Aktuellt

Students from Chalmers and University of Gothenburg won the self-driving miniature vehicles student competition"CaroloCup Junior Edition" in Germany in February.

Team DR.MEILI consists of seven students from the international bachelor program Software Engineering and Management and the two master programs Software Engineering and Communication Engineering, and was the first ever international team to enter the competition.

Since 2008, the Carolo Cup is an annual event for students with the goal of developing self-driving vehicles in 1:10 scale, that are able to follow lane markings, handle intersections safely, and to park on a sideways parking strip. This year featured for the first time a "Junior Edition", since the number of teams entering the competition for the first time was large enough to form a class of their own.

Hard work and commitment

The team was assembled and supervised by Christian Berger at the Software Engineering division, and Olaf Landsiedel at the Networks and Systems division. One of the team members is Mahsa Mirtalebi. She is thrilled with the experience from working so closely with the group over five months.
– We had a commitment that I have never experienced before in any other project, we were helping each other and were totally focused on our goals and winning, she says. The schedule during the competition was full from morning to late night, the team worked hard to the end on the car and their algorithms, taping the hotel carpet to do test-runs.

The research area

The Carolo Cup-team used knowledge and components developed at the department for the Gulliver Testbed, a research demonstrator which directly links to industry need to develop full size autonomous and cooperative vehicular systems.
‒ All important vehicle manufacturers are working with this technology in prototypical cars, they are not science fiction anymore, says Christian Berger.

The department participates in several research projects in the automotive area. For example, KARYON proposes a new system architecture for predictable and safe coordination of smart vehicles that can avoid hazardous situations on the road. Other project examples include SeFram and DFEA-2020, where security, dependability and fault tolerance aspects of communicating cars are investigated. Future plans in these projects are to further investigate into road safety for vehicles that are communicating with each other, to ensure that it is always done in a secure and dependable way.

For information about the Carolo Cup activity at Computer Science and Engineering, please contact
Assistant professor Christian Berger, division of Software Engineering
christian dot berger at gu dot se
or
Assistant professor Olaf Landsiedel, division of Networks and Systems
olafl at chalmers dot se

For information about the Gulliver Testbed (www.Gulliver-Testbed.net) or the
KARYON project (www.karyon-project.eu), please contact
Associate professor Elad Michael Schiller, division of Networks and Systems
elad dot schiller at chalmers dot se

For information about SeFram, please contact
Associate professor Tomas Olovsson, division of Networks and Systems
tomas dot olovsson at chalmers dot se

For information about DFEA-2020, please contact
Professor Johan Karlsson, division of Computer Engineering,
johan at chalmers dot se

HiQ AB in Gothenburg and Chalmers' Master's Programme Computer Systems and Networks sponsored the team with hardware components and travel costs.

[121129]

Chalmers förbereder för AstaZero

Den första fasen av testbädden ASTAzero, som har varit under utveckling sedan 2007, kommer att invigas under sommaren 2014. Olika sektioner med bland annat landsvägs- och stadsmiljö erbjuder unika möjligheter till test av framtida fordonssystem för säkerhet och komfort.

Chalmers avsikt är att ta en ledande roll i utvecklingen av den öppna forskningen vid Asta Zero och en viktig del i detta är att uppmuntra forskare att starta projekt som kan dra nytta av den nya infrastrukturen.

Chalmers har varit med i utvecklingen och äger företaget, ASTA-Active Safety Test Area AB, tillsammans med SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Chalmers och SP kommer att ansvara för den dagliga driften av anläggningen, för att säkerställa att den är tillgänglig för öppen och oberoende forskning. Förhoppningen är att AstaZero, placerad strax utanför Borås, ska bidra till regionens och Chalmers attraktionskraft.

Ett forskningsråd bestående av representanter från institutionerna för Data- och informationsteknik, Tillämpad mekanik, Signaler och system samt Produkt-och produktionsutveckling. Rådets uppdrag är att förbereda Chalmers aktiva medverkan i forskning vid anläggningen genom initiera gemensamma forskningsprojekt för interna och externa partners, samt även i viss mån utveckla idéer om hur man kan använda AstaZero i utbildningen.

Data- och informationsteknik representeras i rådet av Christian Berger, Software Engineering och Elad Schiller, Nätverk och system. Christian Berger har även utsetts till ordförande för rådet.

