Nyheter: Globalhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaThu, 23 Mar 2017 21:24:33 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/3D-bioprintade-mänskliga-broskceller-går-att-inplantera-.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/3D-bioprintade-m%C3%A4nskliga-broskceller-g%C3%A5r-att-inplantera-.aspx3D-bioprintade mänskliga broskceller går att inplantera<p><b>​Forskare från Sahlgrenska akademin och Chalmers har lyckats få broskceller från en människa att leva och växa i en djurmodell, med hjälp av 3D-bioprinting. Resultaten hjälper till att föra utvecklingen närmare en möjlig framtid där det går att hjälpa patienter att få nya kroppsdelar med 3D-bioprinting.</b></p><p>​Resultaten presenterades nyligen i tidskriften Plastic and Reconstructive Surgery Global Open.</p> <blockquote dir="ltr" style="font-size:14px;margin-right:0px"><p style="font-size:14px"><span style="font-size:14px">– Detta är första gången som någon skrivit ut broskceller från en människa, satt in dem i en djurmodell och fått dem att börja växa, säger <a href="/sv/personal/Sidor/paul-gatenholm.aspx">Paul Gatenholm, </a>professor i biopolymerteknologi på Chalmers.</span></p></blockquote> <p>Paul Gatenholm leder bland annat forskarteam i arbetet kring nya biomaterial baserade på nanocellulosa vid Wallenberg Wood Science Center. Han har arbetat tillsammans med Lars Kölby, universitetslektor på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och specialistläkare på avdelningen för plastikkirurgi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.</p> <p><br />Forskarna har skrivit ut en hydrogel av nanocellulosa blandad med broskceller från en människa – ett så kallat konstrukt. De har använt en 3D-bioprinter tillverkad av det göteborgska start up-företaget Cellink, vars biobläck är ett resultat av bland annat Paul Gatenholms forskning. Konstruktet har sedan direkt efter utskriften opererats in i möss.</p> <p><br />Forskarna kan peka ut tre positiva resultat av de prekliniska studierna:<br />1. Humanbroskvävnad har vuxit i en djurmodell.<br />2. Vaskularisering, det vill säga bildning av blodkärl, mellan materialen.<br />3. Stark stimulans för broskbildning från humana stamceller.</p> <blockquote dir="ltr" style="font-size:14px;margin-right:0px"><p style="font-size:14px"><span style="font-size:14px">– Det vi ser efter 60 dagar är något som börjar likna brosk. Det är vitt, och de humana broskcellerna lever och producerar det de ska. Dessutom har vi kunnat stimulera broskcellerna genom att tillsätta stamceller, vilket tydligt påverkat dem att dela sig mer, säger Lars Kölby.</span></p></blockquote> <blockquote dir="ltr" style="font-size:14px;margin-right:0px"><p style="font-size:14px"><span style="font-size:14px">– Vi har nu bevis för att den 3D-printade hydrogelen med celler går att inplantera. Det växer i möss, och dessutom har det bildats blodkärl på det, säger Paul Gatenholm.</span></p></blockquote> <p>En viktig komponent som varit avgörande för framgångarna i projektet är samarbetsaspekten. Forskare inom två olika discipliner har lyckats korsa akademins gränser och hitta ett gemensamt mål där de har kunnat kombinera sina kompetenser på ett fruktbart sätt.</p> <blockquote dir="ltr" style="margin-right:0px"><p><span style="font-size:14px">– Ofta ser det ut såhär: vi inom klinikerna arbetar med problem, och forskarna med lösningar. Om vi kan mötas så finns chansen att det faktiskt löser några av de problem vi tampas med – och på så sätt kommer forskningen patienterna till gagn, säger Lars Kölby.</span></p></blockquote> <p>Paul Gatenholm är noga med att påpeka att resultaten som hans och Lars Kölbys team nu kan redovisa inte innebär någon genväg till printade organ.</p> <blockquote dir="ltr" style="margin-right:0px"><p><span style="font-size:14px">– I och med det vi gjort tar forskningen ett steg framåt på vägen mot att en dag förhoppningsvis kunna bioprinta celler som blir kroppsdelar hos patienter. Det är så man måste jobba när det kommer till den här typen av pionjärverksamhet: ett litet steg i taget. Våra resultat är ingen revolution – men väl en glädjande del i en evolution!</span></p> <span style="font-size:14px"></span></blockquote> <span style="font-size:14px"></span><p dir="ltr" style="margin-right:0px">Text: Carolina Svensson</p> <p dir="ltr" style="margin-right:0px"><a href="http://network.mynewsdesk.com/wf/click?upn=-2F0wEcVcOT2xRIyZ2TqDmSMD8DGyHbWfxjoY6-2BmxAgJi6Vq17Mh77zwE648nxVcbwoa6fNt7bAVP1po8bpwc-2FThoGf6WSIBoLgBJw6af-2Bcm4B5JRDKpmOBIILluJbnTI23Yuza2OPIXm8B71tVn5peQ-3D-3D_fgdfEHDCI143B5MiSZvxuz50maR1Fe9kIZX0heMeEvkTD1oGPJpqSgiwDEzvPwxrqD1g9it7-2B7gzpwPaAH3fZfkzz82xkdrQAMCcFsyLWr9ZKKiXRDE-2BYR3W-2F-2FjyobReMIy2BZ8wq2Jms-2FoCiUPY4quYz74YDBwkkKFgn-2Bxvdq2HUZf5Z3OihdCG524RaKYN06r8vHpeMHR5VvIwwc-2Fzl7kUBBtgSrrih-2BfRPM4wTyOa0VIs3v-2FDqwa69gFp1JcN31BhQQvMbR7W7MZU8vIwHCekWISK4OKQao0ygRb6y5EFbg-2B2H-2BauxlTtU3oBuHkVW1k1c0SDapb30EKmMMUXB9CefmulyvsQZ6XVD6626JQeb19erq-2F5fPGlyIFZ98s3p-2BAZPfaeI2lrgkquIyliT9x3NvnwR2qFRyagnX-2B1RvE-3D">Läs den vetenskapliga artikeln</a><br /></p>Thu, 23 Mar 2017 09:00:00 +0100http://www.chalmers.se/sv/institutioner/s2/nyheter/Sidor/Belonas-for-protesforskning.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/s2/nyheter/Sidor/Belonas-for-protesforskning.aspxBelönas för protesforskning<p><b>​2017 års Brian &amp; Joyce Blatchford Award går till en forskargrupp från Sahlgrenska och Chalmers. Forskarna belönas för sitt framgångsrika arbete med att hjälpa människor att återfå livskvalitet, efter att ha förlorat exempelvis en arm genom amputation efter en traumatisk händelse.</b></p>​– Jag är hedrad över att få vara en del av teamet som belönas med det här priset, säger Dr. Max Ortiz Catalan vid Chalmers institution för Signaler och system. Vi är verkligen en tvärvetenskaplig grupp som jobbar tillsammans mot ett gemensamt mål: att utveckla tekniker som kliniskt gör det möjligt att återfå förlorad livskvalitet. Utmärkelsen lyfter fram betydelsen av osseointegrerade proteser, där bencellerna så att säga bygger in implantatet så att det blir som en del av benvävnaden. Att vi får det här priset är också ett erkännande av det pionjärarbete som leds av Dr. Rickard Brånemark och som inneburit att tekniken idag kan användas kliniskt.<br /><br />– Det handlar om banbrytande svensk forskning som nu har fått sitt erkännande efter flera decenniers arbete. Allt ifrån att övervinna många hinder på vägen för att få metoden kliniskt godkänd inom den medicinska världen, till vårt senaste forskningsområde som innebär möjligheten att tankestyra proteser, säger Max Ortiz Catalan.<br /><br />Det belönade projektet heter ”Sökandet efter den perfekta ersättningen för en förlorad extremitet” och det vinnande laget består av:<br /><ul><li>Dr. Rickard Brånemark, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg / University of California, San Francisco</li> <li>Dr. Max Ortiz Catalan, Chalmers Tekniska Högskola</li> <li>Dr. Bo Håkansson, Chalmers Tekniska Högskola</li> <li>Dr. Örjan Berlin, Sahlgrenska universitetssjukhuset</li></ul>   <br /><span><span><img src="/sv/institutioner/s2/nyheter/PublishingImages/Belönas%20för%20framgångsrikt%20sökande%20efter%20den%20perfekta%20ersättningen%20för%20en%20förlorad%20extremitet/Rickard_Branemark_166px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><span style="display:inline-block"></span></span></span><span><img src="/sv/institutioner/s2/nyheter/PublishingImages/Belönas%20för%20framgångsrikt%20sökande%20efter%20den%20perfekta%20ersättningen%20för%20en%20förlorad%20extremitet/Max-Ortiz_240px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><span style="display:inline-block"></span></span><br /><table class="chalmersTable-default" width="100%" cellspacing="0" style="font-size:1em"><tbody><tr class="chalmersTableHeaderRow-default"><th class="chalmersTableHeaderFirstCol-default" rowspan="1" colspan="1">​</th> <th class="chalmersTableHeaderOddCol-default" rowspan="1" colspan="1">​<span><img src="/sv/institutioner/s2/nyheter/PublishingImages/Belönas%20för%20framgångsrikt%20sökande%20efter%20den%20perfekta%20ersättningen%20för%20en%20förlorad%20extremitet/Bo_Håkansson_0008,1B_166px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><span style="display:inline-block"></span></span><span><img src="/sv/institutioner/s2/nyheter/PublishingImages/Belönas%20för%20framgångsrikt%20sökande%20efter%20den%20perfekta%20ersättningen%20för%20en%20förlorad%20extremitet/Orjan_Berlin_166px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px;width:166px;height:235px" /><span style="display:inline-block"></span></span></th></tr> <tr class="chalmersTableOddRow-default"><th class="chalmersTableFirstCol-default" rowspan="1" colspan="1">​</th> <td class="chalmersTableOddCol-default"><br /></td></tr></tbody></table> <em>Övre raden, från vänster: Rickard Brånemark och </em><span><em>Max Ortiz Catalan</em><span style="display:inline-block"></span></span><br /><em>Nedre raden, från vänster: Bo Håkansson och Örjan Berlin</em><br /><br />Den prestigefyllda utmärkelsen ger forskarlaget en prissumma på 15 000 EUR. Prisutdelningen äger rum i maj 2017 vid ISPO World Congress i Kapstaden, Sydafrika. <br /><br />ISPO är det största och mest betydelsefulla internationella samfundet för proteser, ortopediska hjälpmedel och rehabiliteringsteknik. Priset är instiftat av familjen Blatchford till minne av Brian Blatchford och Joyce Blatchford.