Nyheter: Globalhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaThu, 22 Jun 2017 17:25:28 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Battre-cellfabriker-ska-producera-framtidens-lakemedel.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Battre-cellfabriker-ska-producera-framtidens-lakemedel.aspxBättre cellfabriker ska producera framtidens läkemedel<p><b>​Biologiska läkemedel baserade på proteiner är lovande kandidater för behandling av cancer och andra svåra sjukdomar. Men de kan vara problematiska att tillverka. I ett nytt forskningsprojekt ska chalmersforskare nu ta fram nya genmodifierade celler, så kallade cellfabriker, som kan producera de önskade proteinerna.</b></p>​Marknaden för läkemedel som efterliknar kroppens egna proteiner, så kallade proteinläkemedel, växer så det knakar. <br /><br />– Proteinläkemedel ger en mer målinriktad effekt och mindre bieffekter än traditionella läkemedel baserade på små molekyler, förklarar Jens Nielsen, professor i systembiologi vid Chalmers.<br /><br />Förhoppningen är att man ska kunna behandla ett mycket brett spektrum av sjukdomar, till exempel olika typer av cancer, diabetes och multipel skleros, MS. Proteinerna tillverkas med så kallade cellfabriker – alltså celler som genetiskt modifierats att tillverka och utsöndra det önskade proteinet. Problemet är att det i dagsläget är svårt att tillverka en del av de eftertraktade proteinerna.<br /><br />– Vissa proteiner går jättebra att tillverka i cellfabriker, men med andra funkar det inte alls. Och vi vet inte riktigt varför, säger Jens Nielsen. <br /><br />Nu har Jens Nielsens forskargrupp tillsammans med docent Dina Petranovic och forskare på KTH fått ett anslag på 34 miljoner kronor från Stiftelsen för strategisk forskning för att undersöka proteinproduktionen i cellfabriker baserade på jästceller, som gruppen har mycket stor erfarenhet av, och på en mänsklig cellinje.<br /><br />– Vi vill förstå varför det går galet ibland, så att vi sedan kan modifiera cellfabrikerna till att kunna producera fler typer av protein, säger Jens Nielsen. <br /><br />Cellfabriker baserade på mänskliga celler finns inte i kommersiellt bruk ännu. Dagens proteinläkemedel produceras framför allt med cellinjer från en hamster. Proteinerna blir mycket lika människokroppens egna, fast med en liten, liten skillnad. Hos vissa patienter kan skillnaden ge upphov till en problematisk försvarsreaktion från immunförsvaret. <br /><br />– Med cellfabriker baserade på mänskliga celler får vi fullständigt rätt proteiner och slipper sådana reaktioner, säger Jens Nielsen.<br /><br />Den långsiktiga visionen är att med cellfabriker kunna producera alla önskade protein, så att de eftertraktade läkemedlen snabbt kommer ut på marknaden och kan göra nytta.<br /><br />Läs mer: <br /><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Proteinforskning-Jens.aspx">Läkemedel ur kroppens proteiner</a><br /><br />Text: Ingela Roos<br />Foto: Johan BodellThu, 22 Jun 2017 17:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Samarbete-kring-ensamkommande-flyktingbarn-banar-väg-för-nya-grepp-i-välfärden.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Samarbete-kring-ensamkommande-flyktingbarn-banar-v%C3%A4g-f%C3%B6r-nya-grepp-i-v%C3%A4lf%C3%A4rden.aspxSamarbete kring ensamkommande flyktingbarn banar väg för nya grepp i välfärden<p><b>​I Göteborg finns Sveriges största IOP, idéburet-offentligt partnerskap, som har lett till ett framgångsrikt samarbete kring ensamkommande flyktingbarn. Det unika initiativet – där nio idéburna organisationer samverkar med Göteborgs Stad – kan bana väg för en ny riktning i svensk välfärd, visar ett forskningsprojekt lett av Chalmers.</b></p><div><strong>– Vi tror att den här samarbetsformen kan vara framtiden för att möta svåra samhällsutmaningar. Men det krävs vilja, mod och tillit hos beslutsfattare, säger Henrik Eriksson, docent på Chalmers.</strong><br /><br /></div> <div>​I ett år har forskare från Chalmers, Karlstads Universitet och Jönköping University bedrivit följeforskning på initiativet IOP Ensamkommande i Göteborg. IOP, idéburet-offentligt partnerskap, är en framväxande samarbetsform inom svensk välfärd där offentliga verksamheter sluter överenskommelse med idéburna organisationer - som kan stå utanför kravet på offentlig upphandling.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Sveriges största partnerskap runt ensamkommande</h2> <div>Göteborgssamarbetet är Sveriges hittills mest omfattande IOP, med bland andra Rädda Barnen, Röda Korset och Bräcke diakoni i partnerskapet.</div> <div> </div> <div>– IOP är en intressant, alternativ form för att utforma och bedriva omsorg i välfärden. I en upphandling ligger fokus på att kontrollera att din leverantör följer ett etablerat kontrakt, men i ett partnerskap finns större möjligheter för en öppen dialog, flexibilitet och anpassning efter förändrade förutsättningar, säger chalmersforskaren Henrik Eriksson, som är projektledare för studien.</div> <div>
Han framhåller de mervärden som den här sortens breda samarbete kan ge.</div> <div> </div> <div>– Organisationerna kan bidra med olika pusselbitar och kompetenser. I Göteborg har de utöver boende exempelvis kunnat erbjuda de ensamkommande fadderverksamhet, stödsamtal och praktik, säger han.</div> <div> </div> <div>I rapporten pekar forskarna på vilka hinder och framgångsfaktorer som har funnits för IOP Ensamkommande i Göteborg – kunskap som kan bana väg för andra, framtida IOP.</div> <div><div> </div> <div> </div> <div><img src="/sv/institutioner/tme/PublishingImages/Nyheter/Huvudbild%20710x340/henrikHuvudbild.jpg" alt="" style="margin:5px" /> </div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3" style="text-align:center"><span>”IOP är en intressant, alternativ form för att utforma och bedriva omsorg i välfärden. Men det krävs mod att våga pröva nya lösningar, och det har funnits i Göteborg”.</span></h3> <h6 class="chalmersElement-H6" style="text-align:center"><span>Henrik Eriksson, docent Chalmers</span></h6> <div> <br /></div> <div>Henrik Eriksson konstaterar att Göteborgs Stad har haft ett etablerat samarbete och väl fungerande relationer med de idéburna organisationerna. Samtidigt betonar han att mod är en viktig förutsättning för att kunna genomföra ett IOP.</div> <div>– De juridiska ramarna för när och hur ett IOP kan bedrivas är otydliga. Det innebär naturligtvis en risk för överklaganden och kritik. Men det går inte att leva ett politiker- eller tjänstemannaliv och drivas av rädsla. Man måste drivas av samhällsutmaningarna, av en vilja att göra saker bättre. Då krävs mod att våga pröva nya lösningar, och det har funnits i Göteborg, säger han.</div> <div> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Omställning när flyktingströmmarna minskade
</h2> <div>Att det behövs engagerade individer - i forskningsrapporten benämnda som ”policyentreprenörer” - i alla delar av partnerskapet är en viktig slutsats. En partsgemensam styrning med ömsesidigt inflytande är en annan utmaning. Parterna behöver ständigt kunna anpassa verksamheterna efter varandra och de nya förutsättningar som kan dyka upp – vilket blev påtagligt när flyktingströmmarna minskade och ersättningssystemet för boendet för ensamkommande gjordes om.</div></div> <div> </div> <div>– Här sattes partnerskapet på prov, och det blev tydligt att vilja och goda relationer krävs för att möta nya förutsättningar i ett IOP, säger han.</div> <div> </div> <div>Henrik Eriksson tror att allt fler IOP kommer startas i välfärden, exempelvis samarbeten kring integration, vård och omsorg, samt för hemlösa och andra utsatta grupper.</div> <div>– Att jobba med partnerskap är en generell trend i samhället. I ett IOP kan idéburna organisationers kunskaper och erfarenheter utnyttjas, men då måste offentliga aktörer och myndigheter hjälpa till att skapa förutsättningarna, säger han.</div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Text &amp; Foto: Ulrika Ernström</strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">FAKTA, FORSKNING OCH MER INFORMATION</h4> <div> </div> <div>Om Idéburet-offentligt partnerskap och Göteborgsstudien</div> <div>I ett IOP, idéburet-offentligt partnerskap, samverkar det offentliga med det civila samhället kring en komplex samhällsutmaning där det ofta krävs nytänkande och samverkan mellan flera parter. Ett IOP är ett alternativ till upphandlingskontrakt eller sedvanliga föreningsbidrag. De idéburna organisationerna får ersättning för sitt arbete, men alla eventuella vinster går tillbaka till verksamheterna. Idag finns ett hundratal IOP i Sverige.</div> <div> </div> <div>Efter att antalet ensamkommande flyktingbarn ökade kraftigt, särskilt hösten 2015, startades IOP Ensamkommande i Göteborg. Det är Sveriges största IOP, och ett samarbete mellan </div> <div>Göteborgs Stad och Rädda Barnen, Röda Korset, Bräcke diakoni, Räddningsmissionen, Individuell människohjälp, Skyddsvärnet i Göteborg, Reningsborg i Göteborg, Göteborgs kyrkliga stadsmission och det sociala arbetskooperativet Karriärkraft.