Nyheter: Globalhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaFri, 28 Apr 2017 11:38:49 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttp://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Sjalvkorande-lastbilar-i-nytt-stort-forskningsprojekt.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Sjalvkorande-lastbilar-i-nytt-stort-forskningsprojekt.aspxSjälvkörande lastbilar i nytt stort forskningsprojekt<p><b>​En inlandshamn i Borås och autonoma lastbilar skulle kunna bidra till effektivare containtertransporter mellan Göteborgs hamn och Viareds handelsområde. Nu startar ett stort forskningsprojekt som ska skapa förutsättningarna för detta.</b></p>​ <br />Varje dag färdas många lastbilar med containrar mellan Göteborgs hamn och företagen i Viareds logistikpark i Borås. Att effektivisera dessa transporter skulle betyda mycket för företagens lönsamhet och för samhället i stort, tack vare minskad miljöpåverkan och ökad säkerhet.<br /><br />Det här är bakgrunden till ett nytt stort svenskt forskningsprojekt som heter AutoFreight där ett tiotal partners tillsammans ska försöka hitta lösningarna som gör containertransporter mer effektiva.<br /><br />– Styrkan i det här projektet är att vi är många partners som jobbar brett, säger Emma Wermström, projektledare på Volvokoncernen och den som samordnar projektet. Ska vi få stor samhällseffekt räcker det inte med bara effektivare lastbilar.<br /><br />Volvokoncernens del i projektet är att forska kring automatiserade lastbilar. Målet är att skapa förutsättningar för självkörande lastbilar längs en delsträcka av vägen mellan Göteborgs hamn och handelsområdet utanför Borås. Visionen är att föraren kommer köra som vanligt från hamnen till riksväg 40 men tillåta att lastbilen kör själv på motorväg.<br /><br />– Det är visionen, men under själva projektets gång kommer föraren alltid vara den som styr lastbilen. Självkörningsfunktionerna kommer vi, av säkerhetsskäl, bara validera på testbanan Asta Zero, säger Emma Wermström. <br /><br />Chalmers leder testerna med den självkörande lastbilen på testbanan och är med och utvecklar de algoritmer som krävs. Utöver flertalet datorer och en GPS med hög precision kommer lastbilen, en dragbil med två semitrailers, att utrustas med ett flertal olika sensorer. Detta är nödvändigt för att hålla koll på vad som sker runt omkring det långa ekipaget, även då det är mörkt eller dåligt väglag. Det finns också möjligheter att logga data från testerna på provbanan som kan användas för mer detaljerade analyser vid ett senare tillfälle.<br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/news/Fredrik-von-Corswant_120px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Det händer otroligt mycket på området självkörande fordon nu och det här projektet kommer att fylla en viktig roll för forskningen om effektivare och mer miljövänliga godstransporter. Sammansättningen av flera olika typer av aktörer i projektet ger också bra förutsättningar att utveckla kunskap om både teknik, logistik, affärsmodeller och samhälle, säger Fredrik von Corswant, Chalmers samordnare för projektet AutoFreight. <br /><br />Projektet ska pågå till början av 2020 och har en budget på drygt 50 miljoner kronor. Innovationsmyndighet Vinnova står för 21 miljoner kronor och parterna i projektet står för resten.<br /><br /><br /><a href="/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Dolly-med-egen-styrning-okar-sakerheten.aspx">Läs mer om forskningen på Chalmers &gt;&gt;</a> <br /><br /><strong>Kontakt</strong><br />Fredrik von Corswant, Chalmers, <a href="mailto:frecor@chalmers.se">frecor@chalmers.se,</a> 0725 11 52 02<br /><br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/news/ReVeRe-Astazero-demo_250px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><ul><li><span>GDL Transport är ett av de transportföretag som idag kör containrar på sträckan.<span style="display:inline-block"></span></span></li> <li><span><span style="display:inline-block"></span></span>Volvo kommer att tillhandahålla en lastbil utrustad med ett stort antal sensorer. Data från sensorerna visar hur förarna kör lastbilen på sträckan och den informationen används därefter för att utveckla algoritmer för självkörande lastbilar.</li> <li>Metoden att samla in data från lastbilen utvecklas av teknikkonsultföretaget Combitech. Deras andra uppgift i projektet är att vidareutveckla ett transportledningssystem som kan se till att lastbilarna alltid kör den optimala vägen mellan hamnen och Borås beroende bland annat på trafiksitutationen.</li> <li>Trafikverket är också med i projektet för att undersöka vad som krävs av infrastrukturen för att det skall fungera med självkörande fordon på riksväg 40 i framtiden. Det kan t ex handla om digitala punkter längs vägen som hjälper fordonen att positionera sig.</li> <li>Men det är inte bara själva transporten som avgör hur effektivt systemet fungerar. Till exempel är det ibland krångligt med administrationen av containrarna i hamnen vilket leder till att dessa blir stående onödigt länge innan de kan distribueras. En viktig del i projektet är därför Borås stads mål att skapa en inlandshamn eller Dry Port i Viared. Då skulle containeradministration kunna ske där istället, och ge förutsättningar att rejält korta handläggningstiderna.</li> <li>Fyra av företagen i Viareds logistikpark deltar också i projektet: Ellos Group, Kerry Logistics, Speed Group och Volvo Bussar. Deras uppgift är att undersöka hur de skulle kunna samarbeta mer för att förbättra flödet av containrar och maximera transporternas kapacitet för att på så sätt minska antalet transporter.</li></ul> <br />Foto: Anna-Lena Lundqvist<br /><br />Thu, 27 Apr 2017 17:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Så-designas-smarta-material-för-ett-hållbart-samhälle.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/S%C3%A5-designas-smarta-material-f%C3%B6r-ett-h%C3%A5llbart-samh%C3%A4lle.aspxSå designas smarta material med hjälp av världsunika mikroskop<p><b>​Mer hälsosamma livsmedel, smartare solceller och miljövänligare textil- eller papperstillverkning. Det är exempel på vad Chalmers nyligen inköpta mjukelektronmikroskop kan bidra till. De världsunika instrumenten ger helt nya möjligheter att undersöka och förbättra material som tidigare inte kunnat undersökas på atomnivå.</b></p><div><span></span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/mjukmikroskopibild1270x270.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Mjuk mikroskopi kan ge en djupare förståelse för hur olika material är uppbyggda. Vi kan även se hur de kan lagra, alstra eller använda energi. Det fantastiska är att vi också kan göra experiment i mikroskopen. Därmed kan vi optimera material och göra dem bättre för både hälsan och miljön. Det banar väg för helt nya produkter, säger Eva Olsson, professor vid institutionen för fysik på Chalmers och en av de drivande inom styrkeområdet materialvetenskap. </div> <div> </div> <div>Hon har jobbat hårt för att Chalmers ska kunna köpa in tre världsunika elektronmikroskop för mjuka material. Två av mikroskopen har redan levererats och det tredje kommer i slutet av året. Totalt handlar det om utrustning för 66 miljoner kronor, varav forskningsfinansiären Knut och Alice Wallenbergs stiftelse har bidragit med hälften. </div> <div> </div> <div>Förhoppningen är att den nya tekniken ska stärka forskningen inom området och leda till bättre produkter och produktionssätt inom industrin. Det kan till exempel handla om att förbättra livsmedel, läkemedel, medicinska implantat eller solceller. Det kan också göra det möjligt att tillverka massa- och pappersprodukter på ett mer miljövänligt sätt. </div> <div> </div> <div>För att nå ut med de unika möjligheter som ges med de nya mikroskopen bjuder Chalmers in till samarbete med näringslivet. Den 5 maj ordnas den första workshopen med de nya mikroskopen. Det är Soft Microscopy Centre som står värd för evenemanget. Centret är ett samarbete mellan Chalmers styrkeområde för materialvetenskap och Research Institutes of Sweden (Rise). Målet är att skapa förutsättningar för den nya generationens material och främja samarbeten mellan akademin och industrin.  </div> <div> </div> <div><span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/340x296px/Eva_Olsson340x296_NY_IMG_0210.MiaHallerodPalmgrenJPG.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" width="306" height="266" alt="" style="margin:5px" /><span style="display:inline-block"></span></span>– Jag är stolt över att vi kan vara med och få fram smartare material som leder till ett mer hållbart samhälle. Till exempel kan vi byta ut giftiga material eller göra en tillverkningsprocess mer energieffektiv, säger Eva Olsson, som hoppas att många ska ta chansen att upptäcka de nya möjligheterna med den nya tekniken. <br /><br /></div> <div>Text: Mia Halleröd Palmgren, <a href="mailto:%20mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se</a><br /><br /></div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Fakta: Elektronmikroskopi <br /></h4> <div>Elektronmikroskopi är ett samlingsnamn för olika typer av mikroskopi där man använder elektroner i stället för elektromagnetisk strålning för att få fram bilder av mycket små objekt. Med hjälp av denna teknik kan man komma förbi det synliga ljusets upplösningsgräns, vilket gör det möjligt att studera enskilda atomer. </div> <div>Mjuk mikroskopi bygger på att elektronerna som undersöker materialet har lägre energi än i ett vanligt elektronmikroskop. Det gör det möjligt att utforska mjuka organiska material som till exempel livsmedel, textilier eller vävnader - ända ner på atomnivå - utan att materialet förlorar sin struktur.<br />Det finns olika typer av elektronmikroskop, till exempel transmissionselektronmikroskop (TEM), sveptransmissionselektronmikroskopi (STEM), svepelektronmikroskop (SEM) och kombinerat fokuserat jonstråle och SEM (FIB-SEM). </div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Workshop om mjuk mikroskopi på Chalmers: </h4> <div>Den 5 maj bjuder <a href="/en/areas-of-advance/materials/research/smc/Pages/default.aspx">Soft Microscopy Centre</a> in till en workshop om de nya möjligheter som öppnas med mjuk mikroskopi. Målgruppen är forskare, specialister och forskningsansvariga inom industrin, samt forskare inom akademin. Syftet med workshopen är att hitta nya samarbeten, stärka forskningen inom området och använda mikroskopi för att möta de behov som finns inom industrin. Workshopen erbjuder föreläsningar av ledande forskare från både akademi och industri, guidade visningar av de nya mikroskopen och möjligheter att knyta nya kontakter. <br /><br /></div> <div><strong>Tid:</strong> 5 maj, 8.30 – 16.30</div> <div><strong>Plats:</strong> Föreläsningssalen Luftbryggan, Chalmers, campus Johanneberg, Kemivägen 9, Göteborg. </div> <div><a href="/en/conference/soft-microscopy/Pages/default.aspx">Läs mer om workshopen</a> (på engelska)</div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Mer information: </h5> <div><strong><a href="/sv/personal/Sidor/Eva-Olsson.aspx">Eva Olsson</a>, </strong>professor, institutionen för fysik, Chalmers Tekniska högskola, +46 31 772 32 47, eva.olsson@chalmers.se,</div> <div><strong><a href="https://www.chalmers.se/sv/personal/Sidor/lorenn.aspx">Niklas Lorén</a>,</strong> adjungerad professor, RISE Agrifood and Bioscience, +46 10 516 66 14, niklas.loren@ri.se<br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/750x340/IMG_0153_750x340px.png" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /><br /><br /><br /></div>Thu, 27 Apr 2017 12:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/cee/nyheter/Sidor/effektiv-dricksvattenproduktion.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/cee/nyheter/Sidor/effektiv-dricksvattenproduktion.aspxEffektiv dricksvattenproduktion med ny modell<p><b>​​Forskare inom DRICKS har länge arbetat för att ta fram och vidareutveckla beslutsstödmodeller för riskbedömning inom dricksvattenproduktion. Doktoranden Viktor Bergion kombinerar etablerade metoder för att undersöka huruvida säkerhetshöjande åtgärder är samhällsekonomiskt lönsamma, något som sällan görs – men som har stor betydelse både samhällsekonomiskt och för folkhälsan.</b></p><p class="chalmersElement-P"> <style> .ExternalClass p.MsoNormal, .ExternalClass li.MsoNormal, .ExternalClass div.MsoNormal {margin:0cm;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:Calibri;} .ExternalClass .MsoChpDefault {font-family:Calibri;} @page WordSection1 {size:612.0pt 792.0pt;margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;} .ExternalClass div.WordSection1 {page:WordSection1;} </style><span lang="SV" style="font-size:12pt;font-family:calibri"></span><span lang="SV"><span style="font-size:13px"><strong>Viktor Bergion, du presenterar på den </strong><a href="/sv/centrum/dricks/kalendarium/Sidor/Nationella-dricksvattenkonferensen-2017.aspx"><strong>Nationella dricksvattenkonferensen</strong></a><strong> som i dagarna hålls på Chalmers; vad handlar din forskning om?</strong></span></span><span style="font-size:13px"></span></p> <div> </div> <div><span lang="SV"></span> <style> .ExternalClass p.MsoNormal, .ExternalClass li.MsoNormal, .ExternalClass div.MsoNormal {margin:0cm;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:Calibri;} .ExternalClass .MsoChpDefault {font-family:Calibri;} @page WordSection1 {size:595.0pt 842.0pt;margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;} .ExternalClass div.WordSection1 {page:WordSection1;} </style> </div> <div> </div> <p> <style> .ExternalClass p.MsoNormal, .ExternalClass li.MsoNormal, .ExternalClass div.MsoNormal {margin:0cm;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:Calibri;} .ExternalClass .MsoChpDefault {font-family:Calibri;} @page WordSection1 {size:612.0pt 792.0pt;margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;} .ExternalClass div.WordSection1 {page:WordSection1;} </style> <span lang="SV">Utveckling av beslutsstöd för att minska mikrobiella risker i dricksvattensystem. Siktet är inställt på att verksamma i dricksvattenbranschen ska få hjälp att bedöma och jämföra olika åtgärdsalternativ man kan ställas inför i arbetet med att producera dricksvatten eller hantera frågor kring dricksvatten. <br /> Det vi arbetar med just nu är en beslutsmodell som kombinerar riskbedömning och kostnads-nyttoanalys. Modellen jämför kostnader och nyttor kopplade till respektive åtgärdsalternativ. Dels från att reducera de mikrobiella riskerna i form av hälsonyttor, men också miljönyttor i ett vidare begrepp kopplat till näringsutsläpp eller transporter som åtgärderna medför. </span> <span lang="SV"><br /> </span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span lang="SV" style="font-size:13px"><strong>Varför behöver vi den här forskningen?</strong></span><span lang="SV"><br /></span></p> <div> <span lang="SV"></span><span lang="SV"></span></div> <p class="chalmersElement-P"><span lang="SV"> </span> <style> .ExternalClass p.MsoNormal, .ExternalClass li.MsoNormal, .ExternalClass div.MsoNormal {margin:0cm;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:Calibri;} .ExternalClass .MsoChpDefault {font-family:Calibri;} @page WordSection1 {size:612.0pt 792.0pt;margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;} .ExternalClass div.WordSection1 {page:WordSection1;} </style> <span lang="SV">Det handlar om att underlätta att välja alternativ som är samhällsekonomiskt lönsamma. En dricksvattenproducenten kan med vår modell välja det åtgärdsalternativ som uppnår deras krav på exempelvis risknivå, samtidigt som kostnader inkluderas. Den enskilde konsumenten vinner i sin tur på detta dels genom <span> </span>att en eventuella ökning i vattenavgift till följd av säkerhetshöjande åtgärder minimeras och dels på att få ett säkrare vatten att dricka.</span> <span lang="SV"><br /></span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p style="font-size:13px"><span lang="SV"><strong>Frågan om tillgången på dricksvatten är mer aktuell än någonsin, hur kommer er modell in där?