<br /><a href="http://www.ispoint.org/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om ISPO, International Society for Prosthetics and Orthotics</a><br /><br />Läs mer om forskningen som sker i Göteborg:<br /><a href="https://www.sahlgrenska.se/w/b/behandling-med-skelettforankrad-protes-efter-amputation/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Sahlgrenska universitetssjukhuset: Behandling med skelettförankrad protes efter amputation</a> <br /><ul> </ul> <a href="http://www.bnl.chalmers.se/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Biomechatronics and Neurorehabilitation Laboratory vid institutionen för Signaler och system på Chalmers</a><br /><br />För mer information kontakta:<br /><a href="/sv/personal/Sidor/max-jair-ortiz-catalan.aspx">Max <span>Ortiz Catalan</span></a><span><span style="display:inline-block"></span></span>, institutionen för Signaler och system, Chalmers<br /><a href="/sv/personal/Sidor/bo-hakansson.aspx">Bo Håkansson</a>, <span>institutionen för Signaler och system, Chalmers<span style="display:inline-block"></span></span> <br />Thu, 23 Mar 2017 09:00:00 +0100http://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Flytande-solenergi-–-mer-effektivt-än-någonsin.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Flytande-solenergi-%E2%80%93-mer-effektivt-%C3%A4n-n%C3%A5gonsin.aspxFlytande solenergi – mer effektivt än någonsin<p><b>​Forskare på Chalmers har skapat en molekyl som effektivt kan lagra solenergi i flytande form. Den lagrade energin kan transporteras och sedan frigöras som värme när den behövs. Nu presenteras forskningen på omslaget av den vetenskapliga tidskriften Energy &amp; Environmental Science.</b></p>​<span style="background-color:initial">Solen ses av många som en av framtidens stora energikällor. Ett hinder är dock att solenergi är svår att lagra. En forskargrupp på Chalmers har utvecklat en teknik som gör det möjligt att omvandla solenergi till kemisk energi lagrad i vätska, som därmed går att både transportera och spara.</span><div><br /></div> <div>Det är genom samspel mellan de unika molekylerna norbornadien och quadricyclan som forskarna har hittat ett sätt att binda solenergin. När norbornadien exponeras för solljus omvandlas den till den energirika molekylen quadricyclan. Det går därefter att när man vill omvandla den kemiska energin tillbaka till värme.</div> <div><br /></div> <div>– Tekniken innebär att vi kan lagra solenergin och frigöra den som värme när vi behöver den, säger <a href="/sv/personal/Sidor/kasper-moth-poulsen.aspx">Kasper Moth-Poulsen​</a>, som leder forskargruppen.</div> <div><br /></div> <div>Energilagringstekniken går även att kombinera med traditionella solfångare som värmer vatten, vilket innebär att mer än 80 procent av solenergin som når systemet utnyttjas.</div> <div><br /></div> <div>Studierna påbörjades på Chalmers för sex år sedan och forskarna lyckade redan år 2013 lagra solenergi i en molekyl. Molekylen hade då kapacitet att lagra 0,01 procent av solenergin. Den bestod dessutom bland annat av det dyrbara ämnet rutenium. Nu, fyra år senare, har de bytt ut rutenium mot en billigare kolbaserad molekyl och samtidigt ökat effektiviteten till 1,1 procent, alltså hundra gånger bättre än för fyra år sedan.</div> <div><br /></div> <div>– Vi såg möjligheten att göra molekylen mycket mer effektiv. Samtidigt visar vi att våra nya molekyler utgör ett stabilt system. Vi har kört 140 energilagringscykler utan att se tecken på att de förlorar sin funktion, säger Kasper Moth-Poulsen.</div> <div><br /></div> <div>Forskningen har finansierats av Stiftelsen för strategisk forskning och Knut &amp; Alice Wallenbergs stiftelse.</div> <div><br /></div> <div>Text: Mats Tiborn<br /><br />Läs den <a href="http://pubs.rsc.org/en/content/articlelanding/2017/ee/c6ee01952h#%21divAbstract">vetenskapliga artikeln</a></div> <div><br /></div> <div>Se två filmer om forskningen</div> <a href="https://www.youtube.com/watch?v=HzSUDxhlg3U&amp;amp%3bt=42s"><div>https://www.youtube.com/watch?v=HzSUDxhlg3U&amp;amp;t=42s</div> </a><div><br /></div> <div><a href="https://www.youtube.com/watch?v=jD7D7GjGhQ0&amp;amp%3bt=57s%E2%80%8B">https://www.youtube.com/watch?v=jD7D7GjGhQ0&amp;t=57s​​</a><br /></div> Mon, 20 Mar 2017 00:00:00 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Examensceremonin-VT2017.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Examensceremonin-VT2017.aspxSång och spel på vårens examensceremoni<p><b>​I livet tar vi många svårfattade beslut. Beslut som kan komma att påverka hela vår framtid. Ett beslut som chalmerister tar är att investera tre, fyra eller kanske fem år av sina liv i kunskapens tecken. Det kan till en början ses som en brant uppförsbacke, men med tiden inser man att den som lägger ned kraft, möda och tid, slutligen får sin välförtjänta belöning. Detta var något som de nyutexaminerade studenterna vid Chalmers tekniska högskola fick erfara under examensceremonin lördagen den 11 mars 2017.</b></p><div>​De tomma sätena lyste med sin frånvaro när de 98 examinanderna och deras anhöriga intog kårhusets största sal, RunAn. De fick inledningsvis njuta till tonerna av Chalmershymnen, som i vanlig ordning innefattade säckpipornas speciella stämma. William Chalmers far härstammade nämligen från Skottland, säckpipornas bevingade land. Ceremonins första talare, professor Stefan Bengtsson, tillika Chalmers rektor, välkomnade de högtidligt klädda gästerna, varav många traditionsenligt bar sina mössor på huvudet eller axeln.</div> <h4 class="chalmersElement-H4">En hållbar framtid är vår </h4> <div>Stefan Bengtsson berättade om hur Chalmers är i framkant i den så kallade Bolongastrukturen, på så vis att de två sista åren på de femåriga utbildningarna läses integrerat med internationella masterprogram och således ger studenterna möjligheten att arbeta som på ett stort globaliserat företag. Detta innefattar en multikulturell miljö och chansen att få bruka sin engelska.</div> <div>– Vid Chalmers arbetar vi med vår vision, &quot;Chalmers för en hållbar framtid&quot;, som ska genomsyra all vår verksamhet och vi vet att Chalmers står inför stora utmaningar som kräver nya innovativa lösningar, sade Stefan Bengtsson. Chansen att det blir några av dagens 98 examinander som lägger grunden för en handfull av dessa kan antas vara stor.</div> <div> </div> <div>Det sägs att EU saknar ungefär 600 000 ingenjörer i dagsläget, men dagen till ära minskades denna siffra en aning i alla fall. </div> <div>– Glöm inte att ni fortsätter vara chalmerister även efter er studietid. Det är ni som är framtiden, avslutade Stefan Bengtsson sitt tal med.</div> <h4 class="chalmersElement-H4">En chalmerist i ett nötskal</h4> <div>Det finns många fenomen som studenter känner väl till. Ett av dessa är termen “prokrastinera”, som betyder “uppskjutarbeteende”. Mats Ander, väg- och vattenbyggare som numera arbetar på Chalmers, satte under sin studietid på 1980-talet toner till sitt beteende och skrev en låt vars refräng inleds med “skjuter jag upp nått, så skjuter jag upp till imorgon”. Det märktes att igenkänningsfaktorn var hög, ty ett ljudligt skrattsorl ljöd genom lokalen när Ander uppträdde med sin låt. Även en visa om en blommig soffa bjöds det på.