Nyheter: Globalhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaFri, 21 Sep 2018 16:30:11 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/mangfald-lyfts-nar-digital-utveckling-diskuteras.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/mangfald-lyfts-nar-digital-utveckling-diskuteras.aspxMångfald lyfts när digital utveckling diskuteras<p><b>Olika frågor kring den globala digitala utvecklingen står i fokus när akademiker och innovatörer från hela världen kommer till Göteborg för att delta i konferensen CIP Forum. En av årets höjdpunkter är uppstarten av jämställdhetsprojektet ”The Vera Project”, som ämnar lyfta kvinnor inom teknik.</b></p>​<span style="background-color:initial">Digitaliseringen i samhället kommer diskuteras på många sätt när CIP Forum äger rum. Konferensen är skapad av CIP – the Center for Intellectual Property – och är ett samarbete mellan Chalmers, Göteborgs universitet och Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet där aktörer från hela världen samlas för att diskutera globalisering och digital utveckling. Årets tema är Transformation och ett av konferensens huvudämnen är möjligheterna och utmaningarna med en digitaliserad ekonomi, där Kina får en allt mer viktig roll. Frågor som kommer lyftas under konferensen rör bland annat konkurrensen om den ledande rollen gällande teknisk utveckling och hur Kina, som en ny stor innovatör, påverkar marknaden. </span><div><br /><span></span><h4 class="chalmersElement-H4">Vill lyfta kvinnor inom tekniken</h4> <div>Under konferensen introduceras även ”The Vera Project”, ett arbete med målet att lyfta fram fler kvinnor inom teknikbranschen. Projektet är inspirerat av Vera Sandberg som blev Sveriges första kvinnliga ingenjör år 1917 när hon tog examen på Chalmers. Syftet med ”The Vera Project” är att bidra med en större mångfald när det kommer till både föreläsare och deltagare i CIP:s aktiviteter. Projektet kommer ha en startpanel i början av konferensen och temat kommer sedan att genomsyra hela konferensen samt även CIP:s framtida arbete. CIP vill lyfta diskussionen om mångfald i teknik och utvärdera vilka typer av aktiviteter som leder till en positiv utveckling. En nyckelperson i detta projekt är Suzanne Munck, biträdande direktör på Federal Trade Commition i USA, som kommer att delta i startpanelen.</div> <div><br /></div> <h4 class="chalmersElement-H4">Globalisering viktigt för universitetens nyttiggörande</h4> <div>Fredrik Hörstedt är vicerektor för nyttiggörande på Chalmers och är delaktig i planerandet av konferensen.</div> <div><br /></div> <div>– Förväntningarna på att universiteten ska bidra till globala samhällsutmaningar och stärkt konkurrenskraft påverkar hur vi nyttiggör vår kunskap och våra forskningsresultat. Konferensen ger oss en unik möjlighet till dialog med aktörer från näringsliv, universitet och samhälle om hur detta bäst går till.</div> <div><br /></div> <div>Andra ämnen kring temat Transformation som kommer diskuteras under konferensen inkluderar artificiell intelligens, maskininlärning och blockkedjor. Det kommer exempelvis diskuteras användningsområden för blockkedjor utöver den välkända kryptovalutan, som till exempel Bitcoin. I synnerhet diskuteras möjligheterna och hoten med blockkedjor ur ett kommersiellt och rättsligt perspektiv.</div> <div><br /></div> <h4 class="chalmersElement-H4">Studenter presenterar nya idéer</h4> <div>Många studenter från Chalmers och Göteborgs universitet deltar i planerandet av evenemanget, bland annat kring utformandet av panelsamtalen. De kommer även att medverka på själva konferensen där de får möjlighet att presentera egna företagskoncept och utbyta idéer tillsammans med forskare och innovatörer. </div> <div><br /></div> <div>Konferensen äger rum mellan 23-25 september i Göteborg och mellan 200 och 250 inbjudna personer kommer att delta under konferensdagarna. </div> <div><br /></div> <div>Läs mer på <a href="http://cipforum.org/">CIP Forums webbplats</a>.<br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Text:</strong> Sophia Kristensson</div> </div>Thu, 20 Sep 2018 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Eldrivna-godstransporter-växer-trots-stark-konkurrens.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Eldrivna-godstransporter-v%C3%A4xer-trots-stark-konkurrens.aspxEldriven godstransport växer trots stark konkurrens<p><b>​Från elflygplan till stadsplanering  – Chalmers initiativseminarium om elektromobilitet den 13 september spände över ett stort område. Vi ställde några frågor till talarna Laetitia Dablanc och Tom Nørbech om framväxten av eldriven godstransport i Frankrike och Norge.</b></p><div>​Norge är känt för sin stora andel elbilar och har också tagit ledningen inom eldrivna färjor. År 2022 förväntas landet att ha mellan 70 och 80 hybrid- eller batterielektriska färjor, enligt Tom Nørbech vid norska Statens Vegvesen. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Men utvecklingen för eldrivna fraktfordon ser inte lika ljus ut. Marknadsandelen är enbart två procent, medan motsvarande siffra för eldrivna personbilar är 25 procent. Hur kommer det sig?</div> <div><br /></div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Långsam men stadig ökning</h4> <div>– En anledning är att endast de minsta transportfordonen hittills satts i massproduktion, så jämförelsen är inte helt rättvis, berättar Tom Nørbech.</div> <div><br /></div> <div>Den framgångsrika elbilsförsäljningen i Norge kan till stor del förklaras med skattebefrielser för konventionella privata fordon. En sådan skulle ha liten inverkan på kommersiella fordon eftersom skatterna redan är låga, enligt Tom Nørbech. Antalet eldrivna fraktfordon i Norge växer trots allt ändå, men i en långsammare takt än personbilar.</div> <div> </div> <div>– De minsta fraktfordonen har ökat från 4,5 procent av försäljningen i sitt fordonssegment 2013 till 10,5 procent år 2017, säger Tom Nørbech.</div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">En extremt konkurrensutsatt marknad</h4> <div>– Fraktoperatörerna har varit ovilliga att gå över till el, kommenterar Laetitia Dablanc, professor vid French Institute of Science and Technology for Transport, Development and Networks på franska Université Paris-Est, och gästprofessor vid Göteborgs universitet.</div> <div> </div> <div>– Fraktföretagen är rädda för förändringarna de ställs inför, som att utbilda personal och implementera laddstationer, om de byter till el, säger hon. Laetitia Dablanc poängterar att stadsfraktindustrin är extremt konkurrensutsatt, med snäva marginaler och ofta kortsiktiga uppdrag.</div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Bättre batterier driver utvecklingen framåt</h4> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_bilder-utan-fast-format/LaetitiaDablanc_300x205.jpg" alt="Syntolkning: Laetitia Dablanc" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" />På seminariet presenterade Laetitia Dablanc en del av resultaten från en färsk studie där man tittat på utmaningarna för eldriven godstransport i stadsmiljö, med Frankrike som studieobjekt. Studien, som ska publiceras senare i år, gjordes av doktorand Pierre Camilleri.</div> <div> </div> <div>– Våra scenarier visar att den realistiska marknadsandelen för eldriven godstransport i stadsmiljö är cirka tretton procent år 2032, med hänsyn till de viktigaste nuvarande restriktionerna för denna marknad i Frankrike, säger Laetitia Dablanc. </div> <div> </div> <div>– Det är väldigt lite jämfört med de politiskt deklarerade målen för många städer, men samtidigt inte så illa med tanke på komplexiteten inom dagens fraktverksamhet.</div> <div> </div> <div>Enligt Laetitia Dablanc kan vi förvänta oss en långsam men stadig ökning av eldriven godstransport generellt i Europa. Ökande batteriräckvidd i kombination med ett växande antal eldrivna transportbilar och statliga incitament som subventioner och skatte- eller trafikfördelar driver utvecklingen framåt i de flesta europeiska länder. Stora företag som UPS och DHL kräver också i allt större utsträckning mer miljövänlig verksamhet från sina leverantörer.</div> <div><br /></div> <div><em>Text och bild: Emilia Lundgren och Ann-Christine Nordin</em><br /></div> <div> </div> <div><strong>LÄS MER</strong></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Eldrivna-fordon-ändrar-spelplanen-för-städer-och-transporter.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Eldrivna fordon ändrar spelplanen för städer och transporter</a> </div> <a href="/sv/styrkeomraden/transport/evenemang/initiativseminarium%202018/Sidor/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Presentationer från initiativseminariet ”Electromobility – Back to the future”</a><div>  </div> <div>Doktorand Pierre Camilleris resultat kommer att finnas tillgängliga efter 26 oktober 2018 från <a href="mailto:laetitia.dablanc@ifsttar.fr">laetitia.dablanc@ifsttar.fr</a></div> <div><br /></div> <div><em>Tidigare publikation</em>: Camilleri, P., Dablanc, L. (2017) An assessment of present and future competitiveness of electric commercial vans, Journal of Earth Sciences and Geotechnical Engineering. Vol 7(1), p. 337-364.</div> <div> </div>Wed, 19 Sep 2018 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Dopceremoni-för-unik-kappseglingsbåt-i-naturmaterial.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Dopceremoni-f%C3%B6r-unik-kappseglingsb%C3%A5t-i-naturmaterial.aspxDopceremoni för unik kappseglingsbåt i naturmaterial<p><b>​Linnea – det blir namnet på Chalmers kappseglingsbåt byggd av balsaträ, linneväv och cashewnötter. Det organiska bygget skapat av mastersstudenter i marin teknik är nu redo att tävla i Italien och i mitten på september hölls en dopceremoni för båten på Teknologgården.</b></p>​<span style="background-color:initial">Åtta Chalmersstudenter på mastersprogrammet i marin teknik har det senaste året designat och byggt en kappseglingsbåt som en del av Formula Sailing, projektet där 70 procent av båten måste vara gjort av naturmaterial. Studenterna har valt att bygga båten med en kärna av balsaträ med linneväv och en cashewnötsbaserad epoxi. Den unika kappseglingsbåten kommer att delta i ett tredagarsrace i Palermo, Sicilien. </span>Med start torsdag 20 september tävlar de mot team från sju italienska universitet och ett tyskt universitet i regattan 1001VELAcup.<div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">F</span><span style="background-color:initial">ör att markera att båten nu är redo för avfärd till Italien hölls en dopceremoni på Teknologgården. Angela Hillemyr, prefekt och ansvarig för nyttiggörande på institutionen för mekanik och maritima vetenskaper var på plats för att döpa båten. Dopet skedde såklart enligt traditionsenlig båtkutym, med officiella dopfraser och champagne. Som en ordlek kring att båten delvis byggdes av linneväv döps båten till Linnea.