Nyheter: Globalhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaWed, 21 Feb 2018 11:49:50 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmersdagen-2018.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmersdagen-2018.aspxÖppet hus på Chalmers inför högskolevalet<p><b>​En heldag varje vår öppnar Chalmers upp det stora kårhuset på campus Johanneberg, och snart är det dags igen. Den 6 mars anordnas Chalmersdagen 2018 – en besöksdag då alla våra program presenteras i en utställning, och våra studenter berättar om hur en studietid på Chalmers kan se ut.</b></p><p>​Den 16 april är sista dag att ansöka om en plats för högskolestudier runt om i landet. Det finns ett överväldigande utbud att välja på, och bäst kanske det kan kännas att få prata med någon som redan har gjort samma resa. Chalmers erbjuder 22 utbildningar på grundnivå, och utöver det ett tekniskt basår för dig som saknar behörighet. </p> <p><br />Den 6 mars 2018 klockan 09.00–16.00 står kårhuset på Chalmers Johanneberg öppet för besökare att prata med studenter, vägledare och alumner. Få inspiration genom att mingla runt på utställningen, lyssna på något av dagens alla seminarier – eller häng kanske med på en rundvandring på campus? <br />Chalmersdagen är öppen för alla, kräver ingen föranmälan och är helt gratis. <br /><br />För uppdateringar kring dagen, bland annat seminarieschema, läs mer här: </p> <p><a href="https://www.facebook.com/events/1249279625218032/">Facebook (evenemang)</a></p> <p><a href="/sv/utbildning/mot-chalmers/Sidor/Chalmersdagen.aspx">Chalmersdagen 2018</a><br /></p> <p><br /></p> <p><strong>Text: </strong>Sofia Larsson-Stern<strong><br />Foto: </strong>Daniel Ahlqvist</p>Mon, 19 Feb 2018 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/gmv/nyheter/Sidor/Chalmers-och-Göteborgs-universitet-stärker-samarbetet-för-hållbar-utveckling.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/gmv/nyheter/Sidor/Chalmers-och-G%C3%B6teborgs-universitet-st%C3%A4rker-samarbetet-f%C3%B6r-h%C3%A5llbar-utveckling.aspxStärker samarbetet i Göteborg för hållbar utveckling<p><b>Göteborgs universitet och Chalmers har undertecknat ett förnyat samverkansavtal om hållbar utveckling, som också ger den gemensamma organisationen Göteborgs miljövetenskapliga centrum ett förnyat uppdrag. Det innebär en bredare ansats som täcker alla aspekter av hållbar utveckling med ett tydligare fokus på FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling. Organisationen byter samtidigt namn till Göteborgs centrum för hållbar utveckling.​​</b></p>Det samarbete som vuxit fram till dagens gemensamma organisation initierades redan i början av 1990-talet av 20 professorer på Chalmers och Göteborgs universitets naturvetenskapliga fakultet. Då bildades Sektionen för miljövetenskap. Verksamheten breddades successivt och år 2000 bytte organisationen namn till Göteborgs miljövetenskapliga centrum, GMV.<p><br />Sedan dess har de miljövetenskapliga frågeställningarna som organisationen arbetat med kompletterats med fler aspekter av hållbar utveckling. Med det nya avtalet får den gemensamma organisationen ett tydligt uppdrag att arbeta med de globala målen för hållbar utveckling. Uppdraget innebär också att vara värd för det regionala nätverket SDSN Northern Europe, som är en del av det globala initiativet Sustainable Development Solutions Network, SDSN.<br /></p> <p>– Åtskilligt har hänt sedan miljöfrågor sågs som något främmande för en teknisk högskola. Därefter har miljöperspektiven integrerats med de ekonomiska och sociala dimensionerna av hållbar utveckling. Idag är forskning och undervisning med hållbarhetsfokus nödvändiga, självklara och viktiga inslag i hela vår verksamhet. Samverkan med ämnen och discipliner inom Göteborgs universitet har förstärkt denna utveckling. Tillsammans kan vi nu fortsätta att utveckla samarbetet och ännu bättre koppla mot andra aktörer lokalt och globalt, säger Chalmers rektor Stefan Bengtsson.<br /></p> <p>– För Göteborgs universitet är arbetet med hållbar utveckling en avgörande framtidsfråga och ska genomsyra alla delar av vår verksamhet. I vår ambition att bidra till lösningen av de globala samhällsutmaningarna är det också viktigt att vårt eget hållbarhetsarbete kopplar till FN:s 17 globala hållbarhetsmål, Agenda 2030. Genom det förnyade samverkansavtalet stärker vi tillsammans med Chalmers vårt gemensamma fokus på hållbar utveckling, säger Eva Wiberg, rektor Göteborgs universitet.<br /></p> <p>Göteborgs centrum för hållbar utveckling är organiserat direkt under de båda rektorerna och har som uppdrag att inspirera arbetet med hållbar utveckling inom Chalmers och Göteborgs universitet och skapa strategisk samverkan både inom akademin och med olika samhällsaktörer. Organisationen ska fortsätta vara en mötesplats mellan många olika kunskapsområden och en plattform för projekt, satsningar och nätverk. Ett annat viktigt uppdrag är att bidra med kunskapsförsörjning inom hållbar utveckling och arrangera utbildningar, seminarier och andra event för olika målgrupper.<br /></p> <p>Anders Ekbom, tillförordnad föreståndare för Göteborgs centrum för hållbar utveckling blickar nu framåt:<br />– Det förnyade samverkansavtalet och verksamhetsuppdraget innebär att vi nu med full kraft kan fortsätta arbeta med vår verksamhetsidé: att skapa samverkan för att generera och nyttiggöra kunskap om hållbar utveckling. Det finns en otrolig potential i samarbetet mellan Chalmers och Göteborgs universitet för att i samverkan med andra aktörer bidra till att hitta lösningar på samhällets globala utmaningar!<br /></p> <p><a class="pdficon" href="https://gmv.chalmers.gu.se/digitalAssets/1673/1673585_avtal-om-samverkan-inom-omr--det-h--llbar-utveckling-signerad.pdf"><u><font color="#0066cc">Avtal om samverkan inom området hållbar utvecklin​g (pdf)</font></u></a></p> <p><a class="pdficon" href="https://gmv.chalmers.gu.se/digitalAssets/1673/1673586_verksamhetsuppdrag-till-g--teborgs-centrum-f--r-h--llbar-utveckling-signerad.pdf"><u><font color="#0066cc">Verksamhetsuppdrag till Göteborgs centrum för hållbar utveckling (pdf)</font></u></a></p> <p><a class="pdficon" href="https://gmv.gu.se/digitalAssets/1679/1679784_tidslinje_ny.pdf"><u><font color="#0066cc">Tidslinje (historik 1990-2017​) (pdf)</font></u></a><br /></p>Mon, 19 Feb 2018 14:40:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Okonventionell supraledare kan bli material för framtidens kvantdatorer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Okonventionell%20supraledare%20kan%20bli%20material%20f%C3%B6r%20framtidens%20kvantdatorer.aspxOkonventionell supraledare kan bli material för framtidens kvantdatorer<p><b>Med sin okänslighet för störningar skulle så kallade majoranapartiklar kunna bli stabila byggstenar i en kvantdator. Problemet är att de enbart uppträder under mycket speciella omständigheter. Nu har chalmersforskare lyckats tillverka en komponent som visar tydliga tecken på att husera de eftersökta partiklarna.</b></p>​Forskare över hela världen kämpar för att bygga en kvantdator. En av de stora utmaningarna är att komma runt kvantsystemens känslighet för störningar. Ett spår inom kvantdatorforskningen är därför att utnyttja så kallade majoranapartiklar, även kallade majoranafermioner. Bland annat Microsoft satsar på att utveckla den här typen av kvantdator.<br /><br />Majoranafermioner är mycket originella partiklar, helt olika de som bygger upp materialen omkring oss. Väldigt förenklat kan man likna dem vid halva elektroner. I en kvantdator är tanken att koda information i par av majoranafermioner som är åtskilda i materialet, vilket skulle göra beräkningarna i princip immuna mot störningar. <br /><br />Så var hittar man då majoranafermioner? <br /><br />I fasta material lär de endast förekomma i så kallade topologiska supraledare – en typ av supraledare som är så ny och speciell att den knappt finns i praktiken. Men en forskargrupp på Chalmers är nu bland de första i världen att presentera resultat som tyder på att de faktiskt har lyckats tillverka en topologisk supraledare.<br /><br />– Våra experimentella resultat är helt förenliga med topologisk supraledning, säger Floriana Lombardi, biträdande professor vid avdelningen för kvantkomponentfysik på Chalmers.