</div> <div> </div> <div>I ett års tid har Henrik Eriksson, docent på Chalmers och projektledare, tillsammans med Inga Narbutaité Aflaki, universitetslektor på Karlstads Universitet, och Thomas Schneider, adjungerad lektor vid Hälsohögskolan, Jönköping University, bedrivit följeforskning på IOP Ensamkommande i Göteborg. Slutsatserna redovisas i rapporten: ”Utmaningar och framgångsfaktorer för att initiera, genomföra och anpassa ett idéburet offentligt partnerskap. Ett kunskapsunderlag från följeforskning av IOP Ensamkommande i Göteborg, 2016-2017”. Forskningen finansieras av Göteborgs Stad och VINNOVA, och är en fortsättning på den följeforskning som har bedrivits av Inga Narbiutaité Aflaki vid Karlstads universitet, inom ramen för det EU finansierade projektet ”Innovativa Sociala Satsningar: att stödja samhällen i Europa” (InnoSI).</div> <div> </div> <div><a href="http://publications.lib.chalmers.se/publication/249890-utmaningar-och-framgangsfaktorer-for-att-initiera-genomfora-och-anpassa-ett-ideburet-offentligt-part" target="_blank">Läs rapporten IOP Ensamkommande i Göteborg</a> <br /></div> <div><a href="http://innosi.eu/461-2/" target="_blank">Läs rapporten InnoSi</a></div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>Följeforskning – en forskningsprocess i realtid</strong></div> <div>Följeforskning innebär att forskare studerar en process medan den pågår, och kontinuerligt sammanställer, analyserar och delger den information som kommer fram till berörda aktörer. Eftersom aktörerna får ta del av forskningsresultaten löpande kan de utveckla sina arbetssätt och bli bättre rustade att fullfölja processen på ett framgångsrikt sätt.</div> <div> </div> <div><strong>IOP på agendan i Almedalen</strong></div> <div>Bräcke diakoni kommer att anorna ett seminarium i Almedalen kring IOP, med bland andra docent Henrik Eriksson, Chalmers, Lena Nyberg, generaldirektör Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Laura Hartman, ordförande Tillitsdelegationen, Therese Hellman, Upphandlingsmyndigheten, Lars Trägårdh, professor, Ersta Sköndal Bräcke Högskola och Carola Gunnarsson, Sveriges Kommuner och Landsting.</div> <div> </div> <div><a href="http://www.almedalsveckan.info/46037" target="_blank">Mer info om seminariet</a></div> <div></div> <div> </div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/henrik-eriksson.aspx" target="_blank">Läs mer om Henrik Eriksson,</a> docent på Teknikens ekonomi och organisation, samt Centre for Healthcare Improvement, Chalmers.</div> <div> </div> Wed, 21 Jun 2017 12:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Samarbete-avgorande-for-omstallningen-till-ett-hallbart-samhalle.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Samarbete-avgorande-for-omstallningen-till-ett-hallbart-samhalle.aspxSamarbete avgörande för omställningen till ett hållbart samhälle<p><b>​Hur ställer vi om till ett hållbart samhälle så snabbt som klimatet kräver? Frågan är komplex, och många kategorier behöver agera – politiker, företag och forskare. De möttes alla på en stor, internationell konferens om hållbarhetsomställningar på Chalmers.</b></p><p>​Visionen om en hållbar framtid är antagen av i princip alla världens länder. Men hur förverkligar vi den? Vad finns det för hinder på vägen? Vilka roller ska olika aktörer ta och hur får vi omställningen att ske tillräckligt snabbt?<br /><br />På 8th International Sustainability Transitions Conference behandlade forskare, politiker, organisationer och företagsrepresentanter dessa frågor. Titta på videoklippet ovan för att ta del av några framträdande röster från konferensen.<br /><br />Läs mer:<br /><a href="/sv/styrkeomraden/energi/djarvasatsningar/Sidor/Chalmers-initiativ-for-innovation-och-hallbarhetsomstallningar.aspx">Chalmers initiativ för innovation och hållbarhetsomställningar</a><br /><a href="http://ist2017.org/">8th International Sustainability Transitions Conference</a><br /><br />Video: Torgil Störner och Ingela Roos</p>Wed, 21 Jun 2017 00:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Stefan-Bengtsson-och-Holger-Wallbaum-invalda-i-IVA.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Stefan-Bengtsson-och-Holger-Wallbaum-invalda-i-IVA.aspxStefan Bengtsson och Holger Wallbaum invalda i IVA<p><b>​Kungliga ingenjörsvetenskapsakademin har valt in nya ledamöter varav två från Chalmers – Stefan Bengtsson som valts in i avdelningen för forskning och utbildning och Holger Wallbaum som valts in i avdelningen för Samhällsbyggnad.</b></p><style> p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {margin:0cm;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} a:link, span.MsoHyperlink {color:#0563C1;text-decoration:underline;text-underline:single;} a:visited, span.MsoHyperlinkFollowed {color:#954F72;text-decoration:underline;text-underline:single;} .MsoChpDefault {font-family:"Calibri",sans-serif;} @page WordSection1 {size:595.0pt 842.0pt;margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;} div.WordSection1 {page:WordSection1;} </style> <p><span lang="SV">Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, förkortas IVA, består av beslutsfattare och experter från näringsliv, akademi och förvaltning. Verksamheten inom IVA syftar till att ”till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska vetenskaper och näringslivets utveckling”. Under årets andra Akademisammankomst valdes tio nya svenska och två utländska ledamöter in i akademien. <br /></span></p> <p><span lang="SV">Stefan Bengtsson, professor vid MC2 och rektor för Chalmers, väljs in i avdelningen för Utbildning och forskning. Stefan Bengtssons forskningsområde är kiselbaserade material, komponenter och kretsar – den teknik som utgör basen för all konsumentelektronik, som datorer och mobiltelefoner. Tidigare rektor för Malmö högskola, och sedan augusti 2015 rektor och vd på Chalmers.</span></p> <p><span lang="SV">– Det är hedrande och glädjande att bli ledamot av IVA. Jag har arbetat med IVA i några projekt och ser fram emot att få bidra ytterligare! Jag brinner för att utveckla utbildning och forskning, samt att nyttiggöra resultat från dessa för ett starkare samhälle och näringsliv, säger Stefan Bengtsson.<br /></span></p> <p><span lang="SV">Holger Wallbaum, professor i hållbart byggande vid ACE, Chalmers, väljs in i avdelningen för Samhällsbyggnad. Holger Wallbaum har lång erfarenhet av teknik- och arkitekturprojekt, både i Sverige och internationellt. Han är specialiserad inom miljö- och hållbarhetsstrategier och arbetar med begrepp, verktyg och strategier för att förbättra hållbarhetsprestanda för byggmaterial, byggnader och hela städer. Holger Wallbaum leder också H2020-projekt som koordineras från Chalmers, projekt inom Climate-KIC och är vetenskaplig ledare för HSB Living Lab.</span></p> <p><span lang="SV">–<span> </span>Jag är mycket hedrad av att ha blivit invald som ledamot i IVA, säger Holger Wallbaum. IVA är en viktig aktör för Sveriges väg mot en mer hållbar framtid. Att få möjlighet att bidra till den processen är en utmaning som jag är mycket glad över.</span></p> <p><span lang="SV"> </span></p> <p><span lang="SV">Övriga nya ledamöter är: </span></p> <p><span lang="SV">Karl Henrik Johansson, professor på KTH, <br /> Maria Sunér Fleming, enhetschef Energi, Infrastruktur och Miljö på Svenskt Näringsliv, <br /> Anna Bertilson, samhällsbyggnadsdirektör i Linköpings kommun, <br /> Monica von Schmalensee, vd White arkitekter, <br /> Stefan Jansson, professor Umeå universitet, <br /> Lotta Ljungqvist, ordförande och vd GE Nordic, <br /> Saeid Esmaeilzadeh, filosofie doktor i kemi och grundare av Serendipity Group, <br /> Margaret McNamee, fil dr, Teknisk direktör, RISE<br /> Bradley F. Chmelka, professor vid University of California, Santa Barbara<br /> Hoda ElMaraghy, professor vid University of Windsor</span></p> <p><span lang="SV"><a href="https://www.iva.se/">Läs mer om IVA</a></span></p> Tue, 20 Jun 2017 14:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Kvinnlig-forskare-belonas-med-biokemipris.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Kvinnlig-forskare-belonas-med-biokemipris.aspx​Elin Esbjörner Winters belönas med biokemipris<p><b>​Elin Esbjörner Winters forskningsstudier rörande felveckade proteiner belönades i fredags med utmärkelsen The Svedbergspriset. Detta som första forskare på Chalmers – och även som första kvinna sedan 2011.</b></p>​<span style="background-color:initial">Elin studerade bioteknikprogrammet på Chalmers, och har därefter disputerat i fysikalisk kemi på Chalmers med Bengt Nordén som handledare. Hon gjorde sin postdok i Cambridge mellan åren 2008 och 2011. Sedan 2012 har Elin varit tillbaka på Chalmers som självständig forskare, på institutionen för biologi och bioteknik. Där har hon med hjälp av sin forskargrupp utvecklat olika typer av bildanalyser för att förstå Alzheimers och besläktade sjukdomar. </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Hennes forskargrupp studerar felveckade proteiner både i provrör och i levande celler. Elin uppmärksammas bland annat för att hon utvecklat mikroskopimetoder och bildanalys för att upptäcka hur sjukdomsalstrande protein växelverkar med nervceller.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/20170101-20170630/Elin-Esbjorner_medalj_250x333px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px 10px" />– Felveckade proteiner orsakar många allvarliga sjukdomar, särskilt demens och andra sjukdomar som drabbar hjärnan och våra nervceller. Men vi förstår inte varför och det saknas botemedel för exempelvis Alzheimers. Detta motiverar mig, tänk om min forskning kunde bidra med pusselbitar som för oss närmre en lösning, säger Elin. </div> <div><br /></div> <div>– En annan aspekt är att felveckade proteiner kan bilda helt fantastiska fiberstrukturer – så kallade amyloider. Redan som doktorand fascinerades jag av detta – hur går det till? Jag var nyfiken på fenomenet helt enkelt och jag såg också att jag hade en bakgrund som passade: jag hade med mig bra verktyg från min forskarutbildning för att studera proteiners interaktion med celler och membran som jag sedan kunna förfina och vidareutveckla för att undersöka varför felveckade proteiner skadar hjärnans cells. Jag har hittat en bra nisch.