesen i naturen, och som kan bidra till en grön och billig produktion av bränsle och mat.<br />Program<br /><br /><a href="/en/conference/sustainableenergy/Documents/Program_Sustainable_Energy.pdf" target="_blank">Här hittar du hela programmet för konferensen &gt;</a><br /><br /><br />Plenarföredrag 7-8 dec:<br />• <strong>Steven Chu</strong> – <em>Climate Change and innovative paths to a sustainable future</em><br />Nobel laureate in Physics 1997, former United States Secretary of Energy. Stanford University, United States<br />• <strong>Dame Julia King</strong> – <em>Electric vehicles in a sustainable energy system</em><br />The Baroness Brown of Cambridge DBE <br />• <strong>Sir Richard Friend</strong> – <em>How can molecules function as semiconductors?</em><br />University of Cambridge, United Kingdom<br />• <strong>Daniel G. Nocera</strong> – <em>Fuels and Food from Sunlight, Air and Water</em><br />Harvard University, United States<br />• <strong>Paul Alivisatos</strong> – <em>Quantum Dot Light Emitters: from displays to enabling a new generation of energy conversion systems</em><br />University of California, Berkeley, United States<br />• <strong>Josef Michl</strong> – <em>Singlet Fission for Solar Cells</em><br />University of Colorado Boulder, United States and Institute of Organic Chemistry and Biochemistry Academy of Sciences of the Czech Republic, Czech Republic <br />• <strong>Katherine Richardson</strong> – <em>How do we transition an entire country’s energy system to renewables?</em><br />University of Copenhagen, Denmark<br />• <strong>Harry Atwater</strong> – <em>Fuelling Human Progress with Sunlight</em><br />California Institute of Technology, United States<br />• <strong>Susanne Siebentritt</strong> – <em>Thin film solar cells – achievements and challenges</em><br />University of Luxembourg, Luxembourg<br />•<strong> Jean-Marie Tarascon</strong> – <em>Materials science for electrochemical storage: Achievements and new directions</em><br />Collège de France, France<br /> Mon, 04 Dec 2017 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Hasselblad-prisar-framstaende-unga-kvinnliga-forskare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Hasselblad-prisar-framstaende-unga-kvinnliga-forskare.aspxHasselblad prisar framstående unga kvinnliga forskare<p><b>​Hana Dobšíček Trefna får ett miljonanslag från Hasselbladstiftelsen för sin forskning om effektivare teknik för att behandla cancer. Priset delas ut till kvinnor som forskar inom det naturvetenskapliga området och står i början av sina akademiska karriärer.</b></p>​– Prissumman på en miljon kronor kommer att betyda mycket för min forskning, säger Hana Dobšíček Trefna, forskarassistent i forskargruppen Biomedicinsk elektromagnetik på Chalmers. Det gör att jag har möjlighet att anställa en doktorand inom mitt forskningsområde, och därigenom är min förhoppning att vi snabbare kan hitta effektiv teknik för att behandla och bota cancer.<br /><br /><strong>Mikrovågsteknik för cancerbehandling</strong><br />Hanas forskning går ut på att använda mikrovågsteknik som ett komplement till traditionella behandlingsmetoder. Genom att sända mikrovågor genom kroppen på patienten värms cancertumören upp till 40-44 grader, så kallad hypertermi. Behandlingen är toxisk för tumören, och uppvärmningen gör också tumören mer mottaglig för annan behandling. Kliniska studier har visat att traditionell strålterapi och kemoterapi som kombineras med hypertermi ökar möjligheterna betydligt att långsiktigt bota vissa cancertyper.<br /><br />– Om cirka ett år, i slutet av 2018, planerar vi att inleda kliniska studier på patienter via Sahlgrenska universitetssjukhuset, säger Hana. Genom ett nytt hypertermisystem, som kan nå djupliggande tumörer i huvud och hals med hög precision, är det möjligt att höja temperaturen i tumören, utan att omgivande vävnad påverkas. Studien är ett viktigt steg på vägen för att slutligen göra behandlingsmetoden tillgänglig i cancervården.