<br /><br />För att skapa sin okonventionella supraledare har de utgått från en så kallad topologisk isolator av vismuttellurid, Be2Te3. En topologisk isolator är till största delen just en isolator – det vill säga den leder inte ström – men leder ström på ett väldigt speciellt sätt på ytan. Ovanpå har forskarna lagt ett lager av en konventionell supraledare, i det här fallet aluminium, som leder ström helt utan motstånd vid riktigt låga temperaturer.<br /><br /><span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/QDPL/ThiloBauch_180218_01_300px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /></span>– De supraledande paren av elektroner läcker då in i den topologiska isolatorn som också blir supraledande, förklarar Thilo Bauch, docent i kvantkomponentfysik.<br /><br />Vid de första mätningarna tydde allt på att de bara hade helt vanlig supraledning i sin komponent. Fast när de senare kylde ner komponenten igen, för att rutinmässigt upprepa några mätningar, var situationen plötsligt annorlunda – egenskaperna hos de supraledande elektronparen varierade i olika riktningar.<br /><br />– Och det går inte alls ihop med konventionell supraledning. Plötsligt hade oväntade och spännande saker dykt upp, säger Floriana Lombardi.<br /><br />Till skillnad från andra forskargrupper hade Floriana Lombardis grupp använt platina för att sätta ihop den topologiska isolatorn med aluminiumet. Vid upprepade nedkylningar gav det upphov till spänningar i materialet (se bilden), vilket gjorde att supraledningen ändrade karaktär.<br /><br />Efter en intensiv analysperiod kunde forskargruppen konstatera att de förmodligen lyckats skapa en topologisk supraledare.<br /><span><span><span><span><span><span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/QDPL/FlorianaLombardi_180218_01_300px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Floriana Lombardi" style="margin:5px" /></span></span></span></span></span></span><br />– För praktiska tillämpningar är materialet främst intressant för de som försöker bygga en topologisk <span><span><span><span><span></span></span></span></span></span>kvantdator. Själva vill vi utforska all den nya, spännande fysik som gömmer sig i topologiska supraledare – det här är ett nytt kapitel inom fysiken, säger Floriana Lombardi.<br /><br />Resultaten publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications:<a href="https://www.nature.com/articles/s41467-017-02069-z"> Induced unconventional superconductivity on the surface states of Bi2Te3 topological insulator</a><br /><br /><strong>Mer om kvantdatorer och majoranapartikeln</strong><br />På Chalmers pågår ett stort kvantdatorprojekt inom <a href="/en/centres/wacqt/Pages/default.aspx">Wallenberg Centre for Quantum Technology</a>. Det baseras dock på annan teknik än topologiska supraledare.<br /><a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Majorana_fermion">Majoranapartikeln</a> förutsades av den italienske fysikern Ettore Majorana redan år 1937. Den är en mycket originell elementarpartikel som – liksom elektroner, neutroner och protoner –tillhör gruppen fermioner. Till skillnad från alla andra fermioner är majoranafermionen sin egen antipartikel.<br /><br /><strong>För mer information, kontakta:</strong><br />Floriana Lombardi, biträdande professor i kvantkomponentfysik, Institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap (MC2), Chalmers, 031-772 33 18, <a href="mailto:floriana.lombardi@chalmers.se">floriana.lombardi@chalmers.se</a> <br />Thilo Bauch, docent i kvantkomponentfysik, Institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap (MC2), Chalmers, 031-772 33 97, <a href="mailto:thilo.bauch@chalmers.se">thilo.bauch@chalmers.se</a> <br /><br />Text: Ingela Roos/Chalmers<br /><br />Mon, 19 Feb 2018 08:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Cirkeln-ar-sluten-for-Mats-Leijon.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Cirkeln-ar-sluten-for-Mats-Leijon.aspxProfil inom förnybart återvänder<p><b>​Cirkeln är sluten för Mats Leijon. Som nytillträdd professor inom Elektroteknik är han tillbaka på Chalmers, där han en gång började sin tekniska bana, efter 35 produktiva år som forskare, uppfinnare och entreprenör.</b></p>– Det blir ett nytt och spännande steg, säger Mats Leijon. Jag ser mig som en resurs för att backa upp de lite yngre forskarna och bidra med mina kunskaper där de gör mest nytta.<br /><br />Hans karriärväg har gått via studier i elektroteknik på Chalmers i början av 1980-talet. Efter disputationen i högspänningsteknik 1987 började han arbeta på ABB i Västerås. Under sina 13 år vid företaget var han bland annat forskningschef och utvecklade mätteknik för diagnostik och övervakning av isolationssystem och elkraftapparater. Dessutom har han uppfunnit och utvecklat produkter inom kraftgenerering. Mest känd är Powerformer, en högspänningsgenerator för direktanslutning till elnätet utan mellanliggande transformator.<br /><br /><strong>Utvecklar förnybart</strong><br />Mats Leijon är sedan år 2000 professor i elektricitetslära vid Uppsala universitet. Han har cirka 1500 patent och har publicerat mer än 300 vetenskapliga artiklar. Att utveckla förnybara energikällor med hjälp av vågor, vind och strömmande vatten har blivit hans specialitet. Parallellt har han startat bland annat företaget Seabased som konstruerar, bygger och installerar vågkraftparker till havs. Forsknings- och demonstrationsanläggningar finns utanför Lysekil.<br /><br />Han avvecklar nu en del av sina många engagemang för att också kunna vara en resurs inom forskningen på Chalmers.<br /><br />– Jag ser fram emot att få kombinera teori och praktik mer än vad jag kunnat göra tidigare inom akademin, säger Mats Leijon. Här på avdelningen Elkraftteknik finns bra laboratorieverksamhet.<br /><br />Att spänna bågen och sätta höga mål ser han som avgörande för framgång.<br /><br />– Först och främst ska jag sätta mig in i verksamheten så att vi kan söka pengar för spännande forskning, men exakt inom vilka områden är ännu för tidigt att säga.<br /><br /><strong><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Profilbilder%20Elkraftteknik/Mats-Leijon_300x300px.jpg" alt="" style="margin:5px;width:245px;height:245px" />Viktigt att göra hemläxan</strong><br />– Som forskare är det viktigt att inte begränsa sig i sitt tänkande. En förutsättning är att man har gjort sin hemläxa och har en stabil och solid kunskapsbas i grundläggande teori, betonar Mats. Då har man också förutsättningar att ta ansvar i samhällsutvecklingen. <br /><br />– För att förverkliga sina idéer kan man som ingenjör inte heller bortse från vad som är praktiskt möjligt och kommersiellt gångbart att genomföra, konstaterar han. Men det gäller att inse hur den egna forskningen passar in i en större helhet.<br /><br />Likriktningen inom akademin ser han som ett problem. <br /><br />– Människor av samma typ tenderar att välja samma typ av lösningar, men frågan är ju om det är rätt lösningar som då lyfts? På Uppsala universitet utgör kvinnorna omkring 40 procent inom elektroområdet. Kanhända har jag några lärdomar därifrån att bidra med här, avslutar Mats Leijon.<br /><br />Text: Yvonne Jonsson<br /><br /><strong>Kontakt</strong>: <a href="/sv/personal/Sidor/Mats-Leijon.aspx">Mats Leijon</a>, professor, institutionen för elektroteknik, ChalmersFri, 16 Feb 2018 08:30:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Internationellt-pris-i-mekanisk-massateknik-till-Anders-Karlstrom.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Internationellt-pris-i-mekanisk-massateknik-till-Anders-Karlstrom.aspxNytänkande inom massateknik prisas<p><b>​2018 års Arne Asplund Mechanical Pulping Award tilldelas professor Anders Karlström, prefekt vid Chalmers institution för elektroteknik.</b></p>​Utmärkelsen delas ut vartannat år av stiftelsen The Arne Asplund Mechanical Pulping Award Foundation och främjar utvecklingen av ny teknik för tillverkning av högutbytesmassa. Priset delas ut som ett erkännande av enastående insatser inom forskning och utveckling av mekanisk massateknik. <br /><br /><span>– Det är en stor ära för mig att få motta den här utmärkelsen, säger Anders Karlström. Jag har jobbat med detta i många år och det känns fantastiskt att få en sådan bekräftelse på att det verkligen varit mödan värt.