[121003]

Software Engineering i Göteborgs Posten

Göteborgs Posten har intervjuat programansvarige Lars Pareto om grupparbeten, som används i samtliga kurser på Software Engineering-programmet.

Länk till artikeln>>

[120906]

David Whalley returns to CSE

Chalmers recently introduced the possibility of appointing affiliated professors, as a way to establish expertise in specific areas of research. David Whalley is appointed in the area of Alternative Energy.

He is currently the E. P. Miles Professor of the Computer Science Department at Florida State University, and is joining the Computer Engineering division at CSE as affiliated professor from 2012-2015. He also spent the previous year at the division on a Fulbright Scholarship, and inspired by giving an MSc/ PhD course on energy-aware computing.

David Whalley received his PhD in CS from the University of Virginia in 1990, and his research interests include low-level compiler optimizations, tools for supporting the development and maintenance of compilers, program performance evaluation tools, predicting execution time, computer architecture, and embedded systems. Some of the techniques that he developed for new compiler optimizations and diagnostic tools are currently being applied in industrial and academic compilers.

[120831]

ERC Consolidator Grant till projekt om webbsäkerhet

Samhällets kritiska infrastruktur är inte redo att möta utmaningarna inom informationssäkerhet. Moderna datorsystem är i ökande grad sammanlänkade, mobila och utbyggbara, och just dessa faktorer ökar systemens sårbarhet för attacker.

Infrastrukturen på Internet är särskilt utsatt för hot, eftersom själva möjligheten att hämta en webbsida öppnar för att leverera potentiellt skadligt, körbart innehåll förbi existerande säkerhetsmekanismer som brandväggar. Det är en stor utmaning att säkra infrastrukturen för databehandling utan att förlora fördelarna med de moderna trenderna.

‒ Vi är fast övertygade om att attackerna kommer att fortsätta lyckas om inte en grundläggande förändring sker i säkerhetsarbetet, säger Andrei Sabelfeld, biträdande professor vid Institutionen för data- och informationsteknik.

Andrei Sabelfeld har, för projektet ProSecuToR, tilldelats ett Consolidator Grant av Europeiska forskningsrådet (ERC).

‒ Med ProSecuToR får vi en unik och spännande möjlighet att bygga en grund för säkerhet i webbapplikationer och ta itu med problemet webbsäkerhet i sin helhet, från formella säkerhetsmodeller till konkreta fallstudier, säger Andrei Sabelfeld.

Målet med projektet är att utveckla tekniker för språkbaserad säkerhet, en innovativ strategi för att genomföra säkerhetsåtgärder i konstruktionsfasen av programutvecklingen. Andrei Sabelfeld och hans medarbetare räknar med att leverera ett ramverk av detaljerade riktlinjer för hur säkerhetsmekanismer ska kunna skrivas in i koden av programmeraren. De automatiska mekanismerna ska sedan upptäcka säkerhetsrisker och hindra potentiellt skadliga program från att exekvera.

Det formella startdatumet för ProSecuToR är 1/1 2013, och anslaget från ERC är 1,5 miljoner Euro under 5 år.

För mer information, kontakta Andrei Sabelfeld, Institutionen för data- och informationsteknik.
E-post andrei at chalmers dot se
Telefon: 031-772 10 18

Information om ERC Consolidator Grants

[120710]

TV4 News visar grafikforskning

Programmet Vetenskap i TV4 News har gjort ett reportage om D&IT:s grafikforskare.

[120621]

Rätt parametrar för ökad livskvalitet

Strålterapi används idag som en del av behandlingen i ungefär hälften av alla cancerfall. Med modern teknik är överlevnadsprognosen för vissa diagnoser god, och nu behövs nya metoder för att begränsa biverkningarna av behandlingen.

Strålterapi är effektiv för att döda tumörceller, men tyvärr kan effekten av behandlingen inte begränsas till cancerceller. Trots att man med modern teknik kan koncentrera stråldosen kring tumören bättre än vad som tidigare var möjligt, är det oundvikligt att celler i frisk vävnad som omger tumören också påverkas. Skador på omgivande vävnad kan ge upphov till oönskade biverkningar som påverkar livskvaliteten hos patienten. Onkologer och sjukhusfysiker arbetar därför för att utforma behandlingar som tar bort tumören men samtidigt är skonsam mot övrig vävnad.