</span></div> <div><br /><span style="background-color:initial"></span><div> <h4 class="chalmersElement-H4">Utmanande och lärorikt projekt</h4> <p class="MsoNormal">Eric Eriksson är en av mastersstudenterna som deltagit i projektet. Han berättar att arbetet stundtals varit tufft, men att det främst har varit roligt och lärorikt.</p> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial">– Det har varit ett väldigt komplicerat och tidskrävande projekt men det har också varit väldigt häftigt att få se ett projekt man jobbat med så länge bli verklighet.</span></p> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial">Adam Persson, doktorand, har varit gruppens handledare under hela processen, från att ta fram designen till det färdiga bygget.</span></p> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial">– Syftet med ett sådant här arbete är att få ta del av de utmaningar man möter när man går från att designa något till att sen faktiskt bygga det. Att hitta material, rätt leverantörer och att lyckas planera projektet rätt.</span></p> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial">Kappseglingsbåten är på flera sätt ett extrembygge. För att optimera båten efter vindförhållandena under tävlingen i Palermo har båten en väldigt hög rigg och väldigt stora segel. Gruppen har även kämpat för att få båten att bli så lätt det bara går för att då även bli så snabb som möjligt.</span></p> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial"><br /></span></p> <h4 class="chalmersElement-H4">Laddar inför tävling i Italien</h4> <p class="MsoNormal">Nu förbereder sig gruppen inför sitt tredagarsrace i Italien. Adam berättar att han är nöjd med projektet, både processen och resultatet, och att han har höga förhoppningar inför tävlingen.</p> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial">– Om båten fungerar som vi hoppas tror jag absolut att vi har en stor chans att vinna hela tävlingen.</span></p> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial">Enligt tävlingens regler ska den som seglar båten studera vid samma universitet som de som byggt den. Ombord under seglingen kommer det finnas två besättningsmedlemmar som studerar på Chalmers. </span><span style="background-color:initial">De är båda elitseglare i den olympiska 49er-klassen. </span><span style="background-color:initial">Tävlingen på Sicilien äger rum 20-23 september.</span></p> <p class="MsoNormal"><br /></p> <p class="MsoNormal"><strong>Läs mer:</strong> <a href="/sv/nyheter/Sidor/Organiskt-batbygge.aspx">&quot;Organiskt båtbygge i ett nötskal&quot;​</a></p> <p class="MsoNormal"><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://www.dn.se/ekonomi/de-tavlar-med-framtidens-segelbat-gjord-av-cashewnotter/">&quot;De tävlar med framtidens segelbåt gjord av cashewnötter&quot;​</a></p> <p class="MsoNormal"><br /></p> <p class="MsoNormal"><br /></p> <p class="MsoNormal"><strong>Text:</strong> Sophia Kristensson</p> <p class="MsoNormal"><strong>Film:</strong> Johan Bodell<br /></p> </div></div>Fri, 14 Sep 2018 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Nya-digitala-designverktyg-loser-komplexa-geometriska-problem.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Nya-digitala-designverktyg-loser-komplexa-geometriska-problem.aspxDigitala designkrafter strömmar till<p><b>Den internationella konferensen AAG – Advances in Architectural Geometry – hålls vartannat år i olika europeiska länder. I år står Chalmers som värd 22-25 september. Svenska och internationella arkitekter, ingenjörer och matematiker kommer att delta i konferensen, som handlar om hur kraftfulla designverktyg kan lösa komplexa problem inom arkitektur och byggteknik.</b></p>​<span style="background-color:initial">Arkitektur möter matematik och ingenjörskonst, med digitala förtecken. Konferensen omfattar bland annat 15 workshops, ledda av forskare och praktiker från hela världen.</span><div><br /></div> <div>Bland talarna återfinns Caroline Bos, en av grundarna till UN Studio, Philippe Block, professor på ETH Zürich och ledare av Block Research Group (BRG) och Julie Dorsey, professor i datavetenskap vid Yale.</div> <div><br /></div> <div>Exempel på frågeställningar under konferensen inkluderar:</div> <div>•         Vilken roll kan en industrirobot ha i designprocessen och för produktionen av arkitektur?</div> <div>•         Hur använder vi AI och maskininlärning för analyser och gestaltning?</div> <div>•         Vilka nya designmöjligheter ges av automatiserade produktionsverktyg?</div> <div>•         På vilka sätt kan vi optimera konstruktioner inom designprocessen, med hjälp av digital teknologi?</div> <div><br /></div> <div>Begreppet computational design är centralt i sammanhanget, och innebär att datorns beräkningskraft utnyttjas maximalt inom designprocessen, samtidigt som arkitekten eller ingenjören direkt kan anpassa metodiken till olika uppgifter. Här möts just geometri, matematik och digitalisering i lösningen av komplexa geometriska problem, simuleringen av konstruktioner, ljus eller vind, eller den rationella produktionen av avancerade former. På Chalmers studeras dessa metoder bland annat inom forskargrupperna Architecture &amp; Engineering och Architecture &amp; Computation. </div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/ACE/nyheter/2018/JonasRunberger_170.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="bild på Jonas Runberger" style="margin:5px" />– Computational design hjälper oss att undersöka och prova alternativa koncept i tidiga skeden, för att kunna göra kloka och informerade design- och produktionsval. Här kan svenskt samhällsbyggande korsbefruktas av det internationella sammanhanget. Konferensen ger oss en glimt av var internationell arkitektur och ingenjörskonst står idag, avslutar Karl-Gunnar Olsson, professor i arkitektur och teknik, och Jonas Runberger, konstnärlig professor i digital design, båda på Chalmers institutionen för arkitektur och samhällsbyggnad, ACE.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div style="text-align:right">Jonas Runberger</div> <div><div>22-23 september: workshops. </div> <div>24-25 september: seminarier.</div> <div>Plats: Chalmers, campus Johanneberg.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>Registreringen är öppen. Välkommen!</div> <div><br /></div> <div>Läs allt om konferensen och anmäl dig på AAG2018:s hemsida:<span style="background-color:initial"> </span></div> <div><a href="http://www.architecturalgeometry.org/aag18/">http://www.architecturalgeometry.org/aag18/​</a></div></div> <div><br /></div>Fri, 14 Sep 2018 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Hallbar-sanering-med-ny-metod-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Hallbar-sanering-med-ny-metod-.aspxLätt att välja rätt: hållbar sanering med ny metod<p><b>​ Marken som exploateras för bostäder i våra större städer är ofta kraftigt förorenad. Chalmersforskarna Jenny Norrman och Lars Rosén har tillsammans med bland andra Malin Norin på NCC, utvecklat en metod som gör det möjligt att välja det mest hållbara sättet att sanera. När NCC skulle bygga bostäder på gammal industrimark i Limhamn använde de metoden och vilket ledde till mindre oro, färre transporter och minskade kostnader.</b></p>​<span> <span></span></span><span>I Sverige finns idag cirka 80 000 områden som är eller misstänks vara förorenade. Saneringen </span><span>av förorenad mark är en miljardindustri. Ungefär 1500 personer jobbar heltid med sanering på myndigheter och inom industrin. Saneringen är också en av miljödepartementets största utgiftsposter och har ökat från en halv miljard till nästan en miljard kronor per år. </span><span></span> <div> </div> <div> </div> <p><span>När ett byggbolag ska sanera ett förorenat område är frågorna många. Varför ska man sanera och hur mycket ska man egentligen sanera? Ska föroreningarna grävas upp och deponeras eller ska man försöka behandla dem på plats? Hur ska området användas? Vad är samhällsekonomiskt men också miljömässigt och socialt mest fördelaktigt? </span></p> <div> </div> <div> </div> <p><span>– Traditionellt har man fokuserat på själva föroreningen och sanerat genom att gräva och transportera bort stora mängder jord och lägga den på deponi. Nu finns det en utbredd vilja i branschen att inte bara flytta föroreningarna från en plats till en annan utan att göra saneringen mer hållbar och se marken som en resurs, säger Lars Rosén, professor i Bygg- och miljöteknik på Chalmers.</span></p> <div> </div> <p><span> </span></p> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5"><span>Prioriteringarna blir tydliga</span></h5> <div> </div> <p><span>Med hjälp av SCORE-modellen kan de inblandade i saneringsprocessen analysera för- och nackdelar med de olika aktiviteterna som en sanering innebär. Det handlar om att undersöka miljö, sociala och ekonomiska effekter för olika alternativ ur ett brett perspektiv. När effekterna vägs ihop kan man få fram den mest hållbara lösningen. Metoden tar till exempel hänsyn till hur saneringen utförs. Leder den till många transporter, stora mängder avfall och ökade olycksrisker? Metoden undersöker också vad en sanering kan leda till på längre sikt, kanske innebär den att många människor får jobb på orten eller att en idrottsklubb får en fotbollsplan.</span></p> <div> </div> <p><span>– Ett av syftena med SCORE-modellen är att det blir väldigt tydligt vilka prioriteringar man har gjort. Den som vill kan gå in och se hur <span>man</span> har tänkt eftersom det finns en dokumentation och motiveringar för de bedömningar man gör, säger Jenny Norrman, docent i Bygg- och miljöteknik på Chalmers.</span></p> <div> </div> <p><span> </span></p> <div> </div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5"><span>Testar metoden i skarpa projekt</span></h5> <div> </div> <p><span>SCORE-metoden har använts i flera fallstudier, bland annat på BT Kemi i Teckomatorp, i Åre Kommun, tillsammans med NCC i Kvarnbyn i Mölndal och i Limhamn i Malmö </span></p> <div> </div> <p><span>– Dels har vi fått pengar för att utveckla metoden, dels för att använda den i skarpa projekt. För oss blir det ett sätt att kritiskt granska hur metoden fungerar i praktiken och se vad vi kan förbättra. Det är otroligt värdefullt, säger Jenny Norrman.