<br /><span style="display:inline-block"></span></span><br />I motiveringen till priset framhålls att Anders Karlström, tack vare sin djupa förståelse för grunderna i raffinering inom mekanisk och kemimekanisk massa, har initierat ett paradigmskifte inom den mekaniska massatekniken genom att introducera en modell byggd på entropi. Detta ger nya verktyg för att förstå sambanden mellan driften av raffinören, segmentmönstret och den producerade massakvaliteten. Modellen har redan införts i flera produktionslinjer och medfört optimerad kvalitet och energibesparing. <br /><br />Priset består av en guldmedalj och en prissumma på 25 000 kronor. Prisutdelningen kommer att äga rum på International Mechanical Pulping Conference, IMPC, i Trondheim den 29 maj.<br /><br />Utmärkelsen Arne Asplund Mechanical Pulping Award betraktas som ett ”Nobelpris” i mekanisk massateknik och instiftades 1985 till minne av den svenske ingenjören Arne Asplunds insatser för massa- och pappersindustrin världen över. Han var mannen bakom defibreringsmetoden, även kallad för Asplundmetoden, för mekanisk fiberseparering och tillverkning av termomekanisk massa.<br /><br /><a href="http://www.valmet.com/media/news/press-releases/2018/the-arne-asplund-mechanical-pulping-award-2018-granted-to-anders-karlstrom/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs pressmeddelandet om priset</a><br /><br /><strong>Kontakt: </strong><a href="/sv/personal/Sidor/anders-karlstrom.aspx">Anders Karlström</a>, professor och prefekt vid institutionen för elektroteknik, Chalmers<br /><br /><a href="http://www.valmet.com/media/news/press-releases/2018/the-arne-asplund-mechanical-pulping-award-2018-granted-to-anders-karlstrom/" target="_blank"></a>Thu, 15 Feb 2018 13:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Instrument-fran-Chalmers-ska-se-universums-mest-avlagsna-delar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Instrument-fran-Chalmers-ska-se-universums-mest-avlagsna-delar.aspx​Instrument från Chalmers ska se universums mest avlägsna delar<p><b>​När världens mest kraftfulla teleskop riktar in sig på de mest avlägsna delarna av universum den 1 mars 2018, är det med nya mottagare som utvecklats och tillverkats på Chalmers. De extremt finkänsliga instrumenten ger också nya möjligheter att leta efter vatten, i yttre rymden såväl som i vårt eget solsystem. – Att vara bäst i världen är en del av vår vardag. Det finns helt enkelt inga andra alternativ om du ska vara med på den här nivån, säger Victor Belitsky, professor och ledare för forskningsgruppen för Avancerad mottagarutveckling (GARD) på Chalmers.</b></p><div><span style="background-color:initial">ALMA-teleskopet är egentligen 66 stycken radioteleskop, beläget 5000 m.ö.h. i Chile på en högplatå i Anderna. Där gör de gemensamma observationer, med långt skarpare bilder än vad enskilda teleskop kan göra.</span><br /></div> <div>I vart och ett av de 66 teleskopen finns ett antal mottagare för observation på olika våglängder. Chalmersmottagarna som nu ska tas i bruk öppnar upp de frekvenser som kallas för Band 5 för observationer, alltså ljus i form av mikrovågsstrålning med en våglängd på mellan 1,4 och 1,8 millimeter – att jämföra med synligt ljus, vars längsta våglängder är på 740 nanometer (milljarddels meter).  </div> <div>– På de här frekvenserna kan vi observera kalla delar av universum, till exempel är regioner där stjärnor och planeter bildas av stort intresse. När ALMAs alla teleskop samverkar får du betydligt högre upplösning än vad du kan göra idag med optiska teleskop, säger Victor Belitsky, vars forskargrupp ingår i avdelningen Onsala rymdobservatorium på institutionen för rymd,- geo- och miljövetenskap.</div> <div>– De frekvenser som nu blir tillgängliga kan bland annat ge forskarna en ny förståelse om hur stjärnor, planeter och galaxer föds. </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Perfekt tajming​</h5> <div><a href="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/GARDgruppbildmednamn.jpg" target="_blank"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/GARD-Chalmers-small.jpg" alt="Bild på forskningsgruppen GARD." class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /></a>Mottagarna utvecklades av GARD-gruppen (klicka på bilden för en större version med alla namn) i ett projekt som finansierades av EU-programmet <a href="https://ec.europa.eu/growth/sectors/space/research/fp6_sv">EC FP6</a> och löpte 2006-2012. Tajmingen visade sig vara perfekt, för när man var klara med de första mottagarna upptäcktes nya forskningsområden som gjorde att ALMA behövde mottagare på just Band 5. </div> <div>Victor och hans kollegor hade färdigställt sex kompletta mottagare, men för att kunna hantera beställningen på ytterligare 73 stycken bjöds ett team från NOVA, (Netherlands research school for astronomy) in i processen. De integrerade GARDs komponenter i den färdiga mottagarkassetten. </div> <div>– Den insatsen var viktig för att klara leveransen, men den stora utmaningen låg i arbetet att utveckla mottagaren och tillverka komponenterna. Det är världens bästa och mest avancerade teleskop som vi levererar till, och tack vare vår kunskap och erfarenhet har de nu har de fått den bästa tänkbara mottagaren. </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Coola mottagare​</h5> <div>Den största utmaningen vid tillverkningen av mottagare för radioteleskop är hur man ska minska bruset och få en så ren signal som möjligt. </div> <div>– Bruset sätter gränsen för hur svaga signaler man kan ta emot. Man kan likna det vid att lyssna på en vanlig radio, men en miljon gånger mer känsligt! Så ju mer vi kan reducera olika typer av brus, desto mer ökar vi möjligheterna för nya upptäckter i rymden. </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Cryostat-01_300.jpg" alt="Den svenska mottagaren är i gott sällskap med sina ”syskon” från Japan, Kanada, USA och Frankrike." class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />Störande värmestrålning motverkas till exempel genom att mottagarna opererar i ca -269 grader Celsius, eller fyra grader från den absoluta nollpunkten (<em>bilden till höger visar mottagarna på plats i den s k kryostat som designats för att hålla så låg temperatur</em>). </div> <div>Det är också för att minska signalförluster i Jordens atmosfär som ALMA-teleskopen är placerade på 5 000 meters höjd, på en av de torraste platserna i världen. Här finns väldigt lite vattenånga i atmosfären ovanför teleskopen som annars stör, vilket gör att man kan använda Band 5-mottagarna för att leta efter vatten i rymden och i vårt eget solsystem. </div> <div>– Det finns många användningsområden för mottagarna, både vad gäller de närmaste planeterna och fjärran galaxer. Vi får se vilka forskningsansökningar som ALMA:s forskningskommitté väljer ut, men vi vet att det finns ett stort intresse just för att observera vatten i vårt eget solsystem. </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Sverige med i toppen​</h5> <div>Glädjande nog är Sverige är inte bara med och levererar instrument till ALMA. Förra året var det svenska forskare som också utnyttjade teleskopet näst mest, efter Japan. </div> <div>– Lilla Sverige på andra plats! Det visar vilken styrka och ställning svensk astronomiforskning har internationellt sett. Med stödet från instrumenteringen ligger vi på en av de absolut ledande positionerna i världen – både vad gäller forskning och teknologi. Det ska vi vara stolta över. </div> <div><br /></div> <div><em>Text: Christian Löwhagen.</em></div> <div><em><br /></em></div> <div><em>Läs mer om utvecklingen och tillverkningen av mottagarna i artikeln: </em><span style="background-color:initial"><i><a href="https://doi.org/10.1051/0004-6361/201731883">ALMA Band 5 receiver cartridge. Design, performance, and commissioning</a>, publicerad i Astronomy and Astrophysics (2017).  </i></span></div> <div><span style="background-color:initial"><i>Det finns också mer att läsa i en tidigare nyhet om utvecklingen av mottagarna: </i></span><i><span style="background-color:initial"></span><span></span><span style="background-color:initial"><a href="/sv/forskningsinfrastruktur/oso/nyheter/Sidor/apex-sepia-alma-band-5-vatten-rymden.aspx">Teleskop redo att upptäcka vatten i rymden – med teknik från Sverige</a>. </span></i></div> <p class="MsoPlainText"></p> <div><em><br /></em></div> <div><em>Bilder: Oscar Mattson - </em><em style="background-color:initial">Gruppfoto. Mottagarna i teleskopet: </em><span style="background-color:initial"><i>ESO/P. Yagoubov.