</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vetenskapligt pris till unga forskare</h3> <div>The Svedbergpriset är en vetenskaplig utmärkelse som årligen delas ut till en forskare som ännu inte fyllt 40 år, av svenska föreningen för biokemi, biofysik och molekylärbiologi (SFBBM), tillsammans med Svenska nationalkommittén för molekylära biovetenskaper. </div> <div><br /></div> <div>Elin fick ta emot sin medalj fredagen den 16 juni i Tällberg, Dalarna, i samband med den 21:a svenska konferensen om makromolekylers struktur och funktion. </div> <div><br /></div> <div>– Det är ett fint erkännande för mig och också för min forskargrupp som jobbar hårt tillsammans med mig för att uppnå resultat. För mig personligen är det också ett kvitto på att man kan kombinera familjeliv – jag har fått två barn sedan 2012 – med en aktiv forskningskarriär, berättar Elin.</div> <div><br /></div> <div>– Priset har lett till att jag får nya kontaktytor inom biokemi i Sverige, jag har träffat forskare jag inte kände innan och som jobbar inom lite andra områden än de jag vanligen rör mig i, och sådana möten är alltid sporrande och leder till nya idéer.</div> <div><br /></div> <div>The Svedberg, egentligen Theodor Svedberg, var en svensk kemist och Nobelpristagare (1926). Han var professor i fysikalisk kemi vid Uppsala universitet och mottog Nobelpriset i kemi för sina studier av dispersa system med hjälp av sin analytiska ultracentrifug.  </div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Text: </strong>Sofia Larsson-Stern</div> </div>Tue, 20 Jun 2017 14:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Broms-av-skenande-elektroner-banar-väg-för-framtida-fusionskraft.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Broms-av-skenande-elektroner-banar-v%C3%A4g-f%C3%B6r-framtida-fusionskraft.aspxBroms av skenande elektroner banar väg för framtida fusionskraft<p><b>​Fusionskraft skulle kunna förse oss med ren, ofarlig och koldioxidfri energi. Men att efterlikna solens energiprocess är en mycket svår uppgift. Nu har två unga plasmafysiker på Chalmers tagit oss ett steg närmare en fungerande fusionsreaktor. Deras modell kan leda till bättre metoder för att bromsa in de skenade elektroner som utan förvarning kan förstöra en framtida reaktor.</b></p><p></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>För att få atomer att slå sig ihop krävs högt tryck och temperaturer på sådär 150 miljoner grader. Som om det inte skulle vara nog finns skenande elektroner, elementarpartiklar med negativ laddning, som ställer till det i de fusionsreaktorer som utvecklas just nu. I den lovande reaktortypen tokamak kan oönskade elektriska fält äventyra hela processen. Plötsligt kan elektroner med mycket hög energi accelerera till så höga hastigheter att de slår sönder reaktorns vägg.  <br /><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><span><span><span><span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/340x296px/LinneaOla340x296IMG_0991.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" width="253" height="220" alt="" style="margin:5px" /></span></span></span></span>Det är dessa skenande elementarpartiklar som doktoranderna Linnea Hesslow och Ola Embréus har lyckats kartlägga och bromsa upp. Tillsammans med sin handledare, professor Tünde Fülöp på Chalmers institution för fysik, har de kunnat visa hur det går att bromsa skenande elektroner effektivt genom att tillföra så kallade tunga joner i form av gas eller pellets. Till exempel kan neon eller argon användas som ”bromsklossar”. När elektronerna möts av den kraftiga laddningen i jonernas kärnor får de motstånd och tappar fart. De många kollisionerna gör att hastigheten blir kontrollerbar och fusionsprocessen kan fortsätta.  Med hjälp av matematiska beskrivningar och plasmasimulationer går det att förutse elektronernas energi- och hur den förändras vid olika förutsättningar. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br />– När vi kan bromsa in skenande elektroner på ett effektivt sätt, är vi ett steg närmare en fungerande fusionsreaktor. Med tanke på att det finns få alternativ för att lösa världens växande energibehov på ett hållbart sätt, är det verkligen fantastisk spännande med fusionsenergin, som tar sitt bränsle från vanligt havsvatten, säger Linnea Hesslow.<br /><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Hon och kollegorna fick nyligen fick sin artikel publicerad i den ansedda tidskriften Phy<span><span></span></span>sical Review Letters. Resultaten har också väckt stor uppmärksamhet inom forskningsfältet. På kort tid har 24-åriga Linnea Hesslow och 25-åriga Ola Embréus föreläst på ett flertal internationella konferenser, inte minst på den prestigefyllda och anrika <a href="http://www.sherwoodtheory.org/history.php">Sherwood-konferensen i Annapolis i USA</a>, där de var de enda föreläsarna från Europa.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Intresset för det här arbetet är enormt. Kunskapen behövs i framtida, storskaliga experiment och det här ger hopp om att lösa svåra problem. Vi förväntar oss att arbetet kommer att få stort genomslag framöver, säger professor Tünde Fülöp. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Även om forskningen inom fusionsenergi har tagit många steg framåt under de senaste femtio åren, finns det ännu inte något kommersiellt fusionskraftverk. Just nu riktas blickarna mot det internationella forskningssamarbetet kring <a href="http://www.iter.org/">reaktorn ITER i södra Frankrike</a>. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br />– Många tror att det kommer att fungera, men det är mycket svårare att göra fusion än att åka till Mars. Man kan säga att vi försöker skörda stjärnor här på jorden och det kan ta sin tid. Det krävs så oerhört höga temperaturer, varmare än i solens centrum, om vi ska lyckas med fusion här på jorden. Därför hoppas jag att forskningen får de resurser som behövs för att hinna lösa energifrågan i tid, säger Linnea Hesslow.<br /><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Text och foto: Mia Halleröd Palmgren, <a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se </a><br /><a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se"></a><br /><a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se"><span><span><span><span><span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/750x340/fusionsreaktor_image_EUROfusion750x340.jpg" alt="" style="margin:5px" /></span></span></span></span></span></a></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <div> </div> <div> Trots att vakuumkammaren i den brittiska fusionsreaktorn JET har en vägg som är gjord av solid metall, kan den smälta om den träffas av en stråle av skenande elektroner. Det är sådana elektroner som Chalmersdoktoranderna Linnea Hesslow och Ola Embréus har lyckats kartlägga och bromsa upp. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Foto: © Eurofusion<span style="display:inline-block"></span></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Fakta: Fusionsenergi och skenande elektroner</h3> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> Fusionsenergi uppstår när man slår samman lätta atomkärnor med hjälp av högt tryck och extremt höga temperaturer, cirka 150 miljoner grade<span><span><span><span></span></span></span></span>r Celsiu<span><span><span></span></span></span>s. Energin skapas på samma sätt som i solen och processen kan även kallas för vätekraft. Till skillnad från kärnkraft, som bygger på att tunga atomer klyvs (fission), är fusionskraft ett betydligt säkrare alternativ. Om något går fel i en reaktor avstannar helt enkelt processen och det blir kallt. Det finns ingen risk för att omgivningen drabbas, som vid en kärnkraftsolycka. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Bränslet i en fusionsreaktor väger inte mer än ett frimärke och råvaran kommer från vanligt havsvatten. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Än så länge har fusionsreaktorerna inte lyckas producera mer energi än de tillförs. Det finns också problem med så kallade skenande elektroner, som med sin höga energi hotar att förstöra framtida reaktorers vägg. Den vanligaste metoden för att förhindra dessa skador är att tillföra tunga joner, till exempel argon eller neon, som tack vare sin stora laddning fungerar som bromsklossar. En ny modell som forskare på Chalmers tagit fram beskriver hur mycket elektronerna broms<span></span>as in, vilket banar väg för att oskadliggöra dessa skenande elektroner. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Läs den vetenskapliga artikeln <a href="https://journals.aps.org/prl/abstract/10.1103/PhysRevLett.118.255001">”Effect of partially-screened nuclei on fast-electron dynamics”</a>.<br /> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> <span><span></span></span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> Artikeln är skriven av Linnea Hesslow, Ola Embréus, Adam Stahl, Timothy DuBois, Sarah Newton och Tünde Fülöp på institutionen för fysik på Chalmers tekniska högskola, samt av Gergely Papp på Max-Planck-Institute for Plasma Physics i Garching, Tyskland.