Caroline Olsson har en tvärvetenskaplig bakgrund inom datavetenskap/matematik/onkologi och disputerade nyligen på sin avhandling ”Radiation Oncology Data and Modelling Side Effects after Radiation Therapy”, där hon har undersökt möjligheter att ta fram bättre modeller för att beskriva förhållandet mellan stråldos och biverkningar vid vissa cancerdiagnoser. Avhandlingsarbetet har drivits i samarbete mellan den Biovetenskapliga forskarskolan (Institutionen för data- och informationsteknik), och avdelningen för radiofysik, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Fokus på livet efter behandlingen

– Idag handlar en cancerdiagnos inte alltid om liv eller död och det betyder att man redan under behandlingstiden bör fokusera på överlevnad med bibehållen livskvalitet, säger Caroline Olsson.

Modeller som beskriver en viss behandlingsdos till en given biverkning bestäms av olika parametrar som idag baseras på data från vetenskapliga tidskrifter, data som ofta har en varierande struktur och som kan vara svår att sammanlänka. Caroline Olsson vill skapa en metod för att interaktivt bygga upp en forskningsdatabas där relevant information samlas in under pågående behandling och representeras på ett standardiserat sätt. Databasen ska sedan finnas tillgänglig för både vårdgivare och forskare.
– Med säkrare parametervärden kan man bättre modellera risker för varje enskild patient, och på så sätt anpassa strålbehandlingen för att ge färre och mindre allvarliga biverkningar, säger Caroline Olsson.

I avhandlingen har data från två nyligen avslutade svenska studier använts tillsammans med simulerade data från en modellstudie och Caroline Olsson har dragit tre huvudsakliga slutsatser:

I fall som kräver behandling i flera etapper behövs mer detaljerad dosinformation än den som används idag för att ta hänsyn till sambandet mellan given dos och dess effekt i vävnad (radiobiologisk effekt).
Faktorer som är relaterade till patientspecifika egenskaper och förekomst av symptom hos icke strålbehandlade individer påverkar modelleringsresultat för generella behandlingssituationer. Det innebär att man behöver anpassa modellparametrar till grupper av individer med liknande egenskaper för att få fram säkrare parametervärden.
För att uppnå bättre säkerhet kring parametervärden behövs också en metod för att på ett standardiserat sätt representera de data som används för att modellera biverkningar efter strålbehandling.

Skräddarsydd cancerbehandling

Efter sin avslutade doktorandutbildning kommer Caroline Olsson att påbörja en postdoc-tjänst vid avdelningen för klinisk cancerepidemiologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, där hon kommer att fortsätta arbeta med modellering av biverkningar efter strålbehandling.
– Arbetet för standardiserade data inom det här fältet har bara börjat och jag hoppas att min framtida forskning kommer att kunna bidra till att vi i framtiden kan skräddarsy behandlingen för varje cancerpatient utifrån lättillgänglig kunskap från tidigare behandlade patienter med liknande egenskaper, säger hon.

[120216]

Invigning av Software Center

Tisdagen den 14/2 2012 hölls den officiella invigningen av Software Center på Lindholmen. Centret är grundat av Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet genom Institutionen för data- och informationsteknik, och fyra företagspartners: Ericsson, Saab Group, Volvo Cars Corporation och Volvo Group.

Invigningen var en välbesökt tillställning där forskare och övrig personal från Chalmers och Göteborgs universitet minglade tillsammans med representanter från näringslivet. Forskare och doktorander fanns på plats och presenterade pågående projekt inom eller med anknytning till Software Center.

Centrets föreståndare Jan Bosch och Jörgen Hansson inledde och därefter hölls de officiella invigningstalen av Chalmers rektor Karin Markides och rektor för Göteborgs universitet, Pam Fredman. Även företrädare för Ericsson, Saab Group, Volvo Group och Volvo Cars, de fyra företag som är "founding partners" talade.

Efter tal och mingel avslutades invigningen med en ceremoniell bandknytning, i stället för mer traditionell klippning.

[111019]

Christine Paulin-Morhing hedersdoktor vid Göteborgs universitet, Inst. för Data- och informationsteknik

Professor Christine Paulin-Mohring promoveras till hedersdoktor vid IT-fakulteten, Göteborgs universitet, den 21 oktober 2011. Utnämningen baseras på Christine Paulin-Mohrings viktiga teoretiska och praktiska bidrag inom programmmeringslogiken.