</i></span></div> <div><em><br /></em></div> <div><em>Kontakt: </em></div> <div><em><div><a href="mailto:victor.belitsky@chalmers.se">Victor Belitsky​</a>, Professor och enhetschef, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Onsala rymdobservatorium, Avancerad mottagarutveckling (GARD) <em style="background-color:initial"><div style="display:inline !important">+46 31 772 18 93. </div></em></div></em></div> ​Wed, 14 Feb 2018 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Storsatsning-pa-sakrare-karnbransle.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Storsatsning-pa-sakrare-karnbransle.aspxStorsatsning på säkrare kärnbränsle<p><b>​För att få säkrare kärnkraftverk behöver dagens kärnbränsle utvecklas. Då krävs material som kan stå emot höga temperaturer och motverka utsläpp av farliga ämnen om olyckan skulle vara framme. Chalmersforskaren Mattias Thuvander har nyligen fått drygt 33 miljoner kronor från Stiftelsen för strategisk forskning för att utveckla nya bränslen för säkrare kärnkraft.</b></p><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/Mattias%20Thuvander350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" width="307" height="267" alt="" style="margin:5px" />I hans projektgrupp ingår även chalmerskollegorna Itai Panas, Teodora Retegan och Christian Ekberg på institutionen för kemi och kemiteknik samt forskare på KTH och Uppsala Universitet. </div> <div>Tillsammans ska forskarna utveckla ett nytt och mer olyckståligt kärnbränsle. Det handlar om att förbättra både de så kallade bränslekutsarna och kapslingsrören som de matas in i. Kapslingsrören ska få en krombeläggning och bränslekutsarna ska tillverkas av urannitrid i stället för dagens urandioxid.  </div> <div>–  Det nya materialet förväntas minska utsläppen av farliga ämnen vid höga temperaturer och på så sätt minskar konsekvenserna av en olycka, säger Mattias Thuvander, docent vid institutionen för fysik på Chalmers. </div> <div>Forskarna kommer också att pröva nya vägar för att förbättra bränslets korrosionsmotstånd, för att ytterligare öka säkerhetsmarginalerna. Dessutom ska de utvärdera hur bränslet fungerar under både normal drift och under simulerade olyckor. </div> <div> </div> <div><strong>Vad blir det första steget i projektet?</strong></div> <div>– Nu ska jag samla teamet bakom ansökan, dra upp riktlinjer och börja anställa doktorander.</div> <br /> <div><strong>Vad innebär satsningen för din forskning?</strong></div> <div>– Det blir ett bra tillskott till min forskning, som gör att vi kommer att vara fler här på Chalmers som samarbetar. Det är bra för kärnbränsleforskningen i landet.</div> <br /> <div><strong>Hur kan kärnsäkerheten förbättras?</strong></div> <div>–  Vi såg ju i Fukushima att extrema händelser kan få allvarliga konsekvenser. Det har lett till stora forskningsinsatser globalt för att utveckla bränslen som klarar sig utan kylning längre tid, och ger operatören mer tid att sätta in motåtgärder. Vår forskning har som mål att göra bränslet mer olyckståligt, och då förbättras säkerheten.</div> <br /> <div><strong>Det talas inte så ofta om kärnkraft när det gäller energiforskning. Hur ser du på kärnkraftens roll framöver?</strong></div> <div>–  Kärnkraft är en beprövad teknologi för storskalig elproduktion med ett mycket litet CO2-bidrag. Den kommer att vara viktig globalt under många år, men i framtiden kommer antagligen elproduktion att ske på andra sätt som sol, vind, vatten och kanske så kallad generation-4 kärnkraft, fusion eller ”carbon-capture”. Den dagen vi lätt och billigt kan spara stora energimängder i till exempel batterier, kanske vi klarar oss med bara solenergi. Men jag tror den dagen ligger många decennier bort och fram tills dess behöver vi många olika fossilfria tekniker.</div> <br /> <div><strong>Vad hoppas du att din forskning ska leda till på sikt?</strong></div> <div>– Jag hoppas kunna bidra till säkrare kärnkraft, men också till att stärka den svenska kärnbränsleindustrin, som förmodligen kommer att finnas kvar länge, även om vi avvecklar våra verk.</div> <div><br />Text: Mia Halleröd Palmgren, <a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se</a><br /><a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se"></a></div> <div><a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se"></a></div> <div><a href="https://strategiska.se/pressmeddelande/deras-nya-material-ska-ge-effektivare-energisystem/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs pressmeddelandet från Stiftelsen för strategisk forskning. </a></div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Mer information: </h5> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/Mattias-Thuvander.aspx">Mattias Thuvander</a>, Docent, institutionen för fysik, Chalmers, mattias.thuvander@chalmers.se, 031 772 33 22 </div>Wed, 14 Feb 2018 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/unga-nyfikna-på-chalmersstudenternas-racingbil.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/unga-nyfikna-p%C3%A5-chalmersstudenternas-racingbil.aspxUnga nyfikna på studenternas eldrivna racingbil<p><b>​Universeum vimlade av högstadieelever när skoltävlingen Framtida transporter avgjordes. De 600 deltagande eleverna fick även möta projektets parter, som berättade om sin verksamhet. Studenter från Chalmers formula student var på plats för att visa sin eldrivna racingbil.</b></p>​<span>På museets tredje våning, i höjd med regnskogen, visar chalmersstudenterna Josefine Johansson och Alexander Andersson racingbilen Chalmers formula student för nyfikna ungdomar.<span style="display:inline-block"></span></span><br /><br />– Det är riktigt härlig stämning här på Universeum, säger Josefine Johansson, medan hon uppmuntrar grupper av passerande elever att komma närmare och få svar på sina frågor. <br /><br />– Många elever och andra besökare stannar för att titta på bilen och tycker den ser häftig ut. Vi berättar vad Chalmers formula student går ut på och hur kul det är att vara med och bygga en racingbil. <br /><br /><img src="/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/PublishingImages/elever%20Universeum_2_750x340.jpg" height="263" width="520" alt="" style="margin:5px" /><br /><br />När Josefine och Alexander förklarar att de bygger bilen helt själva, får de många följdfrågor om programmeringen och om hur datorer och sensorer samarbetar och kommunicerar.<br /><br />– Det är väldigt inspirerande att prata med ungdomarna. Många känner inte till att man kan göra mer praktiska saker på Chalmers, säger Alexander Andersson. <br /><br />Genom att visa upp Chalmers praktiska sida kan de som är rädda för att söka ett tekniskt program bli mer avslappnade och få större förståelse för Chalmers möjligheter, menar Josefine och Alexander.   <br /><br />– Om vi kan få fler tjejer att bli intresserade av teknik när de är unga, kan det dessutom leda till att fler tjejer söker sig till fordonsindustrin, säger Josefine. Själv läser hon masterprogrammet Automotive engineering och har haft sikte på att delta i Chalmers formula student sedan gymnasiet.<br /><br /><strong>Läs mer</strong><br /><a href="/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Unga-ideer-om-framtidens hallbara-transporter.aspx">Unga idéer om framtidens hållbara transporter</a><br /><br /><div class="ms-rtestate-read ms-rte-wpbox"><div class="ms-rtestate-notify ms-rtestate-read 9c739a46-f59e-4e5c-abdd-5f643eab79df" id="div_9c739a46-f59e-4e5c-abdd-5f643eab79df" unselectable="on"></div> <div id="vid_9c739a46-f59e-4e5c-abdd-5f643eab79df" unselectable="on" style="display:none"></div></div> <div class="ms-rtestate-read ms-rte-wpbox"><div class="ms-rtestate-notify ms-rtestate-read d0904ef9-9d6d-4883-83dd-2fd30bdfd4b8" id="div_d0904ef9-9d6d-4883-83dd-2fd30bdfd4b8" unselectable="on"></div> <div id="vid_d0904ef9-9d6d-4883-83dd-2fd30bdfd4b8" unselectable="on" style="display:none"></div></div> <strong>FAKTA: Formula student</strong><br />Formula student är en internationell ingenjörstävling för högskolestudenter. Under ett år designar, tillverkar, demonstrerar och tävlar studenterna med en formel 1-inspirerad bil. Sedan 2015 bygger Chalmers en elektrisk bil. <br /><a href="http://www.chalmersformulastudent.se/">Läs mer</a><br /><br /><strong>FAKTA: Framtida transporter</strong><br />Framtida transporter är ett  projekt för årskurs 7 och 8 där <span>eleverna får skapa och tävla med egna transportlösningar.