<br /></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer information: </h3> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong><a href="/sv/personal/Sidor/hesslow.aspx">Linnea Hesslow</a></strong>, doktorand, institutionen för fysik, Chalmers, 070 519 41 67, hesslow@chalmers.se</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong><a href="/sv/personal/Sidor/embreus.aspx">Ola Embréus</a>,</strong> doktorand, institutionen för fysik, Chalmers, 073 052 80 70, embreus@chalmers.se<br /><strong><a href="/sv/personal/Sidor/Tünde-Fülöp.aspx"> Tünde Fülöp, </a></strong><span><span><span style="display:inline-block"></span></span></span><span><span style="display:inline-block"> </span></span>professor, institutionen för fysik, Chalmers, 072 986 74 40, tunde.fulop@chalmers.se<br /><br /><a href="http://www.mynewsdesk.com/se/chalmers/pressreleases/broms-av-skenande-elektroner-banar-vaeg-foer-framtida-fusionskraft-2022509"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs pressmeddelandet och ladda hem högupplösta bilder. </a><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p></p>Tue, 20 Jun 2017 12:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Pant-pa-matladan.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Pant-pa-matladan.aspxPant på matlådan och fokus på hållbarhet i nytt kafé<p><b>​Chalmers konferens och restaurangers nybyggda tillskott av kaféer heter Smak och ligger i det nyrenoverade samhällsbyggnadshuset. Namnet förkortar och sammanfattar det koncept som efterfrågats av både studenter och anställda: Samhällsbyggnad – Miljö – Arkitektur – Kafé.</b></p><div>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/ACE/nyheter/2017/carlvonrosenjohansson_170.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" />– Hållbarhet är det viktigaste av allt. Det ska genomsyra all verksamhet för oss i Chalmers studentkår och det är därför vi öppnar Smak. Vi har inte råd att vänta med hållbarhet, vi ska ta steget före! <span>säger Carl von Rosen Johansson, kårordförande 2016/2017.<span style="display:inline-block"></span></span></div> <div>    </div> <div>På Smak kommer gästerna erbjudas möjligheten att köpa sin mat i en rostfri matlåda med ett tillhörande smart pantsystem. Förutom den uppenbara miljöprofilen i pantsystemet, vilket kommer att minska engångsmaterialförbrukningen, hoppas man att få en stor andel återkommande gäster till Smak. <br /><br /></div> Smak går även hållbarhetens tecken när det gäller klimatpåverkan genom de råvaror och engångsmaterial som används. Ett sedvanligt kaféutbud kommer att finnas i detta take away kafé, liksom glass, sallader, varm mat samt egenproducerade varor. <br /><br />Smak öppnar den 14 augusti och kommer att ha öppet <span>vardagar<span style="display:inline-block"></span></span> 07.45-16.30 under terminstid. <div> </div> <div><span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/ACE/nyheter/2017/marahanssonliljered_170.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />–<span style="display:inline-block"></span></span> Vi har under hela projektet strävat efter att få en inriktning som ligger i tiden och efterfrågas av både studenter och anställda. I dagens tuffa konkurrens om både gäster och personal ser vi vikten av att producera något vi själva kan stå för till hundra procent säger <span>Maria Hansson-Liljered, assisterande restaurangchef och ansvarig för Smak.<span style="display:inline-block"></span></span> </div> <div> </div> För löpande information om utbud och öppettider, följ kafé Smak på deras <a href="https://www.facebook.com/smakgbg">Facebooksida. </a><span></span><span></span><span></span><span></span><span></span>Här finns mer information<a href="https://chalmerskonferens.se/kontakt/miljo/"> om deras miljöarbete</a>. <div>För mer information kontakta <a href="mailto:maria.hansson@chalmerskonferens.se">maria.hansson@chalmerskonferens.se</a></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Vad menas med att Smak är ett hållbart kafé?</h2> <div>Kaféets alla varma lunchrätter kommer att vara miljömärkta i form av ett kalkylerat koldioxid/CO2-utsläpp. Målet med detta är att långsiktigt servera mat som är mer hållbar samt att informera gästerna och kaféets egna medarbetare om matens miljöpåverkan.<br /><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Miljöcertifiering </h3> <div>Chalmers konferens och restauranger är miljödiplomerade enligt Svensk miljöbas. Att miljödiplomera sin verksamhet innebär att ha ett miljöledningssystem enligt kraven i Svensk miljöbas. Miljöledningssystemet är ett verktyg för att skapa ordning och reda i miljöarbetet och minska verksamhetens miljöbelastning.<br /></div> <div><br /></div> <div>Vägen fram till ett miljödiplom består bland annat i att:</div> <ol><li>Kartlägga verksamhetens miljöpåverkan</li> <li>Planera och genomföra miljöförbättringar</li> <li>Utbilda medarbetarna</li> <li>Följa upp och förbättra miljöarbetet</li> <li>Följa sin miljöpolicy</li></ol> <div>Svensk miljöbas miljöledningsstandard bygger på grundläggande delar i ISO 14001 och EMAS. Svensk miljöbas lägger stor vikt vid vad verksamheten presterar i form av faktiska miljöförbättringar och miljöutbildning för medarbetarna.</div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Närodlat och ekologiska produkter så långt det är möjligt </h4> <div>Vid inköp av råvaror väljs, där det är möjligt, ekologiska, närproducerade, säsongsenliga och rättvisemärkta produkter. Idag är en del av råvarorna alltid ekologiska och/eller rättvisemärkta, dock måste produkterna också uppfylla krav inom kvalitet, pris och tillgång.</div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Utbildning för personalen i hållbarhet </h4> <div>Fast anställd personal vid Chalmers konferens och restaruranger genomgår en grundläggande miljöutbildning på minst en halvdag. Detta enligt råd och riktlinjer från Svensk miljöbas utbildningskrav. Huvudsakliga områden som behandlas är:</div> <ul><li>Jordens utveckling och kretsloppen </li> <li>Miljöhoten </li> <li>Kemikalier, avfallshantering och transporter </li> <li>Miljömärken och Miljömärkessystem</li></ul> <div> </div>Mon, 19 Jun 2017 10:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Cool-innovation-for-livsmedelsbutiker.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Cool-innovation-for-livsmedelsbutiker.aspxCool innovation för livsmedelsbutiker<p><b>​Kylar och frysar står för nästan 50% av den totala energiförbrukningen I livsmedelsbutiker. Start-upen ChillServices, sprungen ur Chalmers och Climate-KIC, vill förändra denna siffra genom att spara resurser med en enkel men effektiv anordning som lätt implementeras i befintlig kylutrustning. Forskarna bakom start-upen är övertygade att 30 till 40% energiförbättring finns inom räckhåll.</b></p><style> p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {margin:0cm;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} p.MsoListParagraph, li.MsoListParagraph, div.MsoListParagraph {margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} p.MsoListParagraphCxSpFirst, li.MsoListParagraphCxSpFirst, div.MsoListParagraphCxSpFirst {margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} p.MsoListParagraphCxSpMiddle, li.MsoListParagraphCxSpMiddle, div.MsoListParagraphCxSpMiddle {margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} p.MsoListParagraphCxSpLast, li.MsoListParagraphCxSpLast, div.MsoListParagraphCxSpLast {margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} .MsoChpDefault {font-family:"Calibri",sans-serif;} @page WordSection1 {size:595.0pt 842.0pt;margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;} div.WordSection1 {page:WordSection1;} ol {margin-bottom:0cm;} ul {margin-bottom:0cm;} </style><p><span lang="SV"> Kylning är en av huvudfaktorerna i livsmedelsbutikers energiförbrukning, nästan 50% av totalen. För nästan tio år sedan började två unga forskare att ställa sig frågor om denna förbrukning: Hur hanteras kyla och värme i en livsmedelsbutik? Hur mycket värme uppstår? Var förbrukas energin och hur kan detta förändras? Denna nyfikenhet var starten till ett unikt samarbete mellan forskaren York Ostermeyer, hans forskargrupp och den tyska livsmedelsjätten REWE i norra Tyskland.</span></p> <h6 class="chalmersElement-H6"><span lang="SV"><br /> Överenskommelse genom handslag</span></h6> <p><span lang="SV">Några år senare hade forskarlaget som formats på ETH i Zürich, kommit till Chalmers BoM och avdelningen för byggnadsteknologi, och kompletterats med Tommie Månsson, en doktorand med intresse för CFD modellering, och Christian Marx, postdoktor med fokus på fjärranalys. Den fortsatta forskningen som företogs inom ramen för Climate-KICs flaggskepp BTA ledde till utvecklingen av ett koncept med en service och en produkt – det så kallade RDC FieldAgent och Sensorhold. Tack vare det redan etablerade samarbetet med REWE krävdes endast en överenskommelse via handslag för att få starta upp en pilot; något som är ovanligt inom dagligvaruhandeln då man vanligtvis inte heller samarbetar med universitet.</span></p> <span lang="SV">Den första utvärderingen visade på en minskad elförbrukning för varje stängd butikskyl med 3 %, vilket är cirka 6000 KWh, motsvarande ungefär 4-5 tons CO2 per butik och år. Efter ytterligare förbättring av produkten och komplettering med en app för smartphone, beställde REWE SensorHold-systemet för 1500 kylar, en affär som uppgick till 300K euro. Allt inom start-upen ChillServices, som startades av forskarna tillsammans med Climate-KIC och Chalmers i slutet av 2016.