<br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Hasselblad%20prisar%20framstående%20unga%20kvinnliga%20forskare/Hana_200px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><strong>Unik forskning om hjärntumörer hos barn</strong><br />Hana forskar även kring behandling av hjärntumörer hos barn, där forskargruppen idag är ensamma i världen om att utveckla mikrovågsteknik för den typen av behandling. Målet är i första hand att färre barn ska drabbas av de allvarliga biverkningar i hjärnans utveckling som traditionella behandlingsformer ger.<br /><br />– Det vore verkligen fantastiskt om vi lyckas med detta, säger Hana Dobšíček Trefna. Tänk att kunna bidra till högre överlevnad i cancer och ett bättre liv för drabbade barn och vuxna, och även för deras familjer. <br /><br />Hasselbladstiftelsens stöd till kvinnliga forskare inom naturvetenskap delas i år ut för sjunde gången. Årets andra stipendiat är Anna Reymer vid Göteborgs universitet. <br /><br />Text: Yvonne Jonsson<br />Foto: Yvonne Jonsson samt Cecilia Sandblom © Hasselbladstiftelsen<br /><br /><a href="http://www.hasselbladfoundation.org/wp/sv/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om Hasselbladstiftelsen</a><br /><br />För mer information kontakta <a href="/sv/personal/Sidor/hana-dobsicek-trefna.aspx">Hana Dobšíček Trefna</a>, Institutionen för Elektroteknik<br />Thu, 30 Nov 2017 08:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Chalmers-är-värd-för-innovationstävling-för-infrastruktur-med-nollutsläpp.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Chalmers-%C3%A4r-v%C3%A4rd-f%C3%B6r-innovationst%C3%A4vling-f%C3%B6r-infrastruktur-med-nollutsl%C3%A4pp.aspxChalmers värd för innovationstävling<p><b>Material och design för ett klimatneutralt samhälle 2045 - temat för dagarna på Chalmers</b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Övriga/div%20nyheter%20o%20kalender/NVV.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><br /><br />I innovationstävlingen Transformativ infrastruktur – innovation för nollutsläpp deltar totalt 28 myndigheter, företag och organisationer. Två tävlande lag som består av representanter från cement- och stålindustrin, bygg- och anläggningsbranschen, universitet och forskningsinstitut deltar under fem tävlingsinternat. Målsättningen för initiativer är att komma fram till <span style="background-color:initial">innovationskoncept för att nå nollutsläpp av växthusgaser samt åtgärdsförslag för att realisera dessa. Dessutom vill man ta fram f</span><span style="background-color:initial">örslag på policyinnovationer som kan behövas för realiseringen.​</span><div><br /></div> <div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><br /></div> <div>I tävlingen deltar Björn Johansson för Chalmers.  Björn är <span style="background-color:initial">Bitr. Professor på</span><span style="background-color:initial"> avdelningen för Produktionssystem på institutionen för Industri- och materialvetenskap på Chalmers. </span></div> <span></span><div></div> <div><br /></div> <div>De fem tävlingsinternaten har olika tävlingsorganisationer och myndigheter som värdar. De varar i två dagar med en inspirationsdag med föredrag och studiebesök samt en dag för själva tävlingsmomentet.​ Björn  Johansson är dessutom värd för tävlingsinternatet som går av stapeln den 7-8 december i Virtuella utvecklingslaboratoriet på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div><a href="http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/innovationer/Innovationstavling/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om det spännande initiativet &quot;Nu nollar vi Sverige&quot;​</a></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/bjorn-johansson.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Mer om Björn Johansson​</a></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/bjorn-johansson.aspx"></a><a href="/sv/institutioner/ims/Sidor/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Mer om institutionen för industri- och materialvetenskap​</a><br /><div><br /></div> <div><br /></div></div></div> ​Wed, 29 Nov 2017 16:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/tala-oppet-om-vardagssexismen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/tala-oppet-om-vardagssexismen.aspx”Med öppenhet kommer vi åt sexismen”<p><b>Sexism är ett problem även på Chalmers, och har ofta tystats ner. Hjälp oss sätta stopp för tystnadskulturen och skapa ett transparent, öppet Chalmers där alla är lika välkomna – men inte allting! säger rektor Stefan Bengtsson och Carl Toller, kårens ordförande.