Christine Paulin-Mohring doktorerade 1989 vid Paris 7 och är professor vid Paris Sud sedan 1997. Under tio år ledde hon arbetet med Coq, numera ansedd som världens ledande beviseditor. En beviseditor är ett redigeringsprogram med vars hjälp man bevisar egenskaper hos program och andra matematiska objekt. Datorn kontrollerar att beviset är korrekt.

Christine har lämnat mycket viktiga teoretiska och praktiska bidrag till programmeringslogiken. Coq har också använts för att ge ett datorkontrollerat bevis av fyrfärgsproblemet, ett matematiskt problem som tidigare endast hade ett omdiskuterat matematiskt bevis eftersom beviset bland annat byggde på ett overifierat datorprogram.

På senare tid har Christines arbete fått en mer tillämpad inriktning då hon och hennes forskargrupp har utvecklat system och metoder för datorkontrollerade bevis av program skrivna i Java och C. Med hjälp av bevisen har forskargruppen studerat och verifierat kritiska algoritmer inom telekommunikation och smartcards, plastkort med inbyggda chip.

[111107]

Nytt programspråk för att täppa till informationsluckor i mjukvara

Dagens metod att förhindra att användare och obehöriga kommer åt information de inte ska ha tillgång till i dataprogram baseras ofta på att kodgranskare går igenom koden manuellt och letar efter brister. Niklas Broberg vid Göteborgs universitet har nu utvecklat ett nytt programspråk som automatiskt upptäcker risker för informationsläckor redan när programmet skrivs.

Länk till IT-fakultetens nyheter>>

[110714]

Intervjuer med alumner från Datavetenskapligt program

Två före detta studenter inom datavetenskap intervjuas om vad de gör idag och hur de ser på sin utbildning.

Henrik Tiblad: "Människorna är det bästa med IT-branschen" (juli 2011)

Emma Fahlström: Valde mellan att bli dansare eller expert inom datavetenskap (juni 2011)

[110610]

Datasäkerhet på Kunskapskanalen

Att surfa på webben är som att slicka på en stolpe på spårvagnen - man utsätter sig för lika stor risk att smittas av virus, säger Magnus Almgren som forskar kring datorsäkerhetsfrågor på Chalmers. Magnus föredrag under Vetenskapsfestivalen i Göteborg filmades av SVT och visades på Kunskapskanalen 5 juni.

Se filmen i sin helhet på UR Play

[110502]

Per Stenström får 20 milj. SEK från SSF för projektet "Mjukvaruabstraktioner för heterogena multiprocessorer"

Per Stenström, professor i datorarkitektur vid Data- och informationsteknik, har erhållit 20 milj. SEK från Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, för ett femårigt projekt inom parallellism och flerkärniga processorer.

Kort beskrivning: "De koncept som kommer att utvecklas inom programmet utnyttjar egenskaper hos hårdvaran såväl som nya rön kring låsfria datastrukturer och generiska algoritmer för att bygga återanvändbara och anpassningsbara mjukvarukomponenter som kan integreras i vanliga programspråk (t ex C++ och Java). Detta lämnar mjukvarukonstruktören i fred att fokusera på att skapa nya funktioner istället för att anpassa mjukvaran för kommande generationer av alltmer heterogena flerkärniga processorer. Forskningsprogrammet utbildar fem doktorer som har specialkompetens att bygga abstraktioner som döljer parallellism i givna applikationsdomäner. Forskningsprogrammet syftar till att demonstrera att parallellism verkligen kan döljas så att produktiviteten kan ökas för tre områden: telekommunikation, modellering och konstruktion av fordon och multimedia. Flera mjukvaruföretag kommer att delta i programmet och kommer att vara värdar då doktoranderna tillämpar utvecklade koncept på deras tillämpningar."

Projektet kommer att ledas gemensamt av professor Per Stenström, professor Philippas Tsigas och docent Ulf Assarsson.

Läs mer på SSF:s sidor

[110502]

John Hughes och Mary Sheeran får 25 milj. SEK från SSF för projekt inom programvaruutveckling

John Hughes och Mary Sheeran, bägge professorer vid Institutionen för data- och informationsteknik, har tilldelats 25 milj. SEK från Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, för ett projekt som ska löpa över fem år. Projektnamn: Resursmedveten funktionell programmering

Kort beskrivning: Programvaruutveckling är en stor industri i Sverige, vilket inte alla känner till. Hälften av landets export är beroende av programvara och drygt 75,000 människor jobbar inom området. Dock är konkurrensen från låglöneländerna mördande, och för att klara sig beräknar Swedsoft att svensk programvaruutveckling måste bli tio gånger effektivare till år 2020.