<br /></span> <p><span lang="SV"><span>-<span>       </span></span></span><span lang="SV">Tidigt I processen var våra metoder och instrument väldigt enkla, men dessa har utvecklats och professionaliserats efter för-testerna. Men systemet är fortfarande enkelt, men några få klick kan en installatör få instrumenten på plats och via smartphone-appen kan vi övervaka processen och garantera kvalitén. Som en del i processen genereras en stor mängd data som kan användas för att skräddarsy framtida tjänster för våra kunder. Energibesparingen som vi möjliggör är faktiskt en bedrift eftersom REWE redan ligger i framkant vad gäller energieffektivitet i verksamheten. York Ostermeyer, docent vid Chalmers och en av grundarna till ChillServices.<br /><br /></span></p> <h6 class="chalmersElement-H6"><span lang="SV">Effektiv lösning<br /></span></h6> <p></p> <p><span lang="SV">I kylar sitter två termometrar: en som mäter temperaturen på den luft som kommer in och en som mäter temperaturen på den luft som går ut. Sensorhold säkerställer att termometern mäter i rätt del av luftströmmen, vilket ger mer korrekta värden, något som i sin tur gör att kylarna drar upp till 5 procent mindre energi.<br /> </span></p> <p><span lang="SV"><span>-<span>       </span></span></span><span lang="SV">Ur miljö- och klimathänsyn har det här flera fördelar. Dels kan man öka temperaturerna på luften som går in i kylarna, dels kan man hålla jämnare temperaturer, något som också leder till energieffektivisering. Dessutom minskar uppvärmningsbehovet av butikerna när kylarna inte kyler av inomhusluften lika mycket som innan”, säger Tommie Månsson.<br /></span></p> <p><span lang="SV">I nuläget sparar ChillServices mellan 3 till 5 % CO2 med lättimplementerade åtgärder samtidigt som livsmedelssäkerheten höjs, och forskarna i företaget är övertygade om att en 30-40 procentig effektivitetsförbättring är möjlig inom en snar framtid. Utöver den indirekta besparingen I och med utsläppscertifikat betalar sig åtgärderna direkt genom energibesparingar inom ca två år. Då butiksinstallationer generellt har en livslängd på cirka 15 år är detta mer än attraktivt för butiksinnehavarna. Åtgärderna bidrar också till en mer jämn kylning av varorna som förvaras i kylarna, vilket ger en positiv effekt på varornas livslängd och kvalitet – vilket i sin tur syns på försäljningen.<br /></span></p> <p><span></span><span><span lang="SV"><span>-<span>       </span></span></span><span lang="SV">Vi har alltid ögonen öppna för nya sätt att förbättra energieffektiviteten I våra butiker. Samarbetet med en spin-off utifrån akademin är dock något nytt för oss. Hitintills har det varit ett inspirerande samarbete som både genererat enastående resultat och ny kunskap för alla inblandade. Med all uppmärksamhet som detta får när jag en stark förhoppning om att det ska kunna tjäna som förebild framöver. Jan Lahmann, Head of Energy Management REWE North.<br /><span></span></span></span><br /><span lang="SV"></span></p> <p><span lang="SV"><em>ChillServices är en Spin-Off utifrån en samskapandeprocess mellan Climate-KIC BTA och Chalmers. Det startades i labbmiljön på det byggnadsteknologiska labbet i och med undersökningen av luftflöden runt fönster och dörrar. Forskarna på Chalmers konstruerade modeller och studerade resultaten. I och med samarbetet med REWE togs idéerna vidare till ett nytt användningsområde – livsmedelsbutiker – och applicerades där. Detta står nu som det perfekta exemplet på samskapande och öppen innovation i en kontext av ömsesidigt förtroende. Climate-KIC BTA stödjer projektet med finansiering, kunskap, erfarenhet och sitt nätverk.</em></span></p> <p><span lang="SV"><a href="http://bta.climate-kic.org/">Läs mer om Climate-KIC och BTA</a><br /></span></p> <p> </p> <p> </p> Fri, 16 Jun 2017 00:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Autonomi-och-artificiell-intelligens-på-Aha-festivalen-2017.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Autonomi-och-artificiell-intelligens-p%C3%A5-Aha-festivalen-2017.aspxAutonomi och artificiell intelligens på Aha-festivalen 2017<p><b>​Självkörande bilar, robotar, artificiell intelligens och ”big data”. På Chalmers Aha-festival möts forskare, studenter, musiker och konstnärer för att utforska gränslandet mellan vetenskap och konst - tillsammans med publiken.</b></p>​I år är festivalens tema autonomi och festivalen hålls i kårhuset på Chalmers campus Johanneberg den 20–22 november. Programmet bjuder på olika typer av föreställningar, föreläsningar, workshops, utställningar och paneldiskussioner. <span>Festivalen har nyfikenhet som röd tråd och hyllar både vetenskapen och konsten. Teoretisk och tillämpad vetenskap varvas med olika konstformer och filosofi.<span style="display:inline-block"></span></span><br /> <br />–  Det är nödvändigt att ha olika perspektiv och kompetenser för att kunna möta olika utmaningar i samhället. Aha-festivalen kombinerar olika inriktningar inom både vetenskap och konst och hjälper oss att utforska världen på nya sätt, i vår strävan mot ett hållbart samhälle, säger Peter Christensson, en av festivalens två projektledare. <br /><br />Idén om en gränsöverskridande och internationell festival föddes under en poesikväll på Chalmers. Med inspiration från den konstnärliga forskningen på institutionen för arkitektur arrangerades den första Aha-festivalen 2014. I fjol anslöt institutionen för fysik och i år växer evenemanget ytterligare och bjuder på ett brett spektrum av Chalmersforskning och spännande aktiviteter. <br /><br />–  Det kanske inte är så välkänt, men Chalmers vilar på en både vetenskaplig och konstnärlig grund. Aha-festivalen är ett sätt att visa det. All kreativitet har sin grund i nyfikenheten och de viktigaste frågorna är de som besökarna har med sig från festivalen, säger Michael Eriksson, projektledare på Aha-festivalen. <br />Festivalen är öppen för allmänheten och helt gratis. <br /><br />Text: Mia Halleröd Palmgren, <a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se</a><br /><a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se"></a><br /><a href="/sv/institutioner/ace/kalendarium/Sidor/Aha-festival-2017.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om festivalen i Chalmers evenemangskalender. </a><br /><span><a href="https://www.facebook.com/ahafestivalse/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /> Följ Aha-festivalen på Facebook.</a><a href="https://www.facebook.com/ahafestivalse/"><span style="display:inline-block"></span></a></span><br /><a href="/en/departments/physics/news/Pages/See-the-short-film-from-the-AHA-Festival.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /> Se filmen från Aha-festivalen 2016. </a><br />Thu, 15 Jun 2017 00:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Mat-och-halsa.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Mat-och-halsa.aspxNy forskning öppnar för skräddarsydda kostråd och spännande innovation<p><b>Vi pratar om att skapa ett hållbart samhälle. Samtidigt som vi äter fel och får kostrelaterade sjukdomar. Nu har forskare på Chalmers utvecklat nya mätmetoder som möjliggör effektivare analyser av vad folk har ätit – utan att behöva fråga dem.</b></p>Forskarna på avdelningen Livsmedelsvetenskap bygger just nu upp ett metabolomik-laboratorium av högsta internationella klass. Med ny kunskap hoppas forskarna Ann-Sofie Sandberg, Rikard Landberg och Alastair Ross kunna bryta ny mark inom området mat och hälsa. <br /><br />Se filmen, läs artiklarna från Chalmers magasin – eller möt dem när de nya möjligheterna diskuteras i Almedalen 5 juli!<br /><br /> <br /><img src="/SiteCollectionImages/20170101-20170630/Mat%20och%20hälsa%20från%20magasinet/Ann-Sofie-Sandberg-samlingssida.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /><strong><br />Forskar om mat och hälsa – för människans skull</strong> <div>Vi pratar om att skapa ett hållbart samhälle. Samtidigt som vi äter fel och får kostrelaterade sjukdomar. Ann-Sofie Sandberg tycker det är hög tid att ta frågan om den hållbara människan på allvar. På Chalmers finns nu redskapen som kan hjälpa oss till sundare matvanor.​ <a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Vi-glommer-manniskan.aspx">Läs hela artikeln Vi glömmer människan &gt;&gt;</a><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Vi-glommer-manniskan.aspx"><span style="display:inline-block"></span></a></div> <br /><br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/20170101-20170630/Mat%20och%20hälsa%20från%20magasinet/Rikard-Landberg-samlingssida.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /><br /><strong>Vill skräddarsy kostråden</strong> <div>Han är 36 år, professor och tar snart över som chef för avdelningen för livsmedelsvetenskap. Den stora utmaningen är att ändra folks kostvanor, säger han. Därför vill Rikard Landberg utveckla tekniker som kan individanpassa kostråden.​ <a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Vill-skraddarsy-kostraden.aspx">Läs hela artikeln Vill skräddarsy kostråden &gt;&gt;</a><br /><br /><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Vill-skraddarsy-kostraden.aspx"><span style="display:inline-block"></span></a></div> <br /><img src="/SiteCollectionImages/20170101-20170630/Mat%20och%20hälsa%20från%20magasinet/AlastairRoss-samlingssida.