<span style="display:inline-block"></span></span> Projektet arrangeras av Universeum. Chalmers är en av projektets parter.<br /><a href="https://www.universeum.se/skolprojekt/framtida-transporter/">Läs mer</a>Mon, 12 Feb 2018 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/livsvetenskaper/nyheter/Sidor/Förpackningen-som-påminner-dig-om-medicinen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/livsvetenskaper/nyheter/Sidor/F%C3%B6rpackningen-som-p%C3%A5minner-dig-om-medicinen.aspxNy förpackning påminner dig om medicinen<p><b>​Arbetet började på Chalmers entreprenörsskola. Nu är Mevia i full gång med att utveckla och sälja sin teknik – läkemedelsförpackningen som slår larm om du missat att ta din medicin.</b></p><p>​Mängder av människor tar läkemedel varje dag. Blodtryckssänkande, p-piller, vitaminer, inflammationsdämpande… En sak har pillren gemensamt; de är väldigt lätta att glömma.<br />Det lilla företaget Mevia har utvecklat läkemedelsförpackningen som är uppkopplad och larmar om medicinen verkar vara bortglömd. Grafitremsor kopplar läkemedelskartan till en dosa i ena kanten, och varje gång patienten trycker ut en tablett uppstår en signal som i realtid skickas till Mevias molntjänst. Om signalen uteblir skickas en påminnelse till patienten själv, någon närstående eller vårdgivaren, via sms eller ett automatiserat telefonsamtal.<br /><br /><strong>Startade på entreprenörsskolan</strong></p> <p>Idén kommer ursprungligen från Stora Enso, som äger patentet på tekniken. Jesper Hassel, vd på Mevia, började jobba med idén på Chalmers entreprenörsskola dit han kom efter att läst industriell ekonomi.<br />– Första året på entreprenörsskolan liknade ett vanligt år på mastersprogram. I slutet av första året fick vi välja ut tre-fyra idéer som vi ville jobba med, och försöka få till bolag. Vi fick verkligen fundera igenom vad som intresserade oss, vad vi ville göra, och vilka vi trodde att vi kunde jobba bra tillsammans med, berättar Jesper Hassel.<br />– Sedan blev vi tilldelade ett av projekten och jag fick mitt förstahandsval! Mycket av det vi gjorde i skolan blev därefter kopplat till bolaget, rent praktiskt. Det var en fantastisk möjlighet att komma igång.<br />Vilka behov finns? Var ska vi börja? Hur skriver man en affärsplan? Och var kan vi hitta kunskap? Frågorna benades upp, en efter en. För Jesper Hassel blev det viktigt att snabbt knyta till sig kompetens. Boo Edgar och Karin Wingstrand, båda tunga namn med mångårig erfarenhet från läkemedelsindustrin, fanns tidigt med och sitter idag i Mevias styrelse.<br /><br /><strong>Företag och teknik under utveckling</strong></p> <p>Det har nu gått fyra år sedan de lämnade entreprenörsskolan och företaget utvecklas.<br />– Jag tycker att det går långsamt, men om man frågar de som varit med tidigare, så går det bra. Det är en trög bransch. Att vi finns som bolag är i sig en seger; det betyder att vi löst de problem som uppstått på vägen, säger Jesper Hassel.<br />Ett av de större problemen visade sig vara att tekniken först faktiskt inte höll måttet. Idag har den uppdaterats och testats ute hos hemtjänst och på äldreboenden. Ständiga förbättringar pågår – kontinuerlig feedback gör det möjligt att utveckla på rätt sätt.<br />– Vi har kopplat vår teknik till dosförpackningar, påsar med rätt dos av samtliga läkemedel – en för varje tillfälle under dagen. Det funkar bra. Vår teknik kan kopplas till vilken typ av förpackning som helst, påsar eller medicinkartor spelar ingen roll.<br /><br /><strong>Vad betyder det att missa sin tablett?</strong></p> <p>Varför är det då så viktigt att kontrollera om medicinen tas? Det finns flera svar på den frågan. En är självklart att det finns mediciner där en enda missad dos kan betyda hälsoproblem. En annan är att vissa mediciner inte får effekt förrän efter flera veckor – och då kanske patienten tappat tron och slutat ta sitt läkemedel. Ett tredje scenario är en patient som glömmer varannan tablett, varpå läkaren höjer dosen i tron att det behövs. Plötsligt finns risk att patienten istället tar alldeles för mycket.<br />– De vi allra helst vill stötta är de som är nöjda med att själva ta sin medicin, men gärna vill ha lite stöd. Till exempel äldre som klarar sig själva men ser påminnelsen som en extra trygghet.<br /><br /><strong>Individanpassade lösningar</strong></p> <p>Något oväntat har idén stött på viss tveksamhet från hemtjänstpersonal.<br />– De tror kanske att deras jobb ska försvinna, eller att vårt system ska stressa dem. Ibland är de sena till vårdtagarna, och då kan det vara irriterande med påminnelser. Men kanske behöver man då justera tiden på dosförpackningen? Vi vill stötta hemtjänsten så att de kan lägga tid på rätt saker, säger Jesper Hassel.<br />– Alla vill ha olika lösningar. En del vill ha påminnelse fem minuter innan medicinen ska tas, andra skulle bli vansinniga av det. Men det går ju utmärkt att anpassa. Man kan också styra vem som ska få påminnelsen; först kanske den äldre patienten ska få ett sms, i ett senare skede kanske man vill att en notifikation ska gå även till anhöriga. Det går att lägga till och ta bort på ett enkelt sätt.<br /><br /><strong>Hett bolag 2017</strong></p> <p>Samhällsekonomiskt är det naturligtvis högintressant att hitta system som gör det möjligt för äldre att klara sig själva längre, innan hemtjänst eller hemsjukvård kopplas in. Eller exempelvis påminna om blodförtunnande och andra förebyggande mediciner, och därigenom bespara individen från sjukdom samtidigt som sjukvården slipper belastning.<br />– Idén är rätt, och att vi utsetts till ett av Sveriges 33 hetaste unga teknikbolag under 2017 stärker detta, slår Jesper Hassel fast.</p> <p> </p> <p>Text: Mia Malmstedt</p> <p>Foto: Privat</p>Mon, 12 Feb 2018 08:15:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/cybersecurity.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/cybersecurity.aspxBygger cybersäkerhet från grunden<p><b>Konkreta verktyg och metoder för att motverka de vanligaste sårbarheterna på webben. Insatser för att utveckla ett säkert sakernas internet för industrin. Två nya, omfattande projekt inom cybersäkerhet startar inom kort vid institutionen för data- och informationsteknik.</b></p><div>Chalmers forskning inom cybersäkerhet har varit framgångsrik under en längre tid, och nu kommer två ramanslag från SSF att ytterligare stärka verksamheten. Två ansökningar, WebSec och Octopi, beviljades anslag i förra årets stora utlysning inom cybersäkerhet. WebSec kommer att drivas till stor del inom avdelningen för informationssäkerhet, medan Octopi har ett omfattande samarbete med avdelningen för funktionell programmering. Båda projekten har som mål att föra in säkerhetsaspekten tidigt i utvecklingen, i stället för att söka efter och försöka åtgärda fel när systemen redan är tagna i bruk. <br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vill förebygga så mycket som möjligt </h3> <div><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/News/Andrei-Sabelfeld-small.