Projektet ska bidra till en dellösning av denna enorma utmaning. Hemligheten är en ny sorts programspråk, ”funktionella programspråk”, som sköter många detaljer åt programmeraren och hjälper denna att åstadkomma mycket med liten arbetsinsats. Programspråk av den här sorten växer fort just nu och ligger bakom snabbväxande företag som Klarna — men lämpar sig inte när programmeraren behöver styra datorns resursanvändning noggrant. Tyvärr behövs detta i t.ex. bilens programvara, eller i programmen som avkodar radiosignaler i basstationerna för mobilt bredband — område som är mycket viktiga för svensk industri.

Läs mer på SSF:s sidor

[110426]

"Algoritmer kan användas på nästan alla områden för att lösa olika problem"

Mycket av Devdatt Dubhashis arbete är inriktat på att konstruera så intelligenta algoritmer att de kan hantera de extremt stora datamängder som genereras av ny teknik.

Intervju med Devdatt Dubhashi

[110412]

Alejandro Russo har erhållit ett Google Research Award för sin forskning inom datasäkerhet

Alejandro Russo, forskarassisitent vid Institutionen för data- och informationsteknik, har fått ta emot ett "Google Research Award" på ca 100 000 amerikanska dollar för forskning som ska göra det möjligt att automatiskt upptäcka sårbarhet i de applikationer som utvecklats med Google App Engine. Projektet löper över ett år och pengarna kommer att användas för att finansiera en doktorand. Det här är det första "Google Research Award"som Chalmers erhållit inom området data- och informationsteknik.

Projektets titel: Securing Google App Engine Application

[110308]

IT-studenter startar mentorprogram

Studenterna inom IT-sektionen vid Göta studentkår har tagit initiativet att starta ett mentorprogram med folk från industrin som mentorer för studenterna. IT-universitetet har gått in som samarbetspartner i projektet.

The IT Mentorship Program

[110308]

Data- och informationsteknik får betyget "outstanding" i universitetets forskningsutvärdering

Göteborgs universitet har för första gången gjort en extern utvärdering av all sin forskning med målet att identifiera styrkor och svagheter i pågående och planerad forskning. Resultatet visar att universitetet redan idag har flera områden som är av högsta internationella klass.

I bedömningen av forskningens kvalitet har fyra områden fått betyget ”outstanding” och ett av dessa områden är Institutionen för Data- och informationsteknik. Betyget outstanding betyder att institutionen befinner sig i den absoluta forskningsfronten inom sitt område.

Läs rapporten

[101230]

Helena Holmström Olsson forskar på effektiva processer kring mjukvaruutveckling

Helena Holmström Olsson bedriver forskning inom området Software Engineering and Management. Sedan 2007 har Helena arbetat med förbättrade och mer flexibla processer kring mjukvaruutveckling, där huvuddelen av forskningen sker i nära samverkan med Ericsson AB. Parallellt med forskningssamarbetet med Ericsson arbetar Helena som hängiven programledare för kandidatprogrammet Software Engineering.

Läs hela intervjun

[101213]

Google står för forskartjänst

För första gången finansierar nu Google doktorandtjänster på universitet i Europa. I Sverige har doktoranden Arnar Birgisson på Data- och informationsteknik valts ut. Det innebär att Google står för tre år av hans forskning kring webbsäkerhet.

Läs artikeln i Computer Sweden

[101208]

Software Engineering-studenter vann första delfinalen i Ericsson Application Awards

Team SnowBugs med studenter från kandidatprogrammet Software Engineering and Management vann tävlingen Ericsson Application Awards, stage 1.

Röster från juryn:
"This is a team I want to know more about!"
"3 different cultural backgrounds with a promise of creating something spectacular."
"I am very eager to see what they can do - the question is of course - will they deliver according to their promise?"

Länk till Ericsson Application Awards

Se den vinnande filmen på YouTube

[101128]

Ny masterutbildning för att lära datorn att förstå språk

Det kallas språkteknologi. Eller datalingvistik. Ett tvärvetenskapligt kunskapsområde som handlar om hur en dator kan programmeras för att hantera mänskligt språk. Så att vi enklare och bättre kan kommunicera med datorer och med varandra. I höstas startade en ny masterutbildning inom språkvetenskap och informationsteknologi vid Göteborgs universitet.