</strong></span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p> <style> .ExternalClass p.MsoNormal, .ExternalClass li.MsoNormal, .ExternalClass div.MsoNormal {margin:0cm;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:Calibri;} .ExternalClass .MsoChpDefault {font-family:Calibri;} @page WordSection1 {size:612.0pt 792.0pt;margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;} .ExternalClass div.WordSection1 {page:WordSection1;} </style> </p> <div> </div> <p><span lang="SV">Kopplat till de åtgärder som vi tittar på och jämför så är vårt fokus de mikrobiella riskerna och inte vattenbrist. Men att använda ett riskbaserat tankesätt kombinerat med kostnads-nyttoanalys när man tittar på olika åtgärder är ganska allmänt och skulle kunna vara giltigt även där. Man har ett antal alternativ som man kommer behöver jämföra med varandra för att se hur vattentillgången kan ökas eller hur man kan minska vattenförbrukningen, och vår approach att titta även på de samhälleliga nyttorna skulle komma in också i en sådan analys. <br /> </span><strong></strong></p> <div> </div> <div><strong> </strong></div> <div> <strong> </strong></div> <p style="font-size:13px"><span lang="SV"><strong>Hur fortsätter du nu?</strong></span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p> <style> .ExternalClass p.MsoNormal, .ExternalClass li.MsoNormal, .ExternalClass div.MsoNormal {margin:0cm;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:Calibri;} .ExternalClass .MsoChpDefault {font-family:Calibri;} @page WordSection1 {size:612.0pt 792.0pt;margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;} .ExternalClass div.WordSection1 {page:WordSection1;} </style> </p> <div> </div> <p><span lang="SV">Under arbetet gång har vi stött på ett antal områden vi kommer att behöva gräva djupare i. Vi kommer fortsatt behöva samarbeta med andra för att utbyta erfarenheter, särskilt inom lönsamhetsfrågor, för att anamma det samhällsorienterade kostnads-nytto-tänk som finns i Sverige. Vi behöver också få input kopplat till vissa delar av den beslutsmodell vi tagit fram, exempelvis hälsovärdering. Inom hydrologisk modellering arbetar vi för att kunna applicera ett probabilistiskt tankesätt vilket innebär att man tar hänsyn till osäkerheter i variabler och inte bara tittar på punktvärden. Resultatet man får redovisas med de osäkerheter som finns, vilket skapar ett tydligare beslutsstöd. Det probabilistiska tankesättet är en mycket viktig del för att fånga in osäkerheter vilket gör modellen mer dynamisk och transparent.<br /><br /> </span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span lang="SV" style="font-size:13px"><strong>Hur mycket samarbete sker med branschen?</strong></span><span style="font-size:13px"></span><span lang="SV"><br /> </span> <style> .ExternalClass p.MsoNormal, .ExternalClass li.MsoNormal, .ExternalClass div.MsoNormal {margin:0cm;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:Calibri;} .ExternalClass .MsoChpDefault {font-family:Calibri;} @page WordSection1 {size:612.0pt 792.0pt;margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;} .ExternalClass div.WordSection1 {page:WordSection1;} </style> <span lang="SV">Vi har ett långtgående samarbete med vattenproducenter både lokalt och nationellt. Möjligheten till sådana samarbeten är oerhört viktig, det är först då man som forskare ser behovet av den forskning vi bedriver och inte minst vad vi ska fokusera på att vidareutveckla och hur det vi arbetar med kommer till användning. Samarbetet med dem som arbetar inom dricksvattenproduktion är ovärderligt! </span> <span lang="SV"><br /><br /></span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div><span lang="SV"><a href="/sv/personal/Sidor/viktor-johansson.aspx">Viktor Bergion</a>, doktorand på Avdelningen för geologi och geoteknik och DRICKS, lade fram sin licentiatavhandling </span>&quot;Development of a risk-based decision model for prioritizing microbial risk mitigation measures in drinking water systems<span lang="SV">&quot; den 21 april.</span></div> <p></p> <div><h6 class="chalmersElement-H6"><span lang="SV"></span></h6> </div> <div> </div> <div> </div> <p><span lang="SV"><span style="font-size:13px"><em><a href="/sv/centrum/dricks/Sidor/default.aspx">DRICKS är en centrumbildning vid Chalmers</a> och en del av <a href="http://www.svensktvatten.se/">Svenskt Vattens</a> projektprogram för högskolor och universitet. Ett kompetenscentrum för samverkan mellan akademi, näringsliv, kommuner och myndigheter kring forsking och utveckling inom dricksvattenförsörjning. Forskningen inom DRICKS bedrivs vid Chalmers, Lunds tekniska högskola, SLU i Uppsala och tilsammans med medlemskommuner och andra samverkansparter.</em></span><br /></span></p> <div> </div> <p style="font-size:14px"><span lang="SV"><br /></span></p> <div> </div> <p style="font-size:14px"><span><span>Text: Catharina Björk<span style="display:inline-block"></span></span></span><span lang="SV"><br /></span></p> <div> </div> <div> <span lang="SV"></span></div> <div> </div> <div><span lang="SV"><div> </div></span> </div>Wed, 26 Apr 2017 09:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Gustaf-Dalén-medalj-2017-tilldelas-Hans-Straberg.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Gustaf-Dal%C3%A9n-medalj-2017-tilldelas-Hans-Straberg.aspxGustaf Dalén-medaljen 2017 tilldelas Hans Stråberg<p><b>​Chalmersska Ingenjörsföreningen tilldelar Hans Stråberg årets Gustaf Dalén-medaln 2017, för sin mångåriga och förtjänstfulla verksamhet som global Industrialist och Chalmerist.</b></p><div>​Motiveringen från Chalmersska Ingenjörsföreningen lyder som följer: Hans Stråberg har under många år framgångsrikt verkat för och genomdrivit utvecklings- och förändringsarbete i såväl globala som i mindre företag, i syfte att skapa ledande och långsiktigt uthålliga verksamheter. Detta har han uppnått genom att ständigt ha värdeskapande med ett helhetsperspektiv som ledstjärna.</div> <div> </div> <div>Hans Stråberg har ett starkt engagemang för global frihandel, bland annat genom sin roll som EU co-chair i TABD, TransAtlantic Business Dialogue, samt för att lokalt i Sverige ha grundat ”Business Challenge”, i syfte att uppmuntra entreprenörskap på hemmaplan.</div> <div> </div> <div>Hans Stråberg har med framgång applicerat sitt kunnande vid omfattande företagsförändringar, främst exemplifierad och känd genom en nioårig koncernchefsroll i AB Electrolux där han framgångsrikt drev Electrolux utveckling till ett globalt konsument- och marknadsdrivet företag.  </div> <div> </div> <div>Idag är Hans Stråberg ordförande i Atlas Copco AB. Därutöver sitter han i flera styrelser, bland andra Investor AB, Stora Enso, Rune Andersson ägda Mellby Gård AB, Roxtec AB, CTEK. Han är även vice preses i IVA.</div> <div> </div> <div><span>Utdelning av Gustaf Dalén-medaljen sker den 13 maj 2017 i samband med Chalmersska Ingenjörsföreningens vårmöte i Stockholm.<span style="display:inline-block"></span></span></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Om Gustaf Dalén-medaljen</h3> <div>För att hedra nobelpristagaren, uppfinnaren och Chalmersingenjören, Gustaf Dalén, har föreningen sedan 1950 utdelat Gustaf Dalénmedaljen till personer med examen från Chalmers för förtjänstfulla verksamheter, som bygger på Chalmers kompetensområden.</div> <div> </div>Tue, 25 Apr 2017 16:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/March-for-Science-2017-bilder.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/March-for-Science-2017-bilder.aspxMånga marscherade för vetenskapen i Göteborg<p><b>​Göteborgsupplagan av det internationella initiativet March for Science lockade hundratals deltagare en solig lördag i slutet av april. Vetenskapsfestivalen låg bakom arrangemanget, och bland andra Chalmers rektor Stefan Bengtsson talade på Götaplatsen.</b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/20170101-20170630/MFS%205.jpg" alt="Bethanie Carney Almroth, forskare i zoofysiologi, Göteborgs Universitet, Carl Bennet, industriledare, kunskaps- och forskningsiv" style="margin:5px" /><br /><em>En rad talare tog till orda på Götaplatsen. Från vänster: på Bethanie Carney Almroth, forskare i zoofysiologi, Göteborgs Universitet, Carl Bennet, industriledare, kunskaps- och forskningsivrare och ledamot i Kungliga ingenjörsvetenskapsakademin, Lena Malm, kommunfullmäktiges ordförande (s), Stefan Bengtsson, rektor och VD Chalmers, Pam Fredman, rektor Göteborgs Universitet,  Olle Häggström, professor i matematisk statistik, Chalmers, Anton Romanus, moderator.</em><br /><img src="/SiteCollectionImages/20170101-20170630/MFS%204.