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /><br /><p class="chalmersElement-P"><strong><br /></strong></p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Ett avslöjande blodprov</strong><br />Frukt, kött eller fisk? Alastair Ross kan ta reda på vad som dominerar din kost utan att ställa frågan. Under tre år har han byggt upp labbet som mäter vad vi äter. <a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ett-avslojande-blodprov.aspx">Läs hela artikeln Ett avslöjande blodprov &gt;&gt;</a><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ett-avslojande-blodprov.aspx"><span style="display:inline-block"></span></a> <br /></p> <br /><br /><br /><br /><br />Debatt i Almedalen, onsdag 5 juli:<br /><strong>Dieter, larm och myter – varför är det så svårt att få tydliga svar om mat och hälsa? </strong><br />Dieter och larmrapporter duggar tätt, men väldigt lite är faktaunderbyggt. Varför är det så? På Chalmers finns nya verktyg för att mäta vad du ätit och vad just du faktiskt mår bäst av. Kan nya mätmetoder bana väg för pålitliga, skräddarsydda kostråd – och bättre mat?<br /><a href="/sv/om-chalmers/almedalen/almedalen2017/Sidor/dieter-larm-och-myter.aspx">Läs mer om seminariet &gt;&gt;</a>Wed, 14 Jun 2017 14:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Chalmersprofessor-letar-världsförbättrare-tillsammans-med-Jan-Eliasson.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Chalmersprofessor-letar-v%C3%A4rldsf%C3%B6rb%C3%A4ttrare-tillsammans-med-Jan-Eliasson.aspxChalmersprofessor letar världsförbättrare tillsammans med Jan Eliasson<p><b>​Med tävlingen Rivstart vill Swedbank hitta entreprenörer som har en god affärsidé – och en vilja att göra världen lite bättre. Mats Lundqvist från Chalmers TME är en av jurymedlemmarna som ska skärskåda idéerna, tillsammans med bland andra Jan Eliasson, Ash Pournouri och Johan Rockström.</b></p><div>​I juni startade Swedbank sin nya storsatsning, som redan har väckt en hel del medial uppmärksamhet. Tanken är att hitta entreprenörer med idéer som både har en vettig affärspotential och samtidigt kan bidra till att lösa samhällsproblem eller förbättra människors liv.</div> <div> </div> <div>Vinnarna får en kvarts miljon och ett skräddarsytt upplägg för att utveckla och genomföra idéerna.</div> <div>– Jag ser initiativet som ett tecken i tiden där en av våra storbanker lyfter fram mer hållbart värdeskapande. Förhoppningsvis bidrar detta till ett trendskifte från ett mer kortsiktigt placerande till ett mer långsiktigt och meningsfullt byggande, säger Mats Lundqvist, biträdande professor på Chalmers TME |Teknikens ekonomi och organisation, och föreståndare för Chalmers School of Entrepreneurship / Entreprenörskolan.</div> <div><div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3" style="text-align:center">”Det är ett kul initiativ av Swedbank att koppla ihop entreprenörskap med positiv samhällspåverkan. Det kändes mitt i prick med tanke på hur vi jobbar med entreprenörskap på Chalmers”
</h3> <h6 class="chalmersElement-H6" style="text-align:center">Mats Lundqvist, biträdande professor</h6> <div> </div></div> <div>Han är en av de nio erfarna jurymedlemmar som har valts ut över landet, för att avgöra vilka tio entreprenörer som blir vinnare i tävlingen. Uppdraget delar han med bland andra diplomaten och före detta utrikesministern Jan Eliasson, entreprenören och musikmanagern Ash Pournouri, internationellt erkände forskaren Johan Rockström och Volumentals grundare Caroline Walerud.</div> <div> </div> <div>– Det är ett kul initiativ av Swedbank att koppla ihop entreprenörskap med positiv samhällspåverkan. Det kändes mitt i prick med tanke på hur vi jobbar med entreprenörskap på Chalmers, säger Mats Lundqvist.</div> <div> </div> <div>Han hoppas kunna bidra med mycket erfarenhet och kunskap från sin långa forsknings- och undervisningsbakgrund inom entreprenörskap. </div> <div> </div> <div>– Entreprenörskap som gör skillnad har många dimensioner. Vad drivs individerna av? Hur kompletterar de varandra? Vad har man för tillgångar att utgå från? Vilka trender och omvärldsförändringar sätter man sitt hopp till? Kort och gott – hur bygger man ett hållbart entreprenörskap med chans att göra skillnad? Dessa frågor har vi brottats med i tjugo år på Chalmers Entreprenörskola, säger han.<br /><br /></div> <div>
I ett pressmeddelande kallar Per Skargren, företagsansvarig hos Swedbank, entreprenörer för ”vår tids hjältar”.</div> <div>– De startar företag, anställer personal och får samhället att växa. Vi vill uppmuntra alla entreprenörer att våga satsa på sina idéer. Och vi kommer att hjälpa de som har stor potential och dessutom vill bidra till samhället på ett bra sätt, säger han.</div> <div> </div> <div><strong>Text: Ulrika Ernström</strong></div> <div> </div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">FAKTA</h4> <div><a href="/sv/personal/Sidor/mats-lundqvist.aspx" target="_blank">Mats Lundqvist</a> är biträdande professor i entreprenörskap och chef för avdelningen Entrepreneurship and Strategy. Han är även föreståndare för Chalmers entreprenörskola och ansvarig för masterprogrammet Entrepreneurship and Business Design.</div> <div> </div> <div><a href="https://www.swedbank.se/foretag/rivstart-tavling/" target="_blank">Läs mer om tävlingen Rivstart </a></div> <div></div> <div><br /><a href="https://www.chalmers.se/sv/forskning/samhalle-naringsliv/innovationer-och-entreprenorskap/Sidor/chalmers-entreprenorskola.aspx" target="_blank">Läs mer om Entreprenörskolan</a></div> <div> </div> <div><a href="http://www.entrepreneur.chalmers.se/" target="_blank">Information in English: Chalmers School of Entrepreneurship</a></div> Tue, 13 Jun 2017 15:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Blivande-ingenjorer-seglar-for-guld.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Blivande-ingenjorer-seglar-for-guld.aspxBlivande ingenjörer seglar för guld<p><b>​Går det att kombinera högskolestudier med en elitsatsning inom idrott? Några som klarar den utmaningen är de fem chalmersstudenter som ska representera Sverige i seglingstävlingen Red Bull Youth America’s Cup 2017. Marcus Anjemark, Axel Munkby, Eddie Klemets, Marcus Höglander och Fritiof Hedström i Team Artemis Racing är på plats i Bermuda inför kvalseglingar på torsdag.</b></p>​Allt som allt består laget av åtta personer; sex ombord på båten och två reserver. De coachas av den olympiske guldmedaljören Fredrik Lööf som delar uppdraget med KSSS sportchef Björn Johansson. Båtarna i tävlingen är fysiskt krävande foilande katamaraner (AC45F). <br /><br /><strong>Vilken är er största utmaning inför tävlingen?</strong><br /><br />– Största utmaningen är att hålla seglingen enkel och inte svåra till situationer. Båtarna går extremt fort när man får upp farten och gör man mycket manövrar riskerar man att tappa mycket distans, säger Axel. <br /><br />– Vi är ett stort team som är på Bermuda och det består av mycket duktiga individer som under en tid nu försökt kombinera ihop och dra nytta av varandras kvalitéer. Kan vi få varandra att plocka fram dessa under racen och tävlingarna så kommer vi gå långt, lägger Marcus till.<br /><br /><strong>Alla fem studerar ni på Chalmers, på olika program. Fyra av er tillhör dessutom Riksidrottsuniversitetet för att få stöd att pussla ihop träning med studier. Att studera på högskola och samtidigt elitsatsa på seglingen, hur fungerar det?</strong><br /><br />– Det är helt klart en utmaning och det kräver oerhört mycket planering och disciplin samtidigt som det absolut inte är en omöjlighet, säger Eddie.<br /><br />– Det blir lite komplicerat när man exempelvis inte kan närvara på obligatoriska moment eller tentor. Men jag får mycket hjälp av studievägledare att pussla ihop terminerna och kurserna, och jag får ju samtidigt göra det jag älskar – att segla, tillägger Axel.<br /><br /><strong>Laget togs ut under ett läger på Grötö utanför Göteborg, där 25 aspiranter slogs om de prestigefyllda platserna. En mix av seglare med teknisk kompetens och seglare med fysisk styrka efterfrågades. Tycker ni er ha haft nytta av chalmersstudierna i seglingen?</strong><br /><br />– Mina kurser om materialteknik har varit nyttiga för förståelse kring hur och vad man ska hålla koll på i form av utmattning och deformation i seglingsmaterialet, konstaterar Marcus.<br /><br />– Ja, och jag tror jag att det går båda vägarna faktiskt: genom studierna får man ett nytt tankesätt och fler verktyg att analysera och tänka igenom seglingen med. Samtidigt har seglingen underlättat i studierna genom att jag har en bra praktisk förståelse för hur saker och ting fungerar, säger Eddie.<br /><br />– Det jag har haft mest nytta av i seglingen är att ta ansvar och planera min tid. Mycket av det kommer från grupparbeten på Chalmers. Att jobba i seglingslag är ungefär som projektgrupper. Alla har olika erfarenheter och är experter inom olika områden. Vi jobbar sedan tillsammans för att på ett effektivt sätt nå ett mål, säger Axel.<br /><br />Kvalen i Red Bull Youth America’s Cup 2017 hålls 12-16 juni, och finalerna 20-21 juni. Alla seglingarna äger rum i Bermuda.