Länk til artikel i Göteborgs-Posten

[101115]

Carl-Magnus Olsson är mottagare av årets individuella pedagogiska pris vid Göteborgs universitet

Motivering:
"Göteborgs universitets enskilda pedagogiska pris 2010 tilldelas Carl-Magnus Olsson, institutionen för tillämpad informationsteknologi, för utveckling av kursen Industrial IT and Embedded Systems Project. Studenterna är själva med och formulerar det projekt inom vilket de får en tydlig möjlighet att omvandla teoretisk och ackumulerad kunskap till lösning av problem vid utveckling av mjukvara. Carl-Magnus Olsson har klara visioner om hur IT-utbildning kan utvecklas till att bättre inspirera studenterna till verkliga utmaningar – och han förmår att omsätta sina idéer i konkret och inspirerande utbildning."

Carl Magnus mottog sin utmärkelse 11 november 2010, då han också fick tillfälle att berätta om sin pedagogik.

(Carl Magnus Olsson var vid utnämnandet anställd vid systerinstitutionen Tillämpad informationteknologi, men forskargrupperingen Software Engineering & Management gick vid halvårsskiftet 2010 över till Data- och informationsteknik.)

Länk till universitetets individuella pedagogiska pris

[101018]

Drömjobb no 1: Ingenjör

"Att förstå hur det faktiskt funkar när jag sitter på tåget och surfar och kollar på en film. Det är nog en av de roligaste delarna med det här jobbet." GöteborgsPosten intervjuar Jenny Samuelsson på Ericsson, som har läst IT-programmet på Chalmers.

Länk till artikeln i GöteborgsPosten

[101014]

Mjukvaruutveckling ett strategiskt område för framtiden

Computer Sweden intervjuar Charlotte Brogren som styr över Vinnovas forskningsmiljarder fram till 2015. Hon ser mjukvaruutvecklingen som ett nyckelområde framöver.

Länk till artikeln i Computer Sweden

[101004]

Per Stenström konstruerar framtidens datorer

Per Stenström, professor inom datorarkitektur, arbetar med att hitta den optimala tekniken för framtidens datorer. Senaste utmärkelsen är ett medlemskap i Academia Europaea.

Läs hela intervjun

[101001]

Chalmers pedagogiska pris 2010 till Dag Wedelin

Dag Wedelin, Ahmed Hussain och Mikael Enelund tilldelas årets pedagogiska pris vid Chalmers. De belönas för sin förmåga att stimulera till självständigt lärande, utveckla lärandesituationen och för sitt arbete med att förstärka den röda tråden. Priset delas ut vid årets examensceremoni som äger rum den 20 november. Totalt har 14 personer nominerats.

Juryns motivering:

Dag Wedelin, docent, Institutionen för data- och informationsteknik

Dag Wedelin tilldelas Chalmers pedagogiska pris för att han stimulerar studenterna till självständigt lärande genom öppna problemställningar och handledning genom att ställa frågor. Dag skapar på så sätt en positiv miljö där studenterna framgångsrikt förvärvar förmågan att tillämpa matematiska verktyg på ingenjörsmässiga problem.

[100930]

"Most Influential ICFP Paper Award" till Koen Claessen och John Hughes

Den främsta internationella konferensen inom området funktionell programmering, ICFP (International Conference on Functional Programming) har i år tilldelat Koen Claessen och John Hughes priset för det mest inflytelserika bidraget från ICFP-konferensen år 2000.

Motivering:

This paper presented a very simple but powerful system for testing Haskell programs that has had significant impact on the practice of debugging programs in Haskell. The paper describes a clever way to use type classes and monads to automatically generate random test data. QuickCheck has since become an extremely popular Haskell library that is widely used by programmers, and has been incorporated into many undergraduate courses in Haskell. The techniques described in the paper have spawned a significant body of follow-on work in test case generation. They have also been adapted to other languages, leading to their commercialisation for Erlang and C.

Most Influential ICFP Paper Award

[100930]

Arnar Birgirsson tilldelas ett Google Europe Doctoral Fellowship

Arnar Birgirsson, doktorand vid Institutionen för Data- och informationsteknik, har mottagit ett av Google Europe Doctoral Fellowships för 2010. Denna prestigefyllda utmärkelse till doktorander kan endast sökas av institutioner på speciell inbjudan från Google. Utmärkelsen finansierar mottagarens forskning i tre år. För 2010 utdelas 14 fellowships till doktorander vid framstående europeiska universtiet och forskningsinstitut. (Det finns även amerikansk motsvarighet till utmärkelsen.)