</div> <h4 class="chalmersElement-H4">Chalmers utveckling</h4> <div>Vicerektor Maria Knutson Wedel, tillika biträdande professor i konstruktionsmaterial och tidigare fysikstudent, berättade i korta drag om Chalmers utveckling. Till en början, 1829, var kravet för att läsa på Chalmers att studenterna skulle kunna läsa och skriva. Knutson Wedel menar att detta gäller även idag, men ytterligare krav har tillkommit. Dessutom har studietiden förlängts med åren och om utvecklingen fortsätter i samma takt kommer nästa generation behöva läsa tio år på Chalmers, skämtar hon till det med. Hon är ju trots allt fysiker och kan därför det här med att räkna.</div> <h4 class="chalmersElement-H4">En gång chalmerist, alltid chalmerist</h4> <div>Efter att examinanderna fått mottaga sina välförtjänta diplom av Stefan Bengtsson och en representant från respektive utbildning, samt publiken fått lyssna till Chalmers sångkör, var det kårordförande Carl von Rosen Johanssons tur att hålla sitt tal. Talet innehöll bland annat den klassiska frasen “en gång chalmerist, alltid chalmerist”. Von Rosen Johansson önskade de nyutexaminerade stort lycka till, innan det var dags för en tidigare student att berätta vad som nu väntade examinanderna. Ismael Ayala från Mexiko tog examen för två år sedan och arbetar idag som Mechanical Integration Engineer på Volvo. Ayala menar att man måste förstå att det tar tid att bli erfaren. “Take time to be new”, säger han. Försök inte skynda på processen.</div> <div> </div> <div>Examensceremonin avslutades med finsång från Veragycklarna samt en hyllningssång till William Chalmers, framförd av Lisa Stenberg och ackompanjerad av Ivar Josefsson på piano. Senare på kvällen bjöds det på middag i kårrestaurangen för examinander och gäster.</div> <div> </div> <div><strong>Text och foto: </strong>Daniel Ahlqvist</div> <div> </div>Wed, 15 Mar 2017 15:00:00 +0100http://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Per-Salberger-invald-i-Kungliga-Vetenskapsakademien.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Per-Salberger-invald-i-Kungliga-Vetenskapsakademien.aspxPer Salberger invald i Kungliga Vetenskapsakademien<p><b>​Vid den ordinarie sammankomsten den 8 mars valdes Per Salberger, professor vid institutionen Matematiska vetenskaper, Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet, in som svensk ledamot i klassen för matematik.</b></p><p>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/salbergerper_200.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="height:257px;width:200px;margin:5px" />Per Salberger är professor i matematik vid Chalmers tekniska högskola och expert på den aritmetiska algebraiska geometri där man studerar lösningar till system av diofantiska ekvationer. Eftersom dessa ekvationer definerar algebraiska mångfalder eller scheman kan man använda  modern algebraisk geometri  för att studera tätheten av heltalslösningarna.</p> <p>Salberger använder  en modern version av  Fermats och Eulers nedstigningsteori med torsorer för att studera Manins förmodan om tätheten av lösningar till diofantiska ekvationer. För att förstå huvudtermerna i de asymptotiska formlerna krävs metoder från algebraisk geometri och Weils måttteori, men för  feltermerna krävs andra metoder. Salberger har därför sedan år 2000 samarbetat med en rad ledande analytiska talteoretiker, och framför allt utvecklat Heath-Browns determinantmetod. Även om detta  är grundforskning så används metoder från aritmetisk geometri i dag inom kryptering. Salberger har också organiserat seminarier med forskare i komplex analys och fundamentalfysik.</p> <p>År 2003 tilldelades han den Strömer Ferrnerska belöningen av akademien.<br /><br /><strong>Text</strong>: <a href="http://www.kva.se/Nyheter/2017/matematikern-per-salberger-ny-ledamot-av-akademien/">Kungliga Vetenskapsakademien</a><br /><strong>Foto</strong>: Ateljé Marie</p>Wed, 15 Mar 2017 14:45:00 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Unga-Forskare-2017.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Unga-Forskare-2017.aspxUng forskare prisas för projekt som gör betong av brända sopor<p><b>​Göteborgssemifinalen i Utställningen Unga Forskare bjöd på mängder av spännande bidrag om allt ifrån vattenfiltrering till månens hastighet. En nytänd forskarstjärna lyste extra starkt: Alice Evertsson med sitt projektarbete om hur man kan använda askan från brända sopor för att tillverka betong.</b></p><p>​Fredagen den 10 mars var foajén på Universeum vid Korsvägen extra full av liv och rörelse – och vetenskap. Semifinalen i Utställningen Unga Forskare, som anordnas i samarbete med bland andra Chalmers och Göteborgs Universitet, pågick under hela dagen i form av montrar och presentationer där gymnasieelever från regionen visade upp sina projektarbeten inom naturvetenskap och teknik. Både en jury bestående av forskare från bland annat Chalmers samt Universeums besökare och nyfiken allmänhet fick tillfälle att bekanta sig med projekten, ställa frågor till utställarna och rösta på sina favoriter. <br />– Vi gör detta för att ge unga som är intresserade av naturvetenskap och teknik ett forum och lite välförtjänt tid i rampljuset. Det är väldigt spännande att få se alla projekt och hjälpa till att uppmuntra deltagarna att fortsätta på den vetenskapliga banan, säger Neda Farnhand, som är projektledare för Utställningen Unga Forskare samt läser tredje året på IT på Chalmers.</p> <p></p> <h4 class="chalmersElement-H4">Projekt från havet och himlen</h4> <div>I slutet av dagen, när var rösterna räknade och juryns överläggningar färdiga, stod det klart vilka sju projekt som gått vidare till finalen i Stockholm. Bland vinnarna återfanns projekt om bokstavligen allt mellan himmel och jord: blåmusslor, korttidsminne och månens hastighet för att nämna några.</div> <div> </div> <div>Ett projekt, och en ung forskare, stack ut lite extra. Alice Evertsson, som läser naturvetenskapligt program på Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg, tilldelades förutom en finalplats även publikens pris samt en inbjudan från Vetenskapsfestivalen till att ingå i den så kallade &quot;rouletten&quot; och presentera sitt projekt i Lisebergshjulet under festivalen i maj.</div> <div> </div> <div>Juryn beskrev Alice Evertssons projekt som att ha &quot;stor betydelse för vår miljö och det hållbara samhället&quot; i sin motivering. I sitt projektarbete har hon testat att använda bottenaska, även kallat slagg, vid framställning an betong.</div> <div>– När man bränner hushållssopor för fjärrvärme så förbränns allt organiskt material. Men allt annat blir till aska. Jag har tagit tillvara på den här sopaskan, krossat den och gjutit betongkuber. Jag har gjort mina experiment på Chalmers, säger Alice Evertsson.</div> <div><h4 class="chalmersElement-H4">Bra för miljön på flera sätt</h4> <div> </div></div> <div>Metoden skulle kunna minska behovet av natursand och krossat bergmaterial till betongtillverkning och på så sätt spara på miljön. Dessutom skulle man samtidigt ta tillvara på en restprodukt från sophanteringen som idag ses som helt värdelös.</div> <div>– Nästa steg blir att analysera exakt vad askan innehåller, och att undersöka hållfastheten i betongen som gjuts med den.</div> <div> </div> <div>Alice Evertsson tar studenten i juni och vet att hon vill börja plugga på universitetet till hösten, men har inte bestämt sig exakt för vad än.</div> <div>– Jag är intresserad av en massa olika saker. Men det lutar åt något tekniskt, och i så fall blir det Chalmers.</div> <div> </div> <div><strong>Text och bild:</strong> Carolina Svensson</div> <div> </div> <p></p>Wed, 15 Mar 2017 13:30:00 +0100http://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Optiskt-fingeravtryck-kan-avslöja-föroreningar-i-luften.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Optiskt-fingeravtryck-kan-avsl%C3%B6ja-f%C3%B6roreningar-i-luften.aspxOptiskt fingeravtryck kan avslöja föroreningar i luften<p><b>​Det krävs mer effektiva sensorer för att kunna hitta utsläpp och föroreningar i vår miljö. Nu har Chalmersforskare visat att man med hjälp av avancerade och ultratunna nanosensorer kan påvisa olika typer av gaser i luften. Den nya metoden banar väg för framtidens miljösensorer och resultaten publicerades nyligen i den ansedda tidskriften Nature Communications.