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/20170101-20170630/MFS%202.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /> <img src="/SiteCollectionImages/20170101-20170630/MFS%206.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /><br />Foton: Johan Winborg och Anna Bergius<br /><br /><a href="http://www.gu.se/omuniversitetet/aktuellt/nyheter/detalj//vetenskapsmarschen-lockade-flera-hundra-deltagare.cid1440198" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om marchen hos Göteborgs Universitet</a><br /><br />Tue, 25 Apr 2017 12:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/s2/nyheter/Sidor/Ett-initiativ-som-tar-forskningen-over-granserna.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/s2/nyheter/Sidor/Ett-initiativ-som-tar-forskningen-over-granserna.aspxEtt initiativ som tar forskningen över gränserna<p><b>​För att lösa framtidens forskningsutmaningar krävs samarbete mellan olika kompetenser. I ett initiativ från den nya institutionen för Elektroteknik får nu sex lovande, banbrytande forskningsprojekt, som sträcker sig över organisationsgränserna, möjlighet att gå vidare med sina planer.</b></p><div>​Initiativet formulerades under hösten 2016 av ledningsgruppen vid institutionen för Signaler och system, S2, som den 1 maj ombildas tillsammans med avdelningarna Elteknik och Högspänningsteknik och bildar institutionen Elektroteknik, E2. Satsningen är långsiktig och kommer att pågå som strategiskt projekt fram till och med 2019.<br /><br /></div> <div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/s2/Nyheter%20och%20kalendarium/Ett%20initiativ%20som%20tar%20forskningen%20över%20gränserna/Anders_Karlstrom_DSC_3415_300px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Vi har mycket att vinna på att tänka utanför avdelnings- och institutionsgränserna, säger Anders Karlström, prefekt för Elektroteknik. Detta är bara första steget mot vad jag hoppas kommer att bli en fortgående process för att uppmuntra nya forskningsinitiativ.</div> <div> </div> <div>Utlysningen som gjordes i början av året fick stort gensvar. Inte mindre än elva projektidéer lämnades in. Efter utvärdering valdes sex av dem ut och samtliga har fått interna anslag på en halv miljon kronor vardera att använda under 2017.</div> <div> </div> <div>– Projektförslagen är mycket lovande och håller hög kvalitet, och därför bestämde vi oss för att ge fler chansen än vad vi hade tänkt från början, säger Anders Karlström. Tanken är att forskarna under ett halvår med hjälp av de avsatta pengarna ska kunna få fram så intressanta resultat att projekten därefter kan söka extern finansiering för att utveckla forskningen vidare. Målsättningen är också att det här initiativet ska kunna fungera som en katalysator för ett nytt arbetssätt och därigenom stärka integrationsarbetet inom den nya institutionen. </div> <div> </div> <div>Förberedelserna för nästa utlysning i september, för kommande gränsöverskridande projekt 2018, är redan påbörjade. </div> <div> </div> <div>– Jag kommer att följa förslagen med spänning. Forskarnas kreativitet när det gäller att ta gränsöverskridande initiativ har hittills överträffat mina förväntningar, säger Anders Karlström.</div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Kommunikationsteknik gör nytta inom medicinen</h4> <div>Thomas Eriksson (Kommunikationssystem) och Christian Fager (Mikrovågselektronik) har samarbetat inom kommunikationsområdet under många år. Thomas forskning är inriktad mot signalbehandling och kommunikation medan Christian fokuserar på hårdvarusidan, exempelvis inom kretskonstruktion och mätteknik. När utlysningen kom i början av året gjorde de allvar av sina tidigare mer eller mindre lösa planer på att utvidga forskningsområdet åt det medicintekniska hållet. Tillsammans med Andreas Fhager, som forskar inom biomedicinsk elektromagnetik, lämnade de in en projektidé som kombinerar deras respektive specialområden. <br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/s2/Nyheter%20och%20kalendarium/Ett%20initiativ%20som%20tar%20forskningen%20över%20gränserna/kollage.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /></div> <div><em>Andreas Fhager, Thomas Eriksson och Christian Fager inleder samarbete mellan medicinteknik och kommunikationsteknik.</em><br /><br /></div> <div>– Flera nya spännande tillämpningar kan öppnas om vi överför redan etablerad teknik från kommunikationsområdet till den teknikplattform vi använder inom det medicintekniska forskningsområdet, säger Andreas Fhager, E2. Jag ser också stora fördelar om vi kan få tillgång till system som är snabbare, mindre, billigare och lättare. </div> <div> </div> <div>– Vårt mål är bland annat att förkorta mättiden och förbättra kalibreringstekniken för mikrovågsmätningar, exempelvis med så kallade strokefinder-hjälmar som används till att ställa diagnos för strokepatienter, säger Thomas Eriksson, E2. Genom våra erfarenheter från kommunikationsområdet tror vi det är möjligt att näst intill kunna mäta i realtid om man utvecklar mätutrustningen bland annat genom att använda fler, bredbandiga och snabba antenner.</div> <div> </div> <div>Med så snabba och tillförlitliga mikrovågsmätningar skulle det kunna vara möjligt att följa exempelvis pulserande hjärtslag hos en patient. Kan dessutom tekniken göras så enkel att den finns tillgänglig på vårdcentraler och i ambulanser skulle det innebära stora fördelar för diagnosticering av patienter och bedömningen av vilka vårdinsatser som behövs. </div> <div> </div> <div>– Det är en rolig och spännande utmaning att få använda sin forskning inom ett nytt område, som dessutom ligger så nära människor och har en tydlig koppling till den nytta man kan göra för patienten, säger Christian Fager, MC2. </div> <div> </div> <div>– Viktigt är också att vi får möjlighet att lära av varandra och öka förståelsen för varandras forskningsområden. Vi representerar tre starka forskargrupper på Chalmers och tillsammans har vi förutsättningar att utveckla något riktigt bra, betonar han.</div> <div> </div> <div>Projektet är långsiktigt men behöver starthjälp för att kunna etablera ett koncept för det fortsatta arbetet. Planen är att med hjälp av de beviljade pengarna inrätta en tidsbegränsad doktorstjänst under 2017 och att göra en enkel demonstration av tekniken. Bedömningen är att det finns goda chanser att ganska snabbt kunna visa upp resultat, som gör att projektet sedan kan drivas vidare med finansiering från externt håll.<br /><br />Text: Yvonne Jonsson</div> <div> </div>Tue, 25 Apr 2017 10:30:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/ppd/nyheter/Sidor/Åsa-Fast-Berglund-är-ny-programansvarig-för-högskoleingenjörer-inom-maskinteknik.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/ppd/nyheter/Sidor/%C3%85sa-Fast-Berglund-%C3%A4r-ny-programansvarig-f%C3%B6r-h%C3%B6gskoleingenj%C3%B6rer-inom-maskinteknik.aspxÅsa Fast-Berglund är ny programansvarig för högskoleingenjörer inom maskinteknik<p><b>​​Åsa Fast-Berglund, Produkt- och produktionsutveckling, avd. Produktionssystem, tog över ansvaret från Sune Olsson som programansvarig på högskoleingenjörsutbildningen maskinteknik på Chalmers från och med den första april 2017.</b></p><div><span style="background-color:initial">C</span><span style="background-color:initial">halmers maskinteknikprogram för högskoleingenjörer är det populäraste i Sverige med över 800 sökande förra året. Programmet har två inriktningar, en mot konstruktion och en mot produktion. </span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/PPD/Nyheter/Kate/Fast-Berglund.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:10px" /><br />&quot;Det skall bli väldigt spännande att ta rollen som programansvarig för ett program jag själv började på för 17 år sedan&quot;  säger Åsa. &quot;Mycket har hänt inom maskinteknik sedan dess och jag hoppas kunna få till ett bra program som ligger rätt i tiden.&quot;</span><div><br /></div> <div>Åsa disputerade 2013 och är nu docent inom informationsstrategier och leder en forskargrupp inom människa och automation. Hon är även ansvarig för ett av Chalmers fyra innovationslabb, Chalmers Smart Industry Lab (CSILab) som invigdes 2015 och finns på Lindholmen. </div> <div><span style="background-color:initial">&quot;Jag hoppas att labbet kan bli en naturlig del i både undervisningen och forskningen som jag ansvarar för och det skall bli väldigt spännande att se vad framtiden ger.