</b></p>​Vi har vaknat med ett ryck. Från om inte sömn, så i alla fall en gemensam uppfattning på Chalmers – både högskolan och studentkåren – att kränkningar och sexuella trakasserier inte är ett omfattande problem för oss på Chalmers.<br /><br />Statistiken har sett riktigt bra ut. Superstolta studenter och nöjda medarbetare, både män och kvinnor. Kränkningarna har successivt minskat i antal. Fyra procent av medarbetarna uppgav i år att de själva hade upplevt någon form av diskriminering, lägre än snittet bland svenska lärosäten. Studentbarometern indikerade samma låga nivå bland våra studenter. Detta skulle visa sig inte vara hela sanningen.<br /><br />För oss började uppvaknandet tidigt i höstas när modiga kvinnor vittnade om sexism på ett av våra utbildningsprogram. Vi började söka upp studenter, lyssna, och dyka djupare i enkäternas fritextsvar. En radikalt annorlunda bild trädde fram. Vi såg kulturer av grabbighet, kvinnofientlighet, som täcker ett spektrum från gliringar till kränkande upplevelser, både dag- och kvällstid. Vi lyfte upp problemen i ljuset på vårt intranät. Fler kvinnor klev fram. Sedan kom #metoo. Vågen av berättelser från andra branscher växte i media. Vi bad i slutet av oktober studenter och anställda på hela Chalmers att berätta direkt till oss, även anonymt, via ett webbformulär.<br /><br />Berättelser om diskriminerande beteenden har kommit in dagligen de senaste veckorna, framför allt från studenter. Vissa om sexuellt ofredande, och till och med rena övergrepp från andra studenter. Flera om lärare som utifrån sin maktposition förminskar kvinnor. Några berättar om en nakenhetsiver bland studenter som är direkt olämplig. Anställda har vittnat om härskande män.<br /><br /><a href="https://chalmersstudentkar.se/wp-content/uploads/2017/11/chalmers_against_sexism_incl_stories_171124.pdf?utm_campaign=cmp_768056&amp;utm_medium=email&amp;utm_source=getanewsletter" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs ett urval av de berättelser som kåren har samlat in här</a>!<br /><br />Bakom varje berättelse finns en student, vän eller kamrat, som har blivit utsatta av en man, eller män, här på Chalmers. I regel en kvinna, som tvingas parera, ha skinn på näsan eller rent av värja sig fysiskt. För oss är detta fullständigt oacceptabelt.<br /><br />Vi inser att det har funnits en tystnadskultur på Chalmers kring sexuella kränkningar och trakasserier. Att vissa män väljer att agera sexistiskt – och har tillåtits av andra män och kvinnor att göra det – utan egentliga konsekvenser. Att de har fått osunt spelrum, att deras agerande har tystats ner. Här liksom på många andra håll i samhället. <br /><br />Nu får det inte vara tyst längre på Chalmers! Låt oss tala öppet om vardagssexismen, och lyssna på varandra. Det är ett absolut nödvändigt första steg för att på allvar nå jämställda villkor.<br /><br />Chalmers ledning har ett stort ansvar att agera. Högskolan och kåren är igång med ett gemensamt arbete med syfte att:<br /><br /><ul><li>Alla studenter och medarbetare ska förstå vad könskränkningar är, och att det är den drabbades upplevelse som räknas.</li> <li>Alla ska veta hur och till vem man kan anmäla händelser, och vad som händer efter anmälan.</li></ul> Vi gör det lättare att berätta, vi ser över stödet till de inblandade och om vi kan använda disciplinstadgan och arbetsrätten effektivare när något har inträffat. Genom olika utbildningsinsatser och organiserade samtal har vi börjat stärka vårt arbete – mot sexism, för lika behandling. Dels studenter emellan, dels i relationen lärare-student. Här är vittnesmålen vi får in av stort värde, för att belysa situationen. <a href="https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSecekrglJNiOHxc7IK4oIggjLkMn0lf8t1_kzx-c6cUXPgsgA/viewform" target="_blank">Fortsätt att dela med er</a>!<br /><br />Andelen män ökar för varje steg i den akademiska karriärstegen hos oss.  