Google Europe Doctoral Fellowship 2010

Artikel i Computer Sweden

[100826]

20-årsjubileum för programmeringsspråket Haskell

Hbc-kompilatorn designades av Lennart Augustsson, en forskare vid Institutionen för datavetenskap i Göteborg, med en i det närmaste osannolik produktivitet inom programmering. Hbc-kompilatorn släpptes 21 augusti 1990 och var den första kompilatorn som designats för programmeringsspråket Haskell.

I slutet av 1980-talet arbetade Lennart Augustsson och Thomas Johnsson med utveckling av kompilatorer för lata funktionella språk. De kallade sitt funktionella språk LML och uppfann många viktiga tekniker som därefter blivit standard. Arbetet med funktionella språk involverade många forskare och doktorander på Institutionen för data- och informationsteknik och flera doktorsavhandlingar producerades inom området.

Det fanns fler forskare på andra universitet som höll på med liknande projekt och en kommitté för personer med intresse för funktionella språk bildades. Kommittén inkluderade bland annat Lennart Augustsson, Thomas Johnsson och John Hughes (John Hughes befann sig vid den här tiden vid Glasgow University, men är numera vid Institutionen för data- och informationsteknik i Göteborg) och tillsammans designade de programmeringsspråket Haskell – första kompilatorn blev Lennarts hbc, vilken släpptes 1990.

Programmeringsspråket Haskell firar alltså 20-årsjubileum 21 augusti i år och har de senaste åren snabbt fått ökad spridning både i akademi och industri, även det förstås fortfarande är litet om man jämför med programmeringsspråk som Java och C++.

I “A History of Haskell: Being Lazy With Class” skriver Lennart Augustsson:
“During the spring of 1990 I was eagerly awaiting the first Haskell compiler, it was supposed to come from Glasgow and be based on the LML compiler. And I waited and waited. After talking to Glasgow people at the LISP & Functional Programming conference in Nice in late June of 1990 Staffan Truvé and I decided that instead of waiting even longer we would write our own Haskell compiler based on the LML compiler.

For various reasons Truvé couldn’t help in the coding of the compiler, so I ended up spending most of July and August coding, sometimes in an almost trance-like state; my head filled with Haskell to the brim.

At the end of August I had a mostly complete implementation of Haskell. I decided that hbc would be a cool name for the compiler since it is Haskell Curry’s initials. (I later learnt that this is the name the Glasgow people wanted for their compiler too. But first come, first served.)

The first release, 0.99, was on August 21, 1990. The implementation had everything from the report (except for File operations) and also several extensions, many of which are now in Haskell 98 (e.g., operator sections).”

År 2010: Lennart Augustsson är tillbaka i Göteborg och arbetar fortfarande med Haskell, men nu som anställd av Standard Chartered i London, som använder Haskell för att skapa modeller för finansiella produkter. Lennart har fortfarande god kontakt med Institutionen för data- och informationsteknik, där Haskell och funktionell programmering fortfarande är ett blomstrande forskningsområde. Forskargruppen Functional Programming vid institutionen består idag av ca 15 personer.

Mer om Lennart Augustsson:
Wikipedia
Standard Chartered Bank

[100610]

Nytt EU-projekt gör modern programvara effektiv och portabel

Uppkomsten av högparallella, heterogena, flerkärniga processorer har lett till flera stora utmaningar för den europeiska mjukvaruindustrin. Redan nu finns ett stort behov av tekniker för effektiv, produktiv och portabel programmering av heterogena flerkärniga system. Detta ska ett nystartat europeiskt forskningsprojekt ta itu med.

Det nystartade europeiska FP7-projektet PEPPHER (PErformance Portability and Programmability of Heterogeneous many-core aRchitectures) utgör en ambitiös forskningsinsats för att hantera dessa utmaningar. Projektet kommer att pågå till slutet av 2012 och bland medlemmarna finns fyra universitet i värdsklass (Wiens universitet, Chalmers tekniska högskola, Linköpings universitet och Karlsruhes tekniska institut), ett ledande tekniskt center (INRIA), två innovativa europeiska medelstora företag (Codeplay och Movidius) samt ett större företags europeiska forskningslaboratorium (Intel).