</span></p> <div> </div> <p><span> </span></p> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5"><span>Stöd i kommunikationen med myndigheter</span></h5> <div> </div> <p><span>NCC var tidigt ute med att köpa förorenad mark för att bygga bostäder, eftersom den förorenade marken ofta finns i attraktiva, centrala lägen. Ett exempel är kemiföretaget SOABS industriområde i Kvarnbyn i Mölndal. </span></p> <div> </div> <p><span>– När vi ska sanera industrimark finns det alltid mycket oro internt och externt. Vad tycker människor och vilka krav har myndigheterna? Med hjälp av SCORE-modellen kan vi komma bort från tyckandet. Det blir en strukturerad process. Modellen är också ett stöd i kommunikationen med tillsynsmyndigheten för att driva ett projekt framåt och få en avvägd sanering där vi gör lagom mycket, säger Malin Norin, teknisk specialist på NCC </span></p> <div> </div> <p><span> </span></p> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5"><span>Gedigen utredning sparade pengar</span></h5> <div> </div> <p><span>2010 köpte NCC ett 180 000 kvadratmeter stort förorenat område i Limhamn i Malmö, där det funnits en kalkindustri. Innan de kunde börja bygga bostäder lade NCC omfattande resurser på att utvärdera olika saneringsalternativ. Bland annat utfördes en utökad studie av markmiljön. Efter ett gediget analysarbete visade det sig att all jord inte var förorenad, varför man kunde låta en del av jorden ligga kvar istället för att frakta bort den, vilket hade lett till många onödiga transporter. Just transporter är ofta ett orosmoment för de kringboende, och därmed blev den här lösningen inte bara miljömässigt mest hållbar, utan även mest hållbar utifrån ett socialt perspektiv.</span></p> <div> </div> <p><span>– Vi tycker att det är väldigt viktigt att lägga ner betydligt större resurser än vad som är vanligt i utredningsskedet för att utvärdera olika alternativ. I slutskedet får vi förhoppningsvis igen de investeringarna, säger Malin Norin.</span></p> <div> </div> <p><span> </span></p> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5"><span>Driver utvecklingen framåt</span></h5> <div> </div> <p><span>Lars Rosen och Jenny Norrman hoppas att fler ska inse fördelarna med att göra en ordentlig utvärdering av olika alternativ när förorenad mark ska saneras.<br /> – Om vår metod kan leda till att problemet med sanering av förorenad mark hanteras bättre och mer effektivt, så är det fantastiskt. Genom att vi driver de här projekten, så tror jag att vi påverkar branschen och är med och driver utvecklingen framåt, säger Lars Rosén. <br /> <br /> </span></p> <div> </div> <p><span><strong>Lars Rosén, Jenny Norrman och Malin Norin är nu aktuella med ett branschevent inom förorenad mark. Välkommen till ”Den förorenade staden – hållbar efterbehandling?” den 11 oktober på Chalmersska huset. En seminarie- och workshopdag öppen för verksamma inom förorenad mark, med fokus på efterbehandling! </strong><a href="/sv/institutioner/ace/kalendarium/Sidor/Den-fororenade-staden---urban-efterbehandling.aspx"><strong>Läs mer och anmäl dig till dagen här</strong></a><a href="/sv/institutioner/ace/kalendarium/Sidor/Den-fororenade-staden---urban-efterbehandling.aspx"><span style="display:inline-block"></span></a></span></p> Fri, 14 Sep 2018 09:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/unitech-utbyte-som-ger-natverk-for-livet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/unitech-utbyte-som-ger-natverk-for-livet.aspxUnitech – utbyte som ger nätverk för livet<p><b>​Sista veckan i augusti är Chalmers samlingspunkt för studenter som både ska börja och avsluta sitt år inom Unitech. Utbytesprogrammet ger inte bara chans till studier utomlands – utan också värdefull praktiktid.</b></p><div>​Nätverket Unitech International startades år 2000, och sedan 2001 är Chalmers ett av de nio europeiska lärosäten som ingår. Varje lärosäte tar ut cirka tio studenter som får chansen att ha ett utbytesår på någon av de andra nätverksorterna, och som också får möjlighet till praktik på något av de 22 företag som ingår i nätverket.<br /><br /></div> <div> </div> <div>En som har erfarenhet av både utbyte och praktik är Anna Ljung, som läser Teknikens ekonomi och vetenskap. Under det gångna året har hon pluggat på RWTH i tyska Aachen – som anses vara ett av Tysklands främsta tekniska lärosäten – och gjort praktik på företaget Covestro. Hon kom så sent som på måndagen hem efter sitt utlandsår, för att delta i ”End of the year”-samlingen i Göteborg.<br />– På universitetet läste jag flera olika kurser, som Corporate governance och business administration. Vid sidan om det läste jag också tyska för att lära mig språket, säger hon.<br /><br /></div> <div> Under våren hade hon sedan en praktikplats på Covestro.</div> <div>– Jag jobbade i ett logistikprojekt, som bland annat handlade om infrastruktur och råvaruförsörjning. Det har gett viktig jobberfarenhet som jag har med mig, säger Anna Ljung.</div> <div><strong>Vad har varit bäst med utbytesåret?</strong></div> <div>– Det är fantastiskt att få ta del av en annan kultur och ett annat språk och ändå ha stödet i nätverket bakom sig. Jag fick söka min praktikplats på egen hand, men genom projektet visste företaget vem jag var. </div> <div>– Man får också möjligheter att träffa många nya människor av olika nationaliteter och resa till olika städer. Vi har under året haft Unitechträffar i Milano och Lyon.</div> <div> </div> <div><h4 class="chalmersElement-H4">Chans att ta sig fram snabbare i arbetslivet</h4></div> <div> </div> <div>Unitech startade då ett antal företag tyckte att blivande ingenjörer behövde lära sig annat än de rena ämneskunskaperna, till exempel gruppdynamik och ledarskap. <br />– Studenterna får chans att komplettera sina ingenjörskunskaper med ”vad man mer behöver kunna”. Man lär sig genom tillämpning, enligt devisen ”Make engineering happen”, säger Lena Peterson, programdirektör på Chalmers.<br />Hon ser flera fördelar för den som kommer med i programmet.<br />– Man blir för alltid en del av programmets nätverk och dess aktiva alumniförening. Det ger chans till bra kontakter och kompetensutveckling. <br />– Dessutom får man praktiska erfarenheter, och får redan som student göra sådant man annars får göra först om man blir uttagen i ett företags talangpool. Det gör att man kan komma fram lite snabbare, säger Lena Peterson.<br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Den tredje och sista träffen, eller general assembly som det kallas, hålls i år i Annas hemstad Göteborg. Där genomförs just nu både en avslutningsvecka för de studenter som varit ute, och en introduktionsvecka för de som ska ut kommande läsår. På torsdag har man en gemensam ”challenge” i samarbete med Universeum.<br />– Värdstaden får själv bestämma en aktivitet, eller challenge, och då vi har samarbete med Universeum tyckte vi att det vore kul att göra något med dem. De jobbar mycket med att få unga intresserade av teknik och digitalisering, så därför kommer vi att dra nytta av studenternas tankar kring ämnena – en sorts brainstorming med struktur, säger Lena Peterson.</div> <div> </div> <div><h4 class="chalmersElement-H4">Ansök senast 15 december</h4></div> <div> </div> <div>Möjligheten att ansöka till hösten 2019 är öppen till och med den 15 december. Under våren genomförs sedan en så kallad assessment process med kandidaterna, där erfaren HR-personal från de olika företagen intervjuar och bedömer de ansökande. Därefter väljs runt tio studenter per lärosäte ut, och de får ansöka till något av de andra deltagande universiteten. <br />– De flesta går ett utbyte på ett år, med en termin studier och en termin praktik, säger Lena Peterson.<br />– Bland annat är SKF, ABB och Hilti med. Stora, men kanske inte alltid så kända företag, säger Lena Peterson.</div> <div><br /></div> <div><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://student.portal.chalmers.se/sv/Studera-utomlands/utbytesprogram/Sidor/UNITECH-.aspx">Här hittar du mer information om Unitech International<br /></a></div> <div><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://student.portal.chalmers.se/sv/Studera-utomlands/utbytesprogram/Documents/Reserapport%20-%20Aachen%20-%20Anna%20Ljung%2017-18.pdf">Anna Ljungs reserapport från Aachen</a><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Text:</strong> Erik Krång</div> <div><strong>Bild:</strong> Anna Ljung/Privat<br /></div> <div> </div>Thu, 30 Aug 2018 14:05:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Wikigap-2018.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Wikigap-2018.aspxChalmers ökar jämställdheten på Wikipedia med skrivarstuga<p><b>​Kvinnor inom forskning och innovation stod i fokus när Chalmers tillsammans med Näringsdepartementet och Wikimedia Sverige bjöd in till skrivarstuga. Det var ett Wikigap-event som anordnades för att hjälpa till att minska de stora klyftor som finns mellan kvinnor och män på Wikipedia.</b></p>​<span style="background-color:initial">Wikipedia är idag långt ifrån jämställt. På encyklopedin finns i dag omkring fyra gånger så många artiklar om män som om kvinnor och runt 90 procent av de som skriver artiklar på Wikipedia är män. Wikigap är ett initiativ från regeringen med syfte att öka representationen på Wikipedia. Därför anordnas skrivarstugor runt hela världen som uppmuntrar människor till att publicera fler artiklar om kvinnor på encyklopedin.</span><div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><h4 class="chalmersElement-H4"><span>Kvinnor inom forskning lyfts fram</span></h4> <div>På just Chalmers skrivarstuga fokuseras det extra på att skriva om kvinnor inom forskning och innovation. Anna Dubois är prorektor på Chalmers och har ett särskilt samordningsansvar för jämställdhet inom rektorsgruppen. Hon trycker på hur viktig Wikipedias plattform är för att sprida information och att representation därför är väsentligt.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Denna obalans blev väldigt tydlig för mig när jag såg att endast 10 procent av de ungefär 200 Chalmersrelaterade biografier som finns på Wikipedia handlar om kvinnor. Det visade hur mycket det finns att jobba på här. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Tillsammans med näringsministern Mikael Damberg inleder hon eventet på Chalmers bibliotek. De är båda överens om hur värdefullt initiativet är och Damberg kommenterar flera gånger vikten av att motarbeta den stora obalansen på encyklopedin.  </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Vi måste få fler unga kvinnor att vilja bli ingenjörer och forskare. För att det ska hända kan inte bilden av hur världen ser ut vara skev. Därför är jag väldigt glad över det här initiativet, för det behövs verkligen.