&quot; avslutar Åsa.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/asa-fasth.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Åsa Fast-Berglund</a></div> <div><a href="/sv/utbildning/program-pa-grundniva/Sidor/Maskinteknik-180.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om <span style="background-color:initial">C</span><span style="background-color:initial">halmers maskinteknikprogram för högskoleingenjörer</span></a></div> <div><br /></div></div>Mon, 24 Apr 2017 13:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Paul-Holmström-forskar-om-systemdynamik-i-sjukvården.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Paul-Holmstr%C3%B6m-forskar-om-systemdynamik-i-sjukv%C3%A5rden.aspxSå kan sjukvården testa nya idéer - innan de når patienterna<p><b>​När forskaren Paul Holmström själv blev sjuk hamnade han mitt i det sjukvårdssystem han studerade, och såg ännu tydligare vilka förbättringar som krävs. Nu presenterar han sin licentiatuppsats, som visar hur systemdynamik kan användas för att utveckla hälso- och sjukvården. Grundtanken: att testa förbättringsidéerna i en modell först – utan risk för verksamhet och patienter.</b></p><div>​Paul Holmström, industridoktorand på Chalmers och kopplad till Centre for Healthcare Improvement, ser stora möjligheter att lyfta svensk sjukvård. Han brinner för att föra in systemdynamik som metod i utvecklingsarbetet, eftersom det skapar möjligheter att testa strategier i teorin – innan de används på riktigt.</div> <div>– Det är bättre att krascha verksamheten i datorn än i verkligheten. Jag fångades in i systemdynamiken efter att ha insett dess kraft i att ”provtrycka” policies och strategier för att tidigt sålla bort det som inte fungerar, och satsa på det som ger resultat. Inom systemdynamiken har vi verktyg för att skapa en bild av systemet och dess samband och kan med simulering studera konsekvenser över tid, fånga in problem och testa förbättringar, säger han.<br /><br /></div> <div> <h2 class="chalmersElement-H2">Nya forskningsinsikter som patient</h2> <div><span>De senaste åren har han samlat på sig en omfattande empiri på området; i sitt licentiatarbete beskriver han 13 fall och han har hittills medverkat i 15 artiklar och konferenspresentationer.<span style="display:inline-block">  </span></span>Mitt i arbetet drabbades han själv av sjukdom, och fick som cancerpatient plötsligt se det system han granskade från en annan sida. </div></div> <div>– Det var surrealistiskt att hamna mitt i de processer jag själv studerade, och uppleva paradoxen mellan mötet med skickliga yrkesutövare och det märkliga system som de försökte göra sitt bästa i. Hälso- och sjukvården är en av våra viktigaste samhällsfunktioner. Den är för viktig för att plottra bort i kortsiktiga ekonomiska åtgärder eller politisk opportunism. Eftersom sjukvården är ett både komplext och komplicerat system behövs verktyg som ger systemöverblick, säger han.<br /><br /></div> <div>Paul Holmström påpekar att sjukvården kännetecknas av stor variation i patientflöden, stora antal möjliga diagnoser och dessutom multipla diagnoser. Han ser många fördelar med att använda systemdynamik som metod för att möta denna komplexitet – och arbeta förebyggande.</div> <div><div>– Mellan en tredjedel och hälften av hälso- och sjukvårdens kostnader beror på vad vi äter, dricker, röker och hur vi rör oss. Förebyggande åtgärder är lösningen på vårdens kostnadsproblem. Med systemdynamisk modellering kan vi studera effekter av åtgärder över lång tid för att välja det som ger de bästa effekterna för individer och samhälle, säger han.</div> <h3 class="chalmersElement-H3" style="text-align:center"><span>&quot;Med systemdynamik kan vi simulera topparna i sjukvården och få en relevant diskussion om hur man hanterar dem utan förlängda väntetider eller utsliten personal<span></span></span>&quot;</h3> <div> </div></div> <div>Han anser att det finns stora problem med dagens slimmade sjukvårdsorganisation, där topparna blir svåra att hantera. Även här kan systemdynamiken användas som en nyckel till förbättringar, enligt Paul Holmström.</div> <div>– Hälso- och sjukvården är hårt ansträngd. Efter att ha sett förlossningsavdelningar och akutmottagningar är jag inte förvånad över att medarbetare söker sig till andra arbeten. Jag får intrycket av att resurstilldelningen baseras på genomsnitt utan överväganden om hur man skall kunna hantera topparna. Man har knaprat in på resurser så att topparna upplevs som mer omfattande i tid och volym. Vi kan simulera topparna och få en relevant diskussion om hur man hanterar dem utan förlängda väntetider eller utsliten personal, säger han.<br /><br /></div> <div><div>Paul Holmström arbetar med aktionsforskning som grund, och vill sammankoppla denna metod med systemdynamiken. Aktionsforskning innebär att forskaren inte står bredvid eller granskar i efterhand, utan är direkt involverad i de områden, processer eller fenomen som ska studeras – och skapar kunskapen i samarbete med de berörda. </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Aktionsforskning viktig grund</h2></div> <div>Att använda systemdynamik och aktionsforskning i kombination ökar chanserna för att resultaten verkligen leder till förändring i organisationerna, framhåller Paul Holmström.</div> <div>– Det har byggts många tekniskt lysande simuleringsmodeller med systemdynamik, som aldrig har lett till praktisk användning. En metastudie har visat att bara 5,3 procent av publicerade simuleringar lett till implementering. Min hypotes är att man modellerat ”på” verksamheten, inte ”med”.</div> <div>– I ett aktionsforskningsarbete kan jag samla olika intressenter och sammanfoga deras perspektiv så att de får en gemensam bild av hur systemet fungerar. Efter det kan vi gå vidare och i en simuleringsmodell testa förbättringsåtgärder utan risk för verksamhet och patienter, säger han.<br /><br /></div> <div>I USA, Storbritannien och Nederländerna används systemdynamik inom sjukvården i betydligt högre utsträckning än i Sverige, där Paul Holmström är relativt ensam om sitt forskningsområde. Det hoppas han kunna bidra till att förändra, och poängterar att svensk sjukvård har mycket att vinna på att använda systemdynamiken för att utveckla hälso- och sjukvården.</div> <div>– Jag visar att systemdynamisk simulering är en användbar metod för att på lång sikt kunna bevara och ha råd med den höga standard sjukvården i Sverige har. Jag har genomfört ett stort antal mindre projekt, men den verkliga nyttan finns på regional och nationell nivå, säger han.</div> <div> <br /><strong>Text: Ulrika Ernström<br /></strong><br /></div> <h4 class="chalmersElement-H4">FAKTA, FORSKNING OCH MER INFORMATION</h4> <div><a href="/sv/personal/Sidor/paul-holmstrom.aspx">Paul Holmström</a> är industridoktorand på Chalmers, Institutionen för teknikens ekonomi och organisation, samt kopplad till forskningscentret <a href="/sv/centrum/chi/Sidor/default.aspx">CHI, Centre For Healthcare Improvement</a>. Hans licentiatuppsats heter <a href="https://publications.lib.chalmers.se/publication/248681-bringing-system-dynamics-into-action-research"><em>&quot;Bringing System Dynamics into Action Research&quot;</em></a>.</div>Mon, 24 Apr 2017 00:10:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Globala-forskningschefer-tar-plats-i-Chalmers-styrelse.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Globala-forskningschefer-tar-plats-i-Chalmers-styrelse.aspxGlobala forskningschefer tar plats i Chalmers styrelse<p><b>​Vid årsstämman 20 april 2017 utsågs Elisabeth Björk och Sara Mazur till nya ledamöter i styrelsen för Chalmers tekniska högskola AB, Chalmers styrelse. De är båda forskningschefer med globala ansvar inom Astrazeneca respektive Ericsson.</b></p><div>​Elisabeth Björk är sedan 2012 global chef för utvecklingen av läkemedel i sen fas inom områdena hjärta/kärl, diabetes och kronisk njursjukdom inom Astrazeneca. Innan dess ledde hon utvecklingen av ett av Astrazenecas diabetesläkemedel och har också varit involverad i utvecklingen av andra nyckelprodukter. 