På professorsnivå är andelen kvinnor bland de lägsta i Universitetssverige. Varför är Chalmers inte lika attraktiv som arbetsgivare för kvinnor som för män? Varför verkar vi ge kvinnor sämre karriärförutsättningar? I våra rekryteringsprocesser jobbar vi redan mycket aktivt med dessa frågor och ger bakläxa om de föreslagna kandidaterna har samma kön. Vi arbetar aktivt mot härskartekniker. Från högskolans sida kommer vi framåt att vara särskilt observanta på om sexism kan vara en förklaring i olika situationer.<br /><br />Vi är ungefär två tredjedelar män på Chalmers, bland anställda och studenter. Män har ett stort inflytande över den rådande kulturen. Det förstår vi. Men vi upplever, och är övertygade om, att den absoluta majoriteten män på Chalmers välkomnar #metoo-debatten och vill ha sitt campus fritt från sexism. <br /><br />Därför startar vi nu Chalmers against sexism. Det kompletterar och växlar upp vårt pågående arbete med jämställdhetsintegrering, med sikte mot just sexismen. Vi bjuder in alla som vill delta, med idéer, feedback eller kompetens.<br /><br />Tillsammans – studenter och anställda – vill vi tala om, och förstå, vad som kan upplevas som diskriminerande i vår vardag. På Chalmers vill vi att alla vågar tala öppet om någon beter sig illa, så att vi gemensamt kan sätta stopp för beteendet. Vi vill att tystnadskulturen upphör, här och nu.<br /><br />Alla studenter och anställda ska känna sig helt trygga på våra campus, och kunna vara sig själva fullt ut. Varje dag, och varje kväll. <br /><br />Vi nöjer oss inte förrän vi är där.<br /><br /><em>Stefan Bengtsson, rektor och vd för Chalmers</em><br /><em>Carl Toller, ordförande för Chalmers studentkår</em><br />Tue, 28 Nov 2017 16:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Internationell-studie--Chalmers-ett-maritimt-toppuniversitet-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Internationell-studie--Chalmers-ett-maritimt-toppuniversitet-.aspxInternationell studie: Chalmers ett maritimt toppuniversitet<p><b>​Sjöfartsutbildningarna och den maritima forskningen på Chalmers håller högsta internationella klass. Det visar den första globala studie som gjorts på området. ​​</b></p>​<span style="background-color:initial">På avdelningen för Maritima studier på Chalmers campus Lindholmen är man inte förvånad.</span><div><br /><div>– Vi har alltid hoppats och trott att vi ska ligga högt upp, och för oss är detta en bekräftelse på det. I Sverige har vi länge haft en hög kvalitet på sjöfartsutbildningar, och våra sjömän har ett rykte om sig som kompetenta. De senaste tio senaste åren har vi dessutom jobbat hårt med att ytterligare utveckla och förbättra kvalitén på utbildningsprogrammen, säger Fredrik Olindersson, avdelningschef för Maritima studier på Chalmers.<br /><br /></div> <div>Bakom studien ligger International Association of Maritime Universities, IAMU – en organisation där ett sextiotal av vär​ldens mest framstående universitet på området är medlemmar. Chalmers blev invalda 2016.<br /><br /></div> <div>– Det tog över ett år är att bli medlem. Massa handlingar skickas in, och de genomför platsbesök för att se om man lever upp till deras högt ställda krav. Det är inte vem som helst som får vara med. På senaste årsmötet tillkom ett par nya universitet, men det var också flera som ansökt som inte blev godkända, säger Fredrik Olindersson. <br /><br /></div> <div>Tanken med undersökningen är att IAMU:s medlemsuniversitet ska få ett hum om vilka styrkor de har och var de kan utvecklas. Därför presenterar organisationen ingen traditionell ranking utan nöjer sig med att, i bokstavsordning, räkna upp de universitet som tillhör toppkvartilen (bästa fjärdedelen) inom tre undersökta områden. <br /><br /></div> <div>– Chalmers tillhör toppen inom samtliga undersökta områden – globalt utbyte, forskningsstyrka och utbildningskvalitet. Det mest slående med studien är att Chalmers är det mest välbalanserade universitetet. Det är Chalmers styrka och någon som borde tas tillvara och utvecklas ytterligare, säger Takeshi Nakazawa, generalsekreterare i IAMU.<br /><br /></div> <div>Fredrik Olindersson berättar att Chalmers ofta används som modell för ett maritimt lärosäte ute i världen och att de internationella besöken på Chalmers därför är många. Så vad är styrkan i sjöfartsutbildningen i Göteborg?