<br /><br /><strong>Chalmersstudenterna i Team Artemis:</strong><br /><ul><li>Marcus Anjemark, trim<br />24 år, studerar år 1 på Maskinteknik</li> <li>Marcus Höglander, floater<br />23 år, studerar år 4 på Elektroteknik</li> <li>Axel Munkby, fördäck<br />22 år, studerar år 2 på Design och produktutveckling</li> <li>Eddie Klemets, reserv<br />22 år, studerar år 2 på Maskinteknik</li> <li>Fritiof Hedström, reserv<br />23 år, studerar år 1 på Automation och teknik</li></ul> <br /><span><br /><strong>Foto:</strong> Lagfoto privat och seglingsfoton Sander van der Borch / Artemis Racing<br /><strong>Text:</strong> Sofia Larsson-Stern<br /><br /><span style="display:inline-block"></span></span><br />Tue, 13 Jun 2017 13:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Globala-fragor-ar-avgorande.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Globala-fragor-ar-avgorande.aspxDe globala frågorna är avgörande för vår relevans<p><b>​Chalmers har en stark profil vad gäller hållbarhetsfrågor som Sverige och andra rika länder står inför, men vad gäller globala perspektiv finns stor utvecklingspotential. I slutet av maj gick startskottet för ett chalmersövergripande arbete mot FN:s globala utvecklingsmål, med fokus på tredje världen.</b></p>​På olika håll på Chalmers finns individer som arbetar med hållbarhetsforskning i utvecklingsländer eller globalt perspektiv. Med syfte att skapa ett nätverk och utveckla en gemensam vision och plan för hur Chalmers kan bli starkare inom globalt orienterad hållbarhetsforskning ordnade Chalmers Initiative for Innovation and Sustainability Transitions (CIIST) en samlande workshop i slutet av maj. <br /><br />Mer än sjuttio personer från olika delar av Chalmers, Göteborgs universitet, Sida, studentorganisationer, företag och civilsamhället samlades till workshopen som finansierades av styrkeområde Energi, Building Futures samt tidigare instiutionen för Energi och miljö. Arrangören Helene Ahlborg, forskare i miljösystemanalys och verksam inom CIIST, är väldigt nöjd med uppslutningen. <br /><br />– Deltagandet visar att det här är frågor som engagerar många. Vi ser de globala frågorna som avgörande för vår relevans och attraktionskraft som universitet och vi kunde konstatera att vi har den kompetens som behövs för att vidareutveckla Chalmers arbete inom det här området, säger Helene Ahlborg.<br /><br />För henne är det uppenbart att Chalmers har mycket att vinna på att bli starkare inom global hållbarhetsforskning.<br /><br />– De största utmaningarna som vi står inför kräver att vi tar oss an dem med ett globalt perspektiv. Vi har också mycket att lära av att vara närvarande i fattigare delar av världen eftersom många av framtidens nya innovationer, idéer och lösningar kommer att uppstå i dessa sammanhang. <br /><br />Men det handlar också om att bli ett attraktivt universitet i studenternas ögon. Många engagerade studenter vill vara med och lösa världens problem och då gäller det att Chalmers kan erbjuda dem rätt utbildning.<br /><br />Härnäst kommer Helene Ahlborg att skapa arbetsgrupper som tar arbetet från workshopen vidare för till hösten formulera en strategisk vision och handlingsplan.<br /><br />– Sedan rullar vi bollen vidare under nästa år och följer upp förslag och tar dem vidare på olika sätt. Vi vill ta vara på den energi som finns och alla de initiativ som redan pågår på olika håll och skapa en kollektiv arena och nytta kring dessa, säger hon.<br /><br /><br /><strong>Text och foto</strong>: Ingela RoosTue, 13 Jun 2017 11:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Vill-reda-ut-den-sociotekniska-smeten-kring-hallbar-omstallning.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Vill-reda-ut-den-sociotekniska-smeten-kring-hallbar-omstallning.aspxVill reda ut &#39;sociotekniska smeten&#39; kring hållbara omställningar<p><b>På Lindholmen hålls i dagarna den åttonde ”International Sustainability Transitions Conference” - IST 2017. Fokus ligger på vad som driver hållbarhetsomställningar, ett område där Chalmers ligger långt framme. ​– På en sådan här konferens försöker vi reda ut den ”sociotekniska smeten”. Hur förändrar man stora system? Vad är det som påverkar? Vad går trögt? Varför? Inom de här frågorna har vi på Chalmers skapat oss ett rykte, säger Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet.</b></p><span style="background-color:initial">Ett av Björns specialområden </span><span style="background-color:initial">är energiomvandling, särskilt då solenergi. </span><span style="background-color:initial">Där finns mycket att glädja sig åt – som </span><span style="background-color:initial">utvecklingen i Tyskland där omställningen gått </span><span style="background-color:initial">mycket snabbare än någon kunde ana. Den förändringen </span><span style="background-color:initial">pågår nu över i stort sett hela världen.</span><div><br /></div> <div>Det tyska exemplet visar att stora förändringar <span style="background-color:initial">kräver insatser från många aktörer. Och att dessa</span></div> <div>aktörer vågar tro på att de kan påverka. <span style="background-color:initial">Den tyska ”Energiewende” hade inte tagit fart </span><span style="background-color:initial">utan en förändring i eltarifferna. Uppfinnaren bakom </span><span style="background-color:initial">denna detalj, miljövännen och pionjären Wolf </span><span style="background-color:initial">von Fabeck, insåg att det krävdes annat än byråkrati, </span><span style="background-color:initial">bidrag och subventioner för att få Tyskland </span><span style="background-color:initial">på rätt spår.</span></div> <div><br /></div> <div>Systemet, som han sedermera fick med sig politikerna <span style="background-color:initial">på, byggde på en enkel ekvation där livslängden </span><span style="background-color:initial">för en privat solenergianläggning ställdes </span><span style="background-color:initial">i relation till solstrålningen och antalet kilowattimmar </span><span style="background-color:initial">anläggningen producerade. Resten handlade </span><span style="background-color:initial">om att betala ett pris per kilowattimma som ersatte </span><span style="background-color:initial">ägaren för kostnaderna.</span></div> <div>När beräkningen var klar visade det sig att en <span style="background-color:initial">höjning av det generella elpriset med en procent </span><span style="background-color:initial">räckte för att kompensera innehavarna av privata</span><span style="background-color:initial">solceller. Med tiden infördes systemet i hela Tyskland.</span></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/EoM/Profilbilder/Björn-Sandén-2012_170x220.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br />– Ingen trodde på en sådan utveckling av solenergin. <span style="background-color:initial">Det hade inte funnits med i något scenario </span><span style="background-color:initial">någonstans, säger Björn Sandén (bilden).</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Ett nyckelbegrepp i den moderna hållbarhetsforskningen </span><span style="background-color:initial">är omställning, på engelska ”transition”. </span><span style="background-color:initial">På Lindholmen hålls i dagarna den åttonde ”International </span><span style="background-color:initial">Sustainability Transitions Conference”. </span><span style="background-color:initial">Fokus ligger på vad som driver hållbarhetsomställningar, </span><span style="background-color:initial">ett område där Chalmers ligger långt </span><span style="background-color:initial">framme.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>– På en sådan här konferens försöker vi reda ut <span style="background-color:initial">den ”sociotekniska smeten”. </span><span style="background-color:initial">Hur förändrar man stora system? Vad är det som </span><span style="background-color:initial">påverkar? Hur förändrar man samhället? Vad går </span><span style="background-color:initial">trögt? Varför? Inom de här frågorna har vi skapat </span><span style="background-color:initial">oss ett rykte</span><span style="background-color:initial">, säger Björn Sandén. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"></span></div> <div><span style="background-color:initial">Allt fler börjar bli medvetna om att hållbarhetsomställningar </span><span style="background-color:initial">inte sker utan att de stora aktörerna</span></div> <div>samverkar. Det handlar om forskning och teknik, <span style="background-color:initial">politik och samhälle samt industri. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Folk börjar tänka i termer av ”transitions” och </span><span style="background-color:initial">på hur man kan åstadkomma förändring. Fler känner</span></div> <div>sig manade att göra något, säger Björn Sandén. <span style="background-color:initial">Med den allt snabbare teknikutvecklingen och</span></div> <div>det ökande antalet människor följer förändringar <span style="background-color:initial">som vi inte kan överblicka. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Björn Sandén menar </span><span style="background-color:initial">att ett problem är att vi förändrar världen så genomgripande </span><span style="background-color:initial">och att våra möjligheter att skönja </span><span style="background-color:initial">effekterna är alldeles för små. Vi saknar de långa </span><span style="background-color:initial">tidsperspektiven.