2014 flyttade Elisabeth tillbaka till Sverige efter att ha tillbringat sju år vid Astrazenecas amerikanska forskningsenhet och utsågs då till vetenskaplig ledare för forskningsanläggningen i Göteborg.</div> <div> </div> <div>Sara Mazur är Vice President och forskningschef på Ericsson. Hon har tidigare varit chef för System Management inom Ericssons affärsenhet Nätverk, med fokus på enhetsövergripande teknik, forskningskoordinering och strategisk management. Hon har haft många andra befattningar och själv varit pådrivande i utvecklingen av telekombranschen med sina 69 beviljade patent.</div> <div> </div> <div>– I en omvärld som förändras snabbt, till stora delar drivet av ny teknik, välkomnar vi våra nya ledamöter. Elisabeth Björk och Sara Mazur representerar tunga nya teknikområden genom sina centrala roller i forskningsstarka globala företag som är världsledande i sina respektive branscher: läkemedel och telekom. Jag är övertygad om att vi kommer att ha stor nytta av deras kompetenser i vårt stöd till Chalmers utveckling, nu och framöver, säger Lena Treschow Torell, ordförande i Chalmers styrelse.</div> <div> </div> <div>Övriga externa styrelseledamöter är sedan tidigare vice ordförande Torbjörn Holmström samt Johan Andersson, Helen Eliasson och Kent Viitanen.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Om Chalmers styrelse</h2> <div>Styrelsen för Chalmers tekniska högskola AB, Chalmers styrelse, svarar för övergripande planering, samordning och uppföljning av högskolans verksamhet. Chalmers rektor och tillika vd, Stefan Bengtsson, ansvarar för den löpande verksamheten och företräder Chalmers i kontakter med departement och övrig omvärld. Externa ledamöter i Chalmers styrelse utses av Stiftelsen Chalmers tekniska högskola.</div>Thu, 20 Apr 2017 12:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/centrum/fysikcentrum/nyheter/Sidor/Silvermedalj-till-Chalmers-i-internationell-fysiktävling.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/centrum/fysikcentrum/nyheter/Sidor/Silvermedalj-till-Chalmers-i-internationell-fysikt%C3%A4vling.aspxSilvermedalj till Chalmers i internationell fysiktävling<p><b>​Chalmers lag tog hem en hedrande andraplats i International Physicists’ Tournament 2017. Sverige besegrades därmed med knapp marginal av Ukraina under skärtorsdagens final. Frankrike tog hem bronsmedaljen.</b></p>​Ungefär 150 personer från 15 olika länder deltog i den internationella fysikturneringen för kandidat- och mastersstudenter världen över. I Chalmers lag ingick Henrik Gingsjö, Sanna Jarl, Martin Selin, Åke Andersson, Thana Sriviriyakul and Carl-Joar Karlsson. <br />Tävlingen arrangerades av Fysikcentrum Göteborg och hölls på Chalmers 8-13 april. <br />Sveriges television uppmärksammade den spännande finalen, som inleddes med en klurig utmaning – att bygga ihop en möbel utan instruktioner. <br /><span><br /><a href="https://www.svtplay.se/klipp/13322300/goteborg-vardland-for-fysiktavling?start=auto" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Se inslaget som sändes i SVT Nyheter Väst den 13 april 2017. </a><a href="https://www.svtplay.se/klipp/13322300/goteborg-vardland-for-fysiktavling?start=auto"><span style="display:inline-block"></span></a></span><br /><span><span><a href="https://www.svtplay.se/klipp/13322300/goteborg-vardland-for-fysiktavling?start=auto" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a></span></span>Läs mer om lagen och evenemanget på <a href="http://2017.iptnet.info/">International Physicists’ Tournaments hemsida. </a><br /><span><span><a href="https://www.svtplay.se/klipp/13322300/goteborg-vardland-for-fysiktavling?start=auto" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><a href="https://www.svtplay.se/klipp/13322300/goteborg-vardland-for-fysiktavling?start=auto" target="_blank"><span style="display:inline-block"></span></a></span></span>Läs också <a href="/sv/centrum/fysikcentrum/nyheter/Sidor/Varldens-vassaste-fysikstudenter-loser-vardagsproblemen.aspx">Världens vassaste fysikstudenter löser våra vardagsproblem</a>Wed, 19 Apr 2017 13:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Ny-onlinekurs-vässar-deltagarnas-logistikkunskaper.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Ny-onlinekurs-v%C3%A4ssar-deltagarnas-logistikkunskaper.aspxChalmers nya onlinekurs vässar deltagarnas logistikkunskaper<p><b>​6400 personer över hela värden anmälde sig till den första onlinekursen i logistik. Den 2 maj är det dags för kurs nummer två. Chalmers mooc, &quot;Master Control in Supply Chain Management and Logistics&quot;, ska på sex veckor vässa deltagarnas kunskaper inom logistik och Supply Chain Management.</b></p>​I december startade Chalmers första logistik-mooc, ”System Design for Supply Chain management and Logistics”, där deltagarna fick med sig grunderna i hur man designar bra och effektiva system – som sparar tid, pengar och energi.<br /><br />Den 2 maj startar fortsättningskursen, &quot;Master Control in Supply Chain Management and Logistics&quot;, som ytterligare vässar deltagarnas kunskaper på området. Även denna kurs är baserad på den mycket populära Chalmerskursen i Supply chain strategy, och är väl anpassad för yrkesverksamma ingenjörer.<br /><br />Per Olof Arnäs, Ola Hultkrantz och Gunnar Stefansson på Chalmers, Teknikens ekonomi och organisation, är  lärare på den praktiskt inriktade kursen, som redan har cirka 4500 anmälda.<br /><br /><strong>FAKTA</strong><br />Mooc-kurser, efter engelskans Massive Open Online Courses, ger möjligheter till kostnadsfri, ny kunskap för alla som har tillgång till en uppkopplad dator. Kursdeltagare över hela världen kan i sin egen takt ta del av videoföreläsningar, delta i diskussioner och lösa uppgifter på dator, surfplatta eller mobiltelefon.<br /><br /><a href="https://www.edx.org/course/master-control-supply-chain-management-chalmersx-chm006x">Mer information och anmälan på edX</a><br /><a href="https://www.youtube.com/watch?v=9uAr9lbb2eM">Se video om moocen <span>&quot;Master Control in Supply Chain Management and Logistics&quot;</span></a><span><span style="display:inline-block"></span></span><br /><span><a href="https://www.youtube.com/watch?v=vxfoGLJ0eaI">Se videon från inspelningarna av den första logistik- moocen</a><span style="display:inline-block"></span></span>Wed, 19 Apr 2017 00:10:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/ppd/nyheter/Sidor/Darfor-ska-vi-bry-oss-om-grus.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/ppd/nyheter/Sidor/Darfor-ska-vi-bry-oss-om-grus.aspxDärför ska vi bry oss om grus<p><b>​Erik Hulthén forskar om hur man bäst krossar berg. Det är både viktigt och ibland kontroversiellt. Vi har frågat honom varför.</b></p>​<strong style="background-color:initial">Erik Hulthén gillar system</strong><span style="background-color:initial">, stora system, som exempelvis järnvägsnät. Egentligen hade han tänkt att bli robotforskare men så fick han höra talas om en ledig plats i den så kallade krossgruppen på Chalmers, en forskargrupp som är inriktad på att bearbeta bergmaterial. Det området visade sig innehålla precis de stora utmaningar han ville jobba med.</span> <p>​– Hela det moderna samhället bygger på olika sätt att använda grus. I västvärlden går det åt 10 ton bergmaterial varje år, per person! Det är enorma mängder och därför kan vi inte använda oss av naturgrus utan behöver krossa berg i stället.</p> <p><strong>Naturgrus är rundade stenar</strong> som slipats under istiderna. Den typen av sten behöver bevaras i naturen för att skydda den naturliga vattenfiltreringen. Berg finns det å andra sidan gott av – och det behövs. </p> <p>– För att kunna bygga behöver man byggmaterial. Ett exempel är betong som används i broar, husbyggen och alla möjliga byggnadsverk. Andra exempel är vägar och järnvägar. Dessutom bryter man malm för att komma åt värdefulla mineral som guld, koppar och platina.</p> <p><strong>Bergmaterial är</strong> således en av Sveriges största industriprodukter. I gruvindustrin används olika typer av krossar och kvarnar för sönderdelning och finfördelning av malm och gråberg. Forskningen på Chalmers går ut på att utforska processerna i produktionen för att de ska bli så effektiva som möjligt när det gäller energiutnyttjande och framtagning av produkter. Från början handlade forskningen mycket om ekvationer och modeller. Nu har Erik Hulthén och hans forskarkollegor har utvecklat en programvara för att kunna göra analyser virtuellt.