</div> <div><br /></div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Många vill bidra till att öka jämställdheten</h4> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);background-color:initial">Engagemanget under Chalmers skrivarstuga är stort. Omkring 55 personer har kommit för att skriva och det är både studenter och anställda. Flera representanter från Wikimedia Sverige är på plats för att hjälpa alla att komma igång med sina texter och för att kunna svara på frågor om Wikigap och Wikipedia. Under eventet har även Chalmers fotograf Johan Bodell en tillfällig fotostudio där Chalmers kvinnliga forskare kan få sitt foto uppladdat i Wikipedias bilddatabas, Wikimedia commons, och i Chalmers egna bilddatabas.</span><br /></div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Mia Halleröd Palmgren är en av de som valt att delta i skrivarstugan. Hon är kommunikatör på institutionen för fysik på Chalmers och har valt att skriva om professorn Krystyna Marta Stiller, verksam vid just institutionen för fysik.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Jag har redigerat lite artiklar på Wikipedia tidigare men det här är första gången jag skapar en ny artikel från grunden. Vi har ganska få professorer på vår institution så därför tycker jag det känns viktigt att lyfta de kvinnliga professorer vi har. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Tidigare i år har över 50 länder deltagit i Wikigap för att öka jämställdheten på Wikipedia. I Sverige har KTH i Stockholm och SLU i Umeå tidigare varit värdar för liknande skrivstugor. Under Chalmers event publicerades eller redigerades 29 artiklar på Wikipedia. Ytterligare 13 texter som redigerades under eventet väntar på att färdigställas. Chalmers kommer anordna en uppsamlingsträff för de som inte hann skriva färdigt sina artiklar. Utöver detta laddades 14 bilder på kvinnliga forskare upp på Wikimedia commons och i Chalmers egna bilddatabas.​</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Sara Mörtsell från Wikimedia Sverige hjälpte under dagen alla skribenter med sina artiklar och berättar att hon är väldigt nöjd med eventet.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Det är väldigt mycket kvalitativt innehåll till Wikipedia på väldigt kort tid, där de flesta dessutom redigerar för första gången. Ett evenemang präglat av fokus, kunskap och genuin vilja till förändring. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Läs även <a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/wikipedia">”Skrivarstuga för ett mer jämställt Wikipedia”</a></div> <div><br /></div> <div>Text: Sophia Kristensson</div> <div> </div></div>Thu, 30 Aug 2018 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/snabbspar-for-nyanlanda-forskare-oppnat.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/snabbspar-for-nyanlanda-forskare-oppnat.aspxSnabbspår för nyanlända forskare öppnat<p><b>​Inclusive Internationalisation är det första programmet i sitt slag och ger forskare och doktorander förutsättningar att snabbare komma in på den svenska arbetsmarknaden. Chalmers tar emot två deltagare.</b></p>​En av de två fanns på plats när totalt nio forskare hälsades välkomna till olika universitet och högskolor i Västsverige.<br /><br />Inclusive Internationalisation vänder sig till nyanlända personer med påbörjad eller avslutad forskarutbildning. Under det en termin långa programmet får forskarna lära sig om det svenska universitetssystemet samt individuell vägledning, mentorskap och placering på en institution.<br /><br />Programmet är ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen, Högskolan Väst, Högskolan i Borås, Chalmers och Göteborgs universitet. Det finansieras av de deltagande högskolorna samt STINT (Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning).<br />– Det blir ett ömsesidigt lärande som handlar om att ta tillvara den stora kompetens som nyanlända forskare besitter, bygga vidare på denna kompetens och komplettera med aktuell forskning och kunskap, säger Karolina Catoni, internationell handläggare vid Göteborgs universitet och samordnare för Inclusive Internationalisation.<br /><br />Jörgen Sjöberg, rektors rådgivare i verksamhetsstrategiska frågor, säger:<br /><div>– Programmet varar ett halvår och syftar till att ge deltagarna bättre förmåga att bedöma sina egna meriter. Några kan senare komma att söka till forskarutbildning, till utlysta tjänster.</div> <div><br /></div> <div><strong>Text:</strong> Erik Krång</div> <div><strong>Bild:</strong> Karolina Catoni<br /></div> Wed, 29 Aug 2018 16:20:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/welcome-day-2018.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/welcome-day-2018.aspxChalmers välkomnar internationella mastersstudenter<p><b>Närmare 300 internationella studenter från bortåt 80 länder har samlats på Chalmers för att börja läsa sitt mastersprogram. Det var förväntansfulla nya chalmerister som slöt upp i kårhuset där de fick lära sig om sitt nya lärosäte och sin nya hemstad.</b></p>​<span style="background-color:initial">Många av de nya studenterna har bara varit i Göteborg ett dygn eller till och med några timmar när de kommer till Chalmers under sista tisdagen i augusti. Welcome Day kallas dagen då de närmare 300 nya internationella mastersstudenterna blir introducerade till sin tid här. Rektor Stefan Bengtsson välkomnar dem alla och önskar dem en härlig och lärorik tid i sin nya hemstad. </span><div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="font-family:calibri, sans-serif;font-size:11pt;background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> Ni kommer träffa många nya vänner på Chalmers och bygga nätverk här som kommer vara väldigt värdefulla för er under ert kommande yrkesliv. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Studenterna får under dagen mycket värdefull information om Chalmers och om Göteborg. De får bland annat lära sig hur kurserna på Chalmers kan vara uppbyggda, hur svenska personnummer fungerar och vad en vårdcentral är för något. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Karam från Libanon ska göra sin master i kommunikationsteknik på Chalmers. Han berättar att han är imponerad av sitt nya campus och ser fram emot sin tid i Göteborg. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="font-family:calibri, sans-serif;font-size:11pt;background-color:initial">–​</span><span style="background-color:initial"> Engagemanget från alla på Chalmers är väldigt stort och det verkar finnas mycket olika aktiviteter även för internationella studenter utöver studierna. Och Göteborg är väldigt vackert!</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">För de flesta av studenterna väntar nu två år av mastersstudier på Chalmers och de kommande veckorna är fyllda av aktiviteter och utflykter för att de ska bli så hemmastadda som möjligt på Chalmers och i Göteborg.</span><div><br /></div> <div>Text: Sophia Kristensson</div> </div> ​Wed, 29 Aug 2018 16:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/jungfrutur-unik-undervattensfarkost.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/jungfrutur-unik-undervattensfarkost.aspxJungfrutur för unik undervattensfarkost<p><b>​​Onsdagen 22 augusti gjorde Sveriges första förarlösa undervattensfarkost för forskningsbruk sin jungfrutur. Den gör det möjligt för detaljerade studier av havsbotten på stora djup och under 500 m tjocka istäcken, miljöer som tidigare varit otillgängliga för forskarna.</b></p><div><span style="background-color:initial">Det var stort intresse från medier när den autonoma undervattensfarkosten ”Ran” idag skickades ut på sitt första forskningsuppdrag utanför forskningsstationen Kristineberg utanför Fiskebäckskil.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>Farkosten kallas AUV, Autonomous Underwater Vehicle. Det är en drygt sju meter lång obemannad undervattensbåt, som förses med en rad olika sensorer för att göra det möjligt att kartera och undersöka den marina miljön. Genom sådana studier kan man följa klimatets utveckling tusentals år tillbaka.</div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Förutom i Sverige finns liknande t</span><span style="background-color:initial">yp av farkost bara i Storbritannien och Australien. I januari 2019 kommer ”Ran” användas vid en forskningsexpedition i Antarktis.</span><br /></div> <div>– Det här är den största satsningen som gjorts för att höja nivån på svensk havsforskning, säger projektledaren Anna Wåhlin från Göteborgs universitet.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Den nya farkosten kommer att vara en del av nationella forskningsinfrastrukturen MUST </span><span style="background-color:transparent;line-height:22px">(Mobile Underwater System Tools), ett samarbetsprojekt mellan Göteborgs Universitet, </span><span style="background-color:transparent">Stockholms universitet<span style="display:inline-block">  och </span></span><span style="background-color:transparent;line-height:22px"> Chalmers, </span><span style="background-color:initial">och kan användas av alla forskare i Sverige. ​</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/AUV_LEif_Eriksson.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Leif Eriksson är Chalmers representant i styrgruppen för MUST:<br /></div> <div>– <span style="background-color:initial">En viktig del av vår forskning är att ta fram metoder för att mäta havsisens tjocklek i Arktis och Antarktis med satelliter. Satelliter ger global täckning, men det har varit mycket svårt att få fram oberoende mätningar som vi kan använda för att kalibrera våra metoder och validera våra resultat. Med denna autonoma undervattensfarkost kan vi nu mäta havsisens tjocklek för relativt stora områden, vilket öppnar upp helt nya möjligheter. På tekniksidan passar arbetet med ”Ran” också väl in i Chalmers satsningar på autonoma farkoster, artificiell intelligens och sjöfart, säger Leif Eriksson, docent på avdelningen för mikrovågs- och optisk fjärranalys på institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap​. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">&quot;Ran&quot; sjösattes alltså för sitt första uppdrag vid Kristineberg marine reseach &amp; innovation centre utanför Lysekil. Kristineberg invigdes i maj i2018 och är ett partnerskap för marin forskning och innovation med fokus på hållbar blå tillväxt. I det nya centret ingår Göteborgs universitet, Chalmers, IVL, Rise, KTH och Lysekils kommun. <a href="/sv/nyheter/Sidor/ny-samlingsplats-for-marin-forskning-och-innovation.aspx">Läs mer om Kristineberg</a>.   <br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Texten bygger på ett pressmeddelande från </span><span style="background-color:initial"><a href="https://havochsamhalle.gu.se/">Göteborgs universitet, Centrum för hav och samhälle​</a>.​</span></div> ​Fri, 24 Aug 2018 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-har-klart-hogst-anseende-i-Sverige.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-har-klart-hogst-anseende-i-Sverige.aspxChalmers har klart högst anseende i Sverige<p><b>​Avståndet till övriga svenska lärosäten växer när undersökningsföretaget Kantar Sifo nu publicerar sitt anseendeindex för 2018. Chalmers har toppat varje år sedan mätningarna av svenska allmänhetens uppfattning inleddes för sex år sedan.</b></p>​Att Chalmers är välkänt är en förutsättning för det höga anseendet. Övriga faktorer som starkast driver allmänhetens höga förtroende är att Chalmers upplevs:<br /> <img src="/SiteCollectionImages/20180701-20181231/Anseende-2018-80px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><ul> <li>framgångsrikt</li> <li>hålla hög klass, </li> <li>vara konkurrenskraftigt </li> <li>bidra till samhällsnytta och </li> <li>vara trovärdigt i media</li></ul> <br />Grunden för ett gott anseende är alltså en väl fungerande verksamhet. Det kommer alltid först, enligt Kantar Sifo. Men det krävs också en god förmåga att kommunicera lärosätets framgångar och fördelar. <br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/20180701-20181231/StefanBengtsson_portrait_2018.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px 10px" />– Att svenska folket år efter år värderar vår verksamhet så högt känner jag mig oerhört hedrad av. Vår förmåga att samarbeta med andra och bidra till samhället är uppenbarligen något som många människor märker av och uppskattar. Vi lyckas kommunicera vad vi gör och står för, säger Stefan Bengtsson, rektor och vd för Chalmers, och tillägger:<br /><br />– Alla på Chalmers kan känna samma stolthet som jag.<br /><br />Undersökningen genomfördes som en enkät på webben under juli månad där 3700 personer svarade på ett stort antal följdfrågor om lärosäten som man känner till. Gruppen representerar svensk allmänhet mellan 18 och 74 år. Svaren har resulterat i ett indextal för varje lärosäte. <br /><br />Chalmers ligger högst i landet med index 90, åtta punkter över KTH (82), som följs av Lunds (81) och Uppsala universitet (79). Chalmers siffra har aldrig legat sämre än 86, och stärkts fyra punkter sedan 2016. Genomsnittsindex för samtliga universitet och högskolor är 62.<br /><br />De forskningstunga tekniska lärosätena och landets äldsta universitet har högst anseende rent generellt. Rörelserna mellan åren är oftast små. Uppseendeväckande är att Karolinska institutet dock fortsätter sin dramatiska nedgång efter den så kallade Macchiarini-affären, och nu tillhör de lägst ansedda i Sverige i allmänhetens ögon.<br /><br />Läs mer om: <a href="https://www.kantarsifo.se/rapporter-undersokningar/kantar-sifos-anseendeindex-svenska-larosaten-2018" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Kantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2018</a><br />Thu, 23 Aug 2018 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Valkomna-alla-nya-chalmerister.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Valkomna-alla-nya-chalmerister.aspxVälkomna, alla nya chalmerister!<p><b>​En dansande Hacke Hackspett, utsmyckade cancan-dansare, Super Mario som hoppar hopprep och 2 671 nyfikna ansikten. Det kan bara betyda en sak – mottagningsveckorna på Chalmers är igång.</b></p>​Stämningen är verkligen pirrig när Chalmers över 2 500 nya studenter möts på ett soligt Götaplatsen. Hejaramsor och musik från högskolans olika sektioner bidrar till den härliga känslan och varje utbildning kämpar för att ropa högst. Det är tisdag morgon och idag börjar en fyra veckor lång mottagning för alla de nyfikna ansikten som nu kan titulera sig som chalmerister. <br /><br />Hos de olika sektionerna delas det ut färgglada t-shirts, scarfar och huvudbonader; allt för att visa tydligt vilken sektion och utbildning man nu tillhör. I takt med att alla olika hejaramsor lärs ut till studenterna börjar tågandet från Götaplatsen upp till Teknologgården på campus Johanneberg. <br /><br />Chalmers rektor Stefan Bengtsson välkomnar studenterna från kårhusets glastunga och menar att de har gjort helt rätt när de valt att studera just på Chalmers. <br /><br />– Vi vill vara ett lärosäte där alla känner sig välkomna och trygga. På Chalmers får man vara sig själv och vi tar hand om varandra.<br /><br />De kommande veckorna är fulla av aktiviteter för att se till att alla verkligen lär känna sina nya studiekamrater och sin nya högskola. Mottagningskommitténs ordförande Johanna Stenmark uppmuntrar alla nya på Chalmers att stanna upp och verkligen ta in sin första dag på högskolan – och att ha en riktigt kul mottagning.<br /><br />– Ta chansen och ha de fyra bästa veckorna någonsin. Börja dessa tre eller fem år med ett ordentligt ståhej! <br /><br />Välkomnandet på Teknologgården avslutas med en imponerande fyrverkerishow skapat av studentföreningen Pyrot. Därefter väntar ytterligare information hos de olika sektionerna och chalmeristerna får även chans att lära känna sina phaddergrupper. <br /><br />Text: Sophia KristenssonTue, 21 Aug 2018 16:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Klimatförnekelse-starkt-kopplad-till-högernationalism.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Klimatf%C3%B6rnekelse-starkt-kopplad-till-h%C3%B6gernationalism.aspxKlimatförnekelse kopplad till högernationalism<p><b>​Med Chalmers som nav etableras nu världens första, globala forskarnätverk om klimatförnekelse. Bland annat studeras hur högernationalismens framfart i Europa bidragit till att klimatförnekelse ökat – där en rykande färsk forskningspublikation visar kopplingen mellan konservatism, främlingsfientlighet och klimatförnekelse.</b></p><div>Vetenskaplig kunskap om växthuseffekten och människans påverkan på klimatet har funnits i över tre decennier. Men medan det på 80-talet fanns en stark miljörörelse och en politisk konsensus i frågan, har klimatförnekelse – att förneka klimatförändringar eller människans påverkan på miljön – de senaste åren flyttat fram positionerna.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Två starka grupper har gått samman i den här frågan: utvinningsindustrin och högernationalister. Kombinationen gör frågan aktuell på ett oerhört mycket mer dramatiskt sätt än tidigare, samtidigt som tidsspannet som vi har på oss att agera krymper.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Det säger Chalmersforskaren Martin Hultman, docent i teknik-, vetenskaps och miljöstudier och forskningsledare för det omfattande projektet ”<em>Varför tas inte klimatvetenskapen på allvar? Studier av klimatförnekelse”</em>, som nu samlar världens främsta forskare inom området.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>I projektet granskas de nätverk, idéer och intressen som finns inom klimatförnekelse, med ett särskilt fokus på högernationalism, utvinningsindustrin och konservativa tankesmedjor. Målet är att öka förståelsen för klimatförnekelse och dess inverkan på politiska beslut, men också att sprida kunskapen till allmänheten, makthavare, forskningsinstitut och industrin.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Högernationalismens koppling till klimatförnekelse är ett relativt outforskat område, men nyligen publicerade <a href="https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/23251042.2018.1488516" target="_blank">Environmental Sociology</a> en artikel där Hultman och forskarkollegor visar på sambandet mellan konservatism, främlingsfientlighet och klimatförnekelse – via en studie av Norge.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Hultman berättar att många högernationalistiska partier i Europa numera har klimatförnekelse som en av sina viktigaste värderingar.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– De här partierna ökar i betydelse. Vi ser det i Danmark och Norge, hos brittiska UKIP och franska Front National. Men också i Sverige, med Sverigedemokraternas misstänksamhet mot SMHI, diskreditering av Parisavtalet, avfärdande av klimatlagar och utnämningen av klimatförnekaren Václav Klaus till frihetshjälte, säger Martin Hultman, som även nämner Trumpadministrationen i USA som närmast övertydligt exempel.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Genom det nya forskningsprojektet etableras en unik internationell samarbetsplattform för forskning om klimatförnekelse, <a href="http://chalmers.se/ceforced">Centre for Studies of Climate Change Denialism (CEFORCED)</a>, som kopplar ihop världens cirka 40 främsta vetenskapliga experter på området och ger möjlighet till internationella jämförelser. Plattformen bygger vidare från <a href="https://liu.se/artikel/konferens-om-klimatfornekelse" target="_blank">världens första konferens i ämnet</a> som Hultman och professor Riley Dunlap vid Oklahoma State University organiserade 2016.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Tack vare den internationella plattformen kan vi undersöka hur klimatförnekelseargument uppstår och sprids – och se skillnader och gemensamma nämnare i olika kulturella kontexter, säger han.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>En viktig utgångspunkt i projektet är en tvärvetenskaplig, bred syn på klimatförnekelse, som kopplar ihop olika discipliner som geopolitik, miljöpsykologi, teknikhistoria, miljösociologi, genusforskning, miljöhistoria, energipolitik, miljöhumaniora samt teknik- och vetenskapsstudier.</div> <div> </div> <div> <span><img src="/sv/institutioner/tme/nyheter/PublishingImages/martin-bodyimage.jpg" alt="martin-bodyimage.jpg" style="margin:5px" /></span></div> <div> </div> <div><span><em>Martin Hultman, docent på Chalmers, Institutionen för teknikens ekonomi och organisation.<br /></em></span><br /><span><h3 class="chalmersElement-H3" style="text-align:center">&quot;Vi behöver förstå de former av respons- och vardagsförnekelse som gör att växthuseffekten inte tas på allvar, trots att vi har konsekvenserna mitt framför ögonen&quot;</h3></span><br />– Vi avfärdar inte klimatförnekelse som något enbart vissa sysslar med, exempelvis inflytelserika, äldre män med starka kopplingar till fossilindustrin – även om sådana organiserade grupper spelar viktiga roller. Eftersom kunskapen om klimatförändringarna och deras orsaker funnits länge behöver vi också förstå de former av respons- och vardagsförnekelse som gör att växthuseffekten inte tas på allvar, trots att vi har konsekvenserna mitt framför ögonen.