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:351px;height:329px" />– Målet med säkerhetsforskning är att se till att säkerheten inte är i vägen för annan utveckling, att det finns verktyg och automatiska metoder som gör att det inte ”går” att göra fel, säger Andrei Sabelfeld, professor på avdelningen för informationssäkerhet och projektledare för det nya SSF-finansierade projektet WebSec. </div> <div> </div> <div>Ett av de allvarligaste hoten mot webbsäkerhet är så kallad cross-site-scripting, som innebär att angriparen får skadlig programkod att användas av offrets webbläsare. Företag betalar stora pengar årligen för att upptäcka och täppa till säkerhetshål i de system som används. <br /><br /></div> <div>– Webbsystem är heterogena, de är implementerade i olika programspråk och designade på olika nivåer, så när man kopplar ihop dem blir det hål. I en typisk cross-site-scriptingattack lyckas angriparen med att få in kod i stället för data. Med nya programspråk och säkerhetstyper kan man förebygga sådana attacker. I projektet kommer vi att utveckla nya koncept för att granska webbsidor, vilket kommer att göra att man kan ta sig an cross-site-scripting på sätt som tidigare inte varit möjliga, säger Andrei Sabelfeld. </div> <div> </div> <div>För JavaScript, som är det vanligaste programspråket på webben, ska projektet leverera en plattform för analys som ska hjälpa programmerare att producera kod som är skyddad redan när den går ut i produktion. <br /><br /></div> <div>– Vi ska även arbeta med övergripande systemsäkerhet. Vi kommer tillbaka till problemet att olika komponenter är designade i olika programspråk, och ofta lyckas man säkra en av komponenterna, kanske webbläsaren eller databasen, men sen när man kopplar ihop dem uppstår nya fel som man inte hade tänkt på, säger Andrei Sabelfeld. <br />Här ska forskarna bygga mekanismer för att följa informationen genom hela systemet och se till att ingen information förstörs eller läcker ut. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Sakernas internet närmar sig industrin</h3> <div><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/Profile%20pictures/ST/Alejandro-Russo.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Sakernas internet är ett begrepp för enheter, allt från stora saker, till exempel bilar, till små saker som en robotdammsugare, din klocka eller vad som helst som har viss beräkningskraft och är kopplat till internet. Tanken är att alla dessa enheter ska vara sammankopplade för att förenkla ditt liv, men det medför stora problem när det kommer till säkerhet, säger Alejandro Russo, biträdande professor på avdelningen för informationsteknik och projektledare för Octopi. </div> <div> </div> <div>Även inom industrin växer intresset för att utnyttja fördelarna med uppkopplade enheter, till exempel kan data från sensormätningar och stickprov på användardata användas för att förbättra nästa generation av produkter. Men den generella säkerhetsnivån är för låg, och ett osäkert sakernas internet öppnar för attacker. Bland annat finns skrämmande exempel på hur smarta kylskåp hackats för att komma åt lösenordsdata, och hur uppkopplade bilar tagits över och fjärrstyrts. <br /><br />– Idag programmeras de flesta enheter för sakernas internet med programspråk där säkerhet inte är en faktor. I projektet Octopi kommer vi att utveckla nya programspråk utrustade med abstraktioner som underlättar för utvecklare att producera säker kod, säger Alejandro Russo.<br /><br />Avsikten är att göra utvecklingen av inbäddade system bekväm, samtidigt som säkerheten får en central plats i utvecklarens sinne. Projektet är unikt genom sitt sätt att undersöka hur man kan utnyttja styrkorna hos funktionell programmering, framför allt säkerhet, korrekthet och tankegångar kring mjukvara, till enheter för sakernas internet. <br /></div> <br /> <h4 class="chalmersElement-H4">Information om projekten</h4> <div><strong>WebSec, Säkerhetsdrivna webbsystem </strong><br />Projektledare: <a href="/sv/personal/Sidor/andrei.aspx">Andrei Sabelfeld</a>, Chalmers tekniska högskola. <br />Övriga deltagare: <a href="/sv/personal/Sidor/russo.aspx">Alejandro Russo</a> och <a href="/sv/personal/Sidor/dave.aspx">David Sands</a>, Chalmers tekniska högskola, och <a href="http://www.philipp.ruemmer.org/">Philipp Rümmer</a>, Uppsala universitet. <br />Projektet finansieras av <a href="https://strategiska.se/">Stiftelsen för strategisk Forskning</a> med 30 miljoner kronor. <br /><br /><strong>Octopi, säker programmering för sakernas internet</strong><br /> Projektledare: <span><a href="/sv/personal/Sidor/russo.aspx">Alejandro Russo</a>, Chalmers tekniska högskola. </span></div></div></div> Övriga deltagare: <a href="/sv/personal/Sidor/mary-sheeran.aspx">Mary Sheeran</a>, <a href="/sv/personal/Sidor/rjmh.aspx">John Hughes</a>, <a href="/sv/personal/Sidor/koen.aspx">Koen Lindström Claessen</a> och <a href="/sv/personal/Sidor/secarl.aspx">Carl Seger</a>, avdelningen för funktionell programmering, Chalmers tekniska högskola. <br />Företagspartners: Pelagicore AB, LumenRadio AB och Ericsson. <br />Projektet finansieras av <a href="https://strategiska.se/">Stiftelsen för strategisk forskning</a> med 31 miljoner kronor. <br />Mon, 12 Feb 2018 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Kan-datorer-lara-sig-att-diagnosticera-hjarnsjukdomar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Kan-datorer-lara-sig-att-diagnosticera-hjarnsjukdomar.aspxKan datorer lära sig att diagnosticera hjärnsjukdomar?<p><b>​Bildtekniken har inneburit en revolution inom sjukvården och används allmänt för att ställa diagnos före behandling eller operation. De tekniska framstegen till trots är det medicinska experter som oftast gör även rutinartade bedömningar av magnetröntgenbilder. Skulle det vara möjligt genom deep learning att lära datorer att bedöma bilder av hjärnan lika bra, eller till och med bättre, än läkare?</b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Kan%20datorer%20lära%20sig%20att%20diagnosticera%20hjärnsjukdomar/Inrene_Gu_200px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" width="200" height="232" alt="" style="margin:5px;width:220px;height:256px" />Deep learning handlar om att använda kraftfulla datorer med inbyggd artificiell intelligens för att efterlikna den mänskliga hjärnans sätt att tolka ny information och dra slutsatser i förhållande till vad som redan är känt. Skillnaden är bland annat att datorer kan analysera mycket större datamängder, vilket kan användas för att hitta bättre metoder att lösa svåra matematiska och tekniska problem.<br /><br />– Genom att studera stora mängder bilddata från tidigare undersökningar av patienters hjärnor kan datorer lära sig att känna igen karakteristiska utseenden för vissa sjukdomar, och därmed kan de bli kraftfulla diagnosverktyg för läkarna, säger Irene Gu, professor i forskargruppen för signalbehandling på Chalmers.<br /><br />Än så länge finns enbart preliminära resultat från forskning kring deep learning inom det medicinska området. Inom området datorseende däremot har deep learning redan nått upp till, eller till och med överträffat, vad människor klarar av när det gäller ansiktsigenkänning.<br /><br />Irene Gu har nyligen startat ett forskningsinitiativ som går ut på att använda deep learning för att analysera magnetröntgenbilder av hjärnan. Arbetet sker i nära samarbete med läkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset och med hjälp av flera studenter. Frågan är: Är det möjligt att genom artificiell intelligens ställa en Alzheimers-diagnos, eller att gradera hjärntumörer, bara genom att utgå ifrån stora mängder bilddata?<br /><br />– Vi har fått de första resultaten och de är lovande. Vår ambition är att nå upp till samma höga kvalitet i resultaten som medicinska experter klarar men på ett enklare sätt, säger Irene Gu.<br /><br /><strong>Att upptäcka Alzheimers</strong><br />Alzheimers är en obotlig kronisk sjukdom som gör att hjärnvävnad gradvis förstörs. De bakomliggande orsakerna ännu inte är helt kända. Enligt statistik från världshälsoorganisationen WHO 2015 lider omkring 30 miljoner människor av Alzheimers. Till sjukdomens symtom hör bland annat förvirring, språksvårigheter, minnesförlust och humörsvängningar. Om diagnos och behandling sätts in tidigt är det möjligt att sjukdomsförloppet kan bromsas.<br /><br />En vanlig metod för att upptäcka Alzheimers är att undersöka hjärnan med magnetkamera. Ofta ställs diagnosen i kombination med andra medicinska metoder som innebär undersökningar och observationer av hur patientens symtom på demens fortskrider.<br /><br />– För att upptäcka sjukdomen har vi i det här projektet använt två jämförelsevis enkla men ändå effektiva metoder för deep learning, 3D convolutional networks och 3D multiscale residual networks, som bygger på att datorer tolkar information i bilder i många komplexa lager. Vi använder först ett stort antal magnetröntgenbilder för att lära datorn hur en hjärna som drabbats av Alzheimers ser ut. Med utgångspunkt från detta kan datorn sedan lära sig att särskilja personer som insjuknat från friska personer, förklarar Irene Gu.