</span></div> <div><br /></div> <div>– Samhället växer så snabbt och vi befinner oss <span style="background-color:initial">väldigt långt från ett stabilt tillstånd på jorden. </span><span style="background-color:initial">Kanske skapar vi irreversibla problem. Många av </span><span style="background-color:initial">systemen är komplexa, när man tar bort stabiliteten </span><span style="background-color:initial">kan de dra iväg åt vilket håll som helst. Det går </span><span style="background-color:initial">inte att förutsäga, säger han.</span></div> <div><br /></div> <div>Trots det är han i grunden positiv till världens <span style="background-color:initial">utveckling. Det mesta går åt rätt håll, menar han.</span></div> <div>– Den långa trenden är att samhället blir bättre.</div> <div><br /></div> <div><em>Text: Lars Schmidt.</em><br /></div> <div><em>Texten publiceras i </em><a href="http://www.lib.chalmers.se/paa-biblioteket/specialsamlingar/chalmers-magasin/"><em>Chalmers Magasin nr 2, 14 juni 2017</em></a><em>. </em><em><br /></em></div>Tue, 13 Jun 2017 08:00:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Njutbar-nedgang-for-fornybar-energi.aspxhttp://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Njutbar-nedgang-for-fornybar-energi.aspxNjutbar nedgång för priset på förnybar energi<p><b>​Redan för femton år sedan förutsåg han att elproduktion från sol och vind en dag skulle börja konkurrera ut konventionella energislag. Nu är den dagen här. Ändå är Tomas Kåberger förvånad.​​ ​</b></p><div><span style="background-color:initial">​</span><span style="background-color:initial">Tre saker har fallit tungt de senaste arton månaderna: Kostnaden för nybyggd solel, kostnaden för nybyggd vindkraft till havs samt hakorna på de flesta av världens energiexperter.</span><br /></div> <div> </div> <div>– Att el från sol och vind skulle bli billigare än el från termiska kraftverk var ganska lätt att förutse. Men hur lång tid detta skulle ta har varit en mycket svårare fråga, konstaterar Tomas Kåberger, professor i industriell energipolicy på Chalmers, när vi träffas i ett av hans båda kontorsrum för ett samtal om det nya energiparadigm som tonar fram.</div> <div> </div> <div>Svaret på frågan kom alltså tämligen abrupt under 2016.</div> <div> </div> <div>– Jag tror knappt det finns någon som inte överraskades av hur snabbt kostnaderna föll. </div> <div> <h6 class="chalmersElement-H6">​Dramatisk kostnadsminskning</h6> </div> <div>Han tar det internationella energiorganet IEA som exempel. Så sent som i november förra året kom därifrån prognoser som visade att havsbaserad vindkraft i Europa fortsättningsvis skulle kosta cirka 100 dollar per megawattimme.</div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/TomasKaberger_200x500.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br />Men energiexperterna i Paris hade inte koll på verkligheten. För under sommaren hade flera vindkraftskontrakt slutits på en betydligt lägre nivå. Och i november, samtidigt som IEA:s prognos gick i tryck, fick svenska Vattenfall ett kontrakt vid Kriegers Flak i södra Östersjön på nästan hälften av den kostnadsnivå som IEA angett.</span><br /></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3" style="text-align:center"><span>&quot;Detta är njutbart för världen. Det betyder att förnybar el har möjlighet att konkurrera ut klimathotande fossila bränslen och haverihotande kärnreaktorer&quot;.</span></h3> <div style="text-align:center"> <h6 class="chalmersElement-H6"><span>Tomas Kåberger., professor, industriell energipolicy</span></h6></div> <div><h6 class="chalmersElement-H6"><span></span></h6> </div> <div>– Detta var en kostnadsminskning i så dramatisk takt att man skämtsamt skulle kunna hävda att havsbaserad vindkraft borde vara gratis redan nu i sommar, säger Tomas Kåberger.</div> <div> </div> <div>På solsidan var prisraset minst lika spektakulärt. Han fingrar vant fram de epokgörande internationella solenergikontrakten på sin laptop:</div> <div> </div> <div>– Peru i februari 2016, under 50 dollar. Sensationellt billigt, hette det då. Många menade att det var en engångsföreteelse. Men strax därpå slöts ett nytt kontrakt i Mexiko, på samma nivå.</div> <div> </div> <div>– I maj kom sedan kontraktet i Dubai på 30 dollar. Och i augusti ytterligare ett strax under 30 dollar, nu i Chile. Under hösten tillkom Abu Dhabi och sedan Mexico igen, på liknande nivåer.</div> <div> </div> <div>– Detta innebär sammanfattningsvis att man i solrika länder idag kan bygga anläggningar för solel med en produktionskostnad på motsvarande mellan 20 och 25 öre per kilowattimme.</div> <div> <h6 class="chalmersElement-H6">En viktig brytpunkt​</h6> </div> <div>För den som inte brukar titta så noga på sin elräkning säger kanske inte alla dessa siffror så mycket. Men för Tomas Kåberger och hans kollegor innebär det att en sedan länge förutsedd brytpunkt på energiområdet har nåtts. Energi för förnybara källor kommer att vara billig – inte dyr som vi vant oss vid att tro.</div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">– Detta är n​jutbart för världen. Det betyder att förnybar el har möjlighet att konkurrera ut klimathotande fossila bränslen och haverihotande kärnreaktorer, hävdar Tomas Kåberger.</p> <div> </div> <div>På sikt leder detta också till att modern energi kan bli mer tillgänglig för fler.</div> <div> </div> <div>– Särskilt positivt är budskapet för de hundratals miljoner människor i fattiga länder som alltid fått höra att energiresurserna inte räcker till och att de därför aldrig kommer att kunna leva som vi gör. De begränsningarna är inte längre relevanta.</div> <div> <h6 class="chalmersElement-H6">Kolkraft blir ifrågasatt​</h6> </div> <div>Den viktigaste mekanismen bakom den här utvecklingen är industriellt lärande, vilket pressat ned kostnaderna. Men lärandet har inte varit gratis. Tomas Kåberger påpekar att tyska elkunder stått för en stor del av lärpengarna, särskilt när det gäller solenergin. Detta eftersom Tyskland införde kraftiga subventioner i ett tidigt skede, då tekniken fortfarande var dyr.</div> <div> </div> <div>– Tack vare den här insatsen är nu sol och vindkraft på många håll i världen det billigaste sättet att få fram ny elproduktion, konstaterar han.</div> <div> </div> <div>– Det innebär också att många av de kolkraftverk som nyss byggdes eller planerades runt om i världen nu plötsligt är ifrågasatta. Exempelvis stoppade den kinesiska regeringen i höstas ett hundratal kolkraftsprojekt som redan var igångsatta.</div> <div> </div> <div>Även i Indien, där kolkraften byggts ut kraftigt de senaste åren, är sol- och vindenergi numera ett allt mer konkurrenskraftigt alternativ, enligt Tomas Kåberger.</div> <div> <h6 class="chalmersElement-H6">Fortsatt låga rörliga kostnader ​</h6> </div> <div>Men tyvärr betyder inte allt detta att klimathotet kan betraktas som undanröjt.</div> <div> </div> <div>Mängder av existerande kolkraftverk runt om i världen kan fortsätta producera el och släppa ut koldioxid – tack vare att de har så låga rörliga kostnader jämfört med vad det än så länge kostar att bygga nya, förnybara anläggningar.</div> <div> </div> <div>Tomas Kåberger betonar att det är först när förnybar el kan konkurrera ut befintliga fossilkraftverk som energiomställningen börjar rulla på av egen kraft.</div> <div> </div> <div>När kommer detta att ske? Många har hoppats att politikerna skulle kunna enas om system som gör det dyrt att släppa ut koldioxid – exempelvis genom internationell utsläppshandel eller koldioxidskatter.</div> <div> </div> <div>Det skulle skynda på energiomställningen. Men allt mindre talar enligt Tomas Kåberger för att sådana överenskommelser ska bli verklighet. Och paradoxalt nog bidrar de sjunkande kostnaderna för förnybar elproduktion till att hålla nere priset på utsläppen!</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><em>Det här är en kortare version av en text som publiceras i </em><a href="http://www.lib.chalmers.se/paa-biblioteket/specialsamlingar/chalmers-magasin/"><em>Chalmers Magasin nr 2, 14 juni 2017</em></a><em>. </em></div> <em> </em><div><em> </em></div> <em> </em><div><em>Text: Björn Forsman Foto: Anna-Lena Lundqvist</em></div> <div> <h6 class="chalmersElement-H6">Fakta ​Tomas Kåberger: </h6> </div> <div>Fakta/Energirik mångsysslare Tomas Kåberger är sedan 2012 professor på avdelningen för fysisk resursteori på Chalmers – ett slags hemkomst till det lärosäte där han blev civilingenjör 1983</div> <div> </div> <div>och där han doktorerade 1999. Han är också en av två vice ledare för Chalmers styrkeområde Energi.</div> <div> </div> <div>Men det är inte enbart som akademiker han har gjort sig känd, utan kanske ännu mer för sina många andra roller på energiområdet genom åren. Exempelvis:</div> <div> </div> <div>Opinionsbildare, med koppling till bland annat Naturskyddsföreningen och tankesmedjan Fores – och som krönikör i svenska och japanska tidningar och tidskrifter. Dessutom på senare tid</div> <div> </div> <div>ledarskribent i ETC Göteborg. Företagare i den gröna energisektorn, genom engagemang inom bland annat bioenergi och vindkraft. </div> <div> </div> <div>Generaldirektör för Energimyndigheten under tre år (2008-2011) och energipolitisk expert i en rad sammanhang. Ordförande i den japanska forskningsstiftelsen Renewable Energy Institute, med uppgift att ställa om det japanska energisystemet efter Fukushima-olyckan. </div> <div> </div> <div>Gästprofessor vid Zhejiang-universitetet i kinesiska Hangzhou. Styrelseledamot i statliga Vattenfall sedan två år tillbaka. </div> <div> </div>Tue, 13 Jun 2017 00:00:00 +0200