</p> <p>– I våra simuleringsmodeller bygger vi upp alla flöden i processen. I sönderdelningen tittar vi på hur en sten krossas på bästa sätt för att bli den slutprodukt man vill ha i form och storlek. När en sten krossas beter den sig ungefär som en sockerbit. Några bitar blir stora och resten blir smulor. I siktningen vill vi kunna sortera ut de bitar som fått färdig storlek och skicka tillbaka de bitar som behöver finfördelas och krossas en gång till.</p> <p><strong>Något världsunikt</strong> med forskargruppens programvara är att den inkluderar ett LCA-värde. Det innebär att forskarna kan göra en bedömning av slutproduktens miljöpåverkan under hela sin livscykel.</p> <p>– I vår värld är det bra med en hög energiförbrukning. Om en krossningsmaskin använder mycket energi krossas stenen mycket bättre och slipper ta ett varv till i maskinen. Framför allt vill man undvika att materialet behöver malas i energislukande kvarnar. Vi vill minska mängden energi per producerat ton. Dessutom tittar vi exempelvis på om det har betydelse för om maskinerna drivs på el eller diesel, hur mycket svavel som släpps ut och hur mycket lösningsmedel maskinerna använder. Det kan vi se redan i simuleringarna.</p> <p><strong>Ibland protesterar allmänheten </strong>när ett företag vill öppna en ny bergtäkt. Erik Hulthén kan förstå oron kring buller och transporter men menar också att man som privatperson får tänka till om vad det är man protesterar mot.</p> <p>– Vill du ha bra vägar, få ett bra boende eller köpa en ny tv eller mobil? Om du svarar ja på den frågan tycker jag att du också får ställa upp på att ta en del av det obekväma. Att säga att det får någon annan ta - inte jag, det är inte trovärdigt tycker jag. Å andra sidan tycker jag att företagen kan bli bättre på att kompensera enskilda privatpersoner som drabbas.</p> <p><strong>Erik Hulthén menar att</strong> det behövs spridas mer kunskap om varför bergmaterial behövs och vilka effekter en bergtäkt ger.</p> <p>– Som jag sa tidigare behöver vi krossa berg för att säkra tillgången till rent vatten och bygga ett modernt samhälle. En bergtäkt blir naturligtvis som ett sår i naturen men har också fördelar. Man har sett att det uppstår ett varierat landskap och skapas en separat biotop där många ovanliga djur- och växtarter trivs. I täkten i Kållered lever exempelvis många rovfåglar och i andra gamla täkter lever många ödlor och groddjur.</p> <p></p> <p><strong>Finns det inga negativa effekter i övrigt?</strong></p> <p>– Det som kan påverkas är grundvattennivån men det är viktigt att förstå att vattnet inte förgiftas av att man bryter berg. Buller och damm är andra effekter men i Sverige är vi bra på att skydda våra täkter för att minimera det. Lastbilstransporterna är svåra att komma från men genom att täkterna sprids ut i hela landet behöver inte materialet fraktas så långt och det är bättre för miljön ur ett helhetsperspektiv.</p> <p>Om det inte skulle finnas bergtäkter utspridda över landet menar Erik Hulthén att det skulle behöva utses ett område någonstans i Sverige, en supergruva som skulle försörja hela landet.</p> <p>– Då får vi börja bygga järnvägar och vägar dit för att distribuera materialet. Vad skulle det innebära? Om jag får välja så vill jag att varje bergtäkt utnyttjas så mycket som möjligt. Det är bättre att gå på djupet och på så sätt minska antalet sår i naturen.</p> <p><strong>Erik Hulthén medverkade</strong> nyligen på <a href="http://www.sverigesbergmaterialindustri.se/">Sveriges Bergmaterialindustris</a> branschdagar och presenterade resultat från sin forskning. Han är tydlig med att det är viktigt för honom att försöka få företagen att börja använda resultaten.</p> <p>– Hela poängen med att ta fram en programvara var att göra det enkelt för svensk industri att förbättra sina processer. Programvaran är inte kommersiell utan fortfarande under utveckling men den används redan nu av ett antal företag. Vi har lagt upp programvaran som en webblösning. Då kan vi ta ansvar för den här på Chalmers och företagen kan enkelt logga in och se sina egna processflöden och laborera med dem online. Det är en win-win-lösning som fungerar bra och som vi är väldigt nöjda med.</p> <br /> <br /> <p><strong>FAKTA:</strong></p> <p><a href="/sv/personal/Sidor/erik-hulthen.aspx">Erik Hulthén är docent</a> i gruppen Chalmers Rock Processing Systems vid institutionen för Produkt- och produktionsutveckling. Forskningen är inriktad på produktion av bergmaterial, särskilt olika typer av optimering. Erik är även programansvarig för mastersprogrammet i produktutveckling.</p> <p>Forskargruppen Chalmers Rock Processing Systems och leds av Magnus Evertsson. I gruppen ingår även de seniora forskarna Magnus Bengtsson och Gauti Asbjörnsson samt doktoranderna Johannes Quist, Ali Davoodi, Lorena Guldris, Simon Grunditz och Kanishk Bhadani samt Anton Hjalmarsson som är forskningsingenjör.</p> <br /> <p><strong>Kontaktperson:</strong> </p> <p>Erik Hulthén<br /> Tel: 031-772 58 54<br /> E-post: <a href="mailto:erik.hulthen@chalmers.se">erik.hulthen@chalmers.se​</a><br /> <br /> <br /> Text: Nina Silow</p> <p><br /></p> ​​​Tue, 11 Apr 2017 11:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Foilande-optimist.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Foilande-optimist.aspxGrafen och bärplan ger optimistjolle superkrafter<p><b>​Studenter och forskare kopplade till Chalmers satsning på sportteknologi har utvecklat en optimistjolle med överlägsna prestanda. Med hjälp av supermaterialet grafen har skrovet gjorts både lättare och starkare än normalt. Bärplan kan sedan lyfta skrovet över vattenytan, vilket dramatiskt minskar vattenmotståndet och ökar farten.</b></p>​Efter tester i det maritima konsultbolaget SSPA:s anläggning på campus Johanneberg under våren kunde provseglingar utföras i Göteborgs hamninlopp i början av april. <a href="https://www.facebook.com/axelrahmsailing/videos/1905324476413724/">Filmsekvenserna</a> på hur den 17-årige elitseglaren och JSM-mästaren i Laser Radial-jolle Axel Rahm flyger fram i Chalmers-optimisten har därefter fått blixtsnabb spridning i sociala medier.<br /> <br />Det är fortfarande en relativt ny företeelse att montera bärplan på mindre jollar. Grundtanken i det aktuella projektet har varit att koncentrera sig på den enklaste av alla jollar – optimisten. Kan man få en sådan att foila? (Uttrycket foila av engelskans hydrofoil = bärplan.)<br /> <br />Huvudansvarig för arbetet har varit forskaren och läraren Christian Finnsgård.<br /> <br />Sedan introduktionen 1947 har optimistjollen blivit världens troligen största båtklass med uppåt 300.000 exemplar. Med 2,3 meters längd och en segelyta på blygsamma 3,5 kvadratmeter är man normalt begränsad till farter under 4 knop.<br /> <br />Den aktuella jollen är alltså förstärkt med grafen och vikten har därmed kunnat minskas från normala 35 till omkring 27 kilo. Man har fått den att foila på öppna vindar, mellan halvvind och slör, inte på kryss.<br /> <br />Det är inte första gången försök görs med bärplan på optimistjolle. Den brittiska seglaren Katherine Knight <a href="http://foilingboatadventures.blogspot.se/2009/12/foiling-oppie.html">spred 2009 stillbilder</a> på hur hon fick en optimist att lyfta med bärplan från en mothjolle.<br /> <br />Den jolle som tagits fram på Chalmers tycks dock vara den första där man kunnat visa längre sammanhängande rörliga bilder på en foilande optimistjolle.<br /><br /><strong>För mer information, kontakta:</strong><br />Christian Finnsgård, 031-772 9156, mobil 073-0729156, <a href="mailto:christian.finnsgard@chalmers.se">christian.finnsgard@chalmers.se</a><br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/20170101-20170630/Flying_Optimist1.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br />Bild: Per Thorén<br />Fri, 07 Apr 2017 15:55:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Arets-forskarhandledare-2017.