</b></p>​– Det här öppnar nya möjligheter för att kunna påvisa olika typer av föroreningar. Till skillnad från dagens sensorer, som bygger på små förändringar i sensorns optiska egenskaper, är vår metod mer robust, säger Maja Feierabend, doktorand på Institutionen för fysik på Chalmers och medförfattare av den vetenskapliga artikeln från Chalmers och Technische Universität i Berlin.<br /><br />Tillsammans med sin handledare, docent Ermin Malic, och doktor Gunnar Berghäuser, har hon utvecklat en helt ny typ av kemiska nanosensorer. De består av ultratunt nanomaterial som är extremt känsligt för förändringar i omgivningen. Om man belyser en sådan sensor kan man se ett så kallat optiskt fingeravtryck, som består av olika frekvenser av ljus. Beroende på vilken typ av gasmolekyler som finns i omgivningen förändras fingeravtrycket.<br /><br />Chalmersforskarnas metod bygger på att de tar hjälp av mörka elektroniska tillstånd på sensorns yta. När det finns molekyler i närheten aktiveras dessa mörka tillstånd och ytan lyser upp. Därmed förändras det optiska fingeravtrycket helt och hållet. Det går helt enkelt att se att molekylerna finns där. <br /><br />– Vår metod har en stor potential och banar väg för ultratunna, snabba, effektiva sensorer med hög precision. I framtiden hoppas vi att detta ska leda till högkänsliga och selektiva sensorer som kan användas inom miljöforskningen, säger Ermin Malic. <br /><br /><span><span>Forskningen har fått EU-finansiering genom Graphene Flagship, som koordineras av Chalmers. <span style="display:inline-block"></span></span></span>Forskarna har ansökt om patent för den nya sensormetoden. Nästa steg är att arbeta vidare med experiment för att kunna förverkliga den nya generationens kemiska sensorer.<span> </span><br /><br />Text: Mia Halleröd Palmgren<a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">, mia.hallerodpalmgren@chalmers.se</a><br /><br /><span><a href="http://www.nature.com/articles/ncomms14776"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs den vetenskapliga artikeln &quot;Proposal for dark exciton based chemical sensors&quot; i Nature Communications.</a><br /></span><br /><strong>Mer information:</strong><br /><a href="https://www.chalmers.se/sv/Personal/Sidor/ermin-malic.aspx">Ermin Malic</a>, docent, avdelningen för kondenserade materiens teori, Institutionen för fysik, Chalmers, 031 772 32 63, 070 840 49 53 ermin.malic@chalmers.se<br /><br /><a href="/sv/personal/Sidor/maja-feierabend.aspx">Maja Feierabend</a>, doktorand, avdelningen för kondenserade materiens teori, Institutionen för fysik, Chalmers, +46 31 772 32 64, maja.feierabend@chalmers.se<br /><br /><img src="/sv/institutioner/fysik/nyheter/PublishingImages/Ermin%20Malic%20Maja%20Feierabend%20and%20Gunnar%20Berghäuser750x340.jpg" alt="Ermin Malic Maja Feierabend and Gunnar Berghäuser750x340.jpg" style="margin:5px" /><br />Chalmersforskarna Ermin Malic, Maja Feierabend och Gunnar <span>Berghäuser har </span><span><span>visat att man med hjälp av avancerade och ultratunna nanosensorer kan påvisa olika typer av gaser i luften. Den nya metoden banar väg för framtidens miljösensorer och resultaten publicerades nyligen i den ansedda tidskriften Nature Communications. <br />Foto: Mia Halleröd Palmgren<br /></span></span>Wed, 15 Mar 2017 12:00:00 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Stena-ger-tre-miljoner.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Stena-ger-tre-miljoner.aspxStena ger tre miljoner till entreprenörskap och nyttiggörande<p><b>​I samband med Dan Sten Olsson sjuttioårsdag donerade Stena tre miljoner kronor till Chalmers Ventures. Gåvan annonserades vid sjuttioårsfirandet och rektor Stefan Bengtsson kunde i ett tacktal på plats konstatera att stödet från vänner är betydelsefullt för Chalmers.</b></p>​– Det var en minst sagt glad överraskning när vi fick beskedet om gåvan från Stena. Donationen är ett viktigt första steg i visionen om att skapa en komplett miljö inom entreprenörskap på Chalmers. Det är vi naturligtvis mycket tacksamma för, säger Linnéa Lindau, vd för Chalmers Ventures.<br /> <br />Stödet till Chalmers från Stena-koncernen, Stena-stiftelsen och Dan Sten Olsson själv går långt tillbaka. Det har under åren tagit sig många olika uttryck – bland annat genom professurer, byggnader och i en positiv inställning till Chalmers verksamhet i stort, eller som i det här fallet i direkt finansiellt stöd.<br /> <br />– Gåvan till Chalmers Ventures visar på Dan Stens och Stena-sfärens intresse för Chalmers i ett brett perspektiv tvärs över olika teknikområden. Förutom det rent finansiella är det förstås ovärderligt att känna stödet från några av Göteborgs viktigaste och mest inflytelserika företag och personer, säger Chalmers rektor Stefan Bengtsson.<br /> <br />Jubilaren själv tycker att det känns roligt och viktigt att kunna bidra till en verksamhet som arbetar för att resultaten av forskning och utbildning på olika sätt ska komma till nytta med nya företag i samhället.<br /> <br />– Både vi inom Stenakoncernen och samhället i stort har mycket att vinna på att resultaten av Chalmers verksamhet kommer till nytta även utanför akademin. Utan entreprenörskap stannar utvecklingen och det är i gränslandet mellan forskning och entreprenörskap som viktig utveckling sker. För Stenas del är det självklart väsentligt med sjöfartsutbildningarna men även andra delar, till exempel forskning inom materialåtervinning, är viktiga områden för oss, säger Dan Sten Olsson. <br /><br /><strong>Text:</strong> Magnus MyrénTue, 14 Mar 2017 16:30:00 +0100http://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/Höns-flyttar-in-i-HSB-Living-Lab-.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/H%C3%B6ns-flyttar-in-i-HSB-Living-Lab-.aspxHöns flyttar in i HSB Living Lab<p><b>​Det världsunika experimenthuset HSB Living Lab har blivit med hönor. Förutom ett socialt experiment är syftet med hönsen att de boende ska lära sig mer om matsvinn, och hur vi kan konsumera och kompostera mer hållbart. Hönshuset är precis som HSB Living Lab byggt av moduler. Fästena som håller ihop hönshuset är 3D-printade och är gjorda av majs- och sockerstärkelse.</b></p>​I snitt slänger svensken 74 kilo ätbar mat per år och person. Men frågan är hur det ser ut bland de boende i HSB Living Lab. För att få svar på det startade Kajsa Lindström på Beteendelabbet projektet ”Matsvinn”. Första steget var att inventera de boendes sopor. Med handskar, munskydd och kamera satte hon sig i soprummet och gick igenom allt de boende slängde under en vecka.<br /><br />   – I de bruna kompostpåsarna gav jag innehållet högsta betyg. Värre var det i de traditionella soppåsarna. Här hittade jag konservburkar, halva portioner med ätbar mat och många kilo grönsaker och frukt som definitivt hade kunnat serveras till middag istället för att slängas, säger Kajsa Lindström, projektledare Beetendelabbet.<br /><br /><strong>Från äggskal till hönshus</strong><br />Bland soppåsarna fann Kajsa massor av äggskal. Då kläcktes idén om att satsa på ett hönshus till HSB Living Lab. Mycket av den mat vi slänger fungerar som foder till hönsen. <br /><br />   – Genom att visa på kedjan från matavfall till foder, och så småningom äggleverans, hoppas vi att detta tydliggör värde för mat. En förhoppning är också att de boende ska bli engagerade och att hönsprojektet skapar gemenskap i huset, säger Kajsa Lindström. <br /><br /><strong>Ett kretslopp i miniatyr </strong><br />Hönorna är nu på plats i Göteborg och HSB Living Lab. Där ska de bo i två månader och projektet kommer sedan att följas upp genom att bland annat väga avfallet i soprummen för att se effekten av hönshuset.<br /><br />   – Vi ser med spänning fram emot resultaten av hönsens två månader i HSB Living Lab. Ingen vill slänga mat i onödan, ändå gör vi det. Att hitta nycklarna till hur vi enkelt kan minska matsvinnet är en viktig fråga och här får vi möjlighet att testa metoden i ett levande labb, säger Emma Sarin, projektledare HSB Living Lab.