<br /><br /></div> <div>– Förutom att vi har kompetenta lärare så är vi ett av få lärosäten som satsar mycket på simulatorspedagogik och simulatorinstruktörernas arbete. Vi vill få ut största möjliga effekt av de dyra simulatortimmar som ingår i utbildningen.<br /><br /></div> <div>Enligt Fredrik Olindersson är Chalmers långt före de flesta andra i världen med utbildning inom hållbarhet och miljö. Alla sjöfartsutbildningar i världen följer den internationella STCW-konventionen som reglerar miniminivån på utbildningen, men liksom övriga IAMU-medlemmar ligger Chalmers utbildningar på en betydligt högre nivå.<br /><br /></div> <div>– Programansvariga har utvecklat programmen kontinuerligt, och lagt extra stort fokus på ledarskap, kommunikation, kritiskt tänkande och hållbarhet. För att öka valbarheten för studenterna, och i förlängningen deras anställningsbarhet, har vi dessutom startat ett antal valbara kurser inom programmen. <br /><br /></div> <div>På sjökaptensprogrammet kan studenterna välja inriktning mot passagerar- och kryssningssjöfart, tanksjöfart eller offshore. På sjöingenjörsprogrammet ingår numera utbildning i högspänning, och det finns valbara kurser inom exempelvis avancerade fartygsoperationer, maritima risker och maritim ergonomi. <span style="background-color:initial">På forskningssidan är maritim miljövetenskap, maritime human factors och marin teknik starka Chalmers-områden. <br /><br /></span></div> <div>– Globalt utbyte handlar mycket om student- och lärarutbyten, där vi de senaste åren ökat möjligheterna genom att undervisa sista året på engelska. Det som ställer till det för oss är att många andra universitet inte gör det. Vi har dock några väl fungerande utbytesavtal och ytterligare ett par är på gång som förhoppningsvis leder till fler utbyten, säger Fredrik Olindersson.</div> <div>Läs mer om Chalmers sjöfartsutbildningar:</div> <div><br /></div> <div><b>Svenskt centrum för sjöfartssimulatorer</b></div> <div>På Campus Lindholmen finns <a href="/sv/institutioner/m2/simulatorer-och-laboratorier/simulatorer/Sidor/default.aspx">Sveriges mest omfattande simulatorcentrum​</a> för utbildning och forskning inom sjöfart. Här finns sammanlagt nio olika simulatorer. I  bryggsimulatorerna är det möjligt att göra fullständiga simuleringar av de operationer som utförs på ett riktigt fartyg: I olika väder, med olika typer av fartyg runt sig och på olika platser och hamnar runt jorden, även i trånga passager. Andra simulatorer samlar instrument som hanterar navigering, lastning, säkerhet, maskinrum och avgasrening. Ihop med Sjöfartsverkets simulatorer erbjuder centrumet idag tio fartygsbryggor, två landcentraler och en sjöräddningscentral. <span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/m2/forskning/maritimastudier/Sidor/default.aspx">Läs om Maritima studier här.​</a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><b>För mer information, kontakta:</b></div> <div>Fredrik Olindersson, avdelningschef för Maritima studier, Chalmers, 031-772 2648, <a href="mailto:fredrik.olindersson@chalmers.se">fredrik.olindersson@chalmers.se​</a><br /><br /></div> <div>Johan Eliasson, programansvarig för Sjöingenjörsprogrammet, Chalmers, 031-772 2665, <a href="mailto:johan.eliasson@chalmers.se">johan.eliasson@chalmers.se​</a><br /><br /></div> <div><i><a href="/sv/Sidor/default.aspx">Chalmers ​</a>forskar och utbildar inom teknik, naturvetenskap, sjöfart och arkitektur, med en hållbar framtid som allomfattande vision. Chalmers är känt för sin effektiva innovationsmiljö och har åtta styrkeområden av internationell dignitet – Energi, Informations- och kommunikationsteknik, Livsvetenskaper och teknik, Materialvetenskap, Nanovetenskap och nanoteknik, Produktion, Samhällsbyggnad och Transport.</i></div> <div><i><a href="http://graphene-flagship.eu/">Graphene Flagship​</a>, ett av EU-kommissionens första forskningsinitiativ inom Future Emerging Technologies, koordineras av Chalmers i Göteborg. Chalmers har omkring 10 300 heltidsstudenter och 3 100 anställda.</i></div> <div><br /></div> </div>Tue, 28 Nov 2017 08:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Kemikalier-i-huden-avbildas-med-ny-metod.