<br /><br />Studien omfattade 340 personer och dessutom hade forskarna tillgång till omkring 1200 magnetröntgenbilder från en offentlig databas, Alzheimer’s Disease Neuroimaging Initiative (ADNI).<br /><br />– Vi har fått resultat av hög kvalitet. Den ena metoden har nått en träffsäkerhet på 98,74 procent när tidigare osedda magnetkamerabilder bedömdes och 90,11 procent vid bedömning av bilderna från deltagarna i studien. Det ligger näst intill i paritet med de allra bästa jämförbara forskningsresultaten, säger Irene Gu. Metoden som vi har utvecklat är alltså användbar i den här typen av undersökningar.<br /><br />Ett av projekten genomfördes som ett <a href="http://studentarbeten.chalmers.se/publication/252184-deep-learning-methods-for-mri-brain-image-analysis-3d-convolutional-neural-networks-for-alzheimers-d">masterexamensarbete av Mahmood Nazari och Karl Bäckström.</a> En artikel om projektet har nyligen blivit antagen av IEEE International Symposium on Biomedical imaging (ISBI) 2018.<br /><br /><strong>Bedömning av hjärntumörer</strong><br />Stärkt av de positiva resultaten har Irene Gu inlett ett annat forskningsprojekt baserat på liknande teknik, utfört av Karl Bäckström 2017.<br /><br />– Tack vare intresset på Sahlgrenska för datorstödd diagnostik av hjärntumörer, och att vi i form av ett såddprojekt beviljades finansiering från institutionen för elektroteknik på Chalmers, kunde vi göra en deep learning-studie om gradering av hjärntumörer (gliom), säger Irene Gu.<br /><br />Gliom är en typ av tumör som utvecklas i hjärnans gliaceller eller i ryggraden. Cirka 30 procent av alla hjärntumörer och tumörer i centrala nervsystemet är av denna typ. Omkring 80 procent av alla elakartade hjärntumörer är gliom.<br /><br />Via läkarnas internationella nätverk kunde forskarna få tillgång till bildmaterial för hjärntumörer från USA, Frankrike och Österrike.<br /><br />– Vi har redan fått en del lovande resultat, även om det gäller relativt små datamängder, säger Irene Gu. Nu går vi vidare med ytterligare fördjupad forskning där fler studenter och forskare från Chalmers deltar i nära samarbete med läkare på Sahlgrenska.<br /><br />Text: Yvonne Jonsson<br /><br /><strong>Mer information</strong><br /><a href="/sv/personal/Sidor/Irene-Yu-Hua-Gu.aspx">Irene Gu</a>, professor, institutionen för elektroteknik, Chalmers<br /><a href="mailto:irenegu@chalmers.se">irenegu@chalmers.se</a><br /><br /><a href="/sv/institutioner/e2/forskningsomraden/Signalbehandling-och-Medicinsk-teknik/Sidor/Bild-och-videoanalys.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om datorseende och medicinsk bildanalys</a><br />Thu, 08 Feb 2018 08:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/E-pappret-far-SSF-finansiering.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/E-pappret-far-SSF-finansiering.aspxE-pappret får SSF-finansiering<p><b>​Du har kanske sett det på Chalmers årsredovisning från 2016. E-pappret som docent Andreas Dahlin och hans doktorand Kunli Xiong, utvecklade har väckt nyfikenhet även utanför Chalmers gränser. I slutet av förra året vann Andreas Dahlin och hans papper EM i Science Slam. Nu har pappret fått rejäl skjuts mot förverkligande då det blir finansierat med 30 miljoner från SSF.</b></p><p><a href="/sv/personal/Sidor/Andreas-Dahlin.aspx">​Andreas Dahlin</a>, docent inom tillämpad kemi på Chalmers, har utvecklat ett nano-tunt e-papper som kan visa samtliga färger inom RGB-skalan. Pappret avger inte ljus, som digitala displayer gör, utan reflekterar omgivningens ljus. Det går att ändra färgen som reflekteras genom elektiska impulser. Detta gör att pappret knappt drar någon energi alls och fungerar bättre än vanliga displayer i dagsljus. Med sin nya teknologi har Andreas Dahlin rönt framgångar i Europa genom att vinna EM i Science slam, en tävlingsform som handlar om bästa populärvetenskapliga presentation. För att kunna ta steget vidare i sin forskning har Andreas Dahlin bara haft en utmaning: finansiering. Nu har Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, beviljat 30 miljoner kronor för att e-pappret ska kunna vidareutvecklas. </p> <p> </p> <p>​Du fick 30 miljoner kronor från SSF. Vad ska du göra nu?</p> <blockquote dir="ltr" style="font-size:14px;margin-right:0px"><p style="font-size:14px"><span style="font-size:14px">Det här förändrar ju definitivt saker och ting! Till en början ska jag nog fira med mina medsökande i Norrköping och så ska vi lägga upp en plan. Sen måste jag definitivt skaffa mer labbutrymme!</span></p></blockquote> <p>Vad blir ditt nästa steg rent forskningsmässigt?</p> <blockquote dir="ltr" style="font-size:14px;margin-right:0px"><div dir="ltr" style="font-size:14px"><div dir="ltr" style="font-size:14px"><p style="font-size:14px;text-align:left"><span style="font-size:14px">Det är nog faktiskt att ta några steg tillbaka och hitta nya infallsvinklar istället för att köra på i samma spår som innan. Nu har vi mer resurser och hyfsat lång tid på oss jämfört med tidigare. Jag tror vi bör göra lite tester och läsa på ännu mer i syfte att hitta nya idéer, även om projektet förstås fortfarande kommer att handla om plasmon-strukturer och reflektiva färgade ytor.</span></p></div></div></blockquote> <p>Vad innebär satsningen för din forskning?</p> <blockquote dir="ltr" style="font-size:14px;margin-right:0px"><p style="font-size:14px"><span style="font-size:14px">Det här projektet blir nu en del av min forskning på ett mer formellt sätt och jag breddar verkligen mina aktiviteter eftersom epappret är ganska annorlunda gentemot min andra forskning.</span></p></blockquote> <p>Det är inte detta du haft i fokus i din forskning hittills. Kommer e-pappret bli ditt nya huvudområde? </p> <blockquote dir="ltr" style="font-size:14px;margin-right:0px"><p style="font-size:14px"><span style="font-size:14px">Nej inte min huvudaktivitet än, men det kommer helt klart bli en betydande del.</span></p></blockquote> <p>När, tror du, att vi kommer ha ett e-papper som visar alla färger ute på marknaden?</p> <blockquote dir="ltr" style="margin-right:0px"><p dir="ltr" style="margin-right:0px"><span style="font-size:14px">Enligt SSF så är tanken att finansiera projekt som kan ge tillämpningar inom 5-15 år. Så då vet vi hur lång tid vi har på oss… Nej skämt åsido så tror jag vi har goda möjligheter att få fram något som verkligen fungerar, även utanför labbet menar jag. Men det är svårt att vara bättre än alla andra konkurrerande tekniker! Det är bara att göra sitt bästa och se vad som händer. Vi kommer garanterat generera ny kunskap.</span></p></blockquote> <p dir="ltr" style="margin-right:0px">Text och bild: Mats Tiborn</p>Thu, 08 Feb 2018 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/korrosionssatsning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/korrosionssatsning.aspxSolenergi och 3D-printing nytt i korrosionssatsning<p><b>​Kompetenscentrum HTC (The High Temperature Corrosion Center) har fått 40 miljoner kronor från Energimyndigheten över fyra år. Tillsammans med stödet från Chalmers och centrets 19 medlemsföretag är satsningen på totalt 120 miljoner kronor.</b></p><p>​<a href="http://www.htc.chalmers.se/">HTC </a>är ett av Sveriges mest etablerade kompetenscenter med över 20 år inom korrosionsforskning. HTC:s forskning fokuserar framför allt på materialutmaningar vid produktion av grön el från biobränslen samt i samband med bränsleceller för hållbara energisystem.  </p> <p>När HTC nu går in i en ny fyrårig programperiod ökar budgeten med 25 procent vilket ger utrymme för de två nya forskningsområden: </p> <p><em>Solenergianläggningar </em>som skapar elektricitet genom omvandling av värme, så kallad koncentrerad termisk solkraft (CSP), är en viktig källa till ”grön” el i länder med många soltimmar. Genom att lagra energi i smältor kan anläggningar producera elektricitet nattetid, till skillnad från fotovoltaiska (PV) solpaneler. Men idag leder korrosionsproblem i anläggningarna till att materialtemperaturerna begränsas vilket leder till dålig verkningsgrad och ekonomi.