</div> <div> </div> <div><div> </div> <div>Enligt Martin Hultman finns starka skäl till produktionen av klimatförnekelse och att det kan vara svårt att ta till sig klimatvetenskapliga slutsatser.</div></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Runt 80 procent av all energi som köps och säljs i världen är olja, kol eller fossilgas. Världens ekonomier snurrar med den här typen av energi, som samtidigt förstör våra livsbetingelser. Det gör klimatvetenskapens insikter jobbiga eftersom de innebär att de flesta i Sverige - och i andra länder som använder mängder av resurser för att upprätthålla sin livsstil - måste förändra sitt sätt att leva, och att världens allra mest inflytelserika företag måste byta affärsmodeller. Samtidigt skulle en klimatvänligare livsstil innehålla mycket av det som många håller kärt, som till exempel mer tid att umgås, mer kontakt med naturen, bättre hälsa och mindre stress.<br /><br /><span><strong><em>Illustration: <span></span>Yen Strandqvist<span style="display:inline-block"></span></em></strong></span><br /><em><strong>Text och foto: Ulrika Ernström<br /></strong></em></div> <div> </div> <div><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">FAKTA: Globalt forskarnätverk om klimatförnekelse etableras</h5> <div> </div> <div>Projektet ”Varför tas inte klimatvetenskapen på allvar? Studier av klimatförnekelse” är ett flerårigt, tvärvetenskapligt och internationellt projekt, som finansieras av Energimyndigheten. Via projektet etableras världens första forskarnätverk om klimatförnekelse, <a href="http://chalmers.se/ceforced">Centre for Studies of Climate Change Denialism (CEFORCED)</a>, som samlar ett 40-tal forskare världen över, där ibland <a href="https://sociology.okstate.edu/people/directories/emeriti-faculty/dr-riley-dunlap" target="_blank">professor Riley Dunlap, Oklahoma State University.</a></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Projektet ska granska högernationalism, tankesmedjor och utvinningsindustrin som sina tre huvudinriktningar:</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <ul><li>Högernationalism. Högernationalistiska partier i Europa och deras argument för klimatförnekelse kartläggs inom projektet. Bland analyseras Twitter och diskussionsgrupper på nätet.
 <br /><br /></li> <li>Utvinningsindustrin. Projektet gör historiska undersökningar av Sveriges utvinningsindustri, vilken kunskap den ägt i klimatfrågan och hur den agerat, samt kopplar kunskapen till internationella studier i frågan. <br /><br /></li> <li>Konservativa tankesmedjor. Projektet kartlägger hur konservativa tankesmedjor i Sverige analyserat och kommunicerat om klimatfrågan samt deras kopplingar till lobbygrupper av likartad karaktär.</li></ul> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">FAKTA: Olika former av klimatförnekelse</h5> <div> </div> <div>Enligt tidigare forskning finns flera former av klimatförnekelse:</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <ul><li>Organiserad. Grupper såsom Klimatsans eller Stockholmsinitiativet i Sverige samt lobbygrupper som Heartland Institute i USA, som understödjer och sprider klimatförnekelse. <br /><br /></li> <li>Partipolitisk. Partier såsom till exempel Sverigedemokraterna som motarbetar olika former av klimatpolitik. <br /><br /></li> <li>Responsförnekelse. Exempelvis när människor i ledande ställning tar beslut som byggande av flygplats i Sälen, vilket går helt emot den klimatpolitik de säger sig bedriva. <br /><br /></li> <li>Vardagsförnekelse. När människor lever som om de inte visste om klimatutmaningarna och till exempel flyger utomlands flera gånger om året.<br /></li></ul> <p><br /></p> <div> </div> <p><strong>För mer information, kontakta:</strong><br /><a href="/sv/personal/Sidor/Martin-Hultman.aspx">Martin Hultman</a>, docent i teknik-, vetenskaps och miljöstudier, Chalmers, Institutionen för teknikens ekonomi och organisation. 0709-450112, 031-772 63 78, martin.hultman@chalmers.se</p> <p><br /></p> <p><br /></p> <p></p> <h3 class="chalmersElement-H3">Martin Hultman om...</h3> <p><strong>Framtiden för klimatet, politiken och klimatförnekelse</strong><br />”Jag har två insikter i mig. Jag vet hur länge kunskapen om klimatförändringarna har funnits, och hur många som motarbetat den under lång tid. Då kan jag tänka: Vi har inte en chans, vi kommer att bränna planeten. Men samtidigt är det vi människor som bygger och upprätthåller vår värld, och det har tidigare i historien skett stora skiften i makt och värderingar – som medborgarrättsrörelsen, kvinnors rösträtt, avskaffandet av slaveriet. I samband med sådana former av maktförändringar kommer också lagstiftning, tekniska lösningar och politiska förändringar. En idé, som vore en självklar utveckling av mänskliga rättigheter, är att också erkänna naturen såsom vattnet till exempel i oss, vilket leder till en diskussion om Naturens Rättigheter. Det ger hopp!”<br /><br /><strong>Sitt engagemang i klimatfrågan och sveket från makthavare</strong><br />”Att makthavare har känt till klimatförändringarna så länge utan att agera, det ger mig ont i magen. Jag känner en stark känsla av svek från tidigare generationers ledare, som har fortsatt bygga in oss i infrastrukturer och lagstiftningar som förvärrar situationen – och lämnat kommande generationer i en situation där tiden att hantera detta är så kort. Det är en generations- och rättvisefråga som berör mig starkt.”</p> <p><br /><br /></p> <p></p> <h4 class="chalmersElement-H4">Några vetenskapliga publikationer inom området klimatförnekelse</h4> <p></p> <p></p> <h5 class="chalmersElement-H5">Högernationalism</h5> <div>Krange, O. Kaltenborn, B.&amp; Hultman, M. (2018). <a href="http://network.mynewsdesk.com/wf/click?upn=efDx2YJlulFxrzWdtb9kVn5sEj-2FCHc4uJn5819fZT7xbpElQrqHE2T0lEI3y-2Fb6dULH3FHmNC-2BnVLV2yHQ-2F6Gg-3D-3D_Krev5Rfnj-2BxDumtC9NHGZli6Ao-2Fzc0RvnFiDvzdnvTKfi-2BpSdDC8qDBy7Lmg3toUmeZI5BUjX-2F0ybIJAYCbDF8bQ6acxgphqyvU7gM7c51uv-2B6AN-2FdcXeMvg-2FaVM-2BS6Wnf7YISZuvxuu7DLU0BnimG5khlDouZMW7NIDQFBpWyJURRLbpRGic47A9KXBfCJ7de-2FYrwy6amYtqr9OfnFlN-2FS0cB79-2Ft2FfDuqoDbEeUyDp96HUpK6S1cCdYrR4L4lLanAF1PPgGHpoSlH9axUb803PM9ZUubKMAxfBwrqqUd07ZR6J-2FylOiPFL4kUQESeYYlvtSYfXZoebcre4pkkj5ruSuht-2BxHYWyaA2JxLXPZViwIAVaaq9m00Z-2BSyKcti5iBWtIsbRH79Ls8jiznAhw-3D-3D" target="_blank">“Cool Dudes in Norway: Climate Change denial among conservative Norwegian Men”</a>, Environmental Sociology.</div> <div> </div> <div>McCright, A., Dunlap, R (2011). <a href="http://network.mynewsdesk.com/wf/click?upn=D1iYPTHP71KZSiE6rcyvp63XQlHeyU-2B37ozldnJRUBqBw8LqeKRywtGfJ3Kijd38yDmjdaLJ-2BF5Xsb3V9M-2B2pdjN14sY5IZ277nTPiXToI4-3D_Krev5Rfnj-2BxDumtC9NHGZli6Ao-2Fzc0RvnFiDvzdnvTKfi-2BpSdDC8qDBy7Lmg3toUmeZI5BUjX-2F0ybIJAYCbDF8bQ6acxgphqyvU7gM7c51uv-2B6AN-2FdcXeMvg-2FaVM-2BS6Wnf7YISZuvxuu7DLU0BnimG5khlDouZMW7NIDQFBpWyJURRLbpRGic47A9KXBfCJ7W4pRzTyuQvwJ36YnByxZ6UlULK3rnwDwVG1qBmZbp8jTtoKF93e0VuQIe4JrGQ1AJeKAP-2BfQiDzxfpEkjJhhmRvSDGkIyzWR098SYDsAzo2IgGr8J-2Fo-2FKHd2oA70i5hCB9BeRV55miKYECPBDarz4pAl8twMhxG5YhymhjaB61REyHxWSM9yAr5vrneLaUMfpWw27EmvvwwSPJeellcY-2Bg-3D-3D" target="_blank">&quot;Cool dudes: The denial of climate change among conservative white males in the United States&quot;</a>, Global Environmental Change.</div> <div> </div> <div>Forchtner, B., Kroneder, A., &amp; Wetzel, D. (2018). <a href="http://network.mynewsdesk.com/wf/click?upn=D1iYPTHP71KZSiE6rcyvp7K2-2FKs5mybaJYW4ghOMcLpccCqSsHLG6myNWfFWpnmdmIwPkIn4BR1Ho6CpvXNnf3RniwbiYIli1vsygicUR-2FQ-3D_Krev5Rfnj-2BxDumtC9NHGZli6Ao-2Fzc0RvnFiDvzdnvTKfi-2BpSdDC8qDBy7Lmg3toUmeZI5BUjX-2F0ybIJAYCbDF8bQ6acxgphqyvU7gM7c51uv-2B6AN-2FdcXeMvg-2FaVM-2BS6Wnf7YISZuvxuu7DLU0BnimG5khlDouZMW7NIDQFBpWyJURRLbpRGic47A9KXBfCJ7PvRGrGQBugMF-2BCEssYeD8CiXCJsAUJKbUOJM9VcMf9CjXW61AvV-2BLnXhRLFsJQkB8OqAVgcuXnjbfJBeidHsldUU943kxIZ2IrnGkJC9Z1mK4XBmPeS5mZP6gkomy4cVWY55fb-2FrtzsL6mWF-2FzcUxxfWl8oKbfDvzkOyB3M-2B3oNZnIPIVZjQkyV-2BmiI3Do-2FuumYvmVFRWaGMpmG-2BlInTuA-3D-3D">“Being Skeptical? Exploring Far-Right Climate-Change Communication in Germany”</a>, Environmental Communication.</div> <div> </div> <div>Hultman, M., Björk A. &amp; Viinikka, T. (kommande publicering). <span style="text-decoration:underline">“Far-right and climate change denial. Denouncing environmental challenges via anti-establishment rhetoric, marketing of doubts, industrial/breadwinner masculinities enactments and </span>ethno-nationalism<span style="text-decoration:underline">.”</span>. In Contemporary Environmental Communication by the Far Right in Europe ed. Forchtner, Kølvraa &amp; Wodak London: Routledge.</div> <div> </div> <div>Anshelm, J., &amp; Hultman, M. (2014). <a href="https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/18902138.2014.908627" target="_blank">A green fatwā? Climate change as a threat to the masculinity of industrial modernity</a>, NORMA: International Journal for Masculinity Studies, 9(2), 84-96.</div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Utvinningsindustrin</h5> <div>Supran,G; Oreskes, N (2017). <a href="http://network.mynewsdesk.com/wf/click?upn=8skVGAKiD-2F2aCC-2F2l-2BGW8w5PAEWAEz1BH-2B3WxVDPt2nhvVVvDE-2FugMvY2RyTNbLOoCs8-2B8M7yVmB43s0hqmdNC5t-2BO1ELsgHHxpKADPPuWI-3D_Krev5Rfnj-2BxDumtC9NHGZli6Ao-2Fzc0RvnFiDvzdnvTKfi-2BpSdDC8qDBy7Lmg3toUmeZI5BUjX-2F0ybIJAYCbDF8bQ6acxgphqyvU7gM7c51uv-2B6AN-2FdcXeMvg-2FaVM-2BS6Wnf7YISZuvxuu7DLU0BnimG5khlDouZMW7NIDQFBpWyJURRLbpRGic47A9KXBfCJ7-2Fbf0Kz1exOigc6uFCmnuETSFQSTZuRX68v72LuhwuU5Rr5OLkHymsLAciv-2FMEMJo4Mpg5q4SCHUjVOkos640ListJiBWpX3zNoBrlqhVTegh-2FKXaXnHJJxnPtnTl-2BdaXUxLs6B1Tr2qNygnfLIvqn81otMGpdskwKxWSlz6-2FAhMOsxNizmEXWdbAMHRArdCHVT4-2BQC65sMIOqS-2FO-2FH3X0Q-3D-3D" target="_blank">&quot;Assessing ExxonMobil's climate change communications (1977–2014)&quot;</a>, Environmental Research Letters.</div> <div> </div> <div>Oreskes, N., &amp; Conway, E. M. (2011). <a href="http://network.mynewsdesk.com/wf/click?upn=D1iYPTHP71KZSiE6rcyvpx9Qr8t-2F-2BtwvJUv-2FcatJc0Kr7ZaoPHAZmpsofZGoB0PSyQkhPElQBZIPY8RbY-2FAcud46pSiqtLGJWhlgIDqAkt4-3D_Krev5Rfnj-2BxDumtC9NHGZli6Ao-2Fzc0RvnFiDvzdnvTKfi-2BpSdDC8qDBy7Lmg3toUmeZI5BUjX-2F0ybIJAYCbDF8bQ6acxgphqyvU7gM7c51uv-2B6AN-2FdcXeMvg-2FaVM-2BS6Wnf7YISZuvxuu7DLU0BnimG5khlDouZMW7NIDQFBpWyJURRLbpRGic47A9KXBfCJ77pHiApDm5wl9pVtR9NB0NKFgj2QQpuCcOgPMu7e51JaX4i81ObkZx2GPnqih4q0wYjUGRe2gtDPqF92IQfFQZMk8-2FkE9ZNKypv0OXMTYZsriOmpGYzbo-2BuG4cHpi8oOn9dVJy8bqVTc9OEeNe9URxqLvYfjTjViliTWpZmfEpy9t5hiCLPIDsEQ-2F-2BMbdZ7g5-2BMcqEtGh7WxbjQERX8rJvA-3D-3D" target="_blank">Merchants of doubt: How a handful of scientists obscured the truth on issues from tobacco smoke to global warming</a>, Bloomsbury Publishing, USA.