Gruppen Optisk fjärranalys arbetar med att utveckla och tillämpa optiska mätmetoder för atmosfärsforskning. Specifikt utvecklar vi instrument och mätstrategier skräddarsydda för olika miljöproblem. Arbetet är mycket praktiskt orienterat och bedrivs i starkt internationellt samarbete. Som exempel på områden inom vilka vi är verksamma kan nämnas: mätning av gasemissioner från vulkaner, studier av atmosfärskemiska processer i urbanluft i Megacities i tredje världen, utveckling av metoder att kvantifiera industriella usläpp, mätning av klimatgasemissioner från olika ekosystem, utveckling av metoder för att kvantifiera utsläpp av metan från soptippar och studier av de kemiska reaktioner som orsakar ozonuttunningen i stratosfären.

Sedan 1994 driver vi en mätstation i Harestua i Norge inom det globala nätverket NDSC (Network for Detection of Stratospheric Change). Med hjälp av högupplöst IR-mätning av Solspektra studeras atmosfärens sammansättning. Fokus har sedan starten varit på ozonnedbrytande processer i stratosfären, men på senare år har intresset förskjutits mot validering av satelliter och studier av ämnen av betydelse för klimatförändringen.

Med erfarenhet från denna verksamhet har en ny mätmetod SOF (Solar Occultation Flux) utvecklats. Med denna metod finns unika möjligheter att kvantifiera emissioner av ett stort antal ämnen från industrier, städer och regioner. Ett viktigt användningsområde för tekniken är för validering av satelliter, där metodens egenskap att integrera såväl vertikalt som över avsevärda horisontella avstånd kommer till användning.

Den snabba utvecklingen av CCD-kameror, datorer och atmosfärsmodeller har öppnat för möjligheter att utveckla små, billiga, strömsnåla optiska instrument. Aktuella användningsområden för sådana instrument är kvantifiering av gasemissioner från vulkaner för förvarning om vulkanutbrott, och olika unika tillämpningar för kartering av sammansättning och utbredning av luftföroreningar i storstäder i tredje världen.