</p> <p>– För att CSP teknologin ska bli konkurrenskraftig krävs bland annat material som kan utstå mycket höga temperaturer, helst högre än 700oC. HTC fokuserar på grundläggande studier av den kemiska/elektrokemiska interaktionen mellan smältan och det spontant bildade oxidskikt som skyddar materialet säger <a href="/sv/personal/Sidor/lg.aspx">Lars-Gunnar Johansson</a>, föreståndare på HTC.</p> <p><em>Additiv tillverkning (AM), även kallad 3D printing</em> är en ny revolutionerande tillverkningsmetod där föremål skapas genom att addera lager efter lager av ett material i en datorstyrd process. Vid AM-tillverkning av metallkomponenter utgår man från ett metallpulver som smälts med fokuserad laser eller elektronstråle.  AM tillverkning lämpar sig för detaljer med komplex form, till exempel turbinblad i gasturbiner. </p> <p>– HTC:s forskningsutmaning är att förstå hur korrosionsbeteendet påverkas av AM-materialens karakteristiska mikrostruktur och hur egenskaperna skiljer sig från motsvarande material som tillverkats konventionellt, till exempel genom gjutning, säger Lars-Gunnar Johansson. </p> <p>HTC bedriver världsledande forskning om högtemperaturkorrosion och bidrar till omställningen till ett långsiktigt hållbart energisystem. <a href="http://www.htc.chalmers.se/">Läs mer på HTCs hemsida.</a></p> <p> </p> <p>Text och bild: Mats Tiborn<br /></p>Thu, 08 Feb 2018 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Newtons-masterverk.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Newtons-masterverk.aspxNewtons mästerverk ställs ut i Chalmersska huset<p><b>​Isaac Newtons verk Philosophiæ Naturalis Principia Mathematica är en av de viktigaste böckerna i vetenskapens historia. Ett mycket tidigt exemplar finns nu att beskåda i Chalmersska huset tillsammans med en utställning om Newtons liv.</b></p><p>​För några år sedan blev Stefan Bengtsson, dåvarande prorektor och numera rektor, uppringd av Chalmers bibliotekschef som prompt ville att han skulle komma bort till biblioteket. Det visade sig att de i ett magasin hade hittat ett riktigt gammalt exemplar av Isaac Newtons <em>Philosophiæ Naturalis Principia Mathematica</em>, även kallad <em>Principa</em>.<br /><br />– Det är ett verk som betytt väldigt mycket för utvecklingen av fysiken och naturvetenskapen, säger Stefan Bengtsson.<br /><br />Få böcker kan göra anspråk på att vara en av de viktigaste texterna i vetenskapens historia, och en av dem är just Principa. Den förklarar och förutsäger rörelser för alla kroppar i universum, från fallande äpplen till kanonkulor och planeter, med hjälp av tre matematiska lagar. På Newtons tid var det nästan magiskt.<br /><br />– Det är en dyrgrip, den mest värdefulla boken vi har på Chalmers, säger Daniel Forsman, nuvarande chef för Chalmers bibliotek och prefekt vid institutionen för vetenskapens kommunikation och lärande.<br /><br />För att fler ska få möjlighet att beskåda boken och bli påminda om naturvetenskapens historiska arv finns nu boken permanent utställd i ett av Chalmersska husets forna bankvalv tillsammans med en liten utställning om Newtons liv.<br /><br />– Boken är en koppling till vår historia och identitet, vilket framför allt är viktigt i tider då man pratar om alternativa fakta. Här visar vi upp litteratur som bygger på vetenskapliga principer och lagar, förklarar Daniel Forsman.<br /></p> <br /><p>Chalmers exemplar av Principa är från den andra upplagan, utgiven år 1713. Jämfört med förstaupplagan från år 1687 är den andra upplagan kraftigt korrigerad av Newton.<br /></p> <p><br />Boken kom i Chalmers ägo 1991 när professor Stig Ekelöf testamenterade en stor boksamling till sitt universitet. Hela samlingen magasinerades, och Principan glömdes i stort sett bort. Men nu är den alltså återfunnen och berikar den historiska miljön i Chalmersska huset. Utställningen är öppen för alla besökare till Chalmersska husets verksamheter.<br /><br /><strong>Text: </strong>Ingela Roos<br /><strong>Foto:</strong> Johan Bodell</p>Wed, 07 Feb 2018 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Varldsrekord-i-ljus-visar-att-laserpulser-kan-bromsa-elektroner.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Varldsrekord-i-ljus-visar-att-laserpulser-kan-bromsa-elektroner.aspxVärldsrekord i ljus visar att laserpulser kan bromsa elektroner<p><b>​Chalmersfysiker har bidragit till att sätta ett nytt världsrekord i ljus. De extremt energirika strålarna skapades nyligen i samarbete med brittiska kollegor. Forskarna har också kunnat mäta en effekt – strålningsdämpning – som kan spela en viktig roll för fysiken runt svarta hål och neutronstjärnor.</b></p><a href="https://journals.aps.org/prx/abstract/10.1103/PhysRevX.8.011020">Forskningsresultaten publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Physical Review X. </a>De banbrytande experimenten inom laserfysik genomfördes under de mest extrema förhållanden som är möjliga på jorden.<br /><span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/350x305/MattiasMarklund350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" height="263" width="301" alt="" style="margin:5px" /></span>– Vi har jobbat länge för att kunna göra den här typen av experiment. Därför är det roligt att vi verkligen lyckades mäta strålningsdämpningen och hur elektronerna bromsas in. Att vi samtidigt satte ett världsrekord är grädde på moset, säger Mattias Marklund, professor i teoretisk fysik på Chalmers. <p></p> Han har tillsammans med Chalmerskollegan Tom Blackburn och tidigare kollegorna Anton Ilderton och Chris Harvey tagit fram de teoretiska beräkningar som användes för att genomföra experimentet. Det är den brittiska experimentalisten Stuart Mangles vid Imperial College i London som har lett arbetet med att göra praktik av teorin, så att det avancerade experimentet kunnat genomföras.<p></p> För att kunna skapa rekordstrålarna och se strålningsdämpningen använde fysikerna laserpulser som är en miljon miljarder gånger starkare än ljuset på solens yta. De krockade dessa pulser med ultrasnabba elektroner, något som kallas för en Comptonkälla. I den våldsamma smällen skapades ljusstrålar med energier som slog världsrekord. <p></p> I krocken omvandlades elektronernas energi till ultrakorta pulser av extrem gammastrålning. Samtidigt som strålarna skapades bromsades elektronerna in dramatiskt. <p></p> Denna inbromsning kallas strålningsdämpning, och tros ha en mycket viktig roll för fysiken runt neutronstjärnor och svarta hål. Gammastrålarna från experimentet var ett tecken på att man framgångsrikt hade lyckats mäta strålningsdämpning. Mätdata från experimentet antyder också att krocken mellan elektronerna och laserpulsen var så kraftfull att den klassiska fysiken bröt samman, och kvanteffekter blev betydande. <p></p> <p></p> – Det här kan vara ett första steg mot att skapa unika strålnings- och partikelkällor. Sådana kan användas för andra experiment och ny grundforskning, till exempel när det gäller att förstå astrofysikaliska miljöer, säger Mattias Marklund. <p></p> Experimentet som ligger till grund för upptäckten utfördes på Astra Gemini-lasern vid Rutherford Appleton-laboratoriet, som drivs av Science and Technology Facilities Council, i Storbritannien. <p></p> Under 2018 kommer den internationella forskargruppen fortsätta sitt samarbete.<br /><p></p> <div><div>Text: Mia Halleröd Palmgren, <a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se</a><br />Foto: Peter Widing <br /></div> <div><br /></div> <p></p> <div> <span><a href="https://journals.aps.org/prx/abstract/10.1103/PhysRevX.8.011020"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a></span>Läs den vetenskapliga artikeln <a href="https://journals.aps.org/prx/abstract/10.1103/PhysRevX.8.011020">“<em>Experimental evidence of radiation reaction in the collision of a high-intensity laser pulse with a laser-wakefield accelerated electron beam</em>”</a> i Physical Review X.<br /><br />Forskningen på Chalmers har finansierats av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Vetenskapsrådet.<br /></div> <br /><h5 class="chalmersElement-H5">Mer information:<span></span></h5></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/Mattias-Marklund.aspx">Mattias Marklund</a>, professor, Institutionen för fysik, Chalmers, 031-772 39 39, <a href="mailto:mattias.marklund@chalmers.se">mattias.marklund@chalmers.se</a></div> <h5 class="chalmersElement-H5"></h5> Wed, 07 Feb 2018 00:00:00 +0100