</div> <div> </div> <div>Young, N., Coutinho, A. (2013). <a href="http://network.mynewsdesk.com/wf/click?upn=D1iYPTHP71KZSiE6rcyvp4HUf45m3TsiX-2FA8qbig8IjCEsdt99OpVb5IuCfeYsSTKvZ0-2For0W6e04Lq1pt2J1fRBpYQzFC7jIV1o-2B-2B3Bb9Q-3D_Krev5Rfnj-2BxDumtC9NHGZli6Ao-2Fzc0RvnFiDvzdnvTKfi-2BpSdDC8qDBy7Lmg3toUmeZI5BUjX-2F0ybIJAYCbDF8bQ6acxgphqyvU7gM7c51uv-2B6AN-2FdcXeMvg-2FaVM-2BS6Wnf7YISZuvxuu7DLU0BnimG5khlDouZMW7NIDQFBpWyJURRLbpRGic47A9KXBfCJ78Nb1Ar6jjkYNW6YwS9qfm-2FKC8St8KAvwooy7qsixkE1YHWS6bmCjPEF02oBFW4sp3z6IvSszYTxqw04eTgthQ-2FoSVf1G9CakT9yUNsu3MP0k22puJmnUDZ0NrrDrHd40mGjUZifyQPLUNlsaS0YGDahYOz8nR2Bd5-2Fcw-2FDGCoakcm74GUr71e8vCciMYNYfml1SUK8RiO7jMSgqzUuTnqA-3D-3D" target="_blank">&quot;Government, Anti-Reflexivity, and the Construction of Public Ignorance about Climate Change: Australia and Canada Compared&quot;</a>, Global Environmental Politics.</div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Konservativa tankesmedjor</h5> <div>Brulle, R (2014). <a href="http://network.mynewsdesk.com/wf/click?upn=D1iYPTHP71KZSiE6rcyvpxabUIWhn8XTAYzBQiEKsPqcDiYfvKkmCTVehVRt7XhC9ENnbHuVlvvNOZQ41-2FVkjVvx5gODhLOCO6deRxpvG7I-3D_Krev5Rfnj-2BxDumtC9NHGZli6Ao-2Fzc0RvnFiDvzdnvTKfi-2BpSdDC8qDBy7Lmg3toUmeZI5BUjX-2F0ybIJAYCbDF8bQ6acxgphqyvU7gM7c51uv-2B6AN-2FdcXeMvg-2FaVM-2BS6Wnf7YISZuvxuu7DLU0BnimG5khlDouZMW7NIDQFBpWyJURRLbpRGic47A9KXBfCJ7cZxmYhskURMoTzmb7hG7dd2MDplFV7sBNH9K6oSuRCAHDbHrjBcFgOI35nSFvZtGujpgM44XCFJppcokWV37X4q87eDv3D-2B-2F37K0JVE1klYvVqYlafHFVAyVGETlYBVlSho2596EYYbYICAlcSzLfN6Q-2B1Ae9tipWF1f5x9d6y4ZpPyG7Xyh5-2FG2lRrEGY4bzur7I1zbJIqAP-2FSugTuuwQ-3D-3D" target="_blank">&quot;Institutionalizing delay: foundation funding and the creation of U.S. climate change counter-movement organizations&quot;</a>, Climatic Change.</div> <div> </div> <div>Bohr, J. (2016). <a href="http://network.mynewsdesk.com/wf/click?upn=D1iYPTHP71KZSiE6rcyvp7K2-2FKs5mybaJYW4ghOMcLpccCqSsHLG6myNWfFWpnmdA-2BUkrgrxecgwScnTvot1sXYMFcHOJ4-2BYQnpXY3T4wXg-3D_Krev5Rfnj-2BxDumtC9NHGZli6Ao-2Fzc0RvnFiDvzdnvTKfi-2BpSdDC8qDBy7Lmg3toUmeZI5BUjX-2F0ybIJAYCbDF8bQ6acxgphqyvU7gM7c51uv-2B6AN-2FdcXeMvg-2FaVM-2BS6Wnf7YISZuvxuu7DLU0BnimG5khlDouZMW7NIDQFBpWyJURRLbpRGic47A9KXBfCJ79y8Xb7-2BKyboWrwUvKQvBCgD-2BeQQ7Uo1rZlTXumTxGxng1qJFqfHnoiVILfw6CltsmYUkr-2FhtNwQZ4t7Orb4wB9KJXqAljea0VElZO6tV6utIYQdSD-2BAm4DWeWiEPbUzBumqnaMKm63f4zQIldyEL5DwghMAv7SUCmQRsPEyj-2F8X9sN43V99MuH1LPJpOP-2BSzRKbAkKqWlyNQN3hzqXYJBg-3D-3D" target="_blank">&quot;The ‘climatism’ cartel: why climate change deniers oppose market-based mitigation policy&quot;,</a> Environmental Politics.</div> <div> </div> <div>Dunlap, R, &amp; Jacques (2013). <a href="http://network.mynewsdesk.com/wf/click?upn=D1iYPTHP71KZSiE6rcyvpzF6zf-2BpqsvvhnpqN6MBgQJ5CGYolpdmzjD7G5E-2FCUHHfhh5-2BmrlkINN2xgD8M5Vqg-3D-3D_Krev5Rfnj-2BxDumtC9NHGZli6Ao-2Fzc0RvnFiDvzdnvTKfi-2BpSdDC8qDBy7Lmg3toUmeZI5BUjX-2F0ybIJAYCbDF8bQ6acxgphqyvU7gM7c51uv-2B6AN-2FdcXeMvg-2FaVM-2BS6Wnf7YISZuvxuu7DLU0BnimG5khlDouZMW7NIDQFBpWyJURRLbpRGic47A9KXBfCJ7CB6Lv1pypU-2BOHGkEsjlF4YCJRwwD9ADjSOFAU2sHyFYB5KK1el3J-2FUtpgs2dEIH8ZqM7tKujOYOaq7GymmQw1bxR9RcIxRMbtf1aQaCFAEZcT9ebkmuS4LewYYNpeBCZU2fKIy6-2B0fLqsbXGVBoCeyTzYupYupQu1FRg-2FNxAuJQrROMZDue4FRfMhqK-2FBwImGooj9s-2BEnmia0BO91xXQew-3D-3D" target="_blank">“Climate Change Denial Books and Conservative Think Tanks. Exploring the Connection”</a>, The American Behavioral Scientist.</div> <div> </div> <div>Anshelm, J., &amp; Hultman, M. (2014). <a href="http://network.mynewsdesk.com/wf/click?upn=D1iYPTHP71KZSiE6rcyvp59Q-2B-2FvM5LLfVgg7Z08gHDCqfOzSgZApa9YeRk4mcVpqi74N8-2FRxmf10HU1JAMB4Re7TQ431NCD-2F7HMnXNyzU1GKRJT05WDiCwFrHoW2gTr7dBQq1o1coxJJ7pQlt9dwbV5BarVbt4nyLdKCbFK8FgsIuCArFE-2B0kEmiW42UDbWM_Krev5Rfnj-2BxDumtC9NHGZli6Ao-2Fzc0RvnFiDvzdnvTKfi-2BpSdDC8qDBy7Lmg3toUmeZI5BUjX-2F0ybIJAYCbDF8bQ6acxgphqyvU7gM7c51uv-2B6AN-2FdcXeMvg-2FaVM-2BS6Wnf7YISZuvxuu7DLU0BnimG5khlDouZMW7NIDQFBpWyJURRLbpRGic47A9KXBfCJ7jOvp5VQQ0eIbS7xG-2FdHYW1-2FNLOBTxXUWUM0lVXHf2OJqPU0mLFLkqA3FALSeHrJKiWTHRzUXdDQ2B7c8p-2BS8tYcgjelv2jfaMF5ScLh0uOpCTEqafi54RirBc2yD0MtyjfZPJJkZyLVgg3Yet9yUOarKzOexH3Zf2Hk8qGai76r-2FHUBKLdmwgSNXLkaSNPCpbH9EhEPTaLRls4obJd9b-2Fw-3D-3D" target="_blank">Discourses of global climate change: apocalyptic framing and political antagonisms</a>, Routledge, London.</div> <div> </div> <p></p> <br /> <p></p>Sun, 19 Aug 2018 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Manniskans-livslangd-har-ingen-fast-grans,-enligt-statistikprofessor.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Manniskans-livslangd-har-ingen-fast-grans,-enligt-statistikprofessor.aspxMänniskans livslängd har ingen fast gräns, enligt statistikprofessor<p><b>​Finns det en definitiv gräns för hur gammal en människa kan bli? Därom råder det livliga diskussioner bland forskarna inom området. Holger Rootzén, professor i matematisk statistik, menar att det inte finns någon fast gräns. Han forskning visar att överlevnadschansen efter 110 års ålder verkar vara oberoende av såväl livsstil som genetiska faktorer – och att vi kanske får uppleva att en människa blir 128 år gammal inom de närmsta 25 åren.</b></p><div>​År 2016 publicerades <a href="https://www.nature.com/articles/nature19793">en artikel i den vetenskapliga tidskriften <em>Nature</em></a><em> </em>som sade att det finns en definitiv gräns för människans livslängd. Men hjälp av globala demografiska data kom forskarna fram till att den naturliga gränsen för människans livslängd är runt 115 år.</div> <div> </div> <div><br />Men inom forskarsamhället uppstod tvivel om sanningshalten i påståendet. Holger Rootzén blev kontaktad av den vetenskapliga tidskriften <em>Extremes</em>, som bad honom att undersöka artikeln närmare. Förra året <a href="https://link.springer.com/article/10.1007/s10687-017-0305-5">publicerade han sitt arbete</a>, tillsammans med sin kollega Dmitrii Zholud på institutionen för matematiska vetenskaper. Chalmersforskarna hade kommit fram till att författarna till Nature-artikeln hade analyserat sina data felaktigt.</div> <div> </div> <br />I Nature-studien hade forskarna analyserat data från 1968 till 2006 och observerat den maximala åldern genom åren. De såg att den maximala livslängden ökade från 1968, nådde en topp på 90-talet, och sedan minskade något fram till 2006. Därför drog de slutsatsen att den högsta möjliga livslängden hade uppnåtts. Men Holger och Dmitrii upptäckte att slutsatsen var falsk, vilket berodde på en feltolkning utifrån begränsade data. <div> </div> <div><br />– Från mitten av 90-talet hade de data från fyra länder som de kombinerade, säger Holger Rootzén. Men från de tidigare och senare perioderna hade de bara data från ett eller två länder. Därför var det förstås fler personer som var långt över 100 år gamla i mitten av perioden än i början och i slutet. </div> <div> </div> <div><br />– Man kan jämföra det med att kasta dartpilar. Om du kastar 1000 pilar så kommer säkert din bästa träff att vara bättre än om du bara kastar 10 pilar, och även din näst bästa träff kommer att vara bättre.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Risken för att dö planar ut vid extremt hög ålder</h3> <div>Nyligen publicerades en annan <a href="http://science.sciencemag.org/content/360/6396/1459.full">artikel i den vetenskapliga tidskriften <em>Science</em></a><em> </em>som stödjer Holgers forskningsresultat. Han blev kontaktad av <a href="https://www.washingtonpost.com/news/speaking-of-science/wp/2018/06/28/new-study-questions-a-limit-to-the-human-life-span/?utm_term=.87817ef25ba1">Washington Post</a> och <a href="https://www.livescience.com/62942-human-life-span-limit.html">Live Science</a> för att kommentera resultaten. I dagarna publicerar han också en vetenskaplig replik i tidskriften Extremes, där han summerar debatten så här långt och bemöter synpunkter som har lyfts.</div> <div> </div> <div><br />En av de största utmaningarna för att undersöka det extremt långa livets mysterier är att få tillgång till pålitliga och verifierbara data. Utsagor om hög ålder har en benägenhet att vara överdrivna och omöjliga att belägga. I den nya studien i Science använde forskarna en helt ny datauppsättning, som bestod av alla personer i Italien som var minst 105 år gamla, mellan 2009 och 2015. Det är en trovärdig källa eftersom alla personerna hade giltiga födelse- och dödsattester, om de inte fortfarande levde. Holgers och Dimitris data täckte in personer som var minst 110 år gamla från 15 länder.</div> <div> </div> <div><br />Holger och de italienska forskarna är överens om att trots att risken för att dö ökar när vi blir äldre så planar faktiskt dödsfrekvensen ut efter en viss ålder. Det betyder att chansen att överleva från 110 till 111 år är samma som från 111 till 112 år – ungefär 50 procent. Holger observerade denna platåeffekt från 110 års ålder. Den italienska forskarna, med sina nya data, observerade den tidigare – efter 105 års ålder.</div> <div> </div> <div><br />Detta innebär att vi kan få uppleva att någon lever längre än Jeanne Calment, den franska kvinna som har haft den längsta bekräftade livslängden hittills i världshistorien. Hon var 122 år och 164 dagar gammal när hon dog 1997.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Överlevnadschansen efter 110 år är samma hos alla grupper</h3> <div>Holger och Dimitri har också gjort en annan häpnadsväckande observation. När någon väl har uppnått 110 års ålder så verkar de vanliga faktorerna som är kopplade till livslängd ha spelat ut sin roll. Kvinnor lever till exempel längre än män i genomsnitt, men efter 110 års ålder försvinner denna skillnad. Bland de mycket gamla finns det heller inga skillnader i överlevnadsfrekvens mellan olika länder eller regioner. Människor över 110 år har samma chans att överleva i både Japan, södra och norra Europa, och USA. Och de hade samma chans på 60-talet som efter millennieskiftet.</div> <div> </div> <div><br />– Detta är väldigt överraskande och intressant, säger Holger Rootzén. Man skulle förvänta sig att genetiska faktorer och livsstilsfaktorer spelade roll, precis som de verkligen gör i lägre åldrar. Men efter 110 års ålder verkar överlevnad vara lika sannolik för alla, oavsett dessa faktorer.</div> <div> </div> <div><br />Så, kommer vi att få se Jeanne Calments rekord överträffas framöver? I sin artikel lägger Holger och Dimitri fram en prognos för de närmsta decennierna.</div> <div> </div> <div><br />– Den är framtagen utifrån överlevnadsfrekvensen efter 110, och hur många människor som når 110 års ålder, säger Holger. Vi kom fram till att den äldsta människan kommer att bli någonstans mellan 119 och 128 år under de närmsta 25 åren. Under förutsättning att det inte startas ett stort krig!