<br /><br />   – Går allt bra kommer hoppas vi att det modullära hönshuset ska kunna beställas av HSBs bostadsrättsföreningar. Både som en del i att minska matsvinnet, men också för att hitta möjligheter till sociala knytpunkter och gemenskap, säger Emma Sarin. <br /><br /><strong><em>För mer information, kontakta:</em></strong><br />Kajsa Lindström, projektledare Beteendelabbet, 073-644 44 99, kajsa@beteendelabbet.se<br />Cecilia Lööf, press- kommunikationsansvarig på HSB Living Lab, 070-721 51 77, cecilia.loof@hsb.se<br />Mon, 13 Mar 2017 08:00:00 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Margot-Wallstrom-i-Kuggen.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Margot-Wallstrom-i-Kuggen.aspxMargot Wallström höll unikt utrikesministermöte i Kuggen på kvinnodagen<p><b>​På Internationella kvinnodagen den 8 mars bjöd Margot Wallström in till världshistoriens första digitala möte för kvinnliga utrikesministrar. Margot Wallström, som är hedersdoktor på Chalmers, ledde det unika sammanträdet från lärandetorget Kuggen på Chalmers campus Lindholmen.</b></p><div>​Det är minst sagt spännande att koppla upp ett sammanträdesrum i Göteborg mot tre olika världsdelar parallellt för ett multinationellt möte via videolänk. Tekniken har en tendens att ställa till det. Men när Sveriges utrikesminister Margot Wallström tar plats framför kameran för det första digitala mötet mellan kvinnliga utrikesministrar någonsin så klaffar allt.</div> <div>– We are making history, säger Margot Wallström när det är 30 sekunder kvar tills feeden, som sänds via Facebook, twitter och youtube, går live.<br /></div> <div><h4 class="chalmersElement-H4">Möte i nyöppnad Chalmersmiljö</h4> <div> </div></div> <div>Margot Wallström deltar i mötet från Chalmers nyöppnade lärandetorg Kuggen på campus Lindholmen, en integrerad studiemiljö, digital kunskapsbank och mötesplats inhyst i den karaktäristiska runda byggnaden. Hon har bjudit in till det digitala mötet för att lyfta olika frågor som berör kvinnors rättigheter, hälsa och säkerhet. Något Margot Wallström återkommer till under samtalet är &quot;de tre R:en&quot; – rights, representation och resources.</div> <div>– Man kan titta på exempelvis hur Sida delar ut sina utvecklingsbistånd, ser man till att även kvinnornas behov tillgodoses? Och hur vi i regeringen gör våra budgetar, att vi använder så kallad gender budgeting. Det är något vi gärna tar med oss ut till andra länder, säger Margot Wallström.<br /><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/20170101-20170630/Margot%20Wallström.jpg" alt="" style="margin:5px" /> </div> <div> </div> <div>Med på det digitala mötet är utrikesminister Amina Mohamed från Kenya, Aurelia Frick från Liechtenstein samt Isabel Saint Malo de Alvarado från Panama. Via webbkameror och en gränssnitt där alla de olika videolänkarna ligger infällda kan alla se varandra under hela samtalet. Alla är överens om att kvinnor överlag är underrepresenterade när det kommer till förhandlingar kring konflikter och fredsprocesser, och att detta måste ändras.</div> <div>– När kvinnor bjuds in till beslutsbordet så förstärks aspekten att faktiskt leta efter lösningar – att få ett slut på konflikten och nå fram till fredsförhandlingar, säger Amina Mohamed.<br /><br /></div> <h4 class="chalmersElement-H4">Liechtenstein skickade pussy hat<span><img width="363" height="294" class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/20170101-20170630/Aurelia%20Frick.jpg" alt="" style="margin:5px" /></span></h4> <div>Efter att det digitala sammanträdet avslutats </div> <div>är Margot Wallström nöjd med resultatet.</div> <div>– Kul att det fungerade! Och att vi kunde hålla det här på Chalmers. Jag är ju hedersdoktor så det är alltid roligt att få komma tillbaka hit, säger utrikesministern, som just idag är i stan för att på flera håll uppmärksamma den internationella kvinnodagen.</div> <div> </div> <div>Aurelia Frick, Liechtensteins utrikesminister, visade under videomötet upp sin hemstickade rosa &quot;pussy hat&quot;.</div> <div>– Hon har faktiskt stickat en till mig också och skickat på posten, men jag glömde tyvärr ta med den idag, säger Margot Wallström.<br /><br /><strong>Text och bild:</strong> Carolina Svensson<br /><br /><a target="_blank" href="https://www.youtube.com/watch?v=1l7nZnUWgrQ"><img src="/_layouts/images/icgen.gif" class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" alt="" />Här kan du se hela det digitala utrikesministermötet via UD:s youtubekanal</a><br /><a target="_blank" href="https://blog.lib.chalmers.se/2017/03/09/kvinnor-i-fokus-nar-wallstrom-halsar-pa/"><img src="/_layouts/images/icgen.gif" class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" alt="" />Läs mer om ministerbesöket på Chalmers biblioteks blogg</a></div>Fri, 10 Mar 2017 14:00:00 +0100http://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/I-studenter-till-Silicon-Valley-och-UC-Berkeley.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/I-studenter-till-Silicon-Valley-och-UC-Berkeley.aspxSilicon Valley och UC Berkeley nästa för I-studenter på Chalmers<p><b>​I Kalifornien finns UC Berkeley, ett av världens främsta universitet. Här ligger också it-världens epicentrum Silicon Valley. I sommar får 37 Chalmersstudenter uppleva bägge, när ett mångårigt studentutbyte går in i en ny fas.</b></p><div>​Projektarbeten med nordiska startup-bolag. Studentliv på välrenommerade University of California, Berkeley. En chans att inspireras och lära av framgångsrika företag i Silicon Valley. För Vi Hoang, ordförande i Chalmers Berkeleystyrelse, känns de väntande upplevelserna i Kalifornien svårslagna.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Jag tror det kommer bli en väldigt värdefull sommar, som verkligen ger oss studenter en möjlighet att spetsa våra kunskaper, säger hon.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Utbytet, som startades av <a href="https://www.chalmers.se/sv/om-chalmers/akademiska-hogtider/promotion/chalmersmedaljen/Sidor/hans-bjornsson.aspx">Hans Björnsson</a>, har pågått sedan slutet av 1980-talet och har vartannat år inneburit att  ett fyrtiotal Chalmersstudenter på Teknikens ekonomi och organisation kunnat få inspiration, kunskap och nya erfarenheter under en sommar på den amerikanska västkusten. <br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Projekt med startup-bolag</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>I år har Marcus Holgersson - forskare på Teknikens ekonomi och organisation och just nu gästforskare på UC Berkeley – tagit över ansvaret för sommarutbytet. För årets 37 utbytesstudenter, som läser år tre eller fyra på civilingenjörsprogrammet industriell ekonomi, har upplägget vässats ytterligare.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><div>Tidigare har studenterna drivit projekt för svenska företag under utbytet, men nytt för i år är ett fokus på just startup-bolag. Satsningen, som sker tack vare ett bidrag från Stenastiftelsen på drygt en halv miljon kronor, innebär att studenterna genomför sina projekt i samarbete med nordiska startups verksamma i Silicon Valley. </div> <h3 class="chalmersElement-H3" style="text-align:center"><span>&quot;Det här ger erfarenheter för livet<span></span></span>&quot;</h3></div> <div> </div> <h6 class="chalmersElement-H6" style="text-align:center"> Vi Hoang, I-student</h6> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div>Vi Hoang ser många fördelar med upplägget. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Det är väldigt kul att få jobba med startups. Att få vara med från början och se hur bolagen växer är spännande, särskilt på en plats som Silicon Valley, säger hon.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Denna sommar blir också studentlivet annorlunda. Från och med i år blir studenterna inskrivna på universitetet, bor på campus och får möjlighet att läsa valfria kurser.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Det ska bli roligt att få uppleva det riktiga studentlivet och läsa tillsammans med andra Berkeleystudenter. På Berkeley finns möjlighet att läsa kurser som inte finns på Chalmers så man kan verkligen utöka sina kunskaper, säger Vi Hoang, som själv valt att studera konflikthantering, förhandlingar och en kurs i sociala medier.