Kontakt:

Professor Philippas Tsigas.
Institutionen för data- och informationsteknik
Email: philippas.tsigas@chalmers.se
Tel. 031-772 5409

[100610]

Andrei Sabelfeld - månadens forskningsprofil på IT-fakulteten

- Vi vill skapa datorprogram som är säkra i grunden och som minimerar risken för att känslig information läcker ut – och det gör vi genom att vidareutveckla programmeringsspråk, säger Andrei Sabelfeld.

Läs hela intervjun: Konsten att ligga steget före en hacker

[100531]

Smart liten pryl blir smartare

Med hjälp av smart teknik, så kallad RFID, kan saker, djur (och människor!) identifieras på avstånd, samtidigt som information skickas och lagras i en databas. Nu blir metoden ännu smartare. Björn Nilsson presenterar i sin avhandling "Energy Efficient Protocols for Active RFID" lösningar som gör RFID-tekniken effektivare och mer strömsnål.

Läs hela artikeln på Chalmers nyheter

[100524]

Designat för framtidens textildesign

Tänk dig mönsterbilder som inte är statiska utan förändras i tid och rum eller textilier som reagerar på sin omgivning. För att ta fram framtidens smarta textilier behöver designern tänka nytt. I sin doktorsavhandling vid Chalmers utforskar Linda Worbin, Textilhögskolan, nya sätt att arbeta inom textildesign.

Läs hela artikeln på Chalmers nyheter

[100326]

Andrei Sabelfeld utsedd till årets forskarhandledare

Utmärkelsen Årets forskarhandledare går i år till Andrei Sabelfeld, docent vid avdelningen för programvaruteknik, Institutionen för data- och informationsteknik. Andrei Sabelfeld får utmärkelsen för att han sätter sina doktorander i första rummet och får dem att känna sig högt prioriterade.

Läs hela artikeln på Chalmers nyheter

[100318]

It-utbildning på Chalmers ger säkrast jobb

Nästan nio av tio på Chalmers civilingenjörsutbildning i datateknik har ett kvalificerat jobb ett år efter examen. Även flera andra it-utbildningar placerar sig högt på Högskolebarometerns topplista över utbildningar som lättast ger jobb.

Läs hela artikeln i Computer Sweden

[100315]

Interaktionsdesignstudenterna vann i San Fransisco

Studenter från masterprogrammet Interaction design vann första pris för bästa studentspel under en spelutvecklingskonferens i San Francisco.

Studenterna Elias Holmlid, Stefan Mikaelsson, Guy Lima och Dmitri Kurteanu som skapat spelet Continuity kammade alltså hem första priset i sin kategori samt prissumman på 2500 USD.

Läs intervjun med Elias Holmlid som gjordes innan tävlingen.

Här finns mer information om tävlingen.

[100312]

Omöjligt att mäta IT-säkerhet

Det är inte konstigt att många tycker att det är svårt att mäta säkerheten i it-system. Det är nämligen omöjligt, åtminstone med de metoder som finns i dag. Det hävdar biträdande professor Erland Jonsson, Data- och informationsteknik.

Läs intervjun i Computer Sweden

[100122]

Studenter i interaktionsdesign finalister i stor speltävling

Ett spel skapat av fyra studenter på masterprogrammet Interaktionsdesign är utvalt att tävla om priset för bästa studentspel i samband med en stor konferens för spelutvecklare i San Francisco i mars.

Läs hela artikeln

[100107]

Abstrakt matematik och datavetenskap i växelverkan ger säkrare teknik

– Vår förhoppning är att Formathprojektet ska kunna vidareutveckla matematikernas möjligheter att använda sig av datorbaserade beräkningar och också kvaliteten på dessa, säger professor Thierry Coquand. Förutom matematiken som sådan, är vår vision att forskningen inom Formath i förlängningen kommer att ha inverkan på alla områden inom mjukvaruutveckling, där mjukvaran möter en fysisk verklighet. Det gäller t.ex. medicinsk bildbehandling som datortomografi, eller olika typer av robotar.

Professor Thierry Coquand, institutionen för data- och informationsteknik, står som projektkoordinator för Formath – ett europeiskt forskningssamarbete som tilldelats nära 25 milj. kronor (2,3 milj €) från EU för tre år framöver.

Läs hela nyheten på IT-fakultetens sidor