</div> <div> </div> <div> </div> <div><strong><br /><br />Text</strong>: Joshua Worth</div> <div> </div> <div><strong>Översättning</strong>: Johanna Wilde<br /></div>Wed, 11 Jul 2018 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Hojdpunkter-fran-Almedalen-2018.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Hojdpunkter-fran-Almedalen-2018.aspxHöjdpunkter från Almedalen 2018<p><b>​Alla talar hållbarhet, och oron för risker med AI finns kvar. Men det var digitaliseringens alla möjligheter inom vård, välfärd och industrin som fokuserades i Almedalen i år. Insikten växer att stora delar av Sveriges arbetande befolkning måste lära nytt i princip omedelbart, om vi ska skörda väl. Hur? Ingen har hela svaret än.</b></p><div>​Temperaturen stiger i valrörelsen, men Almedalens drygt 4000 seminarier handlade om så mycket mer än dagspolitiken. Teknikens snabba utveckling färgade många samtal, och Stefan Bengtsson var den universitetsrektor som kanske var mest aktiv i debatten.</div> <div> </div> <div>Entreprenörer behöver träna! Ta tag i det livslånga lärandet! Delade, intelligent hanterade elfordon kan rädda klimatet! Vegetarisk mat gynnar både kroppen och miljön! Det var några av budskapen i <a href="/sv/samverkan/Motesplatser-for-samverkan/almedalen/Almedalen-2018/Sidor/default.aspx" target="_blank">Chalmers egna seminarier</a>. Se filmerna i karusellen ovan. </div> <div> </div> <div>Djupdyk i rapporteringen från Twitterkontot <a href="https://twitter.com/chalmersnyheter" target="_blank">@chalmersnyheter</a> eller Youtube-spellistan <a href="https://www.youtube.com/playlist?list=PLHXgzqnOl9mrpj9vcriTn9RlcDB2XkinW" target="_blank">Chalmers i Almedalen 2018</a>. Flera av seminarierna ligger ute i sin helhet på <a href="https://www.facebook.com/VastsvenskaArenan/" target="_blank">Västsvenska arenans facebooksida</a> eller andra platser på nätet.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Livslångt lärande</h3> <div>Digitalisering och snabb teknisk utveckling ökar efterfrågan på nya kunskaper, och behovet av kompetensutveckling ökar i rasande fart. Seminariet <a href="/sv/samverkan/Motesplatser-for-samverkan/almedalen/Almedalen-2018/Sidor/Vem-tar-notan-nar-akademiker-atervander-till-skolbanken.aspx">Vem tar notan när akademiker återvänder till skolbänken?</a> efterlyste en strategi för att utbilda redan yrkesverksamma.</div> <div> </div> <div><div>– Det är komplext och det finns många utmaningar, men det var jätteroligt att seminariet visade att det finns så många som vill bidra till att hitta lösningar. Det kommer att krävas fyrpartslösningar som involverar både lärosäten, företag, stat och individ, sa Maria Knutson Wedel, vicerektor för utbildning på Chalmers.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Hybridkompetens inom vården</h2> <p>Med ökad AI och digitaliseringen inom den behandlande vården räcker det inte med goda operatörskunskaper. Man måste framåt kunna bemästra tekniska system och optimera dem, göra beräkningar och programmera om och anpassa utrustning för att få ut maximal nytta för patienten.</p> <div> </div> <div>– Här talar vi om en sjukvård som ser helt annorlunda ut om ett tag, och då krävs sannolikt nya yrken med hybridkompetens i en och samma person, sa Chalmers rektor Stefan Bengtsson, på Sahlgrenskas seminarium <a href="https://vastsvenskaarenan.se/program/halften-lakare-halften-civilingenjor-ar-hybridutbildningar-svaret-pa-nya-krav-inom-sjukvarden/" target="_blank">Hälften läkare, hälften civilingenjör – är hybridutbildningar svaret på nya krav inom sjukvården?</a>.</div> <div> </div> <div><div>– Men låt oss börja med enkla saker som kan fixas kvickt, utan att vara inne och fippla i examensordningen. Vi behöver drastiskt öka kontaktytan mellan våra studenter, lärare och forskare. Det är så idéerna föds, sa han och berättade att Chalmers tillsammans med Sahlgrenska sjukhuset och akademin är berett att sätta igång en gemensam forskarskola med pardoktorander och gemensamma projekt inom grundutbildningen.</div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Sveriges framtida transporter <span></span></span></h2> <div>Samsyn tack! krävde Chalmers i seminariet <a href="/sv/samverkan/Motesplatser-for-samverkan/almedalen/Almedalen-2018/Sidor/Sjalvkorande-utslappsfritt-och-delat-ratt-vag-till-ett-hallbart-transportsystem.aspx" target="_blank">Självkörande, utsläppsfritt och delat – rätt väg till ett hållbart transportsystem? </a>Elna Holmberg från Swedish electromobility Centre konstaterade att elektrifieringshjulet rullar på fint. </div> <div> </div> <div>– Men vi behöver göra några saker. Bygga en bra infrastruktur för det första, och få upp effekterna så att vi kan snabbladda. Det tredje är att hantera laddningens påverkan på batterierna och återvinningen. Och det fjärde är att hitta affärsmodeller och standarder för Europa så att vi kan ladda våra elbilar, sa hon. </div> <div> </div> <div>Trafikutskottets Karin Svensson Smith (mp) och Jessica Rosencrantz (m) var eniga om klimatmålen, mer bilpooler, att skapa rätt att reservera parkeringsplats för delade elfordon, mer förarassistans, mer cykel i städerna och delvis om miljözoner som bra lösning, samt bra täckning för elladdning, tack. Men ingen av politikerna ville lagstifta om täckning för elbilsladdning, precis som för mobiltelefoni idag. Inställningen till privatbilism i städer skiljde dem åt. Hela panelen ville se skarpa testbäddar i verklig miljö och nya, bättre mobilitetstjänster där alla transportslag ingår.</div></div></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Entreprenörer ska vilja rädda världen</h3> <div>Den viktigaste drivkraften för entreprenörer är viljan att rädda världen, förmedlade vicerektor Fredrik Hörstedt på Chalmers fullsatta seminarium <a href="/sv/samverkan/Motesplatser-for-samverkan/almedalen/Almedalen-2018/Sidor/Framtidens-entreprenor-skapar-varden-och-raddar-varlden.aspx">Framtidens entreprenörer – skapar värden och räddar världen</a>.</div> <div> </div> <div>– I en hårdnande internationell konkurrens är att rädda världen den stora möjligheten för svenskt näringsliv. Här finns stora ekonomiska värden att skapa, sa Fredrik Hörstedt.</div> <div> </div> <div>Tidigare har fokus i inkubatorer och uppstartsverksamheter främst legat på själva idéerna eller företagen. Nu handlar det snarare om människorna och att odla deras entreprenöriella förmågor. Panelen betonade vikten av övning och att våga prova.</div> <div> </div> <div>– Det är inte så farligt att misslyckas. Vi har bra skyddsnät – det är jättesvårt att svälta ihjäl i Sverige idag, sa Stina Linge på Chalmers Ventures.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Växtbaserat nyckeln till hälsosam och hållbar kost</h3> <div>Att äta hälsosamt och hållbart går ofta hand i hand, vilket blev uppenbart på seminariet <a href="/sv/samverkan/Motesplatser-for-samverkan/almedalen/Almedalen-2018/Sidor/Lovbiff-larver-eller-linser-hur-ater-jag-bade-hallbart-och-halsosamt.aspx">Lövbiff, larver eller linser – hur äter jag både hållbart och hälsosamt?</a> Genom att äta mindre kött minskar man sin klimatpåverkan rejält, samt minskar risken för cancer och olika vällevnadssjukdomar.</div> <div> </div> <div>– En liten mängd naturbeteskött främjar emellertid den biologiska mångfalden. Men då får man se till att det faktiskt är naturbeteskött man äter, sa Fredrik Hedenus.</div> <div> </div> <div>Men att bryta vanor kan vara svårt.</div> <div> </div> <div>– Det gäller att ta det i små steg. Ju längre bort till exempel ett matrecept ligger från det vi känner igen, desto högre är tröskeln för att vi faktiskt ska prova det, sa Coop provköks Sara Begner.<br /><span><h3 class="chalmersElement-H3">Omställning på allvar</h3> <div>Det blev under veckan uppenbart att många fossiltunga branscher nu jobbar målinriktat och dedikerat för att bli klimatneutrala. Betongbranschen är idag en av Sveriges största koldioxidutsläppare, men har nu lagt upp en gemensam färdplan för att bli fossilfri till 2045. Framför allt bildas utsläppen när råvaran kalksten upphettas vid tillverkning av cement, bindemedlet i betong. Inga alternativa råvaror finns i sikte, utan koldioxidinfångning och -lagring ser ut att vara den enda möjligheten att undvika utsläppen.</div> <div> </div> <div>– Det är inget tekniskt problem, utan snarare ett finansiellt. Att ta bort koldioxidutsläppen innebär att cementen blir 70 procent dyrare. Men tittar man på kostnaden för en hel byggnad så blir den bara en halv procent dyrare. Det är därför oerhört viktigt att samverka längs hela värdekedjan, sa professor Filip Johnsson som forskat mycket kring utsläpp från svensk basindustri.</div> <div> </div> <div>Sjöfarten är också i princip helt fossil idag, men har nu börjat jobba ordentligt med att börja ställa om till hållbara drivmedel. Här fanns Chalmers representerat av Karin Andersson, professor i maritim miljövetenskap:</div> <div> </div> <div>– När jag började forska inom det här fältet såg det mörkt ut, men det har hänt så himla mycket de senaste åren. Jag vete sjutton om det inte går att få sjöfarten fossilfri till 2045!</div> <div> </div> <div>Även den svenska drivmedelsbranschen har siktet inställt på förnybart. På Svenska petroleum- och biodrivmedelsinstitutets heldag var Maria Grahn, forskare och ledare för styrkeområde Energi, en av talarna.</div> <div> </div> <div>– Alla lösningar som kan få bort de fossila bränslena är välkomna. Man kan inte vänta på ”den enda rätta” lösningen, och det gör inte branschen heller, sa hon.</div> <div> </div> <div>Flygbranschen är också inne på att ställa om till förnybara bränslen, även om det än så länge sker i ytterst liten skala. På Swedavias seminarium om hållbart flyg var Jörgen Larsson, forskare i fysisk resursteori, tydlig med att flygresandet måste dämpas till dess att vi har klimatneutralt flyg.</div> <div> </div> <div>– Men redan inom några år, när gps-tekniken förbättrats ytterligare, finns lågt hängande frukter att skörda vad gäller flygets höghöjdseffekter genom att dirigera flygplanen så att de undviker fuktiga områden, sa Jörgen Larsson.</div></span></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Samverkan främjar samhällets utveckling</h3> <div>På Vetenskapsrådets seminarium om vetenskapens bidrag till samhällsutvecklingen beskrev rektor Stefan Bengtsson Chalmers styrkeområdeskoncept som en gränsyta mot omvärlden, vilket flera i panelen sedan refererade till i positiva ordalag.</div> <div> </div> <div>– Vi samverkar med näringslivet för att bidra till samhällsnyttan, men också för att det gör oss till ett bättre universitet, sa Stefan Bengtsson.</div> <div> <br />Text: Christian Borg och Ingela Roos</div>Fri, 06 Jul 2018 10:00:00 +0200