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Kemikalier-i-huden-avbildas-med-ny-metod.aspxKemikalier i huden avbildas med ny metod<p><b>​En ny metod för att undersöka huden kan minska antalet djurförsök och samtidigt ge nya möjligheter för läkemedel och kosmetika. Med kemisk avbildning kan man se alla skikt av huden och mäta närvaro av i princip vilka ämnen som helst i vilken del av huden som helst, med mycket hög noggrannhet.</b></p>​<span>Allt fler kemikalier kommer ut i vår omgivning. Exempelvis diskuteras parabener och ftalater som två typer av kemikalier som kan påverka oss. Men det har hittills inte varit möjligt att veta hur huden tar upp dem. En ny studie från Chalmers och Göteborgs universitet visar hur man, med hjälp av så kallad kemisk avbildning, med mycket stor noggrannhet kan få omfattande information om den mänskliga huden.</span> <br /><br />Att undersöka hur ämnen tar sig in i och igenom huden har hittills främst gjorts på två sätt; genom att med hjälp av tejpremsor dra loss det översta skiktet, <img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/nickel.png" alt="" style="margin:5px 0px" />hornlagret, på huden för analys, samt genom urin- och blodprover för att se vad som trängt igenom huden. Vad som händer i hudskikten där emellan vet man fortfarande väldigt lite om.  <div><div>Med kemisk avbildning blir det nu möjligt att, med mycket hög noggrannhet, se alla skikt av huden och mäta närvaro av i princip vilka ämnen som helst i vilken del av huden som helst. Det kan leda till exempelvis läkemedel som är bättre anpassade för huden.<br /></div> <div><br /><span>Den nya metoden skapades när kemisterna Per Malmberg, vid Chalmers institution Kemi och kemiteknik och Lina Hagvall, vid Sahlgrenska Akademin på Göteborgs universitet, korsade sina forskningsfält.</span></div> <div> <img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Lina%20Hagvall.jpg" alt="" style="height:177px;width:136px;margin:10px 5px" /></div></div> <blockquote dir="ltr" style="margin-right:0px"><div><span style="font-size:14px"><span style="font-size:14px"><em>​​–</em></span></span><span><span style="font-size:14px"><em> </em></span><span style="font-size:14px"><em>Med läkemedel vill man ofta att en så stor del som möjligt av dosen ska tas upp av huden, men det händer också att man inte vill ha hudupptag, som exempelvis när man stryker på solskyddsmedel som ju ska ligga uppe på huden och inte tränga in. Vår metod möjliggör läkemedel designade efter hur man vill att ämnet ska tas upp av huden, säger Lina Hagvall. </em></span></span><span></span></div></blockquote> <div> </div> <div>Kemisk avbildning har hittills främst använts för bland annat geovetenskap och cellavbildning, men med tillgång till mänsklig hud från operationer kom forskarna på det nya området för tekniken. Forskarna ser nu även möjligheter öppnas för att byta ut läkemedeltester som idag innebär djurförsök. Deras metod ger mer rättvisande resultat än tester på möss och grisar. Eftersom det inte är tillåtet med djurförsök för att testa kosmetika kan metoden dessutom skapa nya möjligheter för kosmetikaindustrin.<em style="font-size:14px"><span style="font-size:14px">   </span></em></div> <div><em style="font-size:14px"><span style="font-size:14px"></span></em> </div> <blockquote dir="ltr" style="margin-right:0px"><div><em style="font-size:14px"><span style="font-size:14px">–</span></em><span style="font-size:14px;white-space:pre"><em style="font-size:14px"><span style="font-size:14px"> </span></em></span><em style="font-size:14px"><span style="font-size:14px">Många djurförsök som genomförs av forskare och företag är inte längre nödvändiga i och med den här metoden. Vill man veta något om den mänskliga hudens passiva upptag är den här metoden minst lika bra. Mänsklig hud är bättre att testa på än på en gris, säger Lina Hagvall.