<br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> <h2 class="chalmersElement-H2">Inspiration i Silicon Valley </h2></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Hon ser fram emot studiebesöken på världsledande företag i Silicon Valley, och tror att resan kommer innebära en unik möjlighet att knyta kontakter inför framtiden.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Vi får studera på ett av världens bästa universitet, får möjlighet att jobba för startup-bolag i en intressant miljö och får dessutom uppleva en annan kultur. Det ger erfarenheter för livet, säger hon.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Hon får medhåll av Marcus Holgersson.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Sommarprogrammet kan ge flera viktiga resultat. Studenterna får chans att studera i en internationell miljö vid ett av världens främsta universitet. De kommer få inblick i hur det är att driva startups i Silicon Valley och de kommer få med sig erfarenheter från intressanta föreläsningar vid de framstående teknikbolagen. Men viktigt är ju också att de får erfarenhet av en annan kultur och andra sätt att tänka, säger han.<br /><br /><strong>Text: Ulrika Ernström</strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">FAKTA: Chalmers utbyte med UC Berkeley</h4> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Sommarprogrammet vid UC Berkeley sträcker sig över hela sommaren och erbjuds vartannat år. I år reser 37 studenter vid Teknikens ekonomi och organisation som läser år tre eller fyra på civilingenjörsprogrammet industriell ekonomi. Utbytet finansieras av Chalmers och ett bidrag från Stenastiftelsen täcker i år en stor del av studenternas merkostnader för resa och uppehälle.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Läs mer om utbytet här: <a href="http://berkeleychalmers.se/index.html">Chalmers Berkeleykommitté</a></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Läs mer om programmet <a href="https://www.chalmers.se/sv/utbildning/program-pa-grundniva/Sidor/Industriell-ekonomi.aspx">Industriell ekonomi</a></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Läs med om <a href="/sv/institutioner/tme/Utbildning/grundutbildning/Sidor/default.aspx">masterprogrammen</a> på Teknikens ekonomi och organisation</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div>Fri, 10 Mar 2017 00:30:00 +0100http://www.chalmers.se/sv/institutioner/ee/nyheter/Sidor/Storsatsning-på-teknik-som-kan-minska-växthusgaser.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/ee/nyheter/Sidor/Storsatsning-p%C3%A5-teknik-som-kan-minska-v%C3%A4xthusgaser.aspxStorsatsning på teknik som kan minska växthusgaser<p><b>​Vetenskapsrådet har valt att satsa närmare 24 miljoner kronor på Chalmers fortsatta utveckling av en klimatsmart förbränningsteknik – kemcyklisk förbränning. Tekniken separerar koldioxiden redan i förbränningsprocessen vilket ökar möjligheterna att minska utsläppen. &quot;Nu får vi möjlighet att ytterligare öka kunskaperna om tekniker som kan göra stor nytta när det gäller att begränsa temperaturökningen på jorden framöver&quot;, säger Anders Lyngfelt, professor i Energiteknik.  ​</b></p><div><span style="background-color:initial">Chalmers tekniska högskola har i många år varit ledande när det gäller utvecklingen av kemcyklisk förbränning, CLC, en förbränningsteknik som har stor potential för klimatsmart energiframställning. </span><br /></div> <div>Tekniken är besläktad med förbränning i så kallad fluidiserad bädd, där luft blåses in underifrån i en sandbädd som hjälper bränslet att blandas för en effektiv förbränning. Fluidiserad bäddteknik används idag i stor skala i kraft- och värmeverk. </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/EoM/Nyheter/CLC-processen.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:200px;height:242px" />I kemcyklisk förbränning har man inte sand som bäddmaterial, utan en syrebärare. Dessutom har man två ihopkopplade fluidiserade bäddar, luft- och bränslebädden. Det som gör kemcyklisk förbränning unikt är att luft inte tillåts komma in i bränslebädden där bränslet omvandlas. Syret transporteras istället in med hjälp av syrebäraren (<em>MeO i skissen</em>). Som namnet antyder sker förbränningen i en cyklisk process där bäddmaterialet cirkulerar mellan luftbädden och bränslebädden och därmed tillförs nytt syre hela tiden. Det nya syret kommer in via luftbädden där det tas upp av syrebäraren.</div> <div><br /></div> <div>Chalmers har undersökt hundratals olika syrebärare och för att elda biomassa verkar det bäst att använda naturliga mineraler, t.ex. ilmenit eller manganmalm som malts till lämplig partikelstorlek.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">– Det fina med att inte ha med luft i processen är att vi får ut koldioxid oförorenad, vilket gör att vi inte behöver använda dyra processer för att avskilja koldioxiden ur rökgaserna, säger Anders Lyngfelt. </span><br /></div> <div>Biomassa och CLC en kombination för framtiden</div> <div><br /></div> <h6 class="chalmersElement-H6">Biomassa fokus för nytt projekt</h6> <div>Att CLC är effektivt vid förbränning av fossila bränslen har Anders och hans kollegor visat under många år av forskning i ett antal pilotanläggningar. Flera projekt för att utveckla tekniken ytterligare pågår parallellt och det nya anslaget från Vetenskapsrådet ska användas för att optimera tekniken för användning på biomassa, bio-CLC. Biomassan för med sig vissa basiska föroreningar, alkali, som är ett stort problem vid eldning av biomassa. </div> <div><br /></div> <div>Anders leder projektet som också kommer att involvera <a href="/sv/personal/Sidor/tobias-mattisson.aspx">Tobias Mattisson</a> från avdelningen Energiteknik, Henrik Leion och Britt-Marie Steenari vid avdelningen för <a href="/sv/institutioner/chem/Forskning/energimaterial/Sidor/energimaterialstart.aspx">Energi och Material</a> på institutionen för Kemi och Kemiteknik på Chalmers, samt <a href="http://cmb.gu.se/om_institutionen/personal?userId=xpettj">Jan Petterson</a> på institutionen för kemi och molekylärbiologi på Göteborgs Universitet, som tillsammans ska studera hur biomassan beter sig i pilotanläggningar för kemcyklisk förbränning. </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/EoM/Profilbilder/Anders_Lyngfelt170x170.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Kan vi utnyttja att alkalin frigörs i bränslebädden så att vi får mindre problem i luftbädden där den mesta värmen tas ut, kan vi minska kostnaderna jämfört med normal förbränning. Med en billig och effektiv kemcyklisk förbränning av biomassa, med efterföljande lagring av koldioxiden, kan vi åstadkomma negativa utsläpp eftersom biomassan har tagit upp motsvarande mängd koldioxid från atmosfären under sin livstid. Det blir i så fall ett väldigt viktigt bidrag för att nå klimatmålen, säger Anders Lyngfelt, (bilden t.h). </div> <div><br /></div> <h6 class="chalmersElement-H6">Klimatmålen inom räckhåll med kemcyklisk förbränning </h6> <div>Med dagens utsläppsnivåer är det bara några få år kvar tills vi har spräckt ”utsläppsbudgeten” och målet om att jorden inte ska bli mer än 1,5 grader varmare hamnat utom räckhåll. Därför är forskningen om avskiljning av koldioxid vid förbränning viktigt för framtiden. Att koldioxidlagring fungerar i stor skala har man bevisat i Norge, där stora mängder koldioxid har lagrats under Nordsjön sedan 90-talet. </div> <div><br /></div> <div>– Ska vi klara målen krävs stora negativa utsläpp och jag är övertygad om att CLC har en central roll att spela framöver. Med de stora tillgångarna av biomassa som finns i Sverige och norden är det särskilt viktigt att satsa på bio-CLC här. </div> <div><br /></div> <div><em>Text: Christian Löwhagen. </em></div> <em> </em><div><br /></div> <div><a href="/sv/projekt/Sidor/kemcyklisk-forbranning.aspx">Läs mer om Chalmers forskning om Kemcyklisk förbränning. </a></div> <div><br /></div> <div><strong>Fakta Vetenskapsrådet: </strong></div> <strong> </strong><div><span style="background-color:initial">Vetenskapsrådet gör en årlig utlysning om medel för bidrag till forskningsmiljöer inom naturvetenskap och teknikvetenskap. Denna gång har fyra forskningsmiljöer på Chalmers fått bidrag om sammanlagt 95 miljoner kronor. Läs mer om <a href="/sv/nyheter/Sidor/guldregn-over-nya-forskningsmiljoer.aspx">Guldregnet över Chalmers forskningsmiljöer</a>. </span></div>Thu, 09 Mar 2017 11:00:00 +0100http://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Premiardags-for-Into-the-forest.