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Arets-forskarhandledare-2017.aspxÅrets forskarhandledare 2017: Aila Särkkä<p><b>​Aila Särkkä, professor i matematisk statistik vid Institutionen för matematiska vetenskaper, får av Chalmers utmärkelsen Årets forskarhandledare, föreslaget av Chalmers Doktorandsektion.</b></p><p>​Motiveringen lyder: ”She excels in both scientific and soft aspects of supervision. Aila’s personalized approach, professionalism, responsiveness and availability to PhD students – not only limited to the PhD students she supervises – is highly valued in the department. Aila emphasizes both the professional and personal development of her PhD students. She is a role model for the PhD students she supervises, and for other supervisors in Chalmers.”</p> <p><img class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Foto Aila Särkkä" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/aila200x250.jpg" style="margin:5px" />– Jag tror inte att man kan generalisera hur man ska vara som handledare. Varje doktorand fungerar olika och det gäller att hitta det rätta sättet att arbeta med var och en. Men tillgängligheten och att träffas kontinuerligt, om det sedan betyder regelbundet eller mer spontant, är alltid viktigt. Mina doktorander är även mina kolleger och forskningspartners så man har olika roller i samma relation. Doktoranden har självklart ansvaret för sina studier och handledaren är en stödperson, men om doktoranden kör fast så har handledaren en viktig roll för att komma vidare.</p> <p>Aila är även proprefekt på Matematiska vetenskaper och har därmed det övergripande ansvaret för forskarutbildningen på institutionen. Hon tycker att doktoranderna på MV är väldigt aktiva och bryr sig mycket om varandra. Förra året tog de fram rekommendationer för doktorandsamtalen, som nu har börjat följas. De har även diskuterat hur man kan anpassa Chalmers GTS (Generic and Transferable Skills)-kurser för MV-doktorander. För närvarande är Aila handledare till doktoranderna Henrike Häbel, Claes Andersson och Marco Longfils, och biträdande handledare till Ivar Simonsson, Anna Rehammar och Cecilia Fager (Institutionen för fysik). </p> <p>Genom att utse årets forskarhandledare vill Chalmers markera värdet av god handledning för såväl doktorandens personliga utveckling, som för hans/hennes forskningsresultat. Priset kommer att delas ut vid Chalmers doktorspromotion den 6 maj.<br /><br /><strong>Text</strong>: Setta Aspström<br /><strong>Foto</strong>: från <a href="https://www.chalmers.se/en/centres/sumo/news/Pages/Millions-for-research-in-applied-mathematics-.aspx">SuMo Biomaterials sida</a></p>Fri, 07 Apr 2017 13:45:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/s2/nyheter/Sidor/Hörsel--och-beröringsintryck-leds-genom-benförankrade-proteser.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/s2/nyheter/Sidor/H%C3%B6rsel--och-ber%C3%B6ringsintryck-leds-genom-benf%C3%B6rankrade-proteser.aspxHörsel- och beröringsintryck leds genom benförankrade proteser<p><b>​ En ny studie visar att människor som har en benförankrad protes kan höra via vibrationer genom implantatet och skelettet. Denna fortplantning av ljud är en viktig del av osseoperception – sinnesintryck som förmedlas via protesen. Upptäckten  ger ny generell kunskap om hur människor uppfattar berörings- och hörselintryck, och kan användas för att utveckla bättre proteser.</b></p>​Hur kan man hjälpa amputerade personer att återfå förmåga att uppleva beröring och andra sinnesintryck från omgivningen, exempelvis när de greppar ett föremål eller går på ojämn mark?<br /><br />En internationell forskargrupp i Sverige och Italien har funnit ett nytt svar på frågan. De har för första gången visat att patienter med osseointegrerade protesimplantat, det vill säga proteser som är förankrade direkt i skelettet, har hjälp av sin hörsel när de uppfattar sin omgivning genom sitt implantat.<br /><br />Forskningen är ett samarbete mellan Chalmers, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborgs universitet och Scuola Superiore i Sant’Anna, Italien.<br /><br />I en artikel som nyligen publicerades i <em>Nature Scientific Reports</em> presenterar forskarna en upptäckt som öppnar ytterligare möjligheter att utveckla nya konstgjorda kroppsdelar. Även om ljudets förmåga att ledas genom skallbenet är ett välkänt fenomen, som noggrant studerats av professor Bo Håkansson på Chalmers som också deltog i studien, var det tidigare inte klarlagt om benledning av ljudet även sker i armar och ben och därigenom bidrar till osseoperception – sinnesintryck från mekanisk stimulering av benförankrade proteser.<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/s2/Nyheter%20och%20kalendarium/Hearing%20and%20touch%20mediate%20sensations%20via%20osseointegrated%20prostheses/Max-Ortiz-Catalan_S8A7544-1_180px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /><br /><br />– Hittills har den allmänna uppfattningen varit att det är beröring som har spelat den viktigaste rollen för osseoperception hos patienter med konstgjorda kroppsdelar fästa i skelettet, säger Max Ortiz Catalan, som lett forskningen och är föreståndare för Chalmers laboratorium för biomekatronik och neurorehabilitering.<br /><br />Francesco Clemente, gästande doktorand från Biorobotics Institute of Scuola Superiore Sant’Anna, utförde experimenten vid laboratoriet:<br /><br />– Genom fyra olika psykofysiologiska tester har vi visat att även mycket lätta beröringsintryck kan färdas genom kroppen och upplevas i form av ljud. Hörseln förstärker på detta sätt beröringsupplevelsen, till och med hos patienter med benproteser som är osseointegrerade.<br /><br />Resultaten visar att osseointegration, som alltså gör det möjligt att fästa stabila, mekaniska robotproteser direkt i skelettet genom ett titanimplantat, förbättrar såväl funktionaliteten som patientens välbefinnande och förmåga att hämta information från sin omgivning.<br /><br />Forskarna har utfört sina tester på tolv patienter med arm- eller benamputationer av olika omfattning. Samtliga undersökningar visade att patienterna kunde uppfatta mekaniska vibrationer mot titanimplantatet både genom hörsel och beröring. I synnerhet uppgav patienterna att de hörde ljud samtidigt som vibrationer gick genom armen eller benet. Under experimenten fann forskarna att de som har osseointegrerade protester kan uppfatta mycket små stimuli och reagera snabbare på dem, tack vare de ytterligare intryck som hörseln ger.<br /><br />– I praktiken upplever patienterna förnimmelserna som starkare och mer rika på information eftersom de består av två olika former: beröring och hörsel, säger Max Ortiz Catalan. Detta är ett viktigt framsteg för kunskapen om osseoperception som sådan, och i ett bredare perspektiv även viktigt när det gäller hur människor uppfattar beröring och ljud. Den här upptäckten kan bli en utgångspunkt för att ta fram nya proteser som ger användaren förstärkta sinnesintryck. <br /><br />Läs artikeln i <span>Nature Scientific Reports (på engelska)<span style="display:inline-block"></span></span>: <br /><a href="http://www.nature.com/articles/srep45363" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Touch and Hearing Mediate Osseoperception<br /></a><br /><strong>För mer information, kontakta:</strong><br />Max Ortiz Catalan, institutionen för Signaler och system, Chalmers tekniska högskola,<br />070-846 10 65, <a href="mailto:%20maxo@chalmers.se">maxo@chalmers.se</a><br /><br /><strong>Fakta om forskningen</strong><br />Forskningen är ett samarbete mellan institutionen för signaler och system på Chalmers, Centrum för avancerad rekonstruktion av extremiteter (CARE) vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Göteborgs universitet, samt BioRobotics Institute of Scuola Superiore i Sant’Anna, Italien.<br /><br />Läs mer om Chalmers laboratorium för biomekatronik och neurorehabilitering (på engelska):<br /><a href="http://www.bnl.chalmers.se/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Webbplats <span>för Biomechatronics and Neurorehabilitation Laboratory (BNL)</span></a><br /><a href="https://www.facebook.com/ChalmersBNL/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Chalmers BNL på Facebook</a><br /><a href="http://www.bnl.chalmers.se/"></a><br /><br />Thu, 06 Apr 2017 07:00:00 +0200