</span></em></div></blockquote> <div>Den nya metoden kan också ge underlag för att skapa korrekta gränsvärden för skadliga halter av ämnen som kan komma i kontakt med huden. För att kunna skapa dessa gränsvärden måste man veta hur stor del av dosen på hudytan som tränger ner i och igenom huden, vilket metoden kan visa. Detta ger större kunskap om vad vi får i oss på våra arbetsplatser och i barnomsorgen. <img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Per%20Malmberg.jpg" alt="" style="height:176px;width:135px;margin:10px 5px" /></div> <div><br /></div> <blockquote style="font-size:14px;border-color:currentcolor;border-style:none;border-width:medium;padding:0px;margin:0px 0px 0px 40px"><div style="font-size:14px"><div style="font-size:14px"><span style="font-size:14px"><em style="font-size:14px"><span style="font-size:14px">–</span></em></span><span style="font-size:14px;white-space:pre"><em style="font-size:14px"><span style="font-size:14px"> </span></em></span><span style="font-size:14px"><em style="font-size:14px"><span style="font-size:14px">Vår metod kan visa allt med en bild, oavsett om det är nickel, ftalater eller parabener man letar efter i hud</span></em></span><span style="font-size:14px"><em style="font-size:14px"><span style="font-size:14px">en, eller om man vill följa ett läkemedels väg genom huden. Det räcker med ett hudprov så kan vi söka efter i princip vilka molekyler som helst. Vi behöver inte på förhand anpassa metoden efter vad vi letar efter, säger Per Malmberg.</span></em></span></div></div></blockquote> <div> </div> <div><div><br />Resultaten är möjliga att tillämpa inom en mycket snar framtid. Själva tekniken är redo att användas redan idag. Nu återstår mindre arbete med att optimera proverna för bästa resultat, men forskarna anser att metoden ska vara klar för användning inom ett år. </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Fakta: Kemisk avbildning</strong><br />Kemisk avbildning innebär att man använder en laser eller jonstråle för att analysera hudsnitten med hjälp av en masspektrometer. I varje punkt, eller pixel, av snitten som strålen träffar fås information där hudens kemiska innehåll sorteras beroende på molekylvikt. Den kemiska informationen från varje punkt kan sedan samlas ihop till en digital bild som visar ett ämnes fördelning i huden. I just den här studien har en sekundärjonsmasspektrometer (TOF-SIMS) använts vilket  ger en mycket hög rumslig upplösning ned till nanometerområdet.</div> <div><br /></div> <img class="chalmersPosition-FloatLeft" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Kemikalier%20i%20huden%20avbildas%20med%20ny%20metod/Chemical%20imaging2.png" width="669" height="447" alt="" style="height:147px;width:221px;margin:5px" /></div> <div><div> </div> <div> </div> <div> </div> <div style="font-size:13px"><span style="font-size:13px">Kemisterna Lina och Per gör prover redo för analys i sekundärjonsmasspektrometern (ToF-SIMS). Vid analys förs proverna in i provkammaren med hjälp av provarmen som syns i bildens nederkant. </span></div></div>Tue, 28 Nov 2017 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Tre-chalmersforskare-pa-topplistan-over-varldens-mest-citerade.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Tre-chalmersforskare-pa-topplistan-over-varldens-mest-citerade.aspxTre chalmersforskare bland världens mest citerade<p><b>​Nu har Web of Science publicerat årets lista över världens mest citerade forskare. På den finns chalmersforskarna Anders Lyngfelt, Tobias Mattisson och Jens B Nielsen – för tredje året i rad.</b></p><div>​Att andra citerar vetenskapliga artiklar ses som ett kvitto på att forskningen är relevant och intressant. Referens- och citeringsdatabasen Web of Science räknar och indexerar citeringar, och publicerar varje år en lista över de topp-en-procent mest citerade forskarna inom olika fält.</div> <div> </div> <div>För tredje året i rad har Chalmers hela tre forskare på listan: Anders Lyngfelt och Tobias Mattisson inom fältet teknik och Jens Nielsen inom fältet biologi och biokemi.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Ger synlighet långt utanför Sverige</h2> <div>– Det betyder väldigt mycket för ett litet universitet som Chalmers att ha tre forskare på denna prestigefyllda lista. Det ger oss synlighet långt utanför Sverige och Europa och visar att vi har forskning i världsklass som bidrar till vetenskapens och samhällets utveckling, säger Mats Viberg, prorektor med ansvar för forskning på Chalmers.</div> <div> </div> <div><strong>Anders Lyngfelt</strong> och <strong>Tobias Mattisson</strong> är professor respektive biträdande professor vid avdelningen för energiteknik. De har tillsammans utvecklat en förbränningsteknik, så kallad kemcyklisk förbränning, där restprodukten koldioxid kommer ut separat istället för blandad med luft. Då blir det enkelt och billigt att skilja av och fånga in koldioxiden istället för att släppa ut den i atmosfären. Idag finns det 34 pilotanläggningar för kemcyklisk förbränning över hela världen. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Städar bort gamla utsläpp</h2> <div>På senare tid har Anders Lyngfelts och Tobias Mattissons forskning fokuserat på att byta ut fossila bränslen mot biomassa. Då kan de nämligen, istället för att förhindra att ny koldioxid släpps ut i atmosfären, städa bort gamla utsläpp. Läs mer i <a href="/sv/nyheter/Sidor/Arets-William-Chalmersforelasare-vill-tvatta-atmosfaren-pa-koldioxid.aspx">Så kan vi tvätta atmosfären på koldioxid</a>.</div> <div> </div> <div><strong>Jens Nielsen</strong>, professor i systembiologi, arbetar i gränslandet mellan ingenjörsvetenskap och biologi. Systembiologi är ett relativt nytt forskningsområde som utgår från matematiska modeller för att förstå system i levande organismer. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Ändrar jästcellers ämnesomsättning</h2> <div>Jens Nielsens forskargrupp har haft stora framgångar med att omdirigera ämnesomsättningen i jästceller för att få dem att producera kemiska komponenter som kan användas i biobränslen. Utifrån samma grunder arbetar de också med tillämpningar inom medicin. Det handlar om att förstå hur sjukdomar som diabetes, cancer och leversjukdomar fungerar, och om att få genmodifierade jästceller eller mänskliga celler att producera proteinläkemedel som kan behandla sjukdomarna.</div> <div> </div> <div>Under hösten har Jens Nielsen fått ta emot flera priser och utmärkelser för sin forskning, läs mer i <a href="/sv/nyheter/Sidor/Prisregn-over-Jens-Nielsen.aspx">Prisregn över Jens Nielsen</a>.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Gästprofessor med på listan</h2> <div>På citeringstopplistan finns även elkraftteknikforskaren Remus Teodorescu från Aalborg universitet i Danmark som varit gästprofessor vid Chalmers under de fyra år han funnits med på listan.</div> <div> </div> <div>– Det är kul att vi också har en gästforskare på listan. Det är viktigt för oss att knyta kontakter med starka forskare och forskningsmiljöer i andra länder, både för att få in kunskap och influenser men också för att nå ut med vad Chalmers kan bidra med, säger Mats Viberg.</div> <div> </div> <div><a href="https://clarivate.com/hcr/">Web of Sciences lista Highly Cited Researchers</a><br /><span><strong><br />Text</strong>: Ingela Roos<span style="display:inline-block"></span></span> </div>Mon, 27 Nov 2017 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/AstaZero-bygger-ut.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/AstaZero-bygger-ut.aspxAstazero bygger ut<p><b>​En växande kundkrets gör att testbanan behöver öka sin kapacitet. Utbyggnaden ger ökade möjligheter att testa självkörande fordon och simulera riskfyllda situationer.</b></p>Astazero, testanläggningen för aktiv fordonssäkerhet, växer. En åttafilig motorväg ska stå färdig sommaren 2018. <br /><br />– Vi får glädjande nog allt fler uppdrag, så det börjar bli trångt på anläggningen, säger Astazeros vd Peter Janevik i ett pressmeddelande från Rise.<br /><br />Utbyggnaden av testbanan består av två nya flerfilsvägar, försedda med vändloopar och en plankorsning. De 700 meter långa vägarna ger bland annat nya möjligheter för vägkantsprovningar, som har stor betydelse vid tester av självkörande fordon.  De nya vägavsnitten gör att det går att köra av vägen på ett säkert sätt vid tester.<br /><br />– Utbyggnaden innebär också nya möjligheter att utveckla sensorer och simulera riskfyllda motorvägssituationer. Ett konkret exempel som säkerhetssystemen måste kunna hantera är när en bil plötsligt byter körfält och därefter tvärnitar, säger Håkan Andersson, banchef på Astazero.<br /><br />Astazero invigdes sommaren 2014. Testanläggningen ägs gemensamt av Rise och Chalmers. Läs mer på <a href="http://www.astazero.com/">astazero.com.</a><br /><br /><a href="http://www.mynewsdesk.com/se/rise/pressreleases/testanlaeggningen-astazero-bygger-ut-2243782">Läs hela pressmeddelandet från Rise &gt;&gt;</a><br /><br />Mon, 27 Nov 2017 10:00:00 +0100