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Premiardags-for-Into-the-forest.aspxPremiärdags för Into the Forest<p><b>​Den 18 mars är det svensk premiär för den fransk-svenska skräckthrillern &quot;Into the Forest&quot;, som delvis spelats in på MC2. Premiären äger rum under 25-årsjubilerande Filmfestival på Dal.</b></p><div>&quot;Into the Forest&quot;, eller &quot;Dans la foret&quot; som den heter i original, handlar om två bröder – Tom, 8, och Benjamin, 11 – som reser från Frankrike till Sverige för att tillbringa sommarlovet med sin pappa, som de inte träffat på länge. Det är en psykologisk skräckthriller i regi av Gilles Marchand.</div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Arbetar i renrummet</h5> <div>Under hösten 2015 spelades flera scener in i renrummet där filmens huvudperson ska ha sin arbetsplats.</div> <div>– Han har en typ av jobb där vi ville åt en steril miljö där man arbetar i skyddskläder – och vi är väldigt glada över att ha hittat den rätta miljön här på Chalmers. Renrummet stämmer väldigt väl överens med regissörens visioner, sa Frida Hallberg, en av filmens svenska producenter på GötaFilm, i en intervju i samband med inspelningarna.</div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Lånade ut instrument</h5> <div>MC2 lånade också ut en del instrument och attribut som hör forskarmiljön till – bland annat postrar, forskningsartiklar och andra trycksaker.</div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/into_the_forest_banner.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" height="216" width="304" alt="" style="margin:5px" />&quot;Into the Forest&quot; är en samproduktion mellan franska Les Films de Francoise, svenska GötaFilm International, som Frida Hallberg är knuten till, samt Film i Väst.</div> <div>Huvudrollerna spelas av Jérémie Elkaïm, Timothé Vom Dorp och Theo Van De Voorde.</div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Separat visning på MC2 kan bli aktuell</h5> <div>Vid den svenska premiären introduceras filmen av Martin Carling (C), kommunstyrelsens ordförande i Dals-Eds kommun, tillsammans med filmens svenska medproducenter Frida Hallberg och Olivier Guerpillon. Filmfestival på Dal är Sveriges tredje största filmfestival, med ett 70-tal visningar på tio dagar.</div> <div> </div> <div>MC2 hoppas kunna arrangera en separat visning av filmen längre fram i vår.</div> <div> </div> <div>Text: Michael Nystås</div> <div> </div> <div><a href="https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Psykologisk-skrackthriller-spelas-in-pa-MC2.aspx">Läs tidigare nyhet om filmen</a> &gt;&gt;&gt;</div> <div><br /></div> <div><a href="https://youtu.be/a3-KTsVCLhY">Se filmens trailer</a> &gt;&gt;&gt;</div> <div> </div> <div><a href="http://be-film.se/">Läs mer om Filmfestival på Dal</a> &gt;&gt;&gt;</div> Thu, 09 Mar 2017 08:00:00 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/guldregn-over-nya-forskningsmiljoer.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/guldregn-over-nya-forskningsmiljoer.aspxGuldregn över nya forskningsmiljöer<p><b>​Optiska sändare, kvantplasmonik, cyberfysiska system och förbränningskemi för biomassa. Det är fyra områden som nu får sexåriga anslag från Vetenskapsrådet för att utveckla forskningsmiljöer på Chalmers. Målet är att få forskare att samarbeta i större grupper än i vanliga projekt.</b></p><div>​När Vetenskapsrådet nyligen delade ut anslag till 18 forskningsmiljöer inom naturvetenskap och teknikvetenskap gick fyra av anslagen till chalmersforskare. De fyra projekt som får bidrag koordineras av institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, MC2, institutionen för data- och informationsteknik och institutionen för energi och miljö, som tillsammans får 94,8 miljoner kronor. <span>Bidraget kräver en konstellation av flera forskare som arbetar mot ett gemensamt forskningsmål på lång sikt. <span style="display:inline-block"></span></span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Högre kommunikationshastighet med optiska sändare</h2> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Anders-Larsson.aspx"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/Staff/Anders%20Larsson%20170_220.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Anders Larsson</a>, professor i fotonik och chef på avdelningen för fotonik, är huvudsökande för projektet <em>Integrerade optiska sändare för våglängdsmultiplexering i datacenternätverk</em>. Projektet handlar om metoder för att öka kommunikationskapaciteten i de datacenter där all information som skickas via internet lagras och behandlas.</div> <div> </div> <div>– Med allt fler molnbaserade och bandbreddskrävande tjänster så växer dessa datacenter till enorma anläggningar som kräver kommunikationsnät med en kapacitet som bara kan tillgodoses med fiberoptik. I dessa nät skickas i dag data på en våglängd per fiber, säger Anders Larsson.<br /><br />I projektet <span>deltar forskare från två institutioner på Chalmers<span style="display:inline-block">  samt</span></span> forskare vid Danmarks Tekniske Universitet.</div> <div> </div> <div><strong>Läs mer i artikeln:</strong> <a href="/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/48-miljoner-till-nya-forskningsmiljoer-pa-MC2.aspx">48 miljoner till nya forskningsmiljöer på MC2</a><br /><br /><a href="/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/48-miljoner-till-nya-forskningsmiljoer-pa-MC2.aspx"></a></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Plasmonik + kvantinformation = kvantdator</h2> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Göran-Johansson.aspx"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/Staff/göran-johansson-220_170.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Göran Johansson</a>, professor i tillämpad kvantfysik och chef på avdelningen för tillämpad kvantfysik, är huvudsökande för projektet <em>Kvantplasmonik – en teknologi för foton-fotonväxelverkan på kvantnivå vid rumstemperatur</em>.</div> <div> </div> <div>– Vår vision är en kvantdator som fungerar vid rumstemperatur samt ett globalt internet för kvantinformation. Nyckeln till detta är att kombinera två forskningsfält som tidigare inte samarbetat i någon större utsträckning: plasmonik och kvantinformation. Med detta som byggsten är vägen öppen mot både en kvantdator och ett kvantinternet, säger Göran Johansson.<br /><br />I projektet deltar forskare från två institutioner på Chalmers.</div> <div> </div> <div>Läs mer i artikeln: <a href="/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/48-miljoner-till-nya-forskningsmiljoer-pa-MC2.aspx">48 miljoner till nya forskningsmiljöer på MC2</a></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Testmiljö för datorsystem till självkörande fordon</h2> <div><a href="/sv/personal/Sidor/rjmh.aspx"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/DoIT/Profile%20pictures/ST/John.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />John Hughes</a>, professor vid institutionen för data- och informationsteknik, och huvudsökande för projektet <em>Systematisk testning av cyberfysiska system</em>, som ska ge bättre förutsättningar för att testa datorsystem för självkörande fordon och andra cyberfysiska system.</div> <div> </div> <div>– Testning kan aldrig påvisa frånvaron av fel, men med systematiskt arbete kan man ändå skaffa sig ett mått på systemets tillförlitlighet genom att beräkna testningsscenarier utifrån en matematisk modell av systemet och dess önskade beteende, och sen utsätta systemet för dessa scenarier, säger John Hughes.</div> <div> </div> <div>I projektet <span>deltar forskare från två institutioner på Chalmers<span style="display:inline-block"></span></span> samt forskare vid California Institute of Technology, Université Paris VI Pierre et Marie Curie och Volvo Cars.</div> <div> </div> <div>Läs mer i artikeln: <a href="/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/SyTeC2017.aspx">Ny forskningsmiljö för cyberfysiska system</a> </div>   <h2 class="chalmersElement-H2">Teknik som kan minska växthusgaser</h2> <div><a href="/sv/personal/Sidor/anders-lyngfelt.aspx"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/EoM/Profilbilder/Anders_Lyngfelt170x220.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Anders Lyngfelt</a>, professor i energiteknik, är huvudsökande för projektet <em>Förbränningskemi för biomassa med syrebärarmaterial</em>. Projektet handlar om att fortsätta utveckla en klimatsmart förbränningsteknik – kemcyklisk förbränning. En teknik som separerar koldioxiden redan i förbränningsprocessen vilket ger ökade möjligheter att minska utsläppen.</div> <div> </div> <div>– Nu får vi möjlighet att ytterligare öka kunskaperna om tekniker som kan göra stor nytta när det gäller att begränsa temperaturökningen på jorden framöver, säger Anders Lyngfelt.</div> <div> </div> <div>I projektet <span>deltar forskare från två institutioner på Chalmers<span style="display:inline-block"></span></span> samt forskare vid Göteborgs Universitet. </div> <div> </div> <div>Läs mer i artikeln: <a href="/sv/institutioner/ee/nyheter/Sidor/Storsatsning-på-teknik-som-kan-minska-växthusgaser.aspx">Storsatsning på teknik som kan minska växthusgaser</a></div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>Text: </strong>Anita Fors, Michael Nystås, Anneli Andersson och Christian Löwhagen</div> <div> </div> <div> </div>Thu, 09 Mar 2017 00:00:00 +0100http://www.chalmers.se/sv/institutioner/s2/nyheter/Sidor/Mikrovågshjälm-ger-snabb-och-säker-bedömning-av-skallskador.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/s2/nyheter/Sidor/Mikrov%C3%A5gshj%C3%A4lm-ger-snabb-och-s%C3%A4ker-bed%C3%B6mning-av-skallskador.aspxMikrovågshjälm ger snabb och säker bedömning av skallskador<p><b>​Resultat från en patientstudie bekräftar att mikrovågsteknik kan användas för att snabbt påvisa blödning efter skallskador. Genom att patienten undersöks med en mikrovågshjälm kan sjukvårdspersonal få livsviktig information och snabbt fatta beslut om rätt behandling. Det visar en vetenskaplig artikel som nyligen publicerats.</b></p>​Studien visar på nya användningsområden inom sjukvården för mikrovågstekniken. Mikrovågsmätningar har i tidigare studier visat sig vara ett framgångsrikt sätt att skilja patienter som fått stroke orsakad av blödning i hjärnan från strokepatienter som drabbats av blodpropp med syrebrist i hjärnan som följd. <br /><br />Den nya studien visar att tekniken fungerar även för personer som drabbats av traumatiska skallskador, vilket är den vanligaste orsaken till dödsfall och handikapp bland unga människor i Sverige. Det kan exempelvis handla om allvarliga skallskador till följd av trafikolyckor, misshandel eller fall. Cirka 20 000 personer per år drabbas av traumatiska skallskador i Sverige. <br /><br />I studien jämfördes 20 patienter, inlagda för operation av kroniskt subduralhematom – en allvarlig form av blödning under skallbenet – med 20 friska frivilliga personer. Patienterna undersöktes med mikrovågsmätningar och med traditionell datortomografi. Resultaten visar att mikrovågsmetoden har stor potential att påvisa blödningar för den här gruppen av patienter.<br /><br />– Även om studien är liten och endast är fokuserad på en typ av skallskada är resultatet lovande. Mikrovågshjälmen kan komma att förbättra den medicinska bedömningen av traumatiska skallskador redan innan patienten kommit till sjukhuset, säger Johan Ljungqvist specialist i neurokirurgi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Resultatet indikerar att mikrovågstekniken kan bli användbar i ambulanser och även i andra vårdsituationer.<span><span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/s2/Nyheter%20och%20kalendarium/Strokefinder/MikaelPersson_200px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /></span></span><br /><span></span><br />Ytterligare studier på akuta skallskadepatienter pågår och planeras i Västra Götalandsregionen och utomlands.<br /><br />– Mikrovågstekniken har potential att revolutionera medicinsk diagnostik genom att ge snabbare, flexiblare och mer kostnadseffektiv sjukvård. I stora delar av världen kan mikrovågsmätningar bli ett komplement till datortomografi och andra bildgivande system, som ofta saknas eller kan ha långa kötider, säger Mikael Persson, professor i medicinsk teknik på Chalmers. <br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/s2/Nyheter%20och%20kalendarium/Strokefinder/Mikael_Elam_200px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><br /><br />– Det är en utmaning att utveckla en ny klinisk metod, från tidiga testversioner till en kliniskt hanterbar prototyp, i en akutmedicinsk miljö där omhändertagandet av patienten inte får bli fördröjt, säger Mikael Elam, professor i klinisk neurofysiologi vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och överläkare vid universitetssjukhuset. <br /><br />Den nära samverkan mellan teknisk och medicinsk kompetens som krävs har stöttats av MedTech West, den västsvenska samverkansplattformen för medicinteknisk utveckling styrd av kliniska behov. Vetenskapsrådets program för klinisk behandlingsforskning har varit avgörande för projektet. <br /><br /><br /><br /><strong>Text: </strong>Yvonne Jonsson<br /><strong>Foto: </strong>Oskar Mattsson, Cecilia Hedström<br /><strong>Illustration:</strong> Boid<br /><br />Artikeln &quot;Clinical evaluation of a microwave-based device for detection of traumatic intracranial hemorrhage&quot; publicerades nyligen i Journal of Neurotrauma. Där presenterar forskare från Chalmers, Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset resultaten från den nya patientstudien. <br />Ta del av artikeln online: <a href="http://online.liebertpub.com/doi/10.1089/neu.2016.4869" target="_blank">http://online.liebertpub.com/doi/10.1089/neu.2016.4869<br /></a><br /><strong>Kontaktpersoner:</strong><br />Mikael Persson, professor i medicinsk teknik, Chalmers, 031-772 15 76, <a href="mailto:%20mikael.persson@chalmers.se">mikael.persson@chalmers.se</a><br />Mikael Elam, professor och överläkare i klinisk neurofysiologi, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 070-940 10 42, <a href="mailto:%20mikael.elam@gu.se">mikael.elam@gu.se</a><br /><br /><br /><a href="mailto:%20mikael.elam@gu.se"><table class="chalmersTable-default" cellspacing="0" width="100%" style="font-size:1em"><tbody><tr class="chalmersTableHeaderRow-default"><th class="chalmersTableHeaderFirstCol-default" rowspan="1" colspan="1">​<span><a href="mailto:%20mikael.elam@gu.se"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/s2/Nyheter%20och%20kalendarium/Strokefinder/mikrovagshjalm_350px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px;width:300px;height:300px" /><span style="display:inline-block"></span></a></span><span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/s2/Nyheter%20och%20kalendarium/Strokefinder/mikrovagsteknik_350.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:300px;height:300px" /><span style="display:inline-block"></span></span></th> <th class="chalmersTableHeaderLastCol-default" rowspan="1" colspan="1">​</th></tr></tbody></table>  </a><br /><br /><strong>Fakta om mikrovågsmätningar</strong><br />En mikrovågshjälm placeras på patientens huvud och undersöker hjärnvävnaden med hjälp av mikrovågor.<br />Den består av tre delar: ett hjälmliknande antennsystem som sätts på patientens huvud, en mikrovågsenhet samt en dator för styrning av utrustningen, datainsamling och signalbehandling.<br />Antennerna på hjälmen sänder i tur och ordning in svaga mikrovågssignaler i hjärnan, samtidigt som mottagarantennerna mäter reflekterade signaler. Hjärnans skilda strukturer och substanser påverkar mikrovågornas spridning och reflektioner på olika sätt. De mottagna signalerna ger ett komplext mönster, som tolkas med hjälp av avancerade algoritmer.<br /><br /><a href="/sv/institutioner/s2/forskningsomraden/Signalbehandling-och-Medicinsk-teknik/Sidor/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Chalmers forskning inom signalbehandling och medicinsk teknik</a><br /><a href="mailto:%